#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00244 Uniform title: bhagavadgītā Main title: bhagavadgītārthasaṃgraha Secondary title: Bhagavadgīta with the Commentary of Abhinavagupta Commentator : abhinavagupta Editor : lakṣmaṇa ṛaina Brahmacārī Description: The Bhagavadgītā with the commentary of Abhinavagupta. Edited by Lakṣmaṇa Raina Brahmacārī (Laksman Joo). Notes: E-texts entered by the staff of Muktabodha under the direction of Mark S. G. Dyczkowski. Revision 0: February 05, 2012 . Publisher : Kashmiri Pratap Steam Press Publication year : 1933 Publication city : Shrinigar Publication country : India #################################################### gītārthasaṃgraha ya eṣa vitatasphuradvividhabhāvacakrātmakaḥ parasparavibhedavānviṣayatāmupāgacchati | yadekamayabhāvanāvaśata etyabhedānvayaṃ sa śaṃbhuraśivāpaho jayati bodhabhāsāṃ nidhiḥ || 1-1 || dvaipāyanena muninā yadidaṃ vyadhāyi sāstraṃ sahasraśatasaṃmitamatra mokṣaḥ | mādhānyataḥ phalatayā prathitastadanya- dharmādi tasya paripoṣayituṃ pragītam || 1-2 || mokṣaśca nāma sakalāpravibhāgarūpe sarvajñasarvakaraṇādiśubhasvabhāve | ākāṅkṣya virahite bhagavatyadhīśe nityodite laya iyānprathiḥ samāsāt || 1-3 || yadyapyanyaprasaṅgeṣu mokṣo nāmātra gīyate | tathāpi bhagavadgītāḥ samyaktatprāptidāyikāḥ || 1-4 || tāsvanyaiḥ prāktanairvyākhyāḥ kṛtā yadyapi bhūyasā | nyāyyastathāpyudyamo me tadgūḍhārthaprakāśakaḥ || 1-5 || bhaṭṭendurājādāmnāya vivicya ca ciraṃ dhiyā | kṛto'bhinavaguptena so'yaṃ gītārthasaṃgrahaḥ || 1-6 || atha prathamo'dhyāyaḥ vidyāvidyātmanordvayorabhibhāvyābhibhāvakātmakatvaṃ pradarśayituṃ prathamādhyāyaprastāvaḥ | nahyanutpannavidyāleśāvakāśa upadeśabhājanam nāpi nirmūlitasamastāvidyāprapañcaḥ ekakoṭiviśrāntasya tu tataḥ koṭeścyāvayitumaśakyatvāt | ajñaviparyastayostu upadeśyatvaṃ yaducyate tatkvacideva | tathātvaunmukhyopadeṣṭavye'rthe sandigdhataiva | ata eva saṃśayanirṇodaka evopadeśa iti vidyāvidyāṅgasaṃghaṭṭamayaḥ saṃśaya ucyate | devāsurasṛṣṭiśca vidyāvidyāmayīti tatkathopakramaṇameva mokṣamārgopadeśanam | jñānaṃ ca pradhānaṃ karmāṇi cāpahartavyānīti karmaṇāṃ jñānaniṣṭhatayā kriyamāṇānāmapi na bandhakatvamiti jñānaprādhānyam nāntarīyakatvaṃ tu karmaṇām na tu jñānakarmaṇī samaśīrṣakatayā samuñcīyete ityatra tātparyam | evameva ca munerabhiprāyaṃ yathāsthānaṃ pratipādayiṣyāma iti kimanyaistattvadarśanavighnamātraphalairvāgjālaiḥ || dhṛtarāṣṭra uvāca dharmakṣetre kurukṣetre sarvakṣatrasamāgame | māmakāḥ pāṇḍavāścaiva kimakurvata sañjaya || 1-1 || atra kecidvyākhyāvikalpamāhuḥ-kurūṇāṃ-karaṇānāṃ yatkṣetraṃ-anugrāhakam ata eva sāṃsārikadharmāṇāṃ sarveṣāṃ kṣetraṃ-utpattinimittatvāt ayaṃ sa paramo dharmo yadyogenātmadarśanam (yājñava0 smṛ0) ityasya ca dharmasya kṣetram samastadharmāṇāṃ kṣayādapavargaprāptyā trāṇabhūtam tadadhikāri śarīram | sarvakṣetrāṇāṃ kṣaderhiṃsārthatvāt parasparavadhyaghātakabhāvena vartamānānāṃ rāgavairāgyakrodhakṣamāprabhṛtīnāṃ samāgamo yatra tasmin sthitā ye māmakāḥ-avidyāpuruṣocitā avidyāmayāḥ saṅkalpāḥ | pāṇḍavāḥ-śuddhavidyāpuruṣocitā vidyātmanaḥ | te kimakurvata-kaiḥ khalu ke jitā iti yāvat | mameti kāyatīti māmakaḥ avidyāpuruṣaḥ | pāṇḍuḥ śuddhaḥ || 1 || sañjaya uvāca dṛṣṭvā tu pāṇḍavānīkaṃ vyūḍhaṃ duryodhanastadā | ācāryamupasaṅgamya rājā vacanamabravīt || 1-2 || paśyaitāṃ pāṇḍuputrāṇāmācārya mahatīṃ camūm | vyūḍhāṃ drupadaputreṇa tava śiṣyeṇa dhīmatā || 1-3 || atra śūrā maheṣvāsā bhīmārjunasamā yudhi | yuyudhāno virāṭaśca drupadaśca mahārathaḥ || 1-4 || dhṛṣṭaketuścekitānaḥ kāśirājaśca vīryavān | purujit kuntibhojaśca śaivyaśca narapuṅgavaḥ || 1-5 || yudhāmanyuśca vikrānta uttamaujāśca vīryavān | saubhadro draupadeyāśca sarva eva mahārathāḥ || 1-6 || asmākaṃ tu viśiṣṭā ye tānnibodha dvijottama | nāyakā mama sainyasya saṃjñārthaṃ tān bravīmi te || 1-7 || sainye mahati ye sarve netāraḥ śūrasammatāḥ | bhavān bhīṣmaśca karṇaśca kṛpaḥ śalyo jayadrathaḥ aśvatthāmā vikarṇaśca saumadattiśca vīryavān || 1-8 || anye ca bahavaḥ śūrā madarthe tyaktajīvitāḥ | nānāśastrapraharaṇā nāsti nānāyuddhaviśāradāḥ || 1-9 || kiṃvānena parigaṇanena idaṃ tāvadvastutattvamityāha aparyāptaṃ tadasmākaṃ balaṃ bhīmābhirakṣitam | paryāptaṃ tvidameteṣāṃ balaṃ bhīṣmābhirakṣitam || 1-10 || bhīmasenābhirakṣitaṃ pāṇḍavīyaṃ balam asmākamaparyāptaṃ-jetumaśakyam athavā-aparyāptaṃ-kiyattadasmadvalasyetyarthaḥ | idaṃ tu bhīṣmābhirakṣitaṃ balamasmākaṃ saṃbandhi eteṣāṃ-pāṇḍavānāṃ paryāptaṃ-jetuṃ śakyam yadi vā paryāptaṃ-bahu na samare jayyametairiti || 1-10 || ayaneṣu ca sarveṣu yathābhāgamavasthitāḥ | bhīṣmamevābhirakṣantu bhavantaḥ sarva eva hi || 1-11 || tasya sañjanayan harṣaṃ kuruvṛddhaḥ pitāmahaḥ | siṃhanādaṃ vinadyoccaiḥ śaṅkhaṃ dadhmau pratāpavān || 1-12 || tataḥ śaṅkhāśca bhīryaśca paṇavānakagomukhāḥ | sahasaivābhyahanyanta sa śabdastumulo'bhavat || 1-13 || tataḥ śvetairhayairyukte mahati syandane sthitau | mādhavaḥ pāṇḍavaścaiva divyau śaṅkhau pradadhmatuḥ || 1-14 || pāñjajanyaṃ hṛṣīkeśo devadattaṃ dhanañjayaḥ | pauṇḍraṃ dadhmau mahāśaṅkhaṃ bhīmakarmā vṛkodaraḥ || 1-15 || anantavijayaṃ rājā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ | nakulaḥ sahadevaśva sughoṣamaṇipuṣpakau || 1-16 || kāśyaśca parameṣvāsaḥ śikhaṇḍī ca mahārathaḥ | dhṛṣṭadyumno virāṭaśca sātyakiścāparājitaḥ || 1-17 || pāñcālaśca maheṣvāso draupadeyāśca pañca ye | saubhadraśca mahābāhuḥ śaṅkhāndadhmuḥ pṛthak pṛthak || 1-18 || sa ghoṣo dhārtarāṣṭrāṇāṃ hṛdayāni vyadārayat | nabhaśca pṛthivīṃ caiva tumulo vyanunādayan || 1-19 || atha vyavasthitāndṛṣṭvā dhārtarāṣṭrānkapidhvajaḥ | pravṛtte śastrasampāte dhanurudyamya pāṇḍavaḥ || 1-20 || hṛṣīkeśaṃ tadā vākyamidamāha mahīpate | arjuna uvāca senayorubhayormadhye rathaṃ sthāpaya me'cyuta || 1-21 || yāvadetānnirīkṣe'haṃ yoddhrukāmānavasthitān | kairmayā saha yoddhavyamasmin raṇasamudyame || 1-22 || yotsyamānānavekṣe'haṃ ya ete'tra samāgatāḥ | dhārtarāṣṭrasya durbuddheryuddhe priyacikīrṣavaḥ || 1-23 || sañjaya uvāca evamukto hṛṣīkeśo guḍākeśena bhārata ! | senayorubhayormadhye sthāpayitvā rathottamam || 1-24 || bhīṣmadroṇapramukhataḥ sarveṣāṃ ca mahīkṣitām | uvāca pārtha paśyaitānsamavetānkurūniti || 1-25 || tatrāpaśyatsthitānpārthaḥ pitṛnatha pitāmahān | ācāryānmātulānbhrātṝnputrānpautrānsakhīṃstathā || 1-26 || śvaśurānsuhṛdaścaiva senayorubhayorapi || 1-27 || tānsamīkṣya sa kaunteyaḥ sarvān bandhūnavasthitān | kṛpayā parayāviṣṭo sīdamāno'bravīdidam || 1-28 || arjuna uvāca dṛṣṭvemānsvajanānkṛṣṇa yuyutsūnsamupasthitān | sīdanti mama gātrāṇi mukhaṃ ca pariśuṣyati || 1-29 || vepathuśca śarīre me romaharṣaśca jāyate | gāṇḍīvaṃ sraṃsate hastāttvakcaiva paridahyate || 1-30 || na ca śaknomyavasthātuṃ bhramatīva ca me manaḥ | nimittāni ca paśyāmi viparītāni keśava ! || 1-31 || na ca śreyo'nupaśyāmi hatvā svajanamāhave | na kāṅkṣe vijayaṃ kṛṣṇa ! na ca rājyaṃ sukhāni ca || 1-32 || kiṃ no rājyena govinda ! kiṃ bhogairjīvitena vā | yeṣāmarthe kāṅkṣitaṃ no rājyaṃ bhogāḥ sukhāni ca || 1-33 || ta ime'vasthitā yuddhe prāṇāṃstyaktvā dhanāni ca | ācāryāḥ pitaraḥ putrāstathaiva ca pitāmahāḥ || 1-34 || mātulāḥ śvaśurāḥ pautrāḥ syālāḥ sambandhinastathā | etānna hantumicchāmi ghnato'pi madhusūdana ! || 1-35 || api trailokyarājyasya hetoḥ kimu mahīkṛte | amī ācāryādayaḥ iti viśeṣabuddhyā buddhāvāropyamāṇā vadhakarmatayāvaśyaṃ pāpadāyinaḥ | tathā bhogasukhādidṛṣṭārthametadyuddhaṃ kriyate iti buddhyā kriyamāṇaṃ yuddheṣvavadhyahananādi tadavaśyaṃ pātakakārīti pūrvapakṣābhiprāyaḥ | ata eva svadharmamātratayaiva karmāṇyanutiṣṭha na viśeṣadhiyā-ityuttaraṃ dāsyate || 35 || nihatya dhārtarāṣṭrānnaḥ kā prītiḥ syājjanārdana ! || 1-36 || pāpamevāśrayedasmān hatvaitānātatāyinaḥ | tasmānnārhā vayaṃ hantuṃ dhārtarāṣṭrānsvabāndhavān || 1-37 || nihatyeti ātatāyināṃ hanane pāpameva kartṛ | ato'yamarthaḥ pāpena tāvadete'smacchatravo hatāḥ paratantrīkṛtāḥ tāṃśca nihatyāsmānapi pāpamāśrayet | pāpamatra lobhavaśāt kulakṣayādidoṣādarśanam || 1-36 || ata eva kulakṣayādidharmāṇāmupakṣepaṃ karoti arjunaḥ svajanaṃ hi kathaṃ ityādinā svajanaṃ hi kathaṃ hatvā sukhinaḥ syāma mādhava ! | yadyapyete na paśyanti lobhopahatacetasaḥ || 1-38 || kulakṣayakṛtaṃ doṣaṃ mitradrohe ca pātakam | kathaṃ na jñeyamasmābhiḥ pāpādasmānnivartitum || 1-39 || kulakṣayakṛtaṃ doṣaṃ prapaśyadbhirjanārdana ! | kulakṣaye praṇaśyanti kuladharmāḥ sanātanāḥ || 1-40 || dharme naṣṭe kulaṃ kṛtsnamadharmo'bhibhavatyuta | adharmābhibhavāt kṛṣṇa ! praduṣyanti kulastriyaḥ || 1-41 || strīṣu duṣṭāsu vārṣṇeya ! jāyate varṇasaṅkaraḥ | saṅkaro narakāyaiva kulaghnānāṃ kulasya ca || 1-42 || patanti pitaro hyeṣāṃ luptapiṇḍodakakriyāḥ | doṣairetaiḥ kulaghnānāṃ varṇasaṅkarakārakaiḥ || 1-43 || utsādyante jātidharmāḥ kuladharmāśca śāśvatāḥ | utsannakuladharmāṇāṃ manuṣyāṇāṃ janārdana ! || 1-44 || narake niyataṃ vāso bhavatītyanuśuśruma | viśeṣaphalabuddhyā hantavyādiviśeṣabuddhyā ca hananaṃ mahāpātakamiti | etadeva saṃkṣipyābhidhātuṃ paritāpātiśayasūcanāyātmagatamevārjuno vacanamāha aho vata mahatpāpaṃ kartuṃ vyavasitā vayam | yadrājyasukhalobhena hantuṃ svajanamudyatāḥ || 1-45 || vayamiti - kauravapāṇḍavabhedabhinnāḥ sarva evetyarthaḥ || 1-45 || evaṃ sarveṣvavivekiṣu mama vivekinaḥ kimucitam ucitaṃ tāvadyuddhānnivartanam etattūcitataramityāha yadimāmapratīkāramaśastraṃ śastrapāṇayaḥ | dhārtarāṣṭrā raṇe hanyustanme kṣemataraṃ bhavet || 1-46 || sañjaya uvāca evamuktvārjunaḥ saṅkhye rathopastha upāviśat | visṛjya saśaraṃ cāpaṃ śokasaṃvignamānasaḥ || 1-47 || atra saṃgrahaślokaḥ vidyāvidyobhayāghātasaṃghaṭṭa vivaśīkṛtaḥ yuktyā dvayamapi tyaktvā nirviveko bhavenmuniḥ || 1-1 || iti śrīmahāmāheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhavadgītārthasaṃgrahe prathamo'dhyāyaḥ | 1 | iti śivam atha dvitīyo'dhyāyaḥ sañjaya uvāca taṃ tathā kṛpayāviṣṭamaśrupūrṇākulekṣaṇam | viṣīdantamidaṃ vākyamuvāca madhusūdanaḥ || 2-1 || śrībhagavānuvāca kutastvā kaśmalamidaṃ viṣame samupasthitam | anāryajuṣṭamasvargyamakīrtikaramarjuna || 2-2 || ādau lokavyavahārāśrayeṇaiva śrībhagavānarjunaṃ pratibodhayati kramāttu jñānaṃ kariṣyatīti ataḥ anāryajuṣṭam ityāha || 2-2 || klaivyādibhirnirbhartsanamabhidadhadadharme tava dharmābhimāno'yamityādi darśayati mā klaibyaṃ gaccha kauntena naitattvayyupapadyate | kṣudraṃ hṛdayadaurbalyaṃ tyaktvottiṣṭha parantapa || 2-3 || arjuna uvāca kathaṃ bhīṣmamahaṃ saṅkhye droṇaṃ ca madhusūdana iṣubhiḥ pratiyotsyāmi pūjārhāvarisūdana || 2-4 || gurūnahatvā hi mahānubhāvā- ñchreyaścartuṃ bhaikṣamapīha loke | na tvarthakāmastu gurūnnihatya bhuñjīya bhogān rudhirapradigdhān || 2-5 || bhīṣmaṃ droṇaṃ ca ityādinā bhuñjīya bhogān ityanena ca karmaviśeṣānu-sandhānaṃ phalaviśeṣānusandhānaṃ ca heyatayā pūrvapakṣe sūcayati || 5 || naitadvidmaḥ kataranno garīyo yadvā jayema yadi vā no jayeyuḥ | yāneva hatvā na jijīviṣāma- ste naḥ sthitāḥ pramukhe dhārtarāṣṭrāḥ || 2-6 || naitadvidyaḥ-ityanena ca karmaviśeṣānusaṃdhānamāha | nirabhisaṃdhānaṃ tāvatkarma nopapadyate | na ca parājayamabhisaṃdhāya yuddhe pravartate | jayo'pi cāyamanartha eva | tadāha ahatvā gurūn bhaikṣamapi cartuṃ śreyaḥ | etacca niścetumaśakyam-kiṃ jayaṃ kāṅkṣāmaḥ kiṃ vā parājayam jayo'pi bandhūnāṃ vināśāt || 6 || kārpaṇyadoṣopahatasvabhāvaḥ pṛcchāmi tvāṃ dharmasaṃmūḍhacetāḥ | yacchreyaḥ syānniścitaṃ brūhi tanme śiṣyaste'haṃ śādhi māṃ tvāṃ prapannam || 2-7 || na hi prapaśyāmi mamāpanudyā- dyaḥ śokamucchoṣaṇamindriyāṇām | avāpya bhūmāvasapatnamṛddhaṃ rājyaṃ surāṇāmapi cādhipatyam || 2-8 || sañjaya uvāca evamuktvā hṛṣīkeśaṃ guḍākeśaḥ parantapa | na yotsyāniti govindamuktvā tūṣṇīṃ babhūva ha || 2-9 || tamuvāca hṛṣīkeśaḥ prahasanniva bhārata | senayorubhayormadhye sīdamānamidaṃ vacaḥ || 2-10 || senayorubhayormadhye-ityanenedaṃ sūcayati-saṃśayāviṣṭo'rjuno naikapakṣeṇa yuddhānnivṛtto yata evamāha sma-śādhi māṃ tvāṃ prapannam iti || 2-10 || ata ubhayorapi jñānājñānayormadhyagaḥ śrībhagavatānuśiṣyate śrībhagavānuvāca tvaṃ mānuṣyeṇopahatāntarātmā viṣādamohābhibhavādvisaṃjñaḥ | kṛpāgṛhītaḥ samavekṣya bandhū- bhiprapannānmukhamantakasya || 2-11 || mānuṣyaṃ-manuṣyabhāvaḥ | antakamukhaṃ svayamete praviṣṭā iti tava ko bādhaḥ || 11 || aśocyānanvaśocastvaṃ prajñavannābhibhāṣase | gatāsūnagatāsūṃśca nānuśocanti paṇḍitāḥ || 2-12 || śocitumaśakyaṃ kalevaraṃ-sadā naśvaratvāt aśocanārhamātmānaṃ ca śocasi | na kaścit gatāsuḥ - mṛtaḥ agatāsuḥ - jīvanvā śocyo'sti | tathāhi-ātmā tāvadavināśī nānāśarīreṣu saṃcarataḥ kāsya śocyatā | na ca dehantarasaṃcāre eva śocyatā | evaṃ hi yauvanādāvapi śocyatā bhavet || 2-12 || evamarthadvayamāha nahyevāhaṃ jātu nāsaṃ na tvaṃ neme janādhipāḥ | na caiva na bhaviṣyāmaḥ sarve vayamitaḥ param || 2-13 || dehino'sminyathā dehe kaumāraṃ yauvanaṃ jarā | tathā dehāntaraprāptirdhīrastatra na muhyati || 2-14 || ahaṃ hi naiva nāsam api tu āsam | evaṃ tvam amī ca rājānaḥ || 13 || ākārāntare ca sati yadi śocyatā tarhi kaumārāt yauvanāvāptau kimiti na śocyate | yo dhīraḥ sa na śocati | dhairyaṃ ca etaccharīre'pi yasyāsthā nāsti tena sukaram | atastvaṃ dhairyamanviccha || 2-14 || adhīrāstu mātrāśabdavācyairarthairye kṛtāḥ sparśā indriyadvāreṇātmanā saṃbandhāḥ tatkṛtā yāḥ śītoṣṇasukhaduḥkhādyāvasthā anityāḥ tāsvapi śocanti | na tvevaṃ dhīrā ityāha mātrāsparśāstu kaunteya śītoṣṇasukhaduḥkhadāḥ | āgamāpāyino'nityāstāṃstitikṣasva bhārata ! || 2-15 || athavā-mātrābhiḥ-indriyairyeṣāṃ sparśoṃ na tu sākṣātparamātmanā | āgamaḥ-utpattiḥ | apāyo-vināśaḥ | etadyukrāṃstitikṣasva-sahasva || 15 || yaṃ hi na vyathayantyete puruṣaṃ puruṣarṣabha ! | samaduḥkhasukhaṃ dhīraṃ so'mṛtatvāya kalpate || 2-16 || nanu yata evāgamāpāyina ete sarve daśāviśeṣāstata eva śocyante ? maivam | tathāhi ko'yamāgamo nāma ? utpattiriti cet | sāpi kā ? asata ātmalābhaḥ sā iti tvasat | asatsvabhāvatā hi niḥsvabhāvatā nirātmatā | nirātmā ca niḥsvabhāvaḥ kathaṃ sa svabhāvīkartuṃ śakyaḥ anīlaṃ hi na nīlīkartuṃ śakyam-svabhāvāntarāpatterduṣṭatvāt | tathā ca śāstram nahi svabhāvo bhāvānāṃ vyāvartetauṣṇyavadraveḥ | iti | atha sata evātmalābha utpattiḥ tadā labdhātmano'sya jātvapi anabhāvāt nityataivetyāgame kā śocyatā | evamapāyo'pi sato'sato vā | asattāvadasadeva | satsvabhāvasyāpi kathamasattāsvabhāvaḥ | dvitīye kṣaṇe'sāvasatsvabhāvaḥ-iti cet ādye'pi tathā syāditi na kaścidbhāvaḥ syāt svabhāvasyātyāgāt | atha mudgarādināsya nāśaḥ kriyate | sa yadi vyatiriktaḥ bhāvasya kiṃ vṛttam ? na dṛśyate-iti cet mā nāma darśi bhāvaḥ | na tvanyathābhūtaḥ paṭāvṛta iva | avyatiriktastu nāsāvityuktam | tadetatsaṃkṣipyāha nāsato vidyate bhāvo nābhāvo vidyate sataḥ | ubhayorapi dṛṣṭo'ntastvanayostattvadarśibhiḥ || 2-17 || atha ca lokavṛttenedamāha-asato-nityavināśinaḥ śarīrasya na bhāvaḥ-anavaratamavasthābhiḥ pariṇāmitvāt | nityasataśca-paramātmano nāsti kadācidvināśo'pariṇāmadharmatvāt | tathā ca vedaḥ avināśī vā are'yamātmānucchittidharmā iti | (bṛ0 ā0 4| 5 | 14) anayoḥ sadasatorantaḥ-pratiṣṭhāpadaṃ yatrānayorviśrāntiḥ || 17 || yastattvadarśibhidṛṣṭaḥ sa khalu nityo'nityo vā-ityāśaṅkyāha avināśi tu tadviddhi yena sarvamidaṃ tatam | vināśamavyayasyāsya na kaścitkartumarhati || 2-18 || tuścārthe | ātmā ca avināśī || 18 || tuścārthe | ātmā ca avināśī || 18 || antavanta ime dehā nityasyoktāḥ śarīriṇaḥ | vināśino'prameyasya tasmādyuddhyasva bhārata ! || 2-19 || nirupākhyatākāle sthūlavināśayoginaḥ tadanyathānupapattereva ca vināśinaḥ-pratikṣaṇamavasthāntarabhāginaḥ | yaduktaṃ ante purāṇatāṃ dṛṣṭvā pratikṣaṇaṃ navatvahāniranumīyate | iti | munināpi kalānāṃ pṛthagarthānāṃ pratibhedaḥ kṣaṇe kṣaṇe | vartate sarvabhāveṣu saukṣmyāttu na vibhāvyate || iti | pṛthagarthānāmiti-pṛthagarthakriyākāritvāditi yāvat | dehā antavanto vināśinaśca | ātmā tu nityaḥ yato'prameyaḥ | prameyasya tu jaḍasya pariṇāmitvaṃ na tvajaḍasya cidekarūpasya svabhāvāntarāyogāt | evaṃ dehā nityamantavantaḥ iti śocitumaśakyāḥ | ātmā nityamavināśī tena na śocanārhaḥ | tantreṇāyamakeḥ kṛtyapratyayo dvayorarthayormuninā darśita aśocyān iti || 19 || ya enaṃ vetti hantāraṃ yaścainaṃ manyate hatam | ubhau tau na vijānīto nāyaṃ hanti na hanyate || 2-20 || ya enamātmānaṃ dehaṃ ca hantāraṃ hataṃ ca vetti tasya ajñānam ata eva sa baddhaḥ || 20 || na jāyate mriyate vā kadāci- nnāyaṃ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ | ajo nityaḥ śāśvato'yaṃ purāṇo na hanyate hanyamāne śarīre || 2-21 || etadeva sphuṭayati-nāyaṃ bhūtvā-iti | ayamātmā na na bhūtvā bhavitā apitu bhūtvaiva | ato na jāyate | na ca mriyate-yato bhūtvā na na bhavitā apitu bhavitaiva || 21 || vedāvināśinaṃ nityaṃ ya enamajamavyayam | kathaṃ sa puruṣaḥ pārtha hanyate hanti vā katham || 2-22 || ya enamātmānaṃ prabuddhatvājjānāti na sa hanti na sa hanyate iti tasya kathaṃ bandhaḥ || 22 || vāsāṃsi jīrṇāni yathā vihāya navāni gṛhṇāti naro'parāṇi | tathā śarīrāṇi vihāya jīrṇā- nyanyāni saṃyāti navāni dehī || 2-23 || yathā vastrācchāditastadvastranāśe samucitavastrāntarāvṛto na vinaśyati evamātmā dehāntarāvṛtaḥ || 23 || nainaṃ chindanti śastrāṇi nainaṃ dahati pāvakaḥ | na cainaṃ kledayantyāpo na śoṣayati mārutaḥ || 2-24 || acchedyo'yamadāhyo'yamakledyo'śoṣya eva ca | nityaḥ sarvagataḥ sthāṇuracalo'yaṃ sanātanaḥ || 2-25 || avyakto'yamacintyo'yamavikāryo'yamucyate | tasmādevaṃ viditvainaṃ nānuśocitumarhasi || 2-26 || nāsya nāśakāraṇaṃ śastrādi kiṃcitkaram cidekasvabhāvasyānāśritasya nirapekṣasya niraṃśasya svataṃtrasya svabhāvāntarāpattyāśrayavināśāvayavavibhāgavirodhiprādurbhāva adi-krameṇa nāśayitumaśakyatvāt | na ca dehāntaragamanamasyāpūrvam | dehānvito'pi satataṃ dehāntaraṃ gacchati tena saṃvadhyata ityarthaḥ dehasya kṣaṇamātramapyanavasthāyitvāt | evaṃbhūtaṃ viditvainamātmānaṃ śocituṃ nārhasi || 26 || athavainaṃ nityajātaṃ nityaṃ vā manyase mṛtam | tathāpi tvaṃ mahābāho nainaṃ śocitumarhasi || 2-27 || athāpyenaṃ dehaṃ manyase nityajātaṃ pravāhasyāvināśāt tathāpi na śocyatā | kṣaṇikaprakriyayā vā nityavināśinam tathāpi kā śocyatā | evaṃ yadi ātmanastaddehasaṃyogaviyogābhyāṃ nityajātatvaṃ nityamṛtatvaṃ vā manyase tathāpi sarvathā śocanaṃ prāmāṇikānāmayuktam || 27 || na caitadanyathā nityatvānityatvamupapattimat-yataḥ jātasya hi dhruvo mṛtyurdhruvaṃ janma mṛtasya ca | tasmādaparihārye'rthe na tvaṃ śocitumarhasi || 2-28 || janmana evānantaraṃ nāśo nāśādanantaraṃ janma iti cakravadayaṃ janmamaraṇasantāna iti kiṃ parimāṇaṃ śocyatāmiti || 28 || apica avyaktādīni bhūtāni vyaktamadhyāni bhārata ! avyaktanidhanānyeva tatra kā paridevanā || 2-29 || nityāḥ santu anityā vā yastāvadasya śocakastaṃ pratyeva ādāvavyaktaḥ ante cāvyaktaḥ madhyetasya vyaktatā vikāra iti pratyuta vikāre śocanīyaṃ na svabhāve | kiṃca yattanmūlakāraṇaṃ kiṃcidabhimataṃ tadeva yathākramaṃ vicitrasvabhāvatayā svātmamadhye darśitatattadanantasṛṣṭisthitisaṃhṛtivaicitryaṃ nityameva | tathāsvabhāve'pi kāsya śocyatā || 29 || evaṃvidhaṃ ca āścaryavat paśyati kaścidena- māścaryavadvadati tathainamanyaḥ | āścaryavaccainamanyaḥ śṛṇoti śrutvāpyenaṃ veda na caiva kaścit || 2-30 || nanu yadyevamayamātmā avināśī kimiti sarveṇa tathaiva nopalabhyate ? yato'dbhutavatkaścideva paśyati | śrutvāpi na kaścidenaṃ jānāti-vetti || 30 || dehī nityamavadhyo'yaṃ dehe sarvasya bhārata | tasmātsarvāṇi bhūtāni na tvaṃ śocitumarhasi || 2-31 || ato nityamātmano'vināśitvam || 31 || svadharmamapi cāvekṣya na vikampitumarhasi | dharmyāddhi yuddhācchreyo'nyatkṣatriyasya na vidyate || 2-32 || svadharmasya cānapahāryatvāt yuddhaviṣayaḥ kampo na yuktaḥ || 32 || yadṛcchayā copapannaṃ svargadvāramapāvṛtam | sukṛtātkṣatriyāḥ pārtha labhante yuddhamīdṛśam || 2-33 || anye'pi ye kāmamayāḥ kṣatriyāstairapi īdṛśaṃ yuddhaṃ svargahetutvānna tyājyam kiṃ punaryasya īdṛśaṃ jñānamupadiṣṭamiti tātparyam | na punaḥ svargaparyavasāyī ślokaḥ || 33 || yadbhayācca bhavān yuddhānnivarteta tadeva śataśākhamupanipatiṣyati bhavata ityāha atha cettvamimaṃ dharmyaṃ saṃgrāmaṃ na kariṣyasi | tataḥ svadharmaṃ kīrtiṃ ca hitvā pāpamavāpsyasi || 2-34 || akīrtiṃ cāpi bhūtāni kathayiṣyanti te'vyayām | sambhāvitasya cākīrtirmaraṇādatiricyate || 2-35 || bhayādraṇāduparataṃ maṃsyante tvāṃ mahārathāḥ | yeṣāṃ ca tvaṃ bahumato bhūtvā yāsyasi lāghavam || 2-36 || avācyavādāṃśca bahūnvadiṣyanti tavāhitāḥ | nindantastava sāmarthyaṃ tato duḥkhataraṃ nu kim || 2-37 || hato vā prāpsyasi svargaṃ jitvā vā bhokṣyase mahīm | tasmāduttiṣṭha kaunteya yuddhāya kṛtaniścayaḥ || 2-38 || ślokapañcakamidamabhyupagamya vādarūpamucyate yadi laukikena vyavahāreṇāste bhavāṃstathāpyavaśyānuṣṭheyametat || 38 || sukhaduḥkhe same kṛtvā lābhālābhau jayājayau | tato yuddhāya yujyasva naivaṃ pāpamavāpsyasi || 2-39 || tava tu svadharmatayaiva karmāṇi kurvato na kadācitpāpasambandhaḥ || 39 || eṣā te'bhihitā sāṃkhye buddhiryoge tvimāṃ śṛṇu | buddhyā yukto yayā pārtha karmabandhaṃ prahāsyasi || 2-40 || eṣā ca tava sāṃkhye-samyagjñāne buddhiḥ-niścayātmikā uktā | eṣaiva ca yathā yoge-karmakauśale yojyate tathaiva śṛṇu | yayā buddhyā karmaṇāṃ bandhakatvaṃ tyakṣyasi | nahi karmāṇi svayaṃ badhnanti-jaḍatvāt ataḥ svayamātmā karmabhirvāsanātmakairātmānaṃ badhnāti || 40 || nehātikramanāśo'sti pratyavāyo na vidyate | svalpamapyasya dharmasya trāyate mahato bhayāt || 2-41 || asyāṃ buddhau atikrameṇa-aparādhena pramādena nāśo na bhavati-pramādasyābhāvāt | yathā ca parimitena śrīkhaṇḍakaṇena jvālāyamāno'pi tailakaṭāhaḥ sadyaḥ śītībhavati evamanayā svalpayāpi yogabuddhyā mahābhayaṃ saṃsārarūpaṃ vinaśyati || 41 || na caiṣā buddhirapūrvānīyate kiṃtarhi vyavasāyātmikā buddhirekaiva kurunandana | bahuśākhā hyanantāśca buddhayo'vyavasāyinām || 2-42 || vyavasāyātmikā sarvasyaikaiva sahajā dhīḥ | niścetavyavaśāttu bahutvaṃ gacchati || 42 || tathāca yāmimāṃ puṣpitāṃ vācaṃ pravadantyavipaścitaḥ | vedavādaratāḥ pārtha nānyadastītivādinaḥ || 2-43 || kāmātmānaḥ svargaparā janmakarmaphalepsavaḥ | kriyāviśeṣabahulā bhogaiśvaryagatīḥ prati || 2-44 || bhogaiśvaryaprasaktānāṃ tayāpahṛtacetasām | vyavasāyātmikā buddhiḥ samādhau na vidhīyate || 2-45 || ye kāmābhilāṣiṇaste svayametāṃ vācaṃ vedātmikāṃ puṣpitāṃ-bhaviṣyatsvargaphalena vyāptāṃ vadanti | ata eva janmanaḥ karmaiva phalamicchanti te'vapiścitaḥ | te ca tayaiva-svayaṃkalpitayā vedavācā apahṛtacittā vyavasāyabuddhiyuktā api na samādhiyogyāḥ-tatra phalaniścayatvāditi ślokatrayasya tātparyam || 2-45 || ata eva ca traiguṇyaviṣayā vedā nistraiguṇyo bhavārjuna | nirdvandvo nityasattvastho niryogakṣema ātmavān || 2-46 || vedāstraiguṇyena karaṇena viśeṣeṇa sinvanti-badhnanti na tu bandhakāḥ | yasmāt sukhaduḥkhamohabuddhyā karmāṇi vaidikāni kriyamāṇāni bandhakāni atastraiguṇyaṃ-kāmarūpaṃ tyājyam | yadi tu vedadūṣaṇaparametadabhaviṣyat prakṛtaṃ yuddhakaraṇaṃ vyaghaṭiṣyata-vedādanyasya svadharmaniścāyakatvābhāvāt | yeṣāṃ tu phalābhilāṣo vigalitasteṣāṃ na vedā bandhakāḥ || 46 || yato vedāḥ paraṃ teṣāṃ samyagjñānopayoginaḥ ata āha yāvānartha udapāne sarvataḥ samplutodake | tāvānsarveṣu vedeṣu brāhmaṇasya vijānataḥ || 2-47 || yasya svadharmamātre jñāne ca prādhānyaṃ parimitādapi vedabhāṣitātkāryam || 47 || ataśca karmaṇyastvadhikāraste mā phaleṣu kadācana | mā karmaphalahetubhūrmā te saṅgo'stvakarmaṇi || 2-48 || karmamātre tvaṃ vyāpṛto bhava natu karmaphaleṣu | nanu karmaṇi kṛte nāntarīyakatayaiva phalamāpatati iti ? maivam | tatra hi yadi tvaṃ phalakāmanā-kāluṣyavyāpto bhavasi tadā karmaṇāṃ phalaṃ prati hetutvam | yadaprārthyamānaṃ phalaṃ tat jñānam | nānicchostaditi karmābhāvena yaḥ saṅgaḥ sa eva gāḍhagraharūpo mithyā-jñānasvarūpaḥ iti tyājya eva || 2-48 || kiṃtarhi yogasthaḥ kuru karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā dhanañjaya | siddhyasiddhyoḥ samo bhūtvā samatvaṃ yoga ucyate || 2-49 || yoge sthitvā karmāṇi kuru | sāmyaṃ ca yogaḥ || 49 || yasya sarve samārambha nirāśīrbandhanāstviha | tyāge yasya hutaṃ sarvaṃ sa tyāgī sa ca buddhimān || 2-50 || yasya sarve vyāpārā āśīrūpeṇa bandhanena na yuktāḥ | abhilāṣo hi bandhakaḥ || 50 || dūreṇa hyavaraṃ karma buddhiyogāddhanañjaya | buddhau śaraṇamanviccha kṛpaṇāḥ phalahetavaḥ || 2-51 || buddhiyogātkila hetoravaraṃ-duṣṭaphalaṃ riktaṃ karma dūrībhavati | atastādṛśyāṃ buddhau śaraṇamanviccha-prārthayasva yena sā buddhirlabhyate || 51 || buddhiyukto jahātīha ubhe sukṛtaduṣkṛte | tasmādyogāya yujyasva yogaḥ karmasu kauśalam || 2-52 || ubhe iti parasparavyabhicāraṃ darśayati | tasmāt-yathāhi sukṛttaduṣkṛte naśyatastathākaraṇameva paramaṃ kauśalamiti bhāvaḥ || 52 || karmajaṃ buddhiyuktā hi phalaṃ tyaktvā manīṣiṇaḥ | janmabandhavinirmuktāḥ padaṃ gacchantyanāmayam || 2-53 || yogabuddhiyuktāḥ karmaṇāṃ phalaṃ tyaktvā janmabandhaṃ tyajantibrahmasattāmavāpnuvanti || 53 || yadā te mohakalilaṃ buddhirvyatitariṣyati | tadā gantāsi nirvedaṃ śrotavyasya śrutasya ca || 2-54 || śrutivipratipannā te yadā sthāsyati niścalā | samādhāvacalā buddhistadā yogamavāpsyasi || 2-55 || tatra ca yogabuddhiprāptyavasare va sphuṭamevedamabhijñānam śrotavyasya śrutasyābhilaṣyamāṇasya ca āgamasya ubhayasyāpi nirvedabhāktvam | anena cedamuktam-avidyāpadanipatitapramātranugrāhakaśāstraśravaṇasaṃsk āra-vipralambhamahimā ayaṃ - yattavāsthāne kulakṣayādidoṣadarśanam tattu tathā śāsanabahumānavigalane vigaliṣyatīti || 55 || arjuna uvāca sthitaprajñasya kā bhāṣā samādhisthasya keśava | sthiradhīḥ kiṃ prabhāṣeta kimāsīta vrajecca kim || 2-56 || yadā sthāsyati buddhiḥ-ityanena vacasā samādhisthasya yogino yaḥ sthitaprajñaśabdastatra vācaka uktastasya kā bhāṣā-kiṃ pravṛttinimittaṃ bhāṣyate yena nimittena śabdairartha iti kṛtvā yoginaḥ sthitaprajñaśabdaḥ kiṃ rūḍhyā vācako'nvarthatayā vā iti ekaḥ praśnaḥ | yadyapi rūḍhau śaṅkaiva nāsti tathāpyanvarthatāṃ labdhāmapi svarūpalakṣaṇanimittanirūpaṇena sphuṭīkartumeṣa praśnaḥ | sthiradhīriti śabdapadārthako'rthapadārthakaśca tatra sthiradhīśabdaḥ kiṃ prayogalakṣaṇamevārthamāha āho tapasvinamapi iti dvitīyaḥ praśnaḥ | sa ca sthiradhīryogī kimāsīt-kimabhyasyet-kvāsya sthairyaṃ syāt iti tṛtīyaḥ | abhyasyaṃśca kimāpnuyāt iti caturthaḥ || 56 || etadeva praśnacatuṣṭayaṃ krameṇa nirṇīyate śrībhagavatā śrī bhagavānuvāca prajahāti yadā kāmānsarvānpārtha manogatān | ātmanyevātmanā tuṣṭaḥ sthitaprajñastadocyate || 2-57 || sthitā rūḍhā prajñā yasya | rūḍhiśca nityamātmarūḍhitve sati viṣayavikṣepakṛtasya kāmarūpasya bhramasya nivṛttatvāt yogino yaḥ sthitaprajña-śabdo'nvarthaḥ sa cetthaṃyukta ityekaḥ praśno nirṇītaḥ || 57 || duḥkheṣvanudvignamanāḥ sukheṣu vigataspṛhaḥ | vītarāgabhayakrodhaḥ sthiradhīrmunirucyate || 2-58 || sukhaduḥkhayoryasya rāgadveṣarahitā vṛttiḥ sa munireva sthiraprajño nānyaḥ || 58 || yuktaṃ caitat yataḥ yaḥ sarvatrānabhisnehastattatprāpya śubhāśubham | nābhinandati na dveṣṭi tasya prajñā pratiṣṭhitā || 2-59 || śubhāśubhaprāptau tasyāhlādatāpau na bhavataḥ || 59 || yadā saṃharate cāyaṃ kūrmo'ṅgānīva sarvaśaḥ | indriyāṇīndriyārthebhyaḥ sthiraprajñastadocyate || 2-60 || na cāsya pācakavadyogarūḍhitvam yadā yadā kilāyamindriyāṇi saṃharate-ātmanyeva kūrma ivāṅgāni kroḍīkaroti viṣayibhyo viṣayānnivārya tadā tadā sthiraprajñaḥ | yadvā-indriyārthebhyaḥ prabhṛti indriyāṇi ātmani saṃharate-viṣayendriyādikaṃ sarvamātmasātkaroti || 2-60 || nanu tapasvino'pi kathaṃ sthiraprajñaśabdo na pravartate ? ucyate- viṣayā vinivartante nirāhārasya dehinaḥ | rasavarjaṃ raso'pyasya paraṃ dṛṣṭvā nivartate || 2-61 || yadyapi āhāryaiḥ-rūpādibhirviṣayaiḥ saṃbandho'sya nāsti tathāpi tasya viṣayā antaḥkaraṇagatamuparāgalakṣaṇaṃ rasaṃ varjayitvā nivartante | ato nāsau sthiraprajñaḥ | yoginastu parameśvaradarśanāduparāgo na bhavati anyasya tu tapasvino nāsau nivartate || 61 || yattasyāpi hi kaunteya puruṣasya vipaścitaḥ | indriyāṇi pramāthīni haranti prasabhaṃ manaḥ || 2-62 || yat-yasmāt tasyāpi-tapasvino mana indriyairhiyate athavā yattasya-sayatnasyāpi | yoginā ca mana eva jetavyam iti dvitīyo nirṇītaḥ || 62 || tāni saṃyamya manasā yukta āsīta matparaḥ | vaśe hi yasyendriyāṇi tasya prajñā pratiṣṭhitā || 2-63 || ya evaṃ manasā indriyāṇi niyamayati natu apravṛttyā sa eva sthiraprajñaḥ | sa ca matpara evāsīta-māmeva cidātmānaṃ parameśvaraṃ abhyasyet || 63 || dhyāyato viṣayānpuṃsaḥ saṅgasteṣūpajāyate | saṅgāt sañjāyate kāmaḥ kāmātkrodho'bhijāyate || 2-64 || krodhādbhavati sammohaḥ sammohātsmṛtivibhramaḥ | smṛtibhraṃśādbuddhināśo buddhināśāt praṇaśyati || 2-65 || tapasvino viṣayatyāga eva viṣayagrahaṇe paryavasyati | dhyātvā hi te tyajyante | dhyānakāla eva ca saṅgādaya upajāyante-ityanupāyo viṣayatyāgaḥ sthiraprajñasya || 65 || rāgadveṣavimuktaistu viṣayānindriyaiścaran | ātmavaśyairvidheyātmā prasādamadhigacchati || 2-66 || prasāde sarvaduḥkhānāṃ hānirasyopajāyate | prasannacetaso hyāśu buddhiḥ paryavatiṣṭhate || 2-67 || nāsti buddhirayuktasya na cāyuktamya bhāvanā | na cābhāvayataḥ śāntiraśāntasya kutaḥ sukham || 2-68 || indriyāṇāṃ hi caratāṃ yanmano'nuvidhīyate | tadasya harati prajñāṃ vāyurnāvamivāmbhasi || 2-69 || tasmādyasya mahābāho nigṛhītāni sarvaśaḥ | indriyāṇīndriyārthebhyastasya prajñā pratiṣṭhitā || 2-70 || yastu manaso niyāmakaḥ sa viṣayānsevamāno'pi na krodhādikallolairabhibhūyate iti sa eva sthiraprajño yogī-iti tātparyam || 70 || yogī ca sarvavyavahārān kurvāṇo'pi lokottaraḥ-iti nirūpayatā parameśvareṇa saṃkṣipyāsya svarūpaṃ kathyate yā niśā sarvabhūtānāṃ tasyāṃ jāgarti saṃyamī | yasyāṃ jāgrati bhūtāni sā rātriḥ paśyato muneḥ || 2-71 || yā sarveṣāṃ bhūtānāṃ niśā-mohanī māyā tasyāṃ munirjāgarti-kathamiyaṃ heyeti | yasyāṃ ca daśāyāṃ loko jāgarti-nānāvidhāṃ ceṣṭāṃ kurute sā muneḥ rātriḥ yato'sau vyavahāraṃ pratyabuddhaḥ | etaduktaṃ bhavati-yeyaṃ māyā khalu tasyā mohakatvaṃ nāmarūpaṃ sukhatantratābhāsanaṃ ca | tatra-lokaḥ prācyaṃ svarūpamasyā aparāmṛśyaiva dvitīyasminrūpe nibaddhasmṛtirāste | yogī tu tadviparītastadīyaṃ mohakatvaṃ tadunmūlanāya paśyati sukhatantratāṃ tu nādriyate | paśyan samyagjñānī mithyājñānopaghātācca sukhatantratānādaraḥ | paśyata eva sā rātririti citram | vidyāyāṃ cāvadhatte yogī yatra sarvo vimūḍhaḥ | avidyāyāṃ tvabuddhaḥ yatra janaḥ prabuddhaḥ-ityapi citram || 71 || ata eva āpūryamāṇamacalapratiṣṭhaṃ samudramāpaḥ praviśanti yadvat | tadvatkāmā yaṃ praviśanti sarve sa śāntimāpnoti na kāmakāmī || 2-72 || yogī na kāmārthaṃ bahirdhāvati api tvindriyadharmatayā | taṃ viṣayā anupraviśanto na taraṅgayanti nadīvegā ivodadhim | evaṃ tṛtīyo nirṇītaḥ || 72 || vihāya kāmānyaḥ sarvānpumāṃścarati nispṛhaḥ | nirmamo nirahaṅkāraḥ sa śāntimadhigacchati || 2-73 || sa yogī sarvakāmasaṃnyāsitvāt śāntirūpaṃ mokṣameti || 73 || eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṃ prāpya vimuhyati | sthitvāsyāmantakāle'pi brahmanirvāṇamṛcchati || 2-74 || eṣāsau brahmasattā yasyāṃ kṣaṇamātraṃ sthitvā-avasthitiṃ prāpya śarīrabhedāt paramaṃ brahmāpnoti iti praśnacatuṣṭayaṃ nirṇītamiti śivam || 74 || atra saṃgrahaślokaḥ aho nu cetasaścitrā gatistyāgena yatkila | ārohatyeva viṣayāñchrayaṃstāṃstu parityajet || 2 || iti śrīmahāmāheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe dvitīyo'dhyāyaḥ || 2 || athaḥ tṛtīyo'dhyāyaḥ jyāyasī cetkarmaṇaste matā buddhirjanārdana | tatkiṃ karmaṇi ghore māṃ niyojayasi keśava ! || 3-1 || vyāmiśreṇeva vākyena buddhiṃ mohayasīva me | tadekaṃ vada niścitya yena śreyo'hamāpnuyām || 3-2 || karma uktaṃ jñānaṃ ca | tatra na dvayoḥ prādhānyaṃ yuktam apitu jñānasya | tadbalena kṣapaṇīyatvaṃ yadi karmaṇāṃ buddhiyukto jahātīme ityādinayena mūlata eva tat karmaṇā kiṃ prayojanamiti praśnābhiprāyaḥ || 2 || śrībhagavāṃstūttaraṃ dadāti loke'smindvividhā niṣṭhā purā proktā mayānagha | jñānayogena sāṅkhyānāṃ karmayogena yoginām || 3-3 || loke eṣā dvayī gatiḥ prasiddhā | sāṃkhyānāṃ jñānaṃ pradhānaṃ yogināṃ ca karmeti | mayā tu saikaiva niṣṭhoktā jñānakriyāmayatvātsaṃvittattvasyeti bhāvaḥ || 3 || tathāhi- na karmaṇāmanārambhānnaiṣkarmyaṃ puruṣo'śnute | na ca saṃnyasanādeva siddhiṃ samadhigacchati || 3-4 || na hi kaścitkṣaṇamapi jātu tiṣṭhatyakarmakṛt | kāryate hyavaśaḥ karma sarvaḥ prakṛtijairguṇaiḥ || 3-5 || jñānaṃ karmaṇā rahitaṃ na bhavati karma ca kauśalopetaṃ jñānarahitaṃ na bhavati ityekameva vastu jñānakarmaṇī | tathā coktaṃ na kriyārahitaṃ jñānaṃ na jñānarahitā kriyā | jñānakriyāviniṣpaśca ācāryaḥ paśupāśahā || iti | tasmājjñānāntarvarti karmāparihāryam yataḥ paravaśa eva kāyavāṅmanasāṃ parispandātmakatvāt avaśyaṃ kiṃcitkaroti || 5 || karmendriyāṇi saṃyamya ya āste manasā smaran | indriyārthānvimūḍhātmā mūḍhācāraḥ sa ucyate || 3-6 || karmendriyaiścainna karoti avaśyaṃ tarhi manasā karoti | pratyuta mūḍhācāraḥ-mānasānāṃ karmaṇāmatyantamaparihāryatvāt || 6 || yastvindriyāṇi manasā niyamyārabhate'rjuna | karmendriyaiḥ karmayogamasaktaḥ sa viśiṣyate || 3-7 || karmasu kriyamāṇeṣu na jñānahāniḥ-manaso'vyāpāre yantrapuruṣavatkarmaṇaḥ kriyamāṇatvāt || 7 || ataḥ niyataṃ kuru karma tvaṃ karma jyāyo hyakarmaṇaḥ | śarīrayātrāpi ca te na prasiddhyedakarmaṇaḥ || 3-8 || niyataṃ-śāstrīyaṃ karma kuru śarīrayātrāmātrasyāpi karmādhīnatvāt || 8 || yataḥ yajñārthātkarmaṇo'nyatra loko'yaṃ karmabandhanaḥ | tadarthaṃ karma kaunteya muktasaṅgaḥ samācara || 3-9 || yajñārthāt-avaśyakaraṇīyāt anyāni karmāṇi bandhakāni | avaśya-kartavyaṃ muktaphalasaṅgatayā kriyamāṇaṃ na phaladam || 9 || sahayajñāḥ prajāḥ sṛṣṭvā purovāca prajāpatiḥ | anena prasaviṣyadhvameṣa vo'stviṣṭakāmadhuk || 3-10 || prajāpatiḥ-paramātmā prajāḥ sahaiva karmabhiḥ sasarja | uktaṃ ca tena prajānāṃ karmabhya eva prasavaḥ santānaḥ etānyeva ceṣṭaṃ saṃsāraṃ mokṣaṃ vā dāsyanti | saṅgātsaṃsāraṃ muktasaṅgatvānmokṣam || 10 || yatra yeṣāṃ mokṣaprādhānyaṃ taireva viṣayāḥ sevyā ityucyate devānbhāvayatānena te devā bhāvayantu vaḥ | parasparaṃ bhāvayantaḥ śreyaḥ paramavāpsyatha || 3-11 || devāḥ-krīḍanaśīlā indriyavṛttayaḥ karaṇeśvaryo devatā rahasyaśāstraprasiddhāḥ tā anena karmaṇā tarpayata-yathāsaṃbhavaṃ viṣayānbhakṣayatetyarthaḥ | tṛptāśca satyastā vo-yuṣmān ātmana eva svarūpamātrocitāpavargān bhāvayantu-svātma-sthitiyogyatvāt | evamanavarataṃ vyutthānasamādhisamayaparamparāyāmindriyatarpaṇatadātma-sādbhāva lakṣaṇe parasparabhāvane sati śīghrameva paramaṃ śreyaḥ-parasparabhedavigalanalakṣaṇaṃ brahma prāpsyatha || 11 || na kevalamitthamapavarge yāvatsiddhilābhe'pyayaṃ mārga ityāha iṣṭānkāmānhi vo devā dāsyante yajñabhāvitāḥ | tairdattānapradāyaibhyo yo bhuṅkte stena eva saḥ || 3-12 || yajñatarpitāni hīndriyāṇi sthitiṃ badhnanti yatra kvāpi dhyeyādāviti | ata eva tadvyāpāre sati teṣāṃ viṣayāṇāṃ smṛtisaṃkalpadhyānādinā bhāvāḥ-viṣayā indriyaireva dattāḥ yadi teṣāmeva upabhogāya na dīyante tarhi stenatvaṃ-cauryaṃ syāt chadmacāritvāt | uktaṃ hi pūrvameva bhagavatā mūḍhācāraḥ sa ucyate iti | ato'yaṃ vākyārthaḥ-yaḥ sukhopāyaṃ siddhimapavargaṃ vā prepsati tena indriyakautukanivṛtti-mātraphalatayaiva bhogā yathopanatamāsevyā iti || 12 || yajñaśiṣṭāśinaḥ santo mucyante sarvakilbiṣaiḥ | bhuñjate te tvaghaṃ pāpā ye pacantyātmakāraṇāt || 3-13 || avaśyakartavyatārūpaśāsanamahimāyātānbhogān ye'śnanti avāntaravyāpāramātratayā ata eva ca pṛthagphalatvābhāvāṅgatayā | atha ca-indriyātmakadevagaṇatarpaṇalakṣaṇayajñāt avaśiṣṭam-antaḥsārasvātmasthityānandalakṣaṇavighasaṃ ye'śnanti-tatrārūḍhā bhavanti tadupādeyopāyatayā tu viṣayabhogaṃ vāñchanti te sarvakilviṣaiḥ-śubhāśubhairmucyante | ye tu ātmakāraṇāditi-avidyāvaśāt sthūlameva viṣayabhogaṃ paratvena manvānāḥ ātmārthamidaṃ vayaṃ kurmaḥ-iti kurvate | ta eva aghaṃ-śubhāśubhātmakaṃ labhante || 13 || annād bhavanti bhūtāni parjanyādannasambhavaḥ | yajñād bhavati parjanyo yajñaḥ karmasamudbhavaḥ || 3-14 || karma brahmodbhavaṃ viddhi brahmākṣarasamudbhavam | tasmāt sarvagataṃ brahma nityaṃ yajñe pratiṣṭhitam || 3-15 || annāt-avibhāgabhogyasvabhāvāt kathañcinmāyāvidyākālādyanekāparaparyāyāt bhūtāni vicitrāṇi bhavanti | taccānnaṃ parjanyāt-avicchinnasaṃvitsvabhāvādātmanaḥ bhoktṛtantrātmalābhatvādbhogyatāyāḥ | sa ca parjanyo-bhoktā yajñāt bhogakriyāyattatvādbhoktṛtvasya | bhogakriyā ca karmaṇaḥ-kriyāśaktisvātantryabalāt | tacca svātantryam-avicchinnamapi anavacchinnānantasvātantryapūrṇasamucchalanmaheśvarabhāvaparamātm a-brahmasaṃsparśavaśāt | tacca ucchaladacchānācchāditaiśvaryaṃ brahma-akṣarāt-praśāntāśeṣaiśvaryataraṅgātsaṃvinmātrāt | ityevaṃ suvyavasthito'yaṃ yajñaḥ ṣaḍaraṃ cakraṃ vāhayan arātrayasandhānādapavargam arātrayatantraṇādvyavahāramāsūtrayati | iti vidyāvidyollāsataraṅgasubhagaṃ brahma yajñe eva pratiṣṭhitam | anye tu-annaṃ tāvadvīryalohitakrameṇa bhūtakāraṇam annaṃ ca vṛṣṭidvāreṇa parjanyāt so'pi yajñāt yajñaḥ kriyātaḥ sā ca jñānapūrvikā jñānamakṣarāt iti | apare tu-annam-adyamānaṃ viṣayapañcakamāśritya bhūtāni-indriyāṇi viṣayāścātmasphuritarūpāḥ | ata ātmaiva viṣayopabhogena | poṣyate | ataśca sarvagataṃ brahma karmaṇi pratiṣṭhitam-tanmayatvāttasya || 15 || evaṃ pravartitaṃ cakraṃ nānuvartayatīha yaḥ | aghāyurindriyārāmo moghaṃ pārtha sa jīvati || 3-16 || yastvevaṃ nāṅgīkaroti sa pāpamayaḥ | yataḥ sa indriyeṣveva ramate nātmani || 16 || yaścātmaratireva syādātmatṛptaśca mānavaḥ | ātmanyeva ca santuṣṭastasya kāryaṃ na vidyate || 3-17 || naiva tasya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana | na cāsya sarvabhūteṣu kaścidarthavyapāśrayaḥ || 3-18 || ātmaratestu-karmendriyavyāpāratayaiva kurvataḥ karaṇākaraṇeṣu samatā | ata eva nāsau bhūteṣu kiṃcidātmaprayojanamapekṣya nigrahānugrahau karoti apitu karaṇīyamidam-ityetāvatā || 18 || karmaṇaiva hi saṃsiddhimāsthitā janakādayaḥ | lokasaṃgrahamevāpi sampaśyankartumarhasi || 3-19 || tadatra kurvatāmapi siddhau janakādayo dṛṣṭāntāḥ || 19 || yadyadācarati śreṣṭhastattadevetaro janaḥ | sa yatpramāṇaṃ kurute lokastadanuvartate || 3-20 || na me pārthāsti kartavyaṃ triṣu lokeṣu kiñcana | nānavāptamavāptavyaṃ pravarte'tha ca karmaṇi || 3-21 || yadi hyahaṃ na varteyaṃ jātu karmaṇyatandritaḥ | mama vartmānuvarteranmanuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ || 3-22 || utsīdeyurime lokā na kuryāṃ karma cedaham | saṅkarasya ca kartā syāmupahanyāmimāḥ prajāḥ || 3-23 || tasmādasaktaḥ satataṃ kāryaṃ karma samācara | asakto hyācarankarma paramāpnoti pūruṣaḥ || 3-24 || saktāḥ karmaṇyavidvāṃso yathā kurvanti bhārata | kuryādvidvāṃstathāsaktaścikīrṣurlokasaṃgraham || 3-25 || prāptaprāpaṇīyasya paripūrṇamanaso'pi karmapravṛttau lokānugrahaḥ prayojanam-ityatra śrībhagavānātmānameva dṛṣṭāntamakaroti | tasmādasakta eva karaṇīyaṃ karma kuryāt | kiṃca viditavedyaḥ | karma cet tyajet tallokānāṃ durbheda evaikaprasiddhapakṣaśithilitāsthābandhatvenāprarūḍhilakṣaṇo jāyate | yataḥ karmavāsanāṃ ca na moktuṃ śaknuvanti jñānadhārāṃ ca nāśrayitum | atha ca śithilībhavanti || 25 || yataste na samyagjñānena pūtāḥ ato buddherbhedanaṃ-vicālanaṃ teṣāṃ paramo'nartha ityanugrahāya bhedayenna dhiyameṣām tadāha na buddhibhedaṃ janayedajñānāṃ karmasaṅginām | joṣayet sarvakarmāṇi vidvānyuktaḥ samācaran || 3-26 || svayaṃ caivaṃ buddhyamānaḥ karmāṇi kuryāt | na ca lokānāṃ buddhiṃ bhindyād || 26 || ajñānamityuktaṃ tadajñatvaṃ darśayati prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi bhāgaśaḥ | ahaṅkāravimūḍhātmā kartāhamiti manyate || 3-27 || prakṛtisaṃbandhibhirguṇaiḥ sattvādyaiḥ kila karmāṇi kriyante | mūḍhaścāhaṃ kartetyadhyavasya mithyaivātmānaṃ badhnāti || 27 || tattvavittu mahābāho guṇakarmavibhāgayoḥ | guṇā guṇeṣu vartanta iti matvā na sajjate || 3-28 || guṇakarmavibhāgatattvavittu prakṛtiḥ karoti mama kimāyātam-ityātmānaṃ mocayati || 28 || karmasaṅgināmityuktam tat karmasaṅgitvaṃ darśayati prakṛterguṇasammūḍhāḥ sajjante guṇakarmasu | tānakṛtsnavido mandānkṛtsnavinna vicālayet || 3-29 || prakṛtisaṃbandhibhirguṇaiḥ satvādyaiḥ kṛteṣu karmaṣu mūḍhāḥ sajjanti sattvādiguṇamāhātmyāt | tasmādyuktaḥ san juṣeta karmāṇi ityuktam || 29 || tatra katham iti sphuṭayati- mayi sarvāṇi karmāṇi saṃnyasyādhyātmacetasā | nirāśīrnirmamo bhūtvā yudhyasva vigatajvaraḥ || 3-30 || mayi sarvāṇi karmāṇi nāhaṃ kartā-iti saṃnyasya svatantraḥ parameśvara eva sarvakartā nāhaṃ kaścit-iti niścitya lokānugrahaṃ cikīrṣurlokācāraṃ yuddhātmakamanutiṣṭha || 30 || ye me matamidaṃ nityamanutiṣṭhanti mānavāḥ | śraddhāvanto'nasūyanto mucyante sarvakarmabhiḥ || 3-31 || etacca matamāśritya yaḥ kaścidyatkiṃcitkaroti tattasya na bandhakam || 31 || ye tvetadabhyasūyanto nānuvartanti me matam | sarvajñānavimūḍhāṃstānviddhi naṣṭānacetasaḥ || 3-32 || etasmiṃstu jñāne ye na śraddhālavaste vinaṣṭāḥ-avirataṃ janmamaraṇādibhayabhāvitatvāt || 32 || sadṛśaṃ ceṣṭate svasyāḥ prakṛterjñānavānapi | prakṛtiṃ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṃ kariṣyati || 3-33 || yo'pi ca jñānī na tasya vyavahāre bhojanādau viparyāsaḥ kaścit apitu so'pi sattvādyucitameva ceṣṭate | evameva jānan yato bhūtānāṃ-pṛthivyādīnāṃ prakṛtau vilayaḥ ātmā cākartā nityamuktaḥ iti kasya janmādinigrahaḥ || 33 || kathaṃ tarhi bandhaḥ ? itthamucyate- indriyasyendriyasyārthe rāgadveṣau vyavasthitau | tayorna vaśamāgacchettau hyasya paripanthinau || 3-34 || śreyān svadharmo viguṇaḥ paradharmātsvanuṣṭhitāt | svadharme nidhanaṃ śreyaḥ paradharmodayādapiḥ || 3-35 || saṃsārī ca prativiṣayaṃ rāgaṃ dveṣaṃ ca gṛhṇāti | yataḥ karmāṇi ātmakartṛkāṇyeva vimūḍhatvādabhimanyate iti samamapi bhojanādivyavahāraṃ kurvatorjñānisaṃsāriṇorastyayaṃ viśeṣaḥ | ayaṃ naḥ siddhāntaḥ-sarvathā muktasaṃgasya svadharmacāriṇo nāsti kaścitpuṇyapāpātmako bandhaḥ | svadharmo hi hṛdayādanapāyī svarasanirūḍha eva | na tena kaścidapi rikto janturjāyate-ityatyājyaḥ || 35 || arjuna uvāca atha kena prayukto'yaṃ pāpaṃ carati pūruṣaḥ | anicchamano'pi balādākramyeva niyojitaḥ || 3-36 || pāpaṃ pāpatayā vidannapi janaḥ kathaṃ tatra pravartate ? iti praśnaḥ | asya praśnasyotthāne'yamāśayaḥ-svadharmo yadi svahṛdayādanapāyitvādatyājyaḥ kathaṃ tarhyadharmācaraṇameṣāmiti | ko'yaṃ svadharmo nāma yenārikto jantuḥ-ityuktaṃ bhavati || 36 || atrottaraṃ satyapi svadharme hṛdisthe āgantukāvaraṇakṛto'yaṃ vilpavaḥ na tu tadabhāvakṛtaḥ-ityāśayena- śrībhagavānuvāca kāma eṣa krodha eṣa rajoguṇasamudbhavaḥ | mahāśano mahāpāpmā viddhyenamiha vairiṇam || 3-37 || dvābhyāmetacchabdābhyāmanayoratyantāvaiṣamyaṃ sūcyate etau ca kāmakrodhau nityasaṃbandhināvanyonyāvinābhāvena vartete ityekarūpatayaiva vyācaṣṭe | eṣa ca mahasya- sukhasya aśano-grāsakārakaḥ mahataḥ pāpasya hetutvācca krodha eva pāpadāyī | enaṃ ca vairiṇaṃ prājño jānīyāt || 37 || nanu arthādyupaghātakaṃ jñātasvarūpaṃ ca vastu hātuṃ suśakaṃ bhavet-ityabhiprāyeṇārjuna uvāca bhavatyeṣa kathaṃ kṛṣṇa kathaṃ caiva vivardhate | kimātmakaḥ kimācārastanmamācakṣva pṛcchataḥ || 3-38 || asya cotpattau kiṃ kāraṇaṃ vardhane ca ko hetuḥ svarūpaṃ cāsya kīdṛk utpannau rūḍhībhūtaśca kimācarati-kiṃ karoti ? iti praśnāḥ || 38 || atrottaraṃ- śrībhagavānuvāca eṣa sūkṣmaḥ paraḥ śatrurdehināmindriyaiḥ saha | sukhatantra ivāsīno mohayanpārtha tiṣṭhati || 3-39 || eṣa tāvatsūkṣmaḥ-utpattisamaye'lakṣya indriyeṣu | evaṃ ca vartamānaḥ sukhaṃ tantrayitumivotpadyate vastutastu duḥkhamohamayaḥ-tāmasatvāt | ata eva mohayan || 39 || kāmakrodhamayo ghoraḥ stambhaharṣasamudbhavaḥ | ahaṅkāro'bhimānātmā dustaraḥ pāpakarmabhiḥ || 3-40 || stambhaḥ-kulādyabhimānaḥ tatkṛto yo harṣaḥ-ahamīdṛśaḥ-iti | ata evāha-ahaṃkāra iti || 40 || harṣamasya nivartyaiṣa śokamasya dadāti ca | bhayaṃ cāsya karotyeṣa mohayaṃstu muhurmuhuḥ || 3-41 || ata eva ca garvādvardhate'bhimānasvabhāvaḥ sukhabuddhiprakāreṇa ca jāyate iti trayaḥ praśnāḥ parihṛtāḥ || 41 || sa eṣa kaluṣī kṣudraśchidraprekṣī dhanañjaya | rajaḥpravṛtto mohātmā manuṣyāṇāmupadravaḥ || 3-42 || sa eṣa iti cchidrāṇi prekṣate-amunā cchidreṇāsyehalokaparalokau nāśayāmi-iti | tathā ca mokṣadharmeṣu | arjuna uvāca yatkrodhano yajate yaddadāti yadvā tapastapyate yajjuhoti | vaivasvatastaddharate'sya sarvaṃ moghaḥ śramo bhavati krodhanasya || iti | rajasaḥ pravṛttastamorūpa ityarthaḥ || 42 || dhūmenāvriyate vahniryathā''darśo malena ca | yatholvenāvṛto garbhastathā nenāyamāvṛtaḥ || 3-43 || dṛṣṭāntatrayeṇa durapasarpatvam akāryakaratvaṃ yugupsāspadatvaṃ coktam | ayamiti-ātmā || 43 || āvṛtaṃ jñānametena jñānino nityavairiṇā | kāmarūpeṇa kaunteya duṣpūreṇānalena ca || 3-44 || kāmarūpa icchāyāṃ yataścarati | analena ca-agnineva pūrayitumaśakyena-dṛṣṭādṛṣṭadvayadāhakatvāt || 44 || indriyāṇi mano buddhirasyādhiṣṭhānamucyate | etairvimohayatyeṣa jñānamāvṛtya dehinam || 3-45 || ādau indriyeṣu satsu tiṣṭhati | yathā cakṣuṣā śatrurdṛṣṭa indriyapradeśe eva krodhamātmano janayati | tato manasi-saṃkalpe | tato buddhau-niścaye | etadvāreṇa mohaṃ janayan jñānaṃ nāśayati || 45 || asya nivāraṇe upāyamāha tasmāttvamindriyāṇyādau niyamya bharatarṣabha | pāpmānaṃ prajahīhyenaṃ jñānavijñānanāśanam || 3-46 || tasmādādāvindriyāṇi niyamayet-krodhādikamindriyeṣu prathamaṃ na gṛhṇīyāt | jñānaṃ-brahma vijñānaṃ ca-bhagavanmayīṃ kriyāṃ nāśayati | hi-yataḥ ataḥ pāpmānaṃ krodhaṃ tyaja | athavā-jñānena-manasā vijñānena-buddhyā ca nāśanaṃ-vāraṇaṃ kṛtvā iti kriyāviśeṣaṇam indriyeṣūtpannaṃ saṃkalpe na gṛhṇīyāt | saṃkalpitaṃ vā na niścinuyāditi tātparyam || 46 || atra yuktiṃ ślokadvayenāha indriyāṇi parāṇyāhurindriyebhyaḥ paraṃ manaḥ | manasastu parā buddhiryo buddheḥ paratastu saḥ || 3-47 || evaṃ buddheḥ paraṃ buddhvā saṃstabhyātmānamātmanā | jahi śatruṃ mahābāho kāmarūpaṃ durāsadam || 3-48 || yata indriyāṇi śatrulakṣaṇādviṣayādanyāni | tebhyaścānyanmanaḥ | tasmādapi buddhervyatirekaḥ | buddherapi yasyānyasvabhāvatvaṃ sa ātmā | evamindriyotpannena krodhena kathaṃ manaso buddherātmano vā kṣobhaḥ ? iti paryālocayedityarthaḥ | rahasyavidāṃ tvayamāśayaḥ-buddheryaḥ paratra vartate paro'haṃkāraḥ-sarvamaham-ityabhedātmā sa khalu paramo'bhedaḥ | ata eva ca paripūrṇasya khaṇḍanābhāvānna krodhādaya udayante | ataḥ paramahaṃkāraṃ-parotsāhasaṃvidātmakaṃ gṛhītvā krodham avidyātmānaṃ śatruṃ jahīti śivam || 48 || atra saṃgrahaślokaḥ ghanāni dārāndehaṃ ca yo'nyatvenādhigacchati | kiṃ nāma tasya kurvanti krodhādyāścittavibhramāḥ || 3 || iti śrīmahāmāheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe tṛtīyo'dhyāyaḥ || 3 || atha caturtho'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca evaṃ vivasvate yogaṃ proktavānahamavyayam | vivasvānmanave prāha manurikṣvākave'bravīt || 4-1 || evaṃ paramparāprāptamimaṃ rājarṣayo viduḥ | sa kāleneha mahatā yogo naṣṭaḥ parantapa || 4-2 || etacca guruparamparayā prāptamapi adyatve naṣṭam ityanena bhagavānasya jñānasya durlabhatāṃ gauravaṃ ca pradarśayati || 2 || sa evāyaṃ mayā te'dya yogaḥ proktaḥ purātanaḥ | bhakto'si me sakhā ceti rahasyaṃ hyetaduttamam || 4-3 || bhakto'si me sakhā ceti tvaṃ bhakto matparamaḥ sakhā ca | caśabdenānvācaya ucyate | tena yathā bhikṣāṭane bhikṣāṇāṃ prādhānyaṃ gavānayane tvaprādhānyam | evaṃ bhaktiratra guruṃ pradhānaṃ na sakhitvamapīti tātparyārthaḥ || 3 || arjuno bhagavatsvarūpaṃ jānannapi loke sphuṭīkartuṃ pṛcchati- arjuna uvāca aparaṃ bhavato janma paraṃ janma vivasvataḥ | kathametadvijānīyāṃ tvamādau proktavāniti || 4-4 || śrībhagavānuvāca bahūni me vyatītāni janmāni tava cārjuna | tānyahaṃ veda sarvāṇi na tvaṃ vettha parantapa || 4-5 || ajo'pi sannavyayātmā bhūtānāmīśvaro'pi san | prakṛtiṃ svāmadhiṣṭhāya sambhavāmyātmamāyayā || 4-6 || yadā yadā hi dharmasya glānirbhavati bhārata | abhyutthānamadharmasya tadātmāṃśaṃ sṛjāmyaham || 4-7 || śrībhagavānkila pūrṇaṣāḍguṇyatvāccharīrasaṃparkamātrarahito'pi sthitikāritvātkāruṇikatayā ātmāṃśaṃ sṛjati | ātmā-pūrṇaṣāḍguṇyaḥ aṃśaḥ-upakārakatvenāpradhānabhūto yatra tadātmāṃśaṃ-śarīraṃ gṛhṇātītyarthaḥ || 7 || paritrāṇāya sādhūnāṃ vināśāya ca duṣkṛtām | dharmasaṃsthāpanārthāya sambhavāmi yuge yuge || 4-8 || janma karma ca me divyamevaṃ yo vetti tattvataḥ | tyaktvā dehaṃ punarjanma naiti māmeti so'rjuna || 4-9 || ata evāsya janma divyaṃ yata ātmamāyayā yogaprajñayā svasvātantryaśaktyā ārabdhaṃ na karmabhiḥ | karmāpi divyaṃ-phaladānāsamarthatvāt | yaścaivametattatvaṃ vetti-ātmanyapyevameva manyate so'vaśyaṃ bhagavadvāsudevatattvaṃ jānāti || 9 || vītarāgabhayakrodhā manmayā madvyapāśrayāḥ | bahavo jñānatapasā pūtā madbhāvamāgatāḥ || 4-10 || tathā caiva vidantaḥ manmayatvātparipūrṇecchatvāt krodhādirahitā niṣphalaṃ karma karaṇīyaṃ kurvāṇā bahavo matsvarūpamavāptāḥ || 10 || yataḥ- ye yathā māṃ prapadyante tāṃstathaiva bhajāmyaham | mama vartmānuvartante manuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ || 4-11 || p. 111) ye yayaiva buddhyā māmāśrayante tānprati tadeva svarūpaṃ gṛhṇaṃstānanugṛhṇāmi | evameva madīyaṃ mārgaṃ manmayā amanmayāśca sarve evānuvartante nahi jyotiṣṭomādiranyo mārgaḥ madīyaiva sā tathecchā | vakṣyate hi cāturvarṇya mayā sṛṣṭam iti | anyastvāha-liṅarthe laṭ | yathā atirātre ṣoḍaśinaṃ gṛhṇanti-gṛhṇīyurityarthaḥ | evamihāpi anuvartante-anuvarteranniti || 11 || kāṅkṣantaḥ karmaṇāṃ siddhiṃ yajanta iha devatāḥ | kṣipraṃ hi mānuṣe loke siddhirbhavati karmajā || 4-12 || mānuṣa eva loke bhogāpavargalakṣaṇā siddhirnānyatra iti || 12 || cāturvarṇyaṃ mayā sṛṣṭaṃ guṇakarmavibhāgaśaḥ | tasya kartāramapi māṃ viddhyakartāramavyayam || 4-13 || na māṃ karmāṇi limpanti na me kāmaḥ phaleṣvapi | iti māṃ yo'bhijānāti karmabhirna sa badhyate || 4-14 || mama kila kathamākāśakalpasya karmabhirlepaḥ | ākāśapratimatvaṃ kāmanābhāvāt | ityanena jñānaprakāreṇa yo bhagavantamevāśrayate sarvatra sarvadā ānandaghanaṃ parameśvarameva na vāsudevātparamasti kiṃcit iti nītyā vimṛśati tasya kiṃ karmabhirbandhaḥ || 14 || evaṃ jñātvā kṛtaṃ karma pūrvairapi mumukṣubhiḥ | kuru karmaiva tasmāttvaṃ pūrvaiḥ pūrvataraṃ kṛtam || 4-15 || tasmādanayā buddhyā pavitrīkṛtastvamapi karmāṇi-avaśyakartavyāni kuru || 15 || athocyate akaraṇādeva siddhiḥ - iti | tanna yataḥ kiṃ karma kimakarmeti kavayo'pyatra mohitāḥ | tatte karma pravakṣyāmi yajjñātvā mokṣyase'śubhāt || 4-16 || karmaṇo hyapi boddhavyaṃ boddhavyaṃ ca vikarmaṇaḥ | akarmaṇaśca boddhavyaṃ gahanā karmaṇo gatiḥ || 4-17 || karmākarmaṇorvibhāgo duṣparijñānaḥ | tathā ca-vihitakarmaṇyapi madhye duṣṭaṃ karmāsti-agniṣṭoma iva paśuvadhaḥ | viruddhe'pi ca karmaṇi śubhamasti karma | tathāhi hiṃsraprāṇivadhe prajopatāpābhāvaḥ | akaraṇe'pi ca śubhāśubhaṃ karmāsti-vāṅmanasakṛtānāṃ karmaṇāmavaśyaṃbhāvāt teṣāṃ jñānamantareṇa duṣpariharatvāt | ataḥ kuśalairapi gahanatvātkarma na jñāyate anena śubhakarmaṇā śubhamasmākaṃ bhaviṣyati anena ca karmaṇāmanārambheṇa mokṣo na bhaviṣyati-iti | tasmādvakṣyamāṇo vijñānavahnirevāvaśyaṃ sakalaśubhāśubhakarmendhanaploṣasamarthaḥ śaraṇatvenānveṣya-iti bhagavato'bhiprāyaḥ || 17 || tamevodbodhayitumāha- karmaṇyakarma yaḥ paśyatyakarmaṇi ca karma yaḥ | sa buddhimān manuṣyeṣu sa coktaḥ kṛtsnakarmakṛt || 4-18 || karmaṇīti-ātmīyeṣu karmasu yaḥ akartṛtvādakarmatvaṃ paśyati praśāntatayā | akarmasu ca-parakṛteṣu ātmakṛtatvaṃ jānāti paripūrṇoditasvarūpatvena | sa eva sarvasva madhye buddhimān kārtsnyena-sākalyenāsau karma karoti | ato'sya kena karmaṇā phalaṃ dīyatām ityuditadaśāyām | praśāntatve tu kṛtsnāni karmāṇi kṛntati cchinatti | ataḥ sarvameva karoti na kiṃcidvā karoti-ityupaniṣat || 18 || yasya sarve samārambhāḥ kāmasaṅkalpavarjitāḥ | jñānāgnidagdhakarmāṇaṃ tamāhuḥ paṇḍitaṃ budhāḥ || 4-19 || ata eva kāmeṣu-kāmyamāneṣu phaleṣu saṅkalpaṃ vihāya kriyamāṇāni karmāṇi kathitakathayiṣyamāṇasvarūpe jñānāgnāvanupraviśya dahyante || 19 || tyaktvā karmaphalāsaṅgaṃ nityatṛpto nirāśrayaḥ | karmaṇyabhipravṛtto'pi naiva kiñcitkaroti saḥ || 4-20 || abhipravṛtto'pi-ābhimukhyena pravṛtto'pi || 20 || nirāśīryatacittātmā tyaktasarvaparigrahaḥ | śārīraṃ kevalaṃ karma kurvannāpnoti kilbiṣam || 4-21 || śarīropayogi indriyavyāpārātmakaṃ karma śārīraṃ yanmanobuddhibhyāṃ na tathānurañjitam || 21 || yadṛcchālābhasantuṣṭo dvandvātīto vimatsaraḥ | samaḥ siddhāvasiddhau ca kṛtvā'pi na nibadhyate || 4-22 || karmakartari prayogaḥ svayameva hyātmā ātmānaṃ badhnāti phalavāsanākāluṣyamupādadāna ityarthaḥ | anyathā jaḍānāṃ karmaṇāṃ bandhane svātantryaṃ na tathā hṛdayaṃgamam || 22 || gatasaṅgasya muktasya jñānāvasthitacetasaḥ | yajñāyārabhataḥ karma samagraṃ pravilīyate || 4-23 || yajñāyeti-jātāvekavacanam | yajñāḥ-vakṣyamāṇalakṣaṇāḥ || 23 || yajñāyetyuktam-tatsvarūpaṃ sāmānyaṃ tāvadāha brahmārpaṇaṃ brahmahavirbrahmāgnau brahmaṇā hutam | brahmaiva tena gantavyaṃ brahmakarmasamādhinā || 4-24 || brahmaṇyarpaṇaṃ-tata eva pravṛttasya punastatraivānupraveśanaṃ yasya tat | brahma-samagraṃ viśvātmakaṃ yadetat havistat | brahmaṇi-paramabodhe praśānte'gnau | brahmaṇā-yenakenacitkarmaṇā hutaṃ-taddīptyabhivṛddhaye samarpitam itīdṛśaṃ brahmakarmaiva samādhiryasya yoginastena brahmaiva gantavyaṃ jñeyaṃ nānyatkiṃcidanyābhāvāt | yadivā tadarthena yadarthākṣepādevaṃsaṃbandhaḥ-yatkhalu brahmasvarūpeṇa yajamānena brahmāgnau brahmahavirhutaṃ brahmaṇi brahmasvabhāvadevatoddeśenārpaṇaṃ yasya tadevaṃ bhūtaṃ yadbrahmakarma tadeva samādhirātmasvarūpalābhopāyatvāt tena-brahmakarmasamādhinā nānyatphalamavāpyate apitu brahmaiveti ye yathā māṃ prapadyante-iti hi nirvāhitam | mitasvarūpī-kṛtamadātmakayajñasvabhāvā iti tādṛśaphalabhāginaḥ-ityuktam | aparimitaparipūrṇamadātmakayajñasvarūpavedinastu kathaṃ parimitaphalalavalāmpaṭyabhāgino bhaveyuriti tātparyam | ityanena | ślokena vakṣyamāṇaiśca ślokeḥ paramarahasyamupanibaddham | taccāsmābhirmitabuddhibhirapi yathābuddhi yathāgurvāmnāyaṃ ca vivṛtam | mukhasaṃpradāyakramamantareṇa naitat nabhaścitramiva cittamupārohatīti na vayamupālambhanīyāḥ | atra haviṣo'gneḥ karaṇānāṃ ca srugādīnāṃ kriyāyāśca brahmaviśeṣaṇatvamiti kaiściduktaṃ tadupekṣyameva-teṣāṃ rahasyasaṃpradāyakrame'kṣuṇatvāt || 24 || daivamevāpare yajñaṃ yoginaḥ paryupāsate | brahmāgnāvapare yajñaṃ yajñenaivopajuhvati || 4-25 || apare devāni-krīḍāśīlāni indriyāṇi āśritya yaḥ sthito yajño-nijanijaviṣayagṛhaṇalakṣaṇaḥ tameva parita upāsate-āmūlādvimṛśanta svātmalābhaṃ labhante | ata eva te yoginaḥ-sarvāvasthāsu satatameva yogayuktatvāt | nityayoge hyayamatra matvarthīyaḥ | enameva ca viṣayagṛhaṇātmakaṃ yajñaṃ yajñenaiva-tenaiva lakṣaṇena apare-pūrayitumaśakye brahmāgnau juhvati-iti kaiścidyākhyātam | munestu paurvāparyāviruddhatvādyo'rtho hṛdi sthitastaṃ prakāśayāmaḥ-kecidyogayuktā santo daivaṃ-nānārūpendrādidevatoddeśenaiva bāhyadravyamayaṃ yajñamupācaranti | taṃ ca kriyamāṇameva yajñaṃ kartavyamidamityeva buddhā phalānapekṣayā apare-duṣpūre brahmāgnāvarpayanti-iti dravyayajñā api paraṃ brahma yānti | yato vakṣyate sarve'pyete yajñavidaḥ-iti | śrutirapi yajñena yajñamayajanta devāḥ-iti || 25 || śrotrādīnīndriyāṇyanye saṃyamāgniṣu juhvati | śabdādīnviṣayānanya indriyāgniṣu juhvati || 4-26 || anye tu saṃyamāgniṣvindriyāṇīti | saṃyamaḥ-manaḥ tasya ye'gnayaḥ-pratipannabhāvabhāvanārūpā abhilāṣaploṣakā visphuliṅgāḥ teṣu indriyāṇyarpayanti | ata eva te tapoyajñāḥ | itare jñānapradīpiteṣu phaladāhakeṣvindriyāgniṣu viṣayānarpayanti-bhogavāsanānirāsāyaiva bhogānabhilaṣantītyupaniṣat | tathā ca mayaiva laghvyāṃ prakriyāyāmuktam na bhogyaṃ vyatiriktaṃ hi bhoktustvatto vibhāvyate | eṣa eva hi bhogo yattādātmyaṃ bhoktṛbhogyayoḥ || iti spande'pi bhoktaiva bhogyabhāvena sadā sarvatra saṃsthitaḥ (spa0 2 ni0 4 ślo0) iti || 26 || sarvāṇīndriyakarmāṇi prāṇakarmāṇi cāpare | ātmasaṃyamayogāgnau juhvati jñānadīpite || 4-27 || dravyayajñāstapoyajñā yogayajñāstathā'pare | svādhyāyajñānayajñāśca yatayaḥ saṃśitavratāḥ || 4-28 || te ca sarvān-indriyavyāpārānmānasān mukhanāsikānirgamanamūtrādyadhonayanādīnvāyavīyāṃśca ātmano-manasaḥ saṃyamahetau yoganāmnyaikāgryavahnau samyak jñānaparidīpite pūrayitavye niveśayanti-gṛhyamāṇaṃ viṣayaṃ saṃkalpyamānaṃ vā tadekāgratayaiva parityaktānyavyāpāratayā buddhā gṛhṇantīti tātparyam | yaduktaṃ śivopaniṣadi- bhāve'tyakte niruddhā cinnaiva bhāvāntaraṃ vrajet | tadā tanmayabhāvena vikasatyatibhāvanā || (vi0 bhai0 62 ślo0) iti | evaṃ yogayajñā vyākhyātāḥ || 27 || evaṃ dravyayajñastapoyajño yogayajñaścoktalakṣaṇāḥ | svādhyāyajñānayajñāśca ye- te saṃprati lakṣyante- apāne juhvati prāṇaṃ prāṇe'pānaṃ tathā'pare | prāṇāpānagatī ruddhvā prāṇāyāmaparāyaṇāḥ || 4-29 || apare niyatāhārāḥ prāṇān prāṇeṣu juhvati | sarve'pyete yajñavido yajñakṣapitakalmaṣāḥ || 4-30 || prāṇam-udayamānaṃ nādaṃ praṇavādimātrālayāntam apāne-astaṃ yāti svānandāntaḥpraveśātmani juhvatīti piṇḍasthairyātmā svādhyāyaḥ | śiṣyātmanā ca nayānayagrahaṇāya kecit astaṃ yāntamudīyamāne saṃveśya tadekīkāreṇāpavargadānāt ātmani śiṣyātmani ca śodhanabodhanapraveśanayojanarūpe svādhyāyayajñe svaparānandamaye pratiṣṭhitamanasaḥ | ata eva pūrakaḥ prathamamuktaḥ caramaṃ recakaḥ | prathamena ca pādena viṣayabhogāntarmukhīkaraṇam | dvitīyena mahāvidehadhāraṇākramādviṣayagrahaṇāya niḥsaraṇaṃ dhvanyate | ataśca svādhyāyayajñebhyo'nye jñānayajñāḥ | ete evoktavyāpārapariśīlanāvaśaparipūritasvātmaśiṣyātmamanorathā ḥ dve'pyete gatī nirudhyāhāraṃ viṣayabhogātmakaṃ niyamya prāṇān-sakalacittavṛttyudayān prāṇeṣu-paranirānandollāseṣu juhvati-kumbhakapraśāntyārpayanti | sarve caite dravyayajñātprabhṛti jñānayajñāntaṃ yajñasya tattvajñāḥ tenaiva ca kṣapitakalmaṣāḥ-samūlonmūlitabhedavāsanāmayamahāmohāḥ || 30 || yajñaśiṣṭāmṛtabhujo yānti brahma sanātanam | nāyaṃ loko'styayajñasya kuto'nyaḥ kurusattama || 4-31 || yajñena śiṣṭam-āhṛtaṃ yajñācca-nijakaraṇatarpaṇarūpāt avaśiṣṭaṃ-svātmaviśrāntirūpaṃ parānandanirānandātmakamamṛtaṃ bhuñjānā api yathecchaṃ saṃsṛjyante brahmatayeti taduparamyate'tirahasyasphuṭaprakaṭanavācālatāyāḥ | atra ca bahutaro rahasyaraso'ntaḥ saṃlīnīkṛto'pi niviḍatarabhaktisevāsaṃprasāditagurucaraṇaprāptasaṃpradāyamahau. sadha-samīkṛtadhātūnāṃ carvaṇādiviṣayatāṃ bhūtārthāsvādahetutāṃ ca pratipadyate | atra ca vyākhyāntarāṇi ṭīkākāraiḥ pradarśitāni | tānyasmadgurupādaniruktāni ca svayameva sacetasaḥ saṃpradhāryantām iti kimanyena hanta vyākhyātṛvacanadūṣaṇāvinodanena | tadupakrāntamevopakramyate || 31 || evaṃ bahuvidhā yajñā vitatā brahmaṇo mukhe | karmajānviddhi tānsarvānevaṃ jñātvā vimokṣyase || 4-32 || sarve caite yajñāḥ brahmaṇo mukhe-dvāre upāyatve kathitāḥ | teṣu karmaṇāmanugamo'sti | evaṃ jñātvā tvamapi bandhanāt mokṣameṣyasi || 32 || śreyāndravyamayādyajñājjñānayajñaḥ parantapa | sarvaṃ karmākhilaṃ pārtha jñāne parisamāpyate || 4-33 || atra tvayaṃ viśeṣaḥ-dravyayajñātkevalājjhānadīpito yajñaḥ śreṣṭhaḥ | kevalatā ca mayaṭā sūcitā | yataḥ sarvaṃ karma jñāne niṣṭhāmeti || 33 || tadviddhi praṇipātena paripraśnena sevayā | upadekṣyanti te jñānaṃ jñāninastattvadarśinaḥ || 4-34 || tacca-jñānaṃ praṇipātena-bhaktayā paripraśnena-ūhāpohatarkavitarkā-dibhiḥ sevayā-abhyāsena jānīhi | yata evaṃbhūtasya tava jñānino-nijā eva saṃvittiviśeṣānugṛhītā indriyaviśeṣāḥ tattvam upa-samīpe dekṣyanti-prāpayiṣyanti | tathāhi te tattvameva darśayantīti tattvadarśinaḥ | uktaṃ hi yoga eva yogasyopāyaḥ | ṛtambharā tatra prajñā || (yo0 sū0 1, 48) iti | anye jñāninaḥ puruṣāḥ-iti vyākhyāyamāne bhagavānsvayamupadiṣṭavāṃstadasatyam-ityuktaṃ syāt | evamabhidhāne ca prayojanamanye'pi lokāḥ praṇipātādinā jñānibhyo jñānaṃ gṛhṇīyurna yathākathañciditi samayapratipādanam || 34 || yajjñātvā na punarmohamevaṃ yāsyasi pāṇḍava | yena bhūtānyaśeṣeṇa drakṣyasyātmanyatho mayi || 4-35 || ātmani mayi-matsvarūpatāṃ prāpte ātmani-iti sāmānādhikaraṇyam | athośabdaḥ pādapūraṇe | ātmana īśvarasya sāmye ko'pi viśeṣa uktaḥ | asāmye vikalpānupapattiḥ || 35 || sarvaṃ karmākhilam-iti yaduktaṃ tatsphuṭayituṃ prathamaślokenādharmo'pi naśyati-iti vadan sarvaṃ karma-iti dvitīyena saṃskāraleśo'pi nāvatiṣṭhate-iti sūcayan akhilam-iti vyācaṣṭe api cet-ityādi saṃśayātmanaḥ-ityantam- api cedasi pāpebhyaḥ sarvebhyaḥ pāpakṛttamaḥ | sarvaṃ jñānaplavenaiva vṛjinaṃ santariṣyasi || 4-36 || yathaidhāṃsi samiddho'gnirbhasmasāt kurute'rjuna | jñānāgniḥ sarvakarmāṇi bhasmasātkurute tathā || 4-37 || nahi jñānena sadṛśaṃ pavitramiha vidyate | tatsvayaṃ yogasaṃsiddhaḥ kālenātmani vindati || 4-38 || śraddhāvāṃllabhate jñānaṃ tatparaḥ saṃyatendriyaḥ | jñānaṃ labdhvā parāṃ śāntimacireṇādhigacchati || 4-39 || ajñaścāśraddadhānaśca saṃśayātmā vinaśyati | nāyaṃ loko'sti na paro na sukhaṃ saṃśayātmanaḥ || 4-40 || samiddho'bhyāsajātapratipattidārḍhyabandhena jñānāgrirbhavati yathā tathā prayatanīyamiti | pavitraṃ hi jñānasamaṃ nāsti | anyasya saṃvṛdhdyā pavitratvaṃ na vastuta ityatiprasaṅgabhayānna pratāyate | pavitratāṃ cāsya svayaṃ jñāsyati suprabuddhatāyām | atra ca śraddhāgamastatparavyāpāratvaṃ jhagityeva āstikatvādasaṃśayatve sati utpadyate | tasmādasaṃśayavatā gurvāgamādṛte na bhāvyaṃ-saṃśayasya sarvanāśakatvāt | sasaṃśayo hi na kiṃcijjānāti-aśraddadhānatvāt | tasmāt niḥsaṃśayena bhāvyamiti vākyārthaḥ || 40 || sakalādhyāyavisphārito'rthaḥ ślokadvayena saṃkṣipyate- yogasaṃnyastakarmāṇaṃ jñānasañchinnasaṃśayam | ātmavantaṃ na karmāṇi nibadhnanti dhanañjaya || 4-41 || yogenaiva karmaṇāṃ saṃnyāsa upapadyate nānyathā iti vicāritaṃ vicārayiṣyate ca || 41 || yata evam tasmādajñānasambhūtaṃ hṛtsthaṃ jñānāsinātmanaḥ | chitvaivaṃ saṃśayaṃ yogamātiṣṭhottiṣṭha bhārata || 4-42 || saṃśayaṃ chitvā yogaṃ-karmakauśalamātiṣṭha uktakrameṇa | tataśca uttiṣṭha-tvaṃ svavyāpāraṃ kartavyatāmātreṇa kuru iti śivam || 42 || atra saṃgrahaślokaḥ vidhatte karma yatkiñcidakṣecchāmātrapūrvakam | tenaiva śubhabhājaḥ syustṛptāḥ karaṇadevatāḥ || 4 || iti śrīmahāmāheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe caturtho'dhyāyaḥ || 4 || atha pañcamo'dhyāyaḥ arjuna uvāca saṃnyāsaṃ karmaṇāṃ kṛṣṇa ! punaryogaṃ ca śaṃsasi | yacchreyānetayorekastaṃ me brūhi viniścitam || 5-1 || saṃnyāsaḥ pradhānaṃ punaryoga iti sasaṃśayasya praśnaḥ || 1 || śrībhagavānuvāca saṃnyāsaḥ karmayogaśca niḥśreyasakarāvubhau | tayostu karmasaṃnyāsātkarmayogo viśiṣyate || 5-2 || saṃnyāsaḥ karma ca-nātraiko'bhihitaḥ apitu ubhau saṃmilitau niḥśreyasaṃ dattaḥ | yogena vinā saṃnyāso na saṃbhavatīti yogasya viśeṣaḥ || 2 || jñeyaḥ sa nityasaṃnyāsī yo na dveṣṭi na kāṅkṣati | nirdvandvo hi mahābāho ! sukhaṃ bandhādvimucyate || 5-3 || ataśca sa eva sārvakālikaḥ saṃnyāsī yena manaso'bhilāṣapradveṣau saṃnyastau yato'sya dvandvebhyaḥ-krodhamohādibhyo niṣkrāntā dhīḥ | sa sukhaṃ mucyata eva || 3 || sāṅkhyayogau pṛthagbālāḥ pravadanti na paṇḍitāḥ | ekamapyāsthitaḥ samyagubhayorvindate phalam || 5-4 || yatsāṅkhyaiḥ prāpyate sthānaṃ tadyogairanagamyate | ekaṃ sāṅkhyaṃ ca yogaṃ ca yaḥ paśyati sa paśyati || 5-5 || idaṃ sāṃkhyam ayaṃ ca yogaḥ-iti na bhedaḥ | etau hi nityasaṃbaddhau | jñānaṃ na yogena binā | yogo'pi na tena vineti | ata ekatvamanayoḥ || 5 || saṃnyāsastu mahābāho duḥkhamāptumayogataḥ | yogayukto munirbrahma na cireṇādhigacchati || 5-6 || tuśabdo'vadhāraṇe bhinnakramaḥ | yogarahitasya saṃnyāsamāptuṃ duḥkhameva-prāṅgītyā karmaṇāṃ duḥsaṃnyāsatvāt | yogibhistu sulabhamevaitat-ityuktaṃ prāk || 6 || yogayukto viśuddhātmā vijitātmā jitendriyaḥ | sarvabhūtātmabhūtātmā kurvannapi na lipyate || 5-7 || sarvabhūtānāmātmabhūta atmā yasva sa sarvamapi kurvāṇo na lipyate-karaṇapratiṣedhārūḍhatvāt || 7 || naiva kiñcitkaromīti yukto manyeta tattvavit | paśyañśṛṇvanspṛśañjighrannaśnangacchanśvasansvapan || 5-8 || pralapanvisṛjangṛhṇannunmiṣannimiṣannapi | indriyāṇīndriyārtheṣu vartanta iti dhārayan || 5-9 || brahmaṇyādhāya karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā karoti yaḥ | lipyate na sa pāpena padmapatramivāmbhasā || 5-10 || ata eva darśanādīni kurvannapi asāvevaṃ dhārayati-pratipattidārḍhyena niścinute-cakṣurādīnāmindriyāṇāṃ yadi svaviṣayeṣu pravṛttiḥ mama kimāyātam nahyanyakṛtena parasya lepaḥ-iti | tadeva brahmaṇi karmaṇāṃ samarpaṇam | atra cihnamasya gatasaṃgatā | ato na lipyate || 10 || kāyena manasā buddhyā kevalairindriyairapi | yoginaḥ karma kurvanti saṅgaṃ tyaktvā''tmaśuddhaye || 5-11 || yoginaśca kevalaiḥ-saṅgarahitaiḥ parasparānapekṣibhiśca kāyādibhiḥ kurvanti karmāṇi saṅgābhāvāt || 11 || yuktaḥ karmaphalaṃ tyaktvā śāntimāpnoti naiṣṭhikīm | ayuktaḥ kāmakāreṇa phale sakto nibadhyate || 5-12 || naiṣṭhikīm-apunarāvartinīm || 12 || sarvakarmāṇi manasā saṃnyasyāste sukhaṃ vaśīm | navadvāre pure dehī naiva kurvanna kārayan || 5-13 || yathā veśmāntargatasya puṃso na gṛhagatairjīrṇatvādibhiryogaḥ evaṃ mama cakṣurādicchidragavākṣanavakālaṅkṛtadehagehagatasya na taddharmayogaḥ || 13 || na kartṛtvaṃ na karmāṇi lokasya sṛjati prabhuḥ | na karmaphalasaṃyogaṃ svabhāvastu pravartate || 5-14 || eṣa ātmā na kiṃcitkasyacitkaroti | pravṛttistvasya svabhāvamātraṃ na phalepsayā | tathāhi | saṃvedanātmano bhagavataḥ prakāśānandasvātantryaparamārthasvabhāvasya svabhāvamātrākṣiptasamastasṛṣṭisthitisaṃhṛtiprabandhasya svasvabhāvānna manāgapyapāyo jātucit | iti na kartravasthātiriktaṃ kartṛtvaṃ kiṃcit | tadabhāvātkāni karmāṇi tad sattve kasya phalam ko vā karmaphalasaṃbandhaḥ | karmātra kriyā | karmaphalamapi ca kriyāphalameva | tathāhi | daṇḍacakraparivartanādikriyā nānyā | na ca sā ghaṭaniṣpāditā-saṃvidantarvartitvāt | tasmāccetanaḥ svatantraḥ parameśvara eva tathā tathā bhāti iti na tadvyatiriktaṃ kriyātatphalādikamiti siddhāntaḥ || 14 || ata eva kriyātatphalayorabhāve vidhiphalasyāpi nādṛṣṭakṛtatā kācit-ityardhenābhidhāyārdhāntareṇa saṃsāriṇaḥ prati tatsamarthanaṃ kartumāha nādatte kasyacit pāpaṃ na caiva sukṛtaṃ vibhuḥ | ajñānenāvṛtaṃ jñānaṃ tena muhyanti jantavaḥ || 5-15 || pāpādīni naitatkṛtāni | kintu nijenājñānena kṛtāni śaṅkayevāmṛte viṣam || 15 || ata eva jñānena tu tadajñānaṃ yeṣāṃ nāśitamātmanaḥ | teṣāmādityavajjñānaṃ prakāśayati tatparam || 5-16 || jñānena tu ajñāne nāśite jñānasya svaprakāśatvaṃ svataḥ siddham yathā ādityasya tamasi naṣṭe | vinivartitāyāṃ hi śaṅkāyāmamṛtamamṛtakāryaṃ svayameva karoti || 16 || tacca tadgatabuddhimanasāṃ tyaktānyavyāpārāṇāṃ ghaṭate-ityāśayaṃ prakaṭayitu-māha- tadbuddhayastadātmānastanniṣṭhāstatparāyaṇāḥ | gacchantyapunarāvṛttiṃ jñānanirdhautakalmaṣāḥ || 5-17 || smaranto'pi muhustvetatspṛśanto'pi svakarmaṇi | saktā api na sajjanti paṅke ravikarā iva || 5-18 || yata evaṃ svabhāvastu pravartate iti ato dhvastājñānānāmitthaṃ sthitirityāha- vidyāvinayasampanne brāhmaṇe gavi hastini | śuni caiva śvapāke ca paṇḍitāḥ samadarśinaḥ || 5-19 || tathā caḥ teṣāṃ yogināṃ brāhmaṇe nedṛśī buddhiḥ-asya śuśrūṣādināhaṃ puṇyavānbhaviṣyāmi-ityādi | gavi na pāvanīyamityādi | hastini nārthādidhīḥ | śuni nāpavitrāpakāritādiniścayaḥ | śvapāke ca na pāpāpavitrādidhiṣaṇā | ata eva samaṃ paśyantīti natu vyavaharanti | yaduktaṃ ciddharmā sarvadeheṣu viśeṣo nāsti kutracit | ataśca tanmayaṃ sarvaṃ bhāvayanbhavajijjanaḥ || (vi0 bhai0 100) iti atrāpi bhāvayanniti-jñānasyaiveyaṃ dhāroktā || 19 || tasya cetthaṃ saṃbhāvanetyāha- na prahṛṣyet priyaṃ prāpya nodvijetprāpya cāpriyam | sthirabuddhirasammūḍho brahmavid brahmaṇi sthitaḥ || 5-20 || etasya samadarśinaḥ śatrumitrādivibhāgo'pi vyavahāramātra eva nāntaḥ-brahmaniṣṭhatvāt || 20 || bāhyasparśeṣvasaktātmā vindatyātmani yatsukham | sa brahmayogayuktātmā sukhamavyamaśnute || 5-21 || bāhyasparśe viṣayātmani saktiryasya nāsti || 21 || sa hyevaṃ manyate-ityāha ye hi saṃsparśajā bhogā duḥkhayonaya eva te | ādyantavantaḥ kaunteya na teṣu ramate budhaḥ || 5-22 || sa hyevaṃ bhāvayati-bāhyaviṣayajā bhogāḥ sarve duḥkhakāraṇarūpāḥ tathāvidhā apyanityāḥ || 22 || śaknotīhaiva yaḥ soḍhuṃ prākśarīravimocanāt | kāmakrodhodbhavaṃ vegaṃ sa yuktaḥ sa sukhī mataḥ || 5-23 || na caitadduḥśakaṃ-śarīrāntakālaṃ yāvat krodhakāmajo vegaḥ kṣaṇamātraṃ yadi sahyate tadā ātyantikī sukhaprāptiḥ || 23 || antaḥsukho'ntarārāmastathā'ntarjyotireva yaḥ | sa pārtha paramaṃ yogaṃ brahmabhūto'dhigacchati || 5-24 || atastasyāntareva bāhyānapekṣi sukham tatraiva ramate | tatra cāsya prakāśaḥ | vyavahāre tu mūḍhatvamiva | uktaṃ ca-jaḍa eva vica redavādamatiḥ (pa0 sā0 71) iti || 24 || labhante brahmanirvāṇamṛṣayaḥ kṣīṇakalmaṣāḥ | chinnadvaidhā yatātmānaḥ sarvabhūtahite ratāḥ || 5-25 || etacca taiḥ prāpyaṃ yeṣāṃ bhedasaṃśayarūpau granthī vinaṣṭau || 25 || kāmakrodhavimuktānāṃ yatīnāṃ yatacetasām | abhito brahmanirvāṇaṃ vartate viditātmanām || 5-26 || teṣāṃ sarvataḥ-sarvāsvavasthāsu brahmasattā pāramārthikī na nirodhakālamapekṣate || 26 || sparśānkṛtvā bahirbāhyāṃścakṣuścaivāntare bhruvoḥ | prāṇāpānau samau kṛtvā nāsābhyantaracāriṇau || 5-27 || bāhyasparśān bahiḥkṛtvā-anaṅgīkṛtya bhruvoḥ-vāmadakṣiṇadṛṣṭyoḥ krodharāgātmikayorantare-tadrahitesthānaviśeṣe cakṣurūpalakṣitāni sarvendriyāṇi vidhāya prāṇāpānau-dharmādharmau cittavṛttyabhyantare sāmyenāvasthāpya nasate-kauṭilyenāsāmyena krodhādivaśādvyavaharati-iti nāsā cittavṛttiḥ | etadeva bāhye || 27 || yatendriyamanobuddhirmunirmokṣaparāyaṇaḥ | vigatecchābhayakrodho yaḥ sadā mukta eva saḥ || 5-28 || evaṃvidho yogī sarvavyavahārān vartayannapi mukta eva || 28 || bhoktāraṃ yajñatapasāṃ sarvalokamaheśvaram | suhṛdaṃ sarvabhūtānāṃ jñātvā māṃ śāntimṛcchati || 5-29 || yajñaphaleṣu bhoktā-tyaktaphalatvāt | evaṃ tapaḥsu | īdṛśaṃ bhagavattattvaṃ vidan yathātathāsthito'pi mucyata iti śivam || 29 || atra saṃgrahaślokaḥ sarvāṇyevātra bhūtāni samatvenānupasyataḥ | jaḍavadvyavahāro'pi mokṣāyaivāvakalpate || 5 || iti śrīmahāmāheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe pañcamo'dhyāyaḥ || 5 || atha ṣaṣṭho'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca anāśritaḥ karmaphalaṃ kāryaṃ karma karoti yaḥ | sa saṃnyāsī ca yogī ca na niragnirna cākriyaḥ || 6-1 || yaṃ saṃnyāsamiti prāhuryogaṃ taṃ viddhi pāṇḍava | na hyasaṃnyastasaṅkalpo yogī bhavati kaścana || 6-2 || evaṃ prāktanenādhyāyagaṇena sādhito'rthaḥ ślokadvayena nigadyate kāryaṃ-svajātyādivihitam | saṃnyāsī iti yogī iti ca paryāyāvetau | ata evāha yaṃ saṃnyāsamiti | tathā ca-yogamantareṇa saṃnyāso nopapadyate evaṃ saṃkalpasaṃnyāsaṃ vinā yogo na yujyate | tasmātsatatasaṃbaddhau yogasaṃnyāsau | na niragrirityādināyamartho dhvanyate-niragniśca na bhavati niṣkriyaśca na bhavati atha ca saṃnyāsī-ityadbhutam || 2 || tadyapi dyūtamasiṃhāsanaṃ rājyam iti yuktyā ca kevalasya niṣkriyasya saṃnyāsitvamupapadyate ityuktam tathāpi ārurukṣormuneryogaṃ karma kāraṇamucyate | yogārūḍhasya tasyaiva śamaḥ kāraṇamucyate || 6-3 || muneḥ-jñānavataḥ karma-karaṇīyaṃ kāraṇaṃ-prāpakaḥ | śamaḥ-prāptabhūmāvanuparamaḥ | kāraṇamatra lakṣaṇam || 3 || eṣa evārthaḥ prakāśyate- yadā hi nendriyārtheṣu na karmasvanuṣajjati | sarvasaṅkalpasaṃnyāsī yogārūḍhastadocyate || 6-4 || indriyārthāḥ-viṣayāḥ | tadarthāni ca karmāṇi-viṣayārjanādīni || 4 || asyāṃ ca buddhāvavaśyamevāvadheyamityāha- uddharedātmanātmānaṃ nātmānamavasādayet | ātmaiva hyātmano bandhurātmaiva ripurātmanaḥ || 6-5 || atra ca nānya upāya apitu ātmaiva-mana evetyarthaḥ || 5 || bandhurātmātmanastasya yenātmaivātmanā jitaḥ | ajitātmanastu śatrutve vartetātmaiva śatruvat || 6-6 || jitaṃ hi mano mitraṃ ghoratarasaṃsāroddharaṇaṃ karoti | ajitaṃ tu tīvranirayapātanācchatrutvaṃ kurute || 6 || tatra jitamanasa idaṃ rūpam- jitātmanaḥ praśāntasya parātmasu samāmatiḥ | śītoṣṇasukhaduḥkheṣu tathā mānāvamānayoḥ || 6-7 || praśāntaḥ-nirahaṃkāraḥ | pareṣvātmani ca śītoṣṇādiṣu ca abhedadhīḥ-na rāgadveṣau || 7 || jñānavijñānatṛptātmā kūṭastho vijitendriyaḥ | yukta ityucyate yogī samaloṣṭāśmakāñcanaḥ || 6-8 || jñānam-abhrāntā buddhiḥ | vividhaṃ jñānaṃ yatra tadvijñānaṃ-prāgyuktyuditaṃ karma || 8 || suhṛnmitrāryudāsīnamadhyasthadveṣyabandhuṣu | sādhuṣvapi ca pāpeṣu samabuddhirviśiṣyate || 6-9 || suhṛt-yasyākāraṇameva śobhanaṃ hṛdayam | mitratvam anyonyam | aritvaṃ-parasparam | udāsīnaḥ-etadubhayarahitaḥ | madhyasthaḥ-kenacidaṃśena mitraṃ kenacicchattruḥ | dveṣārho dveṣṭumaśakyo dveṣyaḥ | bandhuḥ-yonyādisaṃbandhena | eteṣu sarveṣu samadhīḥ | evaṃ sādhuṣu pāpeṣu ca | sa ca viśiṣyate-kramātkramaṃ saṃsārāttaratti || 9 || īdṛśaiśca bandyacaraṇaiḥ- ihaiva tairjitaḥ sargo yeṣāṃ sāmye sthitaṃ manaḥ | nirdoṣaṃ hi samaṃ brahma tasmād brahmaṇi te sthitā || 6-10 || ihaiva-satyapi śarīrasaṃbandhe sargo jitaḥ-sāmyāvasthatvāt | saṃsārasya hyabandhakatvameṣām | sāmye hi te pratiṣṭhitāḥ | sāmyaṃ ca brahma || 10 || nanu jitātmanaḥ-ityuktaṃ tatkathaṃ tajjayaḥ ? ityāśaṅkya ārurukṣoḥ kaścidupāyaḥ kāyasamatvādikaścittasaṃyama upadiśyate yogī yuñjīta satatamātmānaṃ rahasi sthitaḥ | ekākī yatacittātmā nirāśīraparigrahaḥ || 6-11 || ātmānaṃ cittaṃ ca yujjīta-ekāgrīkuryāt | satatamiti-na parimitaṃ kālam | ekākitvādiṣu satsu etadyujyate nānyathā || 11 || śucau deśe pratiṣṭhāpya sthiramāsanamātmanaḥ | nātyucchritaṃ nātinīcaṃ cailājinakuśottaram || 6-12 || tatraikāgraṃ manaḥ kṛtvā yatacittendriyakriyaḥ | upaviśyāsane yuñjyādyogamātmaviśuddhaye || 6-13 || āsanasthairyātkālasthairye cittasthairyam | cittakriyāḥ-saṃkalpātmānaḥ anyāścendriyakriyā yena yatāḥ-niyamaṃ nītāḥ || 13 || samaṃ kāyaśirogrīvaṃ dhārayannacalaṃ sthiraḥ | saṃpaśyannāsikāgraṃ svaṃ diśaścānavalokayan || 6-14 || praśāntātmā vigatabhīrbrahmacārivrate sthitaḥ | manaḥ saṃyamya maccitto yukta āsīta matparaḥ || 6-15 || dhārayan-yatnena | nāsāgrasyāvalokane diśāmanavalokanam | matparamatayā yukta āsītetyarthaḥ || 15 || yuñjannevaṃ sadātmānaṃ madbhakto'nanyamānasaḥ | śāntiṃ nirvāṇaparamāṃ matsaṃsthāmadhigacchati || 6-16 || evamātmānaṃ yuñjataḥ-samādadhataḥ śāntirjāyate | yasyāṃ saṃsthāparyantakāṣṭhā matprāptiyogo'stīti || 16 || yogo'sti naivātyaśato na caikāntamanaśnataḥ | na cātisvapnaśīlasya nātijāgarato'rjuna || 6-17 || yuktāhāravihārasya yuktaceṣṭasya karmasu | yuktasvapnāvabodhasya yogo bhavati duḥkhahā || 6-18 || āhāreṣu-āhiyamāṇeṣu viṣayeṣu | vihāraḥ-upabhogāya pravṛttiḥ | tasyāśca yuktatvaṃ-nātyantāsaktiḥ nātyantaparivarjanam | evaṃ sarvatra | śiṣṭaṃ spaṣṭam | jāgarataḥ- ityādi muneḥ pramāṇatvādredavat | evamanyatrāpi || 18 || yadā viniyataṃ cittamātmanyevāvatiṣṭhate | niḥspṛhaḥ sarvakāmebhyo yukta ityucyate tadā || 6-19 || asya ca yoginaścihnam ātmanyeva niyatamanāḥ na kiñcidapi spṛhayate || 19 || yathā dīpo nivātastho neṅgate sopamā smṛtā | yogino yatacittasya yuñjato yogamātmani || 6-20 || yathā nivātastho dīpo na calati evaṃ yogī | calanamasya viṣayādīnāmarjanādayaḥ prayāsāḥ || 20 || idānīṃ tasya svasvabhāvasya brahmaṇo bahutaraviśeṣaṇadvāreṇa svarūpaṃ nirūpyate tīrthāntarakalpitebhyaśca rūpebhyo vyatirekaḥ- yatroparamate cittaṃ niruddhaṃ yogasevanāt | yatra caivātmanātmānaṃ paśyannātmani tuṣyati || 6-21 || sukhamātyantikaṃ yattad buddhigrāhyamatīndriyam | vetti yatra na caivāyaṃ sthitaścalati tattvataḥ || 6-22 || yaṃ labdhvā cāparaṃ lābhaṃ manyate nādhikaṃ tataḥ | yasmin sthito na duḥkhena guruṇāpi vicālyate || 6-23 || taṃ vidyādduḥkhasaṃyogaviyogaṃ yogasaṃjñitam | sa niścayena yoktavyo yogo'nirviṇnacetasā || 6-24 || yatra mano niruddhamuparamate svayameva ātyantikaṃ-viṣayakṛtakāluṣyā-bhāvāt sukhaṃ yatra vetti | aparo lābho-dhanadāraputrādīnām | sanniyogalabdhaśca yogaḥ | anyatra sukhadhīrnivartate ceti vastusvabhāvo'yamityarthaḥ | na vicālyate-viśeṣeṇa na cālyate api tu saṃskāramātreṇaivāsya prathamakṣaṇamātrameva calanaṃ karuṇādivaśāt natu mūḍhatayā vinaṣṭo vatāhaṃ kiṃ mayā pratipattavyam ! ityādi | duḥkhasaṃyogasya viyogo yataḥ | sa ca niścayena-āstikatājanitayā śraddhayā sarvathā yoktavyaḥ-abhyasanīyaḥ | anirviṇam-upeyaprāptau dṛḍhataraṃ saṃsāraṃ duḥkhabahulaṃ prati nirviṇaṃ vā ceto yasya || 24 || kāmānāṃ tyāge upāyaḥ saṅkalpatyāga ityāha- saṅkalpaprabhavān kāmāṃstyaktvā sarvānaśeṣataḥ | manasaivendriyagrāmaṃ viniyamya samantataḥ || 6-25 || śanaiḥ śanairuparamedbuddhyā dhṛtigṛhītayā | ātmasaṃsthaṃ manaḥ kṛtvā na kiñcidapi cintayet || 6-26 || manasaiva-na vyāpāroparameṇa | dhṛtiṃ gṛhītvā kramātkramamabhilāṣaduḥkhaṃ pratanūkṛtya | kiṃcidapi-viṣayāṇāṃ tyāgagrahaṇādikaṃ na cintayet | yattvanyairvyākhyātaṃ na kiṃcidapi cintayet-iti tadasmabhyaṃ na rucitaṃ-śūnyavādaprasaṅgāt || 26 || na ca viṣayavyuparamamātrameva prāpyamityucyate- yato yato niścarati manaścañcalamasthiram | tatastato niyamyaitadātmanyeva śamaṃ nayet || 6-27 || yato yato mano nivartate tannivartanasamanantarameva ātmani śamayet | anyathā apratiṣṭhaṃ cittaṃ punarapi viṣayānevāvalambate || 27 || praśāntamanasaṃ hyenaṃ yoginaṃ sukhamuttamam | upaiti śāntarajasaṃ brahmabhūtamakalmaṣam || 6-28 || tatrātmani śāntacittaṃ yoginaṃ-karmabhūtaṃ sukhaṃ kartṛbhūtamupaiti || 28 || yuñjannevaṃ sadātmānaṃ yogī niyatamānasaḥ | sukhena brahmasaṃyogamatyantamadhigacchati || 6-29 || anenaiva krameṇa yogināṃ sukhena brahmāvāptiḥ natu kaṣṭayogādineti tātparyam || 29 || sarvabhūtasthamātmānaṃ sarvabhūtāni cātmani | īkṣate yogayuktātmā sarvatra samadarśanaḥ || 6-30 || sarveṣu bhūteṣu ātmānaṃ-grāhakarūpatayānupraviśantaṃ bhāvayet | ātmani ca grāhyatājñānadvāreṇa sarvāṇi bhūtāni ekīkuryāt | ataśca samadarśanatvaṃ jāyate yogaśceti saṃkṣepārthaḥ | vistarastu bhedavādavidāraṇādiprakaraṇe devīstotravivaraṇe na mayaiva nirṇītaḥ iti tata evāvadhāryaḥ || 30 || yo māṃ paśyati sarvatra sarvaṃ ca mayi paśyati | tasyāhaṃ na praṇaśyāmi sa ca me na praṇaśyati || 6-31 || praṇāśaḥ-akāryakāritvāt | tathāhi | paramātmanaḥ sarvagataṃ rūpaṃ yo na paśyati tasya paramātmā palāyitaḥ-svarūpaprakaṭīkārābhāvāt | yaccedaṃ vastujātaṃ tadbhāsanātmani paramātmani viniviṣṭaṃ bhavati tathāvidhaṃ yo na paśyati sa paramārthasvarūpāt pranaṣṭaḥ-tadvyatireke satyanirbhāsāt | yastu sarvagataṃ māṃ paśyati tasyāhaṃ na pranaṣṭaḥ-svasvarūpeṇa bhāsanāt | bhāyāṃśca mayi paśyati tatteṣāṃ bhāsanopapatto draṣṭṛtāyāṃ paripūrṇāyāṃ sa na pranaṣṭaḥ paramātmanaḥ || 31 || sarvabhūtasthitaṃ yo māṃ bhajatyekatvamāsthitaḥ | sarvathā vartamāno'pi sa yogī mayi vartate || 6-32 || yastvevaṃ jñānāviṣṭaḥ so'vaśyamevaikatayā bhagavantaṃ sarvagataṃ vidan sarvāvasthāgato'pi na lipyate || 32 || ātmaupamyena sarvatra samaṃ paśyati yo'rjuna | sukhaṃ vā yadi vā duḥkhaṃ sa yogī paramo mataḥ || 6-33 || sarvasya ca sukhaduḥkhe ātmatulyatayā paśyati iti svarūpametadanūditam na punareṣo'pūrvo vidhiḥ || 33 || arjuna uvāca yo'yaṃ yogastvayā proktaḥ sāmyena madhusūdana ! etasyāhaṃ na paśyāmi cañcalatvāt sthitiṃ sthirām || 6-34 || cañcalaṃ hi manaḥ kṛṣṇa pramāthi balavad dṛḍham | tasyā'haṃ nigrahaṃ manye vāyoriva suduṣkaram || 6-35 || yo'yamiti-parokṣapratyakṣavācakābhyāmevaṃ sūcyate | bhagavadabhihitānantaropāyaparamparayā sphuṭamapi-pratyakṣanirdiṣṭamapi brahma manasaścāñcalyadaurātmyātsudūre vartate iti parokṣāyamāṇam | pramathnāti dṛṣṭādṛṣṭe | balavat-śaktam | dṛḍhaṃ-duṣṭavyāpārāt vārayitumaśakyam || 35 || atrottaraṃ- śrībhagavānuvāca asaṃśayaṃ mahābāho mano durnigrahaṃ calam | abhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa ca gṛhyate || 6-36 || varāgyeṇa viṣayotsukatā vināśyate | abhyāsena mokṣapakṣaḥ kramātkramaṃ viṣayīkriyate iti dvayorupādānam | uktaṃ ca tatra bhavatā bhāṣyakṛtā ubhayādhīnaścittavṛttinirodhaḥ | (yo0 da0 1, 12) iti || 36 || asaṃyatātmano yogo duṣprāpa iti me matiḥ | vaśyātmanā tu yatatā śakyo'vāptumupāyataḥ || 6-37 || ata eṣā pratijñā-asaṃyatātmanaḥ-aviraktasya na kathaṃcidyogāvāptiḥ | vaśyātmaneti-vairāgyavatā | yatamāneneti-sābhyāsena | upāyān-anekasiddhāntādiśāstravihitān saṃśritya || 37 || arjuna uvāca ayataḥ śraddhayopeto yogāccalitamānasaḥ | lipsamānaḥ satāṃ mārgaṃ pramūḍho brahmaṇaḥ pathi || 6-38 || anekacittovibhrānto mohasyaiva vaśaṃ gataḥ | aprāpya yogasaṃsiddhiṃ kāṃ gatiṃ kṛṣṇa gacchati || 6-39 || prāptādyogāt yadi calite'pi citte śraddhā na hīyate vinaṣṭa śraddho hi siddhayogo'pi sarvaṃ niṣphalaṃ kurute | uktaṃ hi yadā prāpyāpi vijñānaṃ dūṣitaṃ cittavibhramāt | tadaiva dhvaṃsate śrīghraṃ tūlarāśirivānalāt iti || 39 || kaccinnobhayavibhraṃśācchinnābhramiva naśyati | apratiṣṭho mahābāho vināśaṃ vādhigacchati || 6-40 || etanme saṃśayaṃ kṛṣṇa cchettumarhasyaśeṣataḥ | tvadanyaḥ saṃśayasyāsya chettā na hyupapadyate || 6-41 || yogasya samyak siddhāvajātāyāṃ kiṃ lokānniṣkrāntaḥ samyak ca brahmaṇi na līnaḥ iti naśyet athavā brahmaṇyapratiṣṭhatvādvinaśyati paralokabādhāya iti praśnaḥ || 41 || atra nirṇayaṃ- śrībhagavānuvāca pārtha naiveha nāmutra vināśastasya vidyate | na hi kalyāṇakṛt kaścid durgatiṃ jātu gacchati || 6-42 || na tasya yogabhraṣṭasyeha loke paraloke vā nāśo'sti-anaṣṭaśraddhatvāditi bhāvaḥ | tasya-lokadvayāvināśinaḥ | sa hi kalyāṇaṃ bhagavanmārgalakṣaṇaṃ kṛtavān | na ca tadagniṣṭomādivatkṣayi || 42 || prāpya puṇyakṛtāṃllokānuṣitvā śāśvatīḥ samāḥ | śucīnāṃ śrīmatāṃ gehe yogabhraṣṭo'bhijāyate || 6-43 || śāśvatasya-viṣṇoḥ samāḥ-vaiṣṇavāni trīṇi varṣāṇi | śucīnāmiti-yeṣāṃ bhagavadaṃśasparśi cittam || 43 || athavā yogināmeva jāyate dhīmatāṃ kule | etaddhi durlabhataraṃ loke janma yadīdṛśam || 6-44 || yadi tu tāratamyenāsyāpavargeṇa bhavitavyaṃ tadā yogikula eva jāyate | eta evāha-etaddhi durlabhataram-iti | śrīmatāṃ gehe kilāvaśyameva vighnāḥ santi saṃsiddhau mokṣātmikāyām || 44 || tatra taṃ buddhisaṃyogaṃ labhate paurvadaihikam | tatobhūyo'pi yatate saṃsiddhau kurunandana || 6-45 || pūrvābhyāsena tenaiva hriyate hyavaśo'pi san | jijñāsurapi yogasya śabdabrahmātivartate || 6-46 || avaśaḥ-paratantra eva kila tena-pūrvābhyāsena balādeva yogābhyāsaṃ prati nīyate | na caitat sāmānyaṃ yogajijñāsāmātreṇaiva hi śabdabrahmātivṛttiḥ mantrasvādhyāyādirūpaṃ ca śabdabrahma ativartate-na svīkurute || 46 || prayatnādyatamānastu yogī saṃśuddhakilviṣaḥ | anekajanmasaṃsiddhastato yāti parāṃ gatim || 6-47 || tato-jijñāsānantaram yatnavān-abhyāsakrameṇa dehānte vāsudevatvaṃ prāpnoti | na cāsau tenaiva dehena siddha iti mantavyam apitu bahūni janmāni tena tadabhyastamiti mantavyam | ata eva yasyānanyavyāpāratayā bhagavadvyāpārānurāgitvaṃ sa yogabhraṣṭa iti niśceyam || 47 || yogasya prādhānyamāha- tapasvibhyo'dhiko yogī jñānibhyo'pi mato'dhikaḥ | karmibhyaścādhiko yogī tasmād yogī bhavārjuna ! || 6-48 || tapasvibhyo'dhikatvaṃ pūrvameva sūcitam | jñānibhyo'dhikatvaṃjñānasya yogaphalatvāt | karmibhya utkarṣaḥ-sa eva karmāṇi kartuṃ vetti || 48 || na ca nirīśvaraṃ kaṣṭayogamātraṃ saṃsiddhidamityucyate- yogināmapi sarveṣāṃ madgatenāntarātmanā | śraddhāvān bhajate yo māṃ sa me yuktatamo mataḥ || 6-49 || sarvayogimadhye ya eva māmantaḥkaraṇe niveśya bhaktiśraddhātatparo gurucaraṇasevālabdhasaṃpradāyakrameṇa māmeva-nānyat bhajatevimṛśyate sa yuktatamaḥ-parameśvarasamāviṣṭaḥ iti seśvarasya jñānasya sarvaprādhānyamuktamiti śivam || 49 || atra saṃgrahaślokaḥ bhagavannāmasaṃprāptimātrātsarvamavāpyate | phalitāḥ śālayaḥ samyagvṛṣṭimātre'valokite || 6 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe ṣaṣṭho'dhyāyaḥ || 6 || atha saptamo'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca mayyāsaktamanāḥ pārtha ! yogaṃ yuñjanmadāśritaḥ | asaṃśayaṃ samagraṃ māṃ yathā jñāsyasi tacchṛṇu || 7-1 || jñānaṃ te'haṃ savijñānamidaṃ vakṣyāmyaśeṣataḥ | yajjñātvā na pūnaḥ kiṃcijjñātavyamavaśiṣyate || 7-2 || jñānavijñāne jñānakriye eva | tato na kiṃcidavaśiṣyate-sarvasva jñeyasya jñānakriyāniṣṭhatvāt || 2 || manuṣyāṇāṃ sahasreṣu kaścidyatati siddhaye | yatatāmapi siddhānāṃ kaścinmāṃ vetti tattvataḥ || 7-3 || asya ca vastunaḥ sarvo na yogyaḥ | ityanena durlabhatvāt yatnasevyatā-māha || 3 || bhūmirāpo'nalo vāyuḥ khaṃ mano buddhireva ca | ahaṅkāra itīyaṃ me bhinnā prakṛtiraṣṭadhā || 7-4 || apareyamitastvanyāṃ prakṛtiṃ viddhi me parām | jīvabhūtāṃ mahābāho yayedaṃ dhāryate jagat || 7-5 || iyamiti-pratyakṣeṇa yā saṃsārāvasthāyāṃ sarvajanaparidṛśyamānā | sā caikaiva satī prakārāṣṭakena bhidyate iti ekaprakṛtyārabdhatvādekameva viśvamiti prakṛtivāde'pyadvaitaṃ pradarśitam | saiva jīvatvaṃ-puruṣatvaṃ prāptā parā mamaiva nānyasya ca | sobhayarūpā vedyavedakātmakaprapañcoparacanavicitrā | tata eva svātmavimalamukuratalakalitasakalabhāvabhūmiḥ svasvabhāvātmikā satatamavyabhicāriṇī prakṛtiḥ | idaṃ jagat-bhūmyādi || 5 || etadyonīni bhūtāni sarvāṇītyupadhāraya | ahaṃ kṛtsnasya jagataḥ prabhavaḥ pralayastathā || 7-6 || upadhāraya-abhyāsāhitānubhavakrameṇātmasamīpe kuru | evaṃ ca tvamevopadhāraya-yadahaṃ vāsudevībhūtaḥ sarvasya prabhavaḥ pralayaśca | aham-ityanena prakṛtipuruṣapuruṣottamebhyo'vyatirikto'pīśvaraḥ sarvathā sarvānugatatvena sthita iti sāṃkhyayogayornāsti bhedavādaḥ-iti pradarśitam || 6 || mattaḥ parataraṃ nānyatkiñcidastu dhanañjaya | mayi sarvamidaṃ protaṃ sūtre maṇigaṇā iva || 7-7 || sūtre maṇigaṇā eva-yathā tanturanavadhriyamāṇarūpo'pyantarlīnatayā sthitaḥ evamahaṃ sarvatra || 7 || raso'hamapsu kaunteya prakāśaḥ śaśisūryayoḥ | praṇavaḥ sarvavedeṣu śabdaḥ khe pauruṣaṃ nṛṣu || 7-8 || apsviti-sarvatrāsvādyamāno yo'nudbhinnamadhurādivibhāgaḥ sāmānyaḥ so'ham | evaṃ prakāśaḥ-mṛdutvacaṇḍatvādirahitaḥ | khe-ākāśe yaḥ śabda iti sarvasyaiva śabdasya nabhoguṇatvādatrāvadhāraṇam yaḥ kevalaṃ gaganaguṇatayā dhvaniḥ saṃyogavibhāgādisāmagryantararahito'vahitahṛdayairbrahmaguhāgahan agāmī yogigaṇaiḥ saṃvedyo'nāhatākhyaḥ sakalaśrutigrāmānugāmī tadbhagavatastattvam | pauruṣaṃ-yena tejasā puruṣo'hamiti sārvabhaumaṃ pratipadyate || 8 || puṇyaḥ pṛthivyāṃ gandho'smi tejaścā'smi vibhāvasau | jīvanaṃ sarvabhūteṣu tapaścā'smi tapasviṣu || 7-9 || yo dharāyāṃ kevaladharmatayā gandhaguṇaḥ sa svabhāvapuṇyaḥ pūtyutkaṭādīni tu bhūtāntarasaṃbandhāt | uktaṃ ca dṛḍhaṃ bhūmiguṇādhikyāddurgandhyagniguṇodayāt | jaḍamambaguṇaudāryāt * * * * * * * * * * || ityādi || 9 || bījaṃ māṃ sarvabhūtānāṃ viddhi pārtha sanātanam | buddhirbuddhimatāmasmi tejastejasvināmaham || 7-10 || balaṃ balavatāmasmi kāmarāgavivarjitam | dharmāviruddho bhūteṣu kāmo'smi bharatarṣabha || 7-11 || bījaṃ-sūkṣmamādikāraṇam | kāmarāgavivarjitaṃ balaṃ-sakalavastudhāraṇasamartharmjorūpam | kāmaḥ-icchā saṃvinmātrarūpā yasyā ghaṭapaṭādibhidharmarūpairnāsti virodhaḥ | icchā hi sarvatra bhagavacchaktitayānuyāyinī na kvacidvirudhyate dharmaistu-āgantukairghaṭapaṭādibhirbhidyate iti tadupāsakatayā śuddhasaṃvitsvabhāvatvaṃ jñāninaḥ | uktaṃ ca śivopaniṣadi- icchāyāmathavā jñāne jāte cittaṃ niveśayet | (vi0 bhai0, 18) iti | jāta eva natu bāhyaprasṛte ityarthaḥ | evaṃ vyākhyānaṃ tyaktvā ye parasparānupaghātakaṃ trivargaṃ seveta-ityāśayena vyācakṣate te saṃpradāyakramamajānānā bhagavadrahasyaṃ ca vyācakṣāṇā namaskāryā eva || 11 || ye caiva sāttvikā bhāvā rājasāstāmasāśca ye | matta eveti tān viddhi natvahaṃ teṣu te mayi || 7-12 || tribhirguṇamayairbhāvairebhiḥ sarvamidaṃ jagat | mohitaṃ nābhijānāti māmebhyaḥ paramavyayam || 7-13 || sattvādīni manmayāni natvahaṃ tanmayaḥ | ata eva ca bhagavanmayaḥ sarvaṃ bhagavadbhāvena saṃvedayate | natu nānāvidhapadārthavijñānaniṣṭho bhagavattatvaṃ pratipadyate iti sakalamānasāvarjaka eṣa kramaḥ | anenaiva cāśayena vakṣyate vāsudevaḥ sarvamiti iti jñānena yo bahujanmopabhogajanitakarmasamatāsamanantarasamutpannaparaśaktipātān u-gṛhītāntaḥ karaṇo'sau pratipadyate bhagavattatvaṃ sarvaṃ vāsudevaḥ-iti buddhā sa mahātmā sa ca durlabha iti | evaṃ hyabuddhyamānaṃ pratyuta sattvādibhirguṇairmohitamidaṃ jagat guṇātītaṃ vāsudevatattvaṃ naivopalabhate || 13 || kathaṃ khalu sattvādimātrasthitā bhagavatastattvaṃ na viduḥ ? ityāha daivī hyeṣā guṇamayī mama māyā duratyayā | māmeva ye prapadyante māyāmatitaranti te || 7-14 || devaḥ-krīḍākaraḥ tatra bhavā daivī-krīḍā mameyamityarthaḥ | tena sattvādīnāṃ vastutaḥ saṃvinmātraparabrahmānatiriktatāyāmapi yattadatiriktatāvagamanaṃ tadeva guṇatvaṃ-bhoktṛtattvapāratantryaṃ bhogyatvam | tacca bhedātmakaṃ rūpaṃ saṃsāribhiranirvācyatayā tān prati māyārūpam | ato ye paramārthabrahmaprakāśavidaste tadanatiriktaṃ viśvaṃ paśyanto guṇānāṃ-sattvādīnāṃ guṇatālakṣaṇāṃ bhedāvabhāsasvabhāvāṃ māyāmatitarantīti māmeva-ityevakārasyāśayaḥ | ye tu yathāsthitaṃ bhedāvabhāsamātraṃ viduste māyāṃ nātikrāmanti | tadyuktamuktaṃ natvahaṃ teṣu-iti || 14 || na māṃ duṣkṛtino mūḍhāḥ prapadyante narādhamāḥ | māyayāpahṛtajñānā āsuraṃ bhāvamāśritāḥ || 7-15 || ye ca māṃ satyapyadhikāriṇi kāye nādriyante te duṣkṛtino narādhamāḥ mūḍhāḥ-āsurāstāmasāḥ | iti māyāmahimaivāyam || 15 || caturvidhā bhajante māṃ janāḥ sukṛtinaḥ sadā | ārto jijñāsurarthārthī jñānī ca bharatarṣabha || 7-16 || teṣāṃ jñānī nityayukta ekabhaktirviśiṣyate | priyo hi jñānino'tyarthamahaṃ sa ca mama priyaḥ || 7-17 || udārāḥ sarva evaite jñānī tvātmaiva me mataḥ | āsthitaḥ sa hi yuktātmā māmevānuttamāṃ gatim || 7-18 || bahūnāṃ janmanāmante jñānavān māṃ prapadyate | vāsudevaḥ sarvamiti sa mahātmā sudurlabhaḥ || 7-19 || ye tu māṃ bhajante te sukṛtinaḥ te ca catvāraḥ | sarve caite udārāḥ yato'nye kṛpaṇabuddhayaḥ ārtinivāraṇamarthādi ca tulyapāṇipādodaraśarīrasattvebhyo'dhikataraṃ vā ātmanyūnebhyo mārgayante | jñānyapekṣayā tu nyūnasattvāḥ | yatasteṣāṃ tāvatyapi bhedo'sti bhagavata idamahamabhilaṣyāmi-iti bhedasya sphuṭapratibhāsāt | jñānī tu māmevābhedatayāvalambate iti tato'hamabhinna eva | tasya cāhameva priyo natu phalam | ata eva sa vāsudeva eva sarvam-ityevaṃ dṛḍhapratipattipavitrīkṛtahṛdayaḥ || 19 || kāmaistaistairhṛtajñānāḥ prapadyante'nyadevatāḥ | taṃ taṃ niyamamāsthāya prakṛtyā niyatāḥ svayā || 7-20 || yo yo yāṃ yāṃ tanuṃ bhaktaḥ śraddhayārcitumicchati | tasya tasyācalāṃ śraddhāṃ tāmeva vidadhāmyaham || 7-21 || sa tayā śraddhayā yuktastasyārādhanamīhate | labhate ca tataḥ kāmān mayaiva vihitānhitān || 7-22 || antavattu phalaṃ teṣāṃ tadbhavatyalpamedhasām | devāndevayajo yānti madbhaktā yānti māmapi || 7-23 || ye punaḥ svena svenottamādikāmanāsvabhāvena vicitreṇa paricchinnamanasaste kāmanāpahṛtacetanāstatsamucitāmeva mamaivāvāntaratanuṃ devatāviśeṣamupāsate | ato matta eva kāmaphalamupādadate | kintu tasya anto'sti-nijayaiva vāsanayā parimitīkṛtatvāt | ata evendrādibhāvanātātparyeṇa yāmādi kurvantastathāvidhameva phalamupādadate | matprāptiparāstu māmeva || 23 || nanu sarvagate bhagavattattve kimiti devatāntaropāsakānāṃ mitaṃ phalam ? ucyate- avyaktaṃ vyaktimāpannaṃ manyante māmabuddhayaḥ | paraṃ bhāvamajānanto mamāvyayamanuttamam || 7-24 || te khalu alpabuddhitvāt matsvarūpaṃ pāramārthikamavidyamānavyaktikaṃ na pratyabhijānate | apitu nijakāmanāsamucitākāraviśiṣṭajñānasvabhāvaṃ vyaktimevāpannaṃ vidanti nānyathā | ata eva na nāmni ākāre vā kaścidgrahaḥ | kintu siddhānto'yamatra yaḥ kāmanāparihāreṇa yatkiṃciddevatārūpamālambate tasya tat śuddhamuktabhāvena paryavasyati | viparyāttu viparyayaḥ || 24 || nāhaṃ prakāśaḥ sarvasya yogamāyāsamāvṛtaḥ | mūḍho'yaṃ nābhijānāti loko māmajamavyayam || 7-25 || vedā'haṃ samatītāni vartamānāni cārjuna | bhaviṣyanti ca bhūtāni māṃ tu veda na kaścana || 7-26 || sarveṣāṃ nāhaṃ gocaratāṃ prāpnomi || 26 || nanu ca karmāṇyeva kriyamāṇāni pralayakāle mokṣaṃ vidadhate | anyathā kimiti mahāpralaya upajāyate ? ityāśaṅkāyāmārabhate- icchādveṣasamutthena dvandvamohena bhārata | sarvabhūtāni sammohaṃ sarge yānti parantapa || 7-27 || icchādveṣakrodhamohādibhistāvanmohātmaka eva sa paraṃ sphītībhāva-mupanīyate | yena prakṛtijaṭharāntarvarti samagrameva jagat nijakāryakaraṇamātrākṣamameva prasuptatāmavalambate | āmohaṃ-vāsanānubhavātpratidinam rātrisamaye sauṣuptavat | natu tāvatā vimuktarūpatā-mohānubhavasamāptau punarvicitravyāpārasaṃsāradarśanāt || 27 || yeṣāṃ tvantaṃ gataṃ pāpaṃ janānāṃ puṇyakarmaṇām | te dvandvamohanirmuktā bhajante māṃ dṛḍhavratāḥ || 7-28 || jarāmaraṇamokṣāya māmāśritya yatanti ye | te brahma tadviduḥ kṛtsnamadhyātmaṃ karma cākhilam || 7-29 || ye tu vinaṣṭatāmasāḥ puṇyāpuṇyaparikṣayakṣemīkṛtātmānaste vipāṭitamahāmohavitānāḥ sarvameva bhagavadraśmikhacitaṃ jarāmaraṇamayatamisrasrutaṃ brahma vidanti || 29 || sādhibhūtādhidaivaṃ māṃ sādhiyajñaṃ ca ye viduḥ | prayāṇakāle'pi ca māṃ te viduryuktacetasaḥ || 7-30 || ādhyātmikādhibhautikādhidaivikādhiyajñikāni ca mamaiva rūpāntarāṇi | prayāṇakāle ca nityaṃ bhagavadbhāvitāntaḥ karaṇatvānmāṃ jānanti yeto yeṣāṃ janmapūrvameva bhagavattattvaṃ te'ntakāle parameśvaraṃ saṃsmareyuḥ | kiṃ janmāsevanayā-iti ye manyante teṣāṃ tūṣṇīṃbhāva eva śobhana iti śivam || 30 || atra saṃgrahaślokaḥ sphuṭaṃ bhagavato bhaktirāhitā kalpamañjarī | sādhakecchāsamucitāṃ yenāśāṃ paripūrayet || 7 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe saptamo'dhyāyaḥ || 7 || atha aṣṭamo'dhyāyaḥ arjuna uvāca kiṃ tad brahma kimadhyātmaṃ kiṃ karma puruṣottama | adhibhūtaṃ ca kiṃ proktamadhidaivaṃ kimucyate || 8-1 || adhiyajñaḥ kathaṃ ko'tra dehe'smin madhusūdana | prayāṇakāle ca kathaṃ jñeyo'si niyatātmabhiḥ || 8-2 || te brahma tadviduḥ ityādinā yadbhagavatopakṣiptaṃ tatpraśnanavakapūrvakaṃ nirṇayati | adhiyajñaḥ kathaṃ ko'tra dehe tiṣṭhatīti śeṣaḥ || 2 || śrībhagavānuvāca akṣaraṃ brahma paramaṃ svabhāvo'dhyātmamucyate | bhūtabhāvodbhavakaro visargaḥ karmasaṃjñitaḥ || 8-3 || bṛhatvādbṛṃhakatvācca paraṃ brahma | ata eva adhyātmaśabdavācyam | yataḥ svaḥ-anivṛttadharmā caitanyākhyo bhāvaḥ | tasya ca caitanyasvabhāvasya brahmaṇo'paricchinnabāhyalakṣaṇatayā kroḍīkṛtaviśvaśakteraiśvaryalakṣaṇātsvātantryāt bahirbhāvāvabhāsanātmā bahirbhūtabhāvāntarāvabhāsanātmā ca yo visargaḥ krameṇa bhūtānāṃ-brahmādipramātṝṇāṃ bhāvānāṃ-jaḍānām udbhavakārī-jaḍājaḍavaicitryanirbhāsakaḥ | tathā bhūtabhāvasya-vigalitasakalavitathaprapañcasya satyatvasya udbhavaṃ karotīti || 3 || adhibhūtaṃ kṣaro bhāvaḥ puruṣaścādhidaivatam | adhiyajño'hamevātra dehe dehabhṛtāṃ vara || 8-4 || kṣarati-sravati pariṇāmādidharmeṇeti kṣaraḥ-ghaṭādiḥ padārthagrāma ucyate | puruṣaḥ-ātmā sa cādhidaivatam-tatra sarvadevatānāṃ pariniṣṭhitatvāt | ata evāśeṣayajñabhoktṛtvena yajñān-avaśyakāryāṇi karmāṇi adhikṛtya yaḥ sthitaḥ puruṣottamaḥ so'hameva | ahameva ca dehe sthita iti praśnadvayamekena yatnena nirṇītam || 4 || atha yo'vaśiṣṭaḥ praśnaḥ kathaṃ prayāṇakāle jñeyo'si iti taṃ nirṇayati- antakāle ca māmeva smaranmuktvā kalevaram | yaḥ prayāti sa madbhāvaṃ yāti nāstyatra saṃśayaḥ || 8-5 || yaṃ yaṃ vāpi smaranbhāvaṃ tyajatyante kalevaram | taṃ tamevaiti kaunteya sadā tadbhāvabhāvitaḥ || 8-6 || tasmāt sarveṣu kāleṣu māmanusmara yudhya ca | madarpitamanobuddhirmāmevaiṣyasyasaṃśayam || 8-7 || na kevalaṃ svasthāvasthāyāṃ yāvadantakāle'pi māmeveti-vyavacchinna-sakalopādhikam | kathaṃ cāsvasthāvasthāyāṃ vinivṛttasakalendriyaceṣṭasya bhagavān smṛtipathamupeyāt-ityupāyamapi upadiśati-sarvāvasthāsu vyāvahārikīṣvapi yasya bhagavattattvaṃ na hṛdayādapayāti tasya bhagavatyeva sakalakarmasaṃnyāsinaḥ satataṃ bhagavanmayasyāvaśyaṃ svayameva bhagavattattvam. smṛtiviṣayatāṃ yātīti | sadā tadbhāvabhāvitatvaṃ cātra hetuḥ | ata evāha-yenaiva vastunā sadā bhāvitāntaḥkaraṇaḥ tadeva maraṇasamaye smaryate-tadbhāva eva ca prāpyate iti sarvathā matparama eva matprepsuḥ syādityatra tātparyam | natu yadevānte maryate tattattvamevāvāpyate-iti | evaṃ hi sati jñānino'pi yāvaccharīrabhāvidhātudoṣavikalitacittavṛtterjaḍatāṃ prāptasya tāmasasyeva gatiḥ syāt | na cābhyupagamo'tra yuktaḥ-pramāṇabhūtaśrutivirodhāt | asti hi- tīrthe śvapacagṛhe vā naṣṭasmṛtirapi parityajandeham | jñānasamakālamuktaḥ kaivalyaṃ yāti hataśokaḥ || (pa0 sā0, ślo0 83) iti | tasmādevaṃ vidhyanuvādau | sadā yena bhāvitamantaḥkaraṇaṃ tadevānte-prayāṇānantaraṃ prāpyate | tacca smaryate na vā-iti nātra nirbandhaḥ | anvācayaścāyamapiśabdena sūcitaḥ | smaraṇasyāsarvathābhāvaṃ vāśabdaḥ sphuṭayati | sadā ca matparamo janaḥ sarvathā syāt- iti tātparyaṃ munireva prakaṭayati yadāha tasmātsarveṣu kāleṣu māmanusmara iti | tenetthamatra padasaṅgatiḥ-sadā yaṃ yaṃ bhāvaṃ smaran kalevaraṃ tyajati ante'pi vā smaran vāgrahaṇādasmaranvā taṃ tamemaiti | yato'sau sadā tadbhāvena bhāvitaḥ | anye tu-kalevaraṃ tyajati sati ante-kalevaratyāgakṣaṇe bandhuputrādipramātragocare śvāsāyāsahikkāgadgadikādiceṣṭācaramabhāvini kṣaṇe śarīradārḍhyabandhapratanūbhāvāddehakṛtasukhaduḥkhamohavandhye kālāṃśe dehatyajanaśabdavācye yadeva smarati tadeva prathamasaṃvidanugṛhītamasya rūpaṃ saṃpadyate | tādṛśe ca kāle smaraṇasya kāraṇaṃ-sadā tadbhāvabhāvitatvamiti | tyajati-iti saptamī yojyā-iti prāktana evārthaḥ | nanu evamantakāle kiṃ prayojanaṃ tatsmaraṇena ? ka evamāha-prayojanamiti kintu vastuvṛttopanatameva tadbhavati tasminnantye kṣaṇe | nanu putrakalatrabandhubhṛteḥ śiśirodakapānādervā antye kṣaṇe dṛṣṭaṃ smaraṇam iti tadbhāvāpattiḥ syāt ? maivam | nahi so'ntyaḥ kṣaṇaḥ-sphuṭadehāvasthānāt | nahyasāvantyaḥ kṣaṇo'smadvivakṣito bhavādṛśairlakṣyate | tatra tvantye kṣaṇe yenaiva rūpeṇa bhavitavyaṃ tatsaṃskārasya dūravartino'pi jātideśakālavyavahitānāmapi ānantaryyam smṛtisaṃskārayorekarūpatvād (yo0 sū0 4, 9) iti nyāyena prabodhena bhāvyam | tadvaśāttatsmaraṇaṃ tatsmṛtyā tadbhāvaprāptiḥ | kasyacittu dehasya svasthāvasthāyāmapi tadeva kākatālīyavaśādvyajyate | yathā mṛgādeḥ purāṇe varṇanam tatkṛtaṃ tu mṛgatvam | ata eva prayāṇakāle'pi ca mām-ityādau api ca-iti grahaṇam | ye hi sadā bhagavantaṃ bhāvayanti-evaṃ bhūtā bhaviṣyāmaḥ-iti | teṣāṃ tajjaḥ saṃskāro'nyasaṃskārapratibandhī || (yo0 sū0 1/50) iti nyāyena tasyāmalakṣyāyāmantadaśāyāṃ saṃskārāntarāpahastanena tatsaṃskārakṛte tattattvasmaraṇe dehasadbhāvakṣaṇakṛte ca tasya smaraṇe'nantaraṃ dehavinipātakṣaṇa eva kālasaṃskāranivṛttestadidamityādivedyavibhāgānavabhāsāt saṃvinmātrasatattvaparameśvarasvabhāvataiva bhavati-iti śrīmadabhinavaguptaguruṇāṃ saṃmatam ityalam | asaṃśayamiti-nātra sandegdhavyamiti || 7 || abhyāsayogayuktena cetasānanyagāminā | paramaṃ puruṣaṃ divyaṃ yāti pārthānucintayan || 8- 8 || anucintayanniti śarīrabhedānantaraṃ nivṛttakalevarakṛtavyathaḥ paścādbhagavantaṃ cintayanniti || 8 || kaviṃ purāṇamanuśāsitāra maṇoraṇīyāṃsamanusmaredyaḥ | sarvasya dhātāramacintyarūpa mādityavarṇaṃ tamasaḥ parastāt || 9 || prayāṇakāle manasācalena bhaktyā yukto yogabalena caiva | bhruvormadhye prāṇamāveśya samyak sa taṃ paraṃ puruṣamupaiti divyam || 8-10 || evamanusmarediti | ādityavarṇamiti-ādityavarṇatvaṃ vāsudevatattvasya paricchedakam-ākṛtikalpanādivibhrāntimayamohatamaso'tītatvāt ravitvena upamānamityāśayaḥ | bhruvormadhye-iti prāgvat || 10 || yadakṣaraṃ vedavido vadanti viśanti yadyatayo vītarāgāḥ | yadicchanto brahmacaryaṃ caranti tatte padaṃ saṃgraheṇābhidhāsye || 8-11 || samyag gṛhyate-niścīyate'neneti saṃgrahaḥ-upāyaḥ | tenopāyena tatpadam abhidhāsye-upāyamatra satatābhyāsāya vakṣye || 11 || sarvadvārāṇi saṃyamya mano hṛdi nirudhya ca | mūrdhnyādhāyātmanaḥ prāṇamāsthito yogadhāraṇām || 8-12 || dvārāṇi-indriyāṇi | hṛdi-ityanena viṣayasaṃgābhāva ucyate natu viṣṭhāsthānādhiṣṭhānam | ātmanaḥ prāṇam-ātmasārathim icchāśaktyātmani mūrdhni-sakalatattvātīte dhārayanniti kāyaniyamaḥ || 12 || omityekākṣaraṃ brahma vyāharanmāmanusmaran | yaḥ prayāti tyajandehaṃ sa yāti paramāṃ gatim || 8-13 || ananyacetāḥ satataṃ yo māṃ smarati nityaśaḥ | tasyāhaṃ sulabhaḥ pārtha nityayuktasya yoginaḥ || 8-14 || omiti japanniti vāṅniyamaḥ | māmanusmaranniti cetaso'nanyagāmitā | yaḥ prayāti-dināddinamapunarāvṛttaye gacchati | tathā ca-dehaṃ tyajan-kathaṃ me punaridaṃ sakalāpatsthānaṃ śarīraṃ mā bhūyāt-ityevaṃ yo māmananyacetāḥ smarati satatameva yātijānāti sa madbhāvam | natvatra muneḥ paraṃbrahmādvaitapadopakṣepavirodhī utkrāntau bharaḥ | tathā coktaṃ vyāpinyāṃ śivasattāyāmutkrāntirnāma niṣphalā | avyāpini śive nāma notkrāntiḥ śivadāyinī || iti | yadi vā satatābhyāso'pi yairna kṛtastathāpi kutaścitsvatantreśvarecchādernimittādantye eva kṣaṇe yadā tādṛgbhāvo jāyate tadāyamutkrāntilakṣaṇa upāyaḥ saṃskārāntarapratibandhaka uktaḥ | ata eva yadakṣaraṃ vedavido vadanti ityādinā abhidhāsye ityantena pratijñā kṛtā kṣaṇamātrasyāpi bhagavadanucintanasya sakalasaṃskāravidhvaṃsanalakṣaṇāmadbhutavṛttiṃ pratipādayitum | yadāhurācāryavaryāḥ nimeṣamapi yadyekaṃ kṣīṇadoṣe kariṣyasi | padaṃ citte tadā śaṃbho kiṃ na saṃpādayiṣyasi || (sta0 ciṃ0 ślo0 114) iti | ata eva prayāṇakāle smaraṇena vinā khaṇḍanā-iti yeṣāṃ śaṅkā tān vītaśaṅkānkartumuktam-ananyacetāḥ satatamiti-anyatra phalādau sādhye yasya na ceta ityarthaḥ | tasyāhaṃ sulabha iti-tasya na kiṃcitprayāṇakālaucityaparyeṣaṇam-tīrthasevā uttarāyaṇam āyatanasaṃśrayaḥ sattvavivṛddhiḥ sacintakatvaṃ viṣuvadādi-puṇyakālaḥ dinam akṛtrimapavitrabhūparigrahaḥ snehamalavihīnadehatā śuddhavastrādi-grahaḥ-ityādikleśo'bhyarthanīya ityarthaḥ | yatprāguktaṃ-tīrthe śvapacagṛhe vā-ityādi || 14 || nanu madbhāvaṃ yāti-ityuktam | tatkiṃ prāpte'pi punarāvṛttirasti ? ityāśaṅkyāha- māmupetya punarjanma duḥkhālayamaśāśvatam | napnuvanti mahātmānaḥ saṃsiddhiṃ paramāṃ gatāḥ || 8-15 || anyatastu sarvata eva punarāvṛttirastīti samanantareṇa ślokena pratipāda-yiṣyate | māṃ tu prāpya na punaryogino janmāditrāsamāpnuvanti || 15 || ābrahma bhuvanāllokāḥ punarāvartino'rjuna | māmupetya tu kaunteya punarjanma na vidyate || 8-16 || brahmalokamāptānāmapi punarāvṛttirasti-iti sarvairvyākhyātam | etadabhyupa-game ca taduparitanalokagatirmuktiḥ-ityabhihitaṃ syāt | tacca na hṛdayaṃgamam iti saṃśayamahāmohakaluṣīkṛtāntarduśāmasmākaṃ pratibhātīyamāgamādhigatā vyākhyāvarttiḥ ābrahma-yāvat brahmapadaṃ prāptaṃ tāvat yasmātkasmāccittiryagūrdhvādhastātbhuvanāt punarāvartante-cakravatsthānāntaramavirataṃ bhrābhyanto viparivartante iti || 16 || nanu ka evaṃ jānāti yatsarvabhuvanebhyaḥ punarāvṛttiḥ | brahmādaya eva hi tāvacciratarasthāyinaḥ śrūyante | te eva tāvatkathaṃ punarāvartinaḥ | punarāvartitve hi te'pi syuḥ prabhavāpyayadharmāṇaḥ ? ityāha- sahasrayugaparyantamaharye brahmaṇo viduḥ | rātriṃ yugasahasrāntāṃ te'horātravido janāḥ || 8-17 || avyaktādvyaktayaḥ sarvāḥ prabhavantyaharāgame | rātryāgame pralīyante tatraivāvyaktasaṃjñake || 8-18 || bhūtagrāmaḥ sa evāyaṃ bhūtvā bhūtvā pralīyate | rātryāgame'vaśaḥ pārtha prabhavatyaharāgame || 8-19 || ye khalu dīrghadṛśvānaste brahmaṇo'pi rātriṃ dinaṃ paśyanti pralayodayatayā | tathāca | aharahasta eva vibudhya nijāṃ nijāmeva ceṣṭāmanurudhyante | pratirātri ca teṣāmeva nivṛttaparispandānāṃ śaktimātratvenāvasthānam | evaṃ sṛṣṭau pralaye ca punaḥ punarbhāvaḥ | nānye'nye upasṛjyante apitu te eva jīvāḥ kālakṛtastu cirakṣiprapratyayātmā viśeṣaḥ | eṣa ca paricchedaḥ prajāpatīnāmapyasti | tataśca te'pi prabhavāpyayadharmāṇa eva-iti sthitam || 19 || sarvato lokebhyaḥ punarāvṛttirnatu māṃ prāpya iti sphuṭayati- parastasmāttu bhāvo'nyo vyaktāvyaktaḥ sanātanaḥ | yaḥ sa sarveṣu bhūteṣu naśyatsu na vinaśyati || 8-20 || avyakto'kṣara ityuktastamāhuḥ paramāṃ gatim | yaṃ prāpya na nivartante taddhāma paramaṃ mama || 8-21 || puruṣaḥ sa paraḥ pārtha bhaktyā labhyastvananyayā | yaṃ prāpya na punarjanma labhante yogino'rjuna || 8-22 || yasyāntaḥsthāni bhūtāni yatra sarva pratiṣiṭhatam | uktaprakāraṃ kālasaṃkalanāvivarjitaṃ tu vāsudevatattvam | vyaktam-sarvānugatam tattve'pi avyaktaṃ-duṣprāpatvāt | tacca bhaktilabhyamityāveditaṃ prāk | tatrasthaṃ caitadviśvam | yat khalvavināśi rūpaṃ sadā tathābhūtaṃ tatra kaḥ punaḥśabdasyāvṛttiśabdasya cārthaḥ | sa hi madhye tatsvabhāvavicchedāpekṣaḥ | na ca sadātanaviśvottīrṇaviśvāvyatiriktaviśvapratiṣṭhātmakaparabodha svātantrya-svabhāvasya śrīparameśvarasya tadbhāvaprāptiḥ yena svabhāvavicchedaḥ ko'pi kadāpyasti | ato yuktamuktaṃ-māmupetya tu-iti || 22 || evaṃ ca satatābhyāsena yeṣāṃ kleśaṃ vinaiva bhagavadāptisteṣāṃ vṛttamuktam idānīmutkrāntyā ye'pavargaṃ bhogaṃ cecchanti teṣāṃ kaścidviśeṣa ucyate- yatra kāle tvanāvṛttimāvṛttiṃ caiva yoginaḥ | prayātā yānti taṃ kālaṃ vakṣyāmi bharatarṣabha || 8-23 || anāvṛttiḥ-mokṣaḥ | āvṛttiḥ-bhogāya || 23 || agnijyotirahaḥ śuklaḥ ṣaṇmāsā uttarāyaṇam | tatra prayātā gacchanti brahma brahmavido janāḥ || 8-24 || dhūmo rātristathā kṛṣṇaḥ ṣaṇmāsā dakṣiṇāyanam | tatra cāndramasaṃ jyotiryogī prāpya nivartate || 8-25 || uttareṇa-ūrdhvena ayanaṃ-ṣāṇmāsikam | tacca prakāśādidharmakatvāt dahanādikaiḥ śabdairupacaryate | ato viparītaṃ viparyayeṇa | tatra candramaso bhogyāṃśānupraveśādbhogāyāvṛttiḥ || 25 || śuklakṛṣṇe gatī hyete jagataḥ śāśvate mate | anayoryātyanāvṛttimādyayāvartate'nyayā || 8-26 || anayorgatyormadhyādādyayā-anāvṛttiḥ-mokṣaḥ | anyayā bhogaḥ || 26 || naite sṛtī pārtha jānan yogī muhyati kaścana | tasmātsarveṣu kāleṣu yogayukto bhavārjuna || 8-27 || ete sṛtī yo vetti-ābhyantareṇa krameṇa yogābhyāsasvīkṛtenetyarthaḥ | etacca vitatya prakāśyamānaṃ granthaṃ vistārayatītyalam | sarve ye kālā ābhyantarāḥ tadviṣayaṃ yogamabhyasyet | asmadguravastvāhuḥ-sarvānugrāhakatayā madhye ābhyantarakālakṛtamutkrāntibhedamabhidhāya prakṛtameva bāhyakālaviṣayaṃ mukhyaṃ prameyamupasaṃhṛtam tasmātsarveṣu kāleṣu-ityādinā || 27 || vedeṣu yajñeṣu tapaḥsu caiva dāneṣu yatpuṇyaphalaṃ pradiṣṭam | abhyeti tatsarvamidaṃ viditvā yogī paraṃ sthānamupaiti cādyam || 8-28 || abhyeti-abhibhavati-sarvakarmasaṃskārāṇāṃ bhagavatsmṛtyā viphalīkaraṇāt | sarvakarmaparikṣaye cāsau sukhenaiva vindati paraṃ śivamiti śivam || 28 || atra saṃgrahaślokaḥ sarvatattvagatatvena vijñāte parameśvare | antarbahirna sāvasthā na yasyāṃ bhāsate vibhuḥ || 8 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe'ṣṭamo'dhyāyaḥ || 8 || atha navamo'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca idaṃ tu te guhyatamaṃ pravakṣyāmyanasūyave | jñānaṃ vijñānasahitaṃ yajjñātvā mokṣyase'śubhāt || 9-1 || anasūyatvaṃ jñānasaṃkrāntau kāraṇaṃ mukhyam | jñānavijñāne-prāgvat || 1 || rājavidyā rājaguhyaṃ pavitramidamuttamam | pratyakṣāvagamaṃ dharmyaṃ susukhaṃ kartumavyayam || 9-2 || rājate-sarvavidyāmadhye dīpyate yā | ihaiva hyucyate-adhyātmavidyā vidyānām iti | rājñām-janakādīnāmatrādhikārasteṣāṃ rahasyam-atiguptatvāt kṣatriyasulabhena vīrabhāvenāvikampatvāt | kartum-anuṣṭhātuṃ susukham | na cāsya brahmopāsanātmanaḥ karmaṇo'nyakarmavadupabhogādinā vyayo'sti || 2 || aśraddadhānāḥ puruṣā dharmasyāsya parantapa | aprāpya māṃ nivartante mṛtyusaṃsāravartmani || 9-3 || nivartante-punaḥpunarjāyante mriyante ca || 3 || mayā tatamidaṃ kṛtsnaṃ jagadavyaktamūrtinā | matsthāni sarvabhūtāni na cā'haṃ teṣvavasthitaḥ || 9-4 || matsthāni sarvabhūtānīti-suciramapi gatvā anyasya pratiṣṭhādhāmno'vidyamānatvāt | bhūtarūpabodhyātmakaprasiddhatadīyajaḍarūpapuraḥsarīkāreṇa tadavabhāse tadviparītabodhasvabhāvatirodhānam | ityetadāha-na cāhaṃ teṣvavasthitaḥ-iti || 4 || na ca matsthāni bhūtāni paśya me yogamaiśvaram | bhūtabhṛnna ca bhūtastho mamātmā bhūtabhāvanaḥ || 9-5 || na ca matsthāni-avidyāndhānāṃ tattvādṛṣṭeḥ | nahi mūḍhā avicchinnasaṃvitsvabhāvaṃ parameśvaraṃ samastavastuparicchedapratiṣṭhāsthānaṃ manyante | apitu kṛśo devadatto'ham idaṃ vedmi bhūtale idaṃ sthitam-iti mitameva svabhāvaṃ pratiṣṭhā-sthānatayā paśyanti | nanu kathametadviruddham ? ityāha- paśya me yogamaiśvaram-iti | yogaḥ-śaktiḥ-yujyamānatvāt | etadeva mamaiśvaryaṃ-yadevaṃ niratiśayādbhutavṛttisvātantryamityarthaḥ || 5 || yathākāśasthito nityaṃ vāyuḥ sarvatrago mahān | tathā sarvāṇi bhūtāni matsthānītyupadhāraya || 9-6 || evaṃ hi sarvabhāveṣu carāmyanabhilakṣitaḥ | bhūtaprakṛtimāsthāya sahaiva ca vinaiva ca || 9-7 || yadvadākāśavāyvoravinābhāvinyapi saṃbandhe na jātucinnabhaḥ spṛśyatā śrūyate evaṃ sakalasaṃsāravisāryapi bhagavattattvaṃ na sarvajanaviṣayam || 7 || sarvabhūtāni kaunteya prakṛtiṃ yānti māmikām | kalpakṣaye punastāni kalpādau visṛjāmyaham || 9-8 || prakṛtim-avyaktarūpām || 8 || prakṛtiṃ svāmavaṣṭabhya visṛjāmi punaḥ punaḥ | bhūtagrāmamimaṃ kṛtsnamavaśaṃ prakṛtervaśāt || 9-9 || svāṃ prakṛtimavaṣṭabhya-ityetāvatā jaḍo'pi svato'yaṃ bhāvagrāmaḥ paraprakṛtyanvayātprakāśatāṃ prāptaḥ || 9 || na ca māṃ tāni karmāṇi nibadhnanti dhanañjaya | udāsīnavadāsīnamasaktaṃ teṣu karmasu || 9-10 || mayādhyakṣeṇa prakṛtiḥ sūyate sacarācaram | hetunānena kaunteya jagad viparivartate || 9-11 || na ca me'sti karmabandhaḥ-audāsītyena vartamāno'haṃ yataḥ | ata evāhaṃ jagannirmāṇe'nāśritavyāpāratvāddhetuḥ || 11 || avajānanti māṃ mūḍhā mānuṣīṃ tanumāsthitam | paraṃ bhāvamajānanto mamāvyayamanuttamam || 9-12 || so'haṃ sarvajanāntaḥśāyī sarvasyātmapararūpatayāvajñāspadam-yanmānuṣādi-caturdaśavidhasa rgavyatirikta īśvaro nopalabhyate sa kathamastīti || 12 || moghāśā moghakarmāṇo moghajñānā vicetasaḥ | āsurīṃ rākṣasīṃ caiva prakṛtiṃ mohinīṃ śritāḥ || 9-13 || teṣāṃ ca karma jñānamākāṅkṣāśca sarvaṃ niṣphalam-avastuviṣayatvāt | āsurīṃ rākṣasīṃ ceti-udriktarajastamodharmāṇa iti || 13 || mahātmānastu māṃ pārtha daivīṃ prakṛtimāśritāḥ | bhajantyananyamanaso jñātvā bhūtādimavyayam || 9-14 || satataṃ kīrtayantaśca yatantaśca yatavratāḥ | namasyantaśca māṃ bhaktyā nityayuktā upāsate || 9-15 || jñānayajñena cā'pyanye yajanto māmupāsate | ekatvena pṛthaktvena bahudhā viśvatomukham || 9-16 || daivīṃ-sāttvikīm | yajanto-bāhyadravyādiyāgaiḥ | anye tu māṃ jñānayajñenaivopāsate | ataḥ kecit ekatayā-jñānataḥ | kecid bahudhā-karmayogāt | matparā eva sarve || 16 || nanu karma tāvatkārakakalāpavyāptabhedodreki kathamabhinnaṃ bhagavatpadaṃ prāpayatīti ? ucyate- ahaṃ kraturahaṃ yajñaḥ svadhāhamahamauṣadham | mantro'hamahamevājyamahamagnirahaṃ hutam || 9-17 || pitāhamasya jagato mātā dhātā pitāmahaḥ | vedyaṃ pavitramoṅkāra ṛksāma yajureva ca || 9-18 || gatirbhartā prabhuḥ sākṣī nivāsaḥ śaraṇaṃ suhṛt | prabhavaḥ pralayaḥ sthānaṃ nidhānaṃ bījamavyayam || 9-19 || tapāmyahamahaṃ varṣaṃ nigṛhṇāmyutsṛjāmi ca | amṛtaṃ caiva mṛtyuśca sadasaccāhamarjuna || 9-20 || ekasyaiva nirbhāgasya brahmatattvasya parikalpitasādhanādhīnaṃ karmapunarekatvaṃ nirvartayati-kriyāyāḥ sarvakārakātmasākṣātkāreṇāvasthāne bhagavatpadaprāptiṃ pratyavidūratvāt | uktaṃ ca- seyaṃ kriyātmikā śaktiḥ śivasya paśuvartinī | bandhayitrī svamārgasthā jñātā siddhyupapādikā || (spa0, 3 ni0, 16 ślo0) iti | mayāpyuktaṃ- upakrame yaiva buddhirbhāvābhāvānuyāyinī | upasaṃhṛtikāle sā bhāvābhāvānuyāyinī || iti tatra tatra vitatya vicāritacarametat itīhoparamyate | taṣāmyahamityādi-advaitakathāprasaṅgenoktam || 20 || nanvevaṃ yadi bāhyayāgādināpi brahmāptiḥ tarhyagniṣṭomādiṣvapi kimanyo yājyaḥ ? abhyupagame bhedavādaḥ vāsudeva eveti cet kathaṃ nāpavargastaiḥ ? tadarthamucyate- traividyā māṃ somapāḥ pūtapāpā yajñairiṣṭvā svargatiṃ prārthayante | te puṇyamāsādya surendraloka- maśnanti divyāndivi devabhogān || 9-21 || te taṃ bhuktvā svargalokaṃ viśālaṃ kṣīṇe puṇye martyalokaṃ viśanti | evaṃ trayīdharmamanuprapannā gatāgataṃ kāmakāmā labhanta || 9-22 || yadyapi te māmeva yajante tathāpi svargamātraprārthanayā mitakarmanijasattvadurbalatayā svargādimātreṇaiva phalenāvacchindanti | ata evaiṣāṃ punarāvartako dharmaḥ | evaṃ te gatāgataṃ labhante natu yāgasya punarāvṛttiprasavadharmā svabhāvaḥ || 22 || tathāhi ananyāścintayanto māṃ ye janāḥ paryupāsate | teṣāṃ nityābhiyuktānāṃ yogakṣemaṃ vahāmyaham || 9-23 || tebhyo'nye māṃ cintayantaḥ katham? ananyā-avidyamānam anyat-madvyatiriktaṃ kāmanīyaṃ phalaṃ yeṣāmiti | yogaḥ-apratilabdhamatsvarūpalābhaḥ | kṣemaṃ-prāptabhagavatsvarūpapratiṣṭhālābhaparirakṣaṇam | yena yogabhraṣṭatvaśaṅkāpi na bhavedityarthaḥ || 23 || ye'pyanyadevatābhaktā yajante śraddhayānvitāḥ | te'pi māmeva kaunteya yajantyavidhipūrvakam || 9-24 || ahaṃ hi sarvayajñānāṃ bhoktā ca prabhureva ca | natu māmabhijānanti tattvenātaścalanti te || 9-25 || yānti devavratā devānpitṛnyānti pitṛvratāḥ | bhūtāni yānti bhūtejyā yānti madyājino'pi mām || 9-26 || patraṃ puṣpaṃ phalaṃ toyaṃ yo me bhaktyā prayacchati | tadahaṃ bhaktyupahṛtamaśnāmi prayatātmanaḥ || 9-27 || ye'pi ca nāmadheyāntarairupāsate te'pi māmevopāsate | nahi brahmavyatireki kiṃcidupāsyamasti | kintu-avidhineti viśeṣaḥ | avidhiḥ-anyo vidhiḥ nānāprakārairvidhibhirahameva paraṃbrahmasattāsvabhāvo yājya iti | natu yathānyairdarśanāntaradūṣaṇasamupārjitamahāpātakamalīmasairvya akha-khatam-avidhinā-duṣṭavidhineti | evaṃ hi sati māmeva yajante sarvayajñānāṃ cāhameva bhoktā-iti dṛśyamānametadasamañjasībhavet | ityalaṃ kalmaṣakalilaiḥ sākaṃ saṃlāpena | asmadguravastu nirūpayanti-anyā-svātmavyatiriktā bhedavādanayena brahmasvabhāvahīnaiva kāciddevatā-iti gṛhītvā tāmeva yajante | te'pi vastuto māmeva-svātmarūpaṃ yajante kintu avidhinā-duṣṭena vidhinā bhedagrahaṇarūpeṇeti | ata evāha-natu māṃ-svātmānaṃ tattvena-devatārūpatayā bhoktṛtvena jānanti ataḥ calante-madrūpāt | kiṃ devavratatvena devānyānti-ityādi etadeva calanamiti yāvat | ye tu matsvarūpamabhedena viduste devabhūtapitṛyāgādināpi māmeva yajante | te ca madyājino māmeva gacchantītyupasaṃhariṣyati | nanu dravyatyāgārthamuddiṣṭā devatetyucyate tatkathamanuddiśya svātmatattvasya yājyatvam ādityaḥ prāpaṇīyaḥ caruḥ-iti vidhiśeṣabhūtadevatoddeśātmakavidhyantarabhāvito hyasāvuddeśaḥ | na ca svātmaviṣayo vidhirasti-ityabhiprāyeṇāha avidhipūrvakaṃ māmiti | svātmavyatiriktāyāṃ devatāyāmasti apekṣyo vidhiḥ-aprāptaprāpaṇarūpatvāt | svātmā tu parameśvaro na vidhipūrvako-vidhipariprāpitatvābhāvāt | nahi tadanuddeśana kiṃcitpravartate | tena vidhipariprāpitendrādidevatoddeśeṣu sarveṣu sa svātmā viśvāvabhāsanasvabhāvaḥ taduddeśyadevatāvabhāsabhittisthānīyatayaivāhamahamikayā satatāvabhāsamānaḥ sraksūtrakalpaḥ satatoddiṣṭa iti yuktisiddhametat māmeva yajanti-avidhipūrvakatvāt | mukhyabhūtamatprāptiphalasya tānprati kartrabhiprāyatvaṃ nāsti apitu parimitadakṣiṇāsthānīyendrādipadamātraprāptereva yājakavaccaritārthatvameṣām-iti prathayituṃ parasmaipadam | yaduktaṃ mayaiva- vadānveda na veda śāṃbhavapadaṃ dūyeta nirvedavān svagārthī yajamānatāṃ pratijahajjāto yajanyājakaḥ | sarvāḥ karmarasapravāhaprasarāḥ saṃvitsravantyo'khilā- stvāmānandamahāmbudhiṃ vidadhate nāprāpya pūrṇāṃ sthitim || iti || 27 || evaṃ ya uktakrameṇa vetti-tasyendrādidevatāyāgo'pi parameśvarayāga iti yadapyanyatkarma tadapi maheśvarasvātmārcanarūpaṃ tasyaiva sarvatroddeśāt-ityāha yatkaroṣi yadaśnāsi yajjuhoṣi dadāsi yat | yattapasyasi kaunteya tatkuruṣva madarpaṇam || 9-28 || śubhāśubhaphalairevaṃ mokṣyase karmabandhanaiḥ | saṃnyāsayogayuktātmā vimukto māmupaiṣyasi || 9-29 || devatāntarayājino yato mitamanorathāḥ phalaṃ laghayanti atastvaṃ sarve prāguktopadeśakrameṇa madarpaṇaṃ-manmayatvena bhāvanaṃ kuru | eṣa eva ca saṃnyāsayogaḥ | iti vistīrṇaṃ vispaṣṭaprāyaṃ purastādeva || 29 || samo'haṃ sarvabhūteṣu na me dveṣyo'sti na priyaḥ | ye bhajanti tu māṃ bhaktyā mayi te teṣu cā'pyaham || 9-30 || api cet sudurācāro bhajate māmananyabhāk | sādhureva sa mantavyaḥ samyagvyavasito hi saḥ || 9-31 || kṣipraṃ bhavati dharmātmā śaśvacchāntiṃ nigacchati | kaunteya pratijānīhi na madbhaktaḥ praṇaśyati || 9-32 || pratijāne iti-yuktiyukto'yamartho bhagavatpratijñātatvātsuṣṭhutamāṃ dṛḍho bhavati || 32 || māṃ hi pārtha vyapāśritya ye'pi syuḥ pāpayonayaḥ | striyo vaiśyāstathā śūdrāste'pi yānti parāṃ gatim || 9-33 || kiṃ punarbrāhmaṇāḥ puṇyā bhaktā rājarṣayastathā | anityamasukhaṃ lokamimaṃ prāpya bhajasva mām || 9-34 || manmanā bhava madbhakto madyājī māṃ namaskuru | māmevaiṣyasi yuktvaivamātmānaṃ matparāyaṇaḥ || 9-35 || pāpayonayaḥ-paśupakṣisarīsṛpādayaḥ | striya ityajñāḥ | vaiśyā iti-kṛṣyādikarmāntararatāḥ | śūdrā iti-kārtsnyena vaidikakriyānadhikṛtāḥ paratantravṛttayaśca | te'pi madāśritā māmeva yajante | (gajendramokṣaṇādīni caritāni hi paramakāruṇikasya bhagavataḥ sahasraśaḥ śrūyante) | kimaṅga punaretadviparītavṛttayaḥ | kecidācakṣate-dvijarājanyapraśaṃsāparametadvākyaṃ natu stryādiṣvapavargaprāptitātparyeṇa-iti | te hi bhagavataḥ sarvānugrāhikāṃ śaktiṃ mitaviṣayatayā khaṇḍayantaḥ tathā parameśvarasya paramakṛpālutvamasahamānāḥ na me dveṣyo'sti na priyaḥ api cetsudurācāraḥ ityādīnyanyāni caivaṃprakārasphuṭārthapratipādakāni vākyāni virodhayanto niratiśayayuktiprapañcasādhitādvaitabhagavattattve bhedaliṅgaṃ balādevānayanto anyāṃścāgamavirodhānacetayamānāḥ kathamidaṃ kathamidam-iti paryanuyujyamānā yadi paramantargabhīkṛtajātyādimahāgrahāviṣṭāntaḥkaraṇāḥ mātsaryāvahitthalajjājihmīkṛtāvāṅmukhadṛṣṭayaḥ samagrasya janasyāsatpralāpina iti hāsyarasaviṣayabhāvamātmanyāropayanti | yatpūrvaiva vyākhyā sarvasya karoti śivamiti śivam || 35 || atra saṃgrahaślokaḥ advaite brahmaṇi parā sarvānugrahaśālinī | śāktirvijṛmbhate tena yatanīyaṃ tadāptaye || 9 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe navamo'dhyāyaḥ || 9 || atha daśamo'dhyāyaḥ prāktanairnavabhiradhyāyairya evārtho lakṣitaḥ sa eva pratipadapāṭhairasminnadhyāye pratāyate | tathā cāha-bhūya eva-iti | uktamevārthaṃ sphuṭīkartuṃ punaḥ kathyamānaṃ śṛṇviti | arjuno'pyevamevābhidhāsyati-bhūyaḥ kathaya iti-ityadhyāyatātparyam | śiṣṭaṃ nigadavyākhyātamiti kiṃ punaruktena | saṃdigdhaṃ tu nirṇeṣyate | śrībhagavānuvāca bhūya eva mahābāho śṛṇu me paramaṃ vacaḥ | yatte'haṃ prīyamāṇāya vakṣyāmi hitakāmyayā || 10-1 || na me viduḥ suragaṇāḥ prabhavaṃ na maharṣayaḥ | ahamādirhi devānāṃ maharṣīṇāṃ ca sarvaśaḥ || 10-2 || yo māmajamanādiṃ ca vetti lokamaheśvaram | asammūḍhaḥ sa martyeṣu sarvapāpaiḥ pramucyate || 10-3 || buddhirjñānamasammohaḥ kṣamā satyaṃ damaḥ śamaḥ | sukhaṃ duḥkhaṃ bhavo bhāvo bhayaṃ cābhayameva ca || 10-4 || asaṃmohaḥ-utsāhaḥ || 4 || ahiṃsā samatā tuṣṭistapo dānaṃ yaśo'yaśaḥ | bhavanti bhāvā bhūtānāṃ matta eva pṛthagvidhāḥ || 10-5 || maharṣayaḥ sapta pūrve catvāro manavastathā | madbhāvā mānasā jātā yeṣāṃ loka imāḥ prajāḥ || 10-6 || etāṃ vibhūtiṃ yogaṃ ca mama yo vetti tattvataḥ | so'vikampena yogena yujyate nātra saṃśayaḥ || 10-7 || ahaṃ sarvasya prabhavo itaḥ sarvaṃ pravartate | iti matvā bhajante māṃ budhā bhāvasamanvitāḥ || 10-8 || maccittā madgataprāṇā bodhayantaḥ parasparam | kathayantaśca māṃ nityaṃ tuṣyanti ca ramayanti ca || 10-9 || parasparabodhanayā anyonyabodhasphārasaṃkramaṇāt sarva eva hi pramātāra eka īśvaraḥ-iti vitatavyāptyā sukhenaiva sarvaśaktikasarvagatasvātmarūpatādhigamena māheśvaryameṣāmiti bhāvaḥ || 9 || teṣāṃ satatayuktānāṃ bhajatāṃ prītipūrvakam | dadāmi buddhiyogaṃ taṃ yena māṃ prāpayanti te || 10-10 || teṣāmevānukampārthamahamajñānajaṃ tamaḥ | nāśayāmyātmabhāvastho jñānadīpena bhāsvatā || 10-11 || arjuna uvāca paraṃ brahma paraṃ dhāma pavitraṃ paramaṃ bhavān | puruṣaṃ śāśvataṃ divyamādidevamajaṃ vibhum || 10-12 || āhustvāmṛṣayaḥ sarve devarṣirnāradastathā | asito devalo vyāsaḥ svayaṃ caiva bravīṣi mām || 10-13 || sarvametadṛtaṃ manye yanme vadasi keśava | na hi te bhagavanvyaktiṃ vidurdevā mahaṣayaḥ || 10-14 || svayamevātmanātmānaṃ vettha tvaṃ puruṣottama | bhūtabhāvana bhūteśa devadeva jagatpate || 10-15 || vaktumarhasyaśeṣeṇa vibhūtīrātmanaḥ śubhāḥ | yābhirvibhūtibhirlokānimāṃstvaṃ vyāpya tiṣṭhasi || 10-16 || kathaṃ vidyāmahaṃ yogiṃstvāmahaṃ paricintayan | keṣu keṣu ca bhāveṣu cintyo'si bhagavanmayā || 10-17 || vistareṇātmano yogaṃ vibhūtiṃ ca janārdana | bhūyaḥ kathaya tṛptirhi śṛṇvato nāsti me'mṛtam || 10-18 || śrībhagavānuvāca hanta te kathayiṣyāmi vibhūtirātmānaḥ śubhāḥ | prādhānyataḥ kuruśreṣṭha nāstyanto vistarasya me || 10-19 || ahamātmā guḍākeśa sarvabhūtāśayasthitaḥ | ahamādiśca madhyaṃ ca bhūtānāmanta eva ca || 10-20 || ādityānāmahaṃ viṣṇurjyotiṣāṃ raviraṃśumān | marīcirmarutāmasmi nakṣatrāṇāmahaṃ śaśī || 10-21 || vedānāṃ sāmavedo'haṃ devānāmasmi vāsavaḥ | indriyāṇāṃ manaścāsmi bhūtānāmasmi cetanā || 10-22 || rudrāṇāṃ śaṅkaraścāsmi vitteśo yakṣarakṣasām | vasūnāṃ pāvakaścāsmi meruḥ śikhariṇāmaham || 10-23 || purodhasāṃ ca mukhyaṃ viddhi pārtha ! bṛhaspatim | senānyāmapyahaṃ skandaḥ sarasāmasmi sāgaraḥ || 10-24 || maharṣīṇāṃ bhṛgurahaṃ girāmapyekamakṣaram | yajñānāṃ japayajño'smi sthāvarāṇāṃ himālayaḥ || 10-25 || aśvatthaḥ sarvavṛkṣāṇāṃ devarṣīṇāṃ ca nāradaḥ | gandharvāṇāṃ citrarathaḥ siddhānāṃ kapilo muniḥ || 10-26 || uccaiḥ śravasamaśvānāṃ viddhi māmamṛtodbhavam | airāvataṃ gajendrāṇāṃ narāṇāṃ ca narādhipam || 10-27 || āyudhānāmahaṃ vajraṃ dhenūnāmasmi kāmadhuk | prajanaścāsmi kandarpaḥ sarpāṇāmasmi vāsukiḥ || 10-28 || anantaścāsmi nāgānāṃ varuṇo yādasāmaham | pitṛṇāmaryamā cāsmi yamaḥ saṃyamatāmaham || 10-29 || prahlādaścāsmi daityānāṃ kālaḥ kalayatāmaham | mṛgāṇāṃ ca mṛgendro'haṃ vainateyaśca pakṣiṇām || 10-30 || pavanaḥ pavatāmasmi rāmaḥ śastrabhṛtāmaham | jhaṣāṇāṃ makaraścāsmi srotasāmasmi jāhnavī || 10-31 || sargāṇāmādirantaśca madhyaṃ caivāhamarjuna | adhyātmavidyā vidyānāṃ vādaḥ pravadatāmaham || 10-32 || akṣarāṇāmakāro'smi dvandvaḥ sāmāsikasya ca | ahamevākṣayaḥ kālo dhātā'haṃ viśvatomukhaḥ || 10-33 || mṛtyuḥ sarvaharaścāhamudbhavaśca bhaviṣyatām | kīrtiḥ śrīrvākca nārīṇāṃ smṛtirmedhā dhṛtiḥ kṣamā || 10-34 || bṛhatsāma tathā sāmnāṃ gāyatrī chandasāmaham | māsānāṃ mārgaśīrṣo'hamṛtūnāṃ kusumākaraḥ || 10-35 || dyūtaṃ chalayatāmasmi tejastejasvināmaham | jayo'smi vyavasāyo'smi sattvaṃ sattvavatāmaham || 10-36 || vṛṣṇīnāṃ vāsudevo'smi pāṇḍavānāṃ dhanañjayaḥ | munīnāmapyahaṃ vyāsaḥ kavīnāmuśanā kaviḥ || 10-37 || daṇḍo damayatāmasmi nītirasmi jigīṣatām | maunaṃ caivāsmi guhyānāṃ jñānaṃ jñānavatāmaham || 10-38 || yaccāpi sarvabhūtānāṃ bījaṃ tadahamarjuna | na tadasti vinā yatsyānmayā bhūtaṃ carācaram || 10-39 || nānto'sti mama divyānāṃ vibhūtīnāṃ parantapa | eṣa tūddeśataḥ prokto vibhūtervistaro mayā || 10-40 || yadyadvibhūtimatsattvaṃ śrīmadūrjitameva vā | tattadevāvagaccha tvaṃ mama tejoṃśasambhavam || 10-41 || athavā bahunaitena kiṃ jñānena tavārjuna ! viṣṭabhyāhamidaṃ kṛtsnamekāṃśena jagatsthitaḥ || 10-42 || ahamātmā ityanena vyavacchedaṃ nivārayati anyathā sthāvarāṇāṃ himālayaḥ ityādivākyeṣu himālaya eva bhagavānnānyaḥ iti vyavacchedena nirvibhāgatvābhāvāt brahmadarśanaṃ khaṇḍitamabhaviṣyat | yato yasyākhaṇḍākāravyāptistathā cetasi nopārohati tāṃ ca jijñāsati tasyāyamupadeśagranthaḥ | tathāhi | upasaṃhāre bhedābhedavādaṃ-yadyadvibhūtimatsattvam ityanenābhidhāya paścādabhedamevopasaṃharati- athavā bahunaitena* * * * * * * * * viṣṭabhyāham * * * * * * ekāṃśena jagatsthitaḥ || iti | uktaṃ hi- pādo'sya viśvā bhūtāni tripādasyāmṛtaṃ divi | iti | prajānāṃ sṛṣṭihetuḥ sarvamidaṃ bhagavattattvameva taistairvicitrai rūpairbhāvyamānaṃ sakalasya viṣayatāṃ yātīti śivam || 42 || atra saṃgrahaślokaḥ icchāyāmindriye vāpi yadevāyāti gocaram | haṭhādvilāpayaṃstattatpraśāntaṃ brahma bhāvayet || 10 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe daśamo'dhyāyaḥ || 10 || atha ekādaśo'dhyāyaḥ samanantareṇādhyāyena ya evārtha uktastameva pratyakṣīkartumarjunaḥ pṛcchati | yo hyupadeśakrameṇārtho'vagataḥ sa eva pratyakṣasaṃvidopāruhyamāṇaḥ sphuṭībhavati | tadarthameveme uktipratyuktī ucyete arjuna uvāca madanugrahāya paramaṃ guhyamadhyātmasaṃjñitam | yattvayoktaṃ vacastena moho'yaṃ vigato mama || 11-1 || bhavāpyayau hi bhūtānāṃ śrutau vistaraśo mayā | tvattaḥ kamalapatrākṣa māhātmyamapi cāvyayam || 11-2 || evametadyathāttha tvamātmānaṃ parameśvaram | draṣṭumicchāmyahaṃ rūpamaiśvaraṃ puruṣottama || 11-3 || manyase yadi tacchakyaṃ mayā draṣṭumiti prabho | yogīśvara tato me tvaṃ darśayātmānamavyayam || 11-4 || śrībhagavānuvāca paśya me pārtha rūpāṇi śataśo'tha sahasraśaḥ | nānāvidhāni divyāni nānāvarṇākṛtīni ca || 11-5 || paśyādityānvasūnrudrānaśvinau marutastathā | bahūnyadṛṣṭapūrvāṇi paśyāścaryāṇi pāṇḍava || 11-6 || ihaikasthaṃ jagatkṛtsnaṃ paśyādya sacarācaram | mama dehe guḍākeśa yaccānyad draṣṭumicchasi || 11-7 || natu māṃ śakyase draṣṭumanenaiva svacakṣuṣā | divyaṃ dadāmi te cakṣuḥ paśya me rūpamaiśvaram || 11-8 || saṃjaya uvāca evamuktvā tato rājan mahāyogīśvaro hariḥ | darśayāmāsa pārthāya paramaṃ rūpamaiśvaram || 11-9 || anekavaktranayanamanekādbhutadarśanam | anekadivyābharaṇaṃ divyānekodyatāyudham || 11-10 || divyamālyāmbaradharaṃ divyagandhānulepanam | sarvāścaryamayaṃ devamanantaṃ viśvatomukham || 11-11 || divi sūryasahasrasya bhavedyugapadutthitā | yadi bhāḥ sadṛśī sā syādbhāsastasya mahātmanaḥ || 11-12 || tatraikasthaṃ jagatkṛtsnaṃ pravibhaktamanekadhā | apaśyaddevadevasya śarīre pāṇḍavastadā || 11-13 || tataḥ sa vismayāviṣṭo hṛṣṭaromā dhanañjayaḥ | praṇamya śirasā devaṃ kṛtāñjalirabhāṣata || 11-14 || arjuna uvāca paśyāmi devāṃstava deva dehe sarvāṃstathā bhūtaviśeṣasaṅghān | brahmāṇamīśaṃ kamalāsanastha mṛṣīṃśca sarvānuragāṃśca divyān || 11-15 || anekabāhūdaravaktranetraṃ paśyāmi tvāṃ sarvato'nantarūpam | nāntaṃ na madhyaṃ na punastavādiṃ paśyāmi viśveśvara viśvarūpa ! || 11-16 || kirīṭinaṃ gadinaṃ cakriṇaṃ ca tejorāśiṃ sarvato dīptimantam | paśyāmi tvāṃ durnirīkṣaṃ samantā ddīptānalārkadyutimaprameyam || 11-17 || tvamakṣaraṃ paramaṃ veditavyaṃ tvamasya viśvasya paraṃ nidhānam | tvamavyayaḥ sāttvatadharmagoptā sanātanastvaṃ puruṣo mato me || 11-18 || sāttvatadharmagopteti sat-satyaṃ-kriyājñānayorubhayorapi bhedāpratibhāsātmakaṃ tathā sattātmakaṃ prakāśarūpaṃ tattvaṃ vidyate yeṣāṃ te-sāttvatāḥ | teṣāṃ dharmaḥ-anavaratagrahaṇasaṃnyāsaparatvātsṛṣṭisaṃhāraviṣayaḥ sakalamārgottīrṇaḥ taṃ gopāyate | etadevātrādhyāye rahasyaṃ prāyaśo devīstotravivṛttau mayā prakāśitam | tatsahṛdayaiḥ sopadeśaiḥ svayamevāvagamyate iti kiṃ punaḥ punaḥ sphuṭataraprakāśanavācālatayā || 18 || anādimadhyāntamanantavīrya- manantabāhuṃ śaśisūryanetram | paśyāmi tvā dīptahutāśavaktraṃ svatejasā viśvamidaṃ tapantam || 11-19 || dyāvāpṛthivyoridamantaraṃ hi vyāptaṃ tvayaikena diśaśca sarvāḥ | dṛṣṭvādbhutaṃ rūpamugraṃ tavedṛ glokatrayaṃ pravyathitaṃ mahātman || 11-20 || amī hi tvā surasaṅghā viśanti kecidbhītāḥ prāñjalayo gṛṇanti | svastīti cottacaiva maharṣisaṅghāḥ stuvanti tvāṃ stutibhiḥ puṣkalābhiḥ || 11-21 || rudrādityā vasavo ye ca sādhyā viśve'śvinau marutaścoṣmapāśca | gandharvayakṣāsurasiddhasaṅghā vīkṣante tvāṃ vismitāścaiva sarve || 11-22 || rūpaṃ mahatte bahuvaktranetraṃ mahābāho bahubāhūrupādam | bahūdaraṃ bahudaṃṣṭrākarālaṃ dṛṣṭvā lokāḥ pravyathitāstathā'ham || 11-23 || nabhaḥspṛśaṃ dīptamanekavarṇaṃ vyāttānanaṃ dīptaviśālanetram | dṛṣṭvā hi tvāṃ pravyathitāntarātmā dhṛtiṃ na vindāmi śamaṃ ca viṣṇo || 11-24 || daṃṣṭrākarālāni ca te mukhāni dṛṣṭvaiva kālānalasannibhāni | diśo na jāne na labhe ca śarma prasīda deveśa jagannivāsa || 11-25 || amī sarve dhṛtarāṣṭrasya putrāḥ sarve sahaivāvanipālasaṅghaiḥ | bhīṣmo droṇaḥ sūtaputrastathāsau sahāsmadīyairapi yodhamukhyaiḥ || 11-26 || vaktrāṇi te tvaramāṇā viśanti daṃṣṭrākarālāni bhayānakāni | kecidvilagnā daśanāntareṣu sandṛśyante cūrṇitairuttamāṅgaiḥ || 11-27 || nānārūpaiḥ puruṣairbādhyamānā viśanti te vaktramacintyarūpam | yaudhiṣṭhirā dhārtarāṣṭrāśca yodhāḥ śastraiḥ kṛttā vividhaiḥ sarva eva || 11-28 || tvattejasā nihatā nūnamete tathāhīme tvaccharīre praviṣṭāḥ | yathā nadīnāṃ bahavo'mbuvegāḥ samudramevābhimukhā vajranti || 11-29 || tathā tavāmī naralokavīrā viśanti vaktrāṇyabhito jvalanti | yathā pradīptaṃ jvalanaṃ pataṅgā viśanti nāśāya samṛddhavegāḥ | tathaiva nāśāya viśanti lokā stavāpi vaktrāṇi samṛddhavegāḥ || 11-30 || lelihyase grasamānaḥ samantā llokānsamagrānvadanairjvaladbhiḥ | tejobhirāpūrya jagatsamagraṃ bhāsa stavogrāḥ pratapanti viṣṇo || 11-31 || ākhyāhi me ko bhavānugrarūpo namo'stu te devavara prasīda | vijñātumicchāmi bhavantamādyaṃ na hi prajānāmi tava pravṛttim || 11-32 || tava pravṛttiṃ na vedmi-kenāśayenedṛśīyamugrateti || 32 || śrībhagavānuvāca kālo'smi lokakṣayakṛtpravṛddho llokānsamāhartumiha pravṛttaḥ | ṛte'pi tvā na bhaviṣyanti sarve ye'vasthitāḥ pratyanīkeṣu yodhāḥ || 11-33 || tasmāttvamuttiṣṭha yaśo labhasva jitvā śatrūnbhuṅkṣva rājyaṃ samṛddham | mayaivaite nihatāḥ pūrvameva nimittamātraṃ bhava savyasācin || 11-34 || droṇaṃ ca bhīṣmaṃ ca jayadrathaṃ ca karṇaṃ tathānyānapi lokavīrān | mayā hatāṃstvaṃ jahi mā vyathiṣṭhā yudhyasva jetāsi raṇe sapatnān || 11-35 || tadatra bhagavatottaraṃ jagato vidyāvidyātmanaḥ śuddhāśuddhamiśrasaṃvidvalagrāsīkārādabhidhīyate-iti prāśayaḥ sūtritamatrādhyāye rahasyam uṭṭaṅkitamātrasaṃvittisamarthebhyo'stu | kiyatpaṃktilekhanāyāsadauḥ sthityamālambhemahi | atra yaduktaṃ mayā hateṣu tvaṃ nimittaṃ yaśasvī bhava iti-bhagavatā tatpratyuktaṃ yaduktaṃ prāgarjunena naitadvidbhaḥ katarannoḥ garīyaḥ-ityādi || 11-35 || saṃjaya uvāca etacchrutvā vacanaṃ keśavasya kṛtāñjalirvepamānaḥ kirīṭī | namaskṛtvā bhūya evāha kṛṣṇaṃ sagadgadaṃ bhītabhītaḥ praṇamya || 11-36 || arjuna uvāca sthāne hṛṣīkeśa tava prakīrtyā jagatprahṛṣyatyanurajyate ca | rakṣāṃsi bhītāni diśo dravanti sarve namasyanti ca siddhasaṅghāḥ || 11-37 || prakīrtyā-prakīrtanena || 37 || kasmāccaite na nameyurmahātman garīyase brahmaṇo'pyādikartre | ananta deveśa jagannivāsa tvamakṣaraṃ sadasattatparaṃ yat || 11-38 || sat-padārthatvena | asat-upalambhaṃ pratyaviṣayatvāt | athavā abhāvo'pi dhiyi nijanijaviśiṣṭavācakasaṃśleṣito jñānākāramaśnuvāno na parabrahmasattāvyatiriktaḥ | sadasadrūpābhyāṃ ca param-tadubhayabuddhitirodhāne tadrūpopalabdheḥ || 38 || tvamādidevaḥ puruṣaḥ purāṇa stvamasya viśvasya paraṃ nidhānam | vettā'si vedyaṃ ca paraṃ ca dhāma tvayā tataṃ viśvamanantarūpam || 11-39 || vāyuryamo'gnirvaruṇaḥ śaśāṅkaḥ prajāpatistvaṃ prapitāmahaśca | anādimānapratimabhāvaḥ sarveśvaraḥ sarvamahāvibhūte || 11-40 || namo namaste'stu sahasrakṛtvaḥ punaśca bhūyo'pi namo namaste | namaḥ purastādatha pṛṣṭhataste namo'stu te sarvata eva sarva || 11-41 || namo namaḥ-ityanena paunaḥ punyaṃ bhaktyatiśayāviṣkārakam yadeva bhagavatātikrantādhyāyairabhyadhāyi svasvarūpaṃ tadevārjunaḥ pratyakṣopalambhaviṣayāpannaṃ stotradvāreṇa prakaṭayatīti tadvyākhyānaṃ kevalaṃ paunaruktyaprasaṅgāyeti viramyate || 41 || nahi tvadanyaḥ kaścidapīha deva lokatraye dṛśyate'cintyakarmā | anantavīryo'mitavikramastvaṃ sarvaṃ samāpnoṣi tato'si sarvaḥ || 11-42 || sakheti matvā prasabhaṃ yaduktaṃ he kṛṣṇa he yādava he sakhe ca | ajānatā mahimānaṃ tavemaṃ mayā pramādātpraṇayena vāpi || 11-43 || yaccāvahāsārthamasatkṛto'si vihāraśayyāsanabhojaneṣu | eko'thavāpyacyuta tatsamakṣaṃ tatkṣāmaye tvāmahamaprameyam || 11-44 || pitāsi lokasya carācarasya tvamasya viśvasya gururgarīyān | na tvatsamo'styabhyadhikaḥ kuto'nyo lokatraye'pyapratimaprabhāva || 11-45 || tasmātpraṇamya praṇidhāya kāyaṃ prasādaye tvāmahamīśamīḍhyam | piteva putrasya sakheva sakhyuḥ priyaḥ priyāsyārhasi deva soḍhum || 11-46 || divyāni karmāṇi tavādbhutāni pūrvāṇi pūrve ṛṣayaḥ smaranti | nānyo'sti kartā jagatastvameko dhātā vidhātā ca vibhurbhavaśca || 11-47 || tavādbhutaṃ kiṃ nu bhavedasahyaṃ kiṃ vā śakyaṃ parataḥ kīrtayiṣye | kartāsi sarvasya yataḥ svayaṃ vai vibho tataḥ sarvamidaṃ tvameva || 11-48 || atyadbhutaṃ karma na duṣkaraṃ te karmopamānaṃ nahi vidyate te | nate guṇānāṃ parimāṇamasti na tejaso nāpi balasya narddheḥ || 11-49 || adṛṣṭapūrvaṃ hṛṣito'smi dṛṣṭvā bhayena ca pravyathitaṃ mano me | tadeva me darśaya deva rūpaṃ prasīda deveśa jagannivāsa || 11-50 || kirīṭinaṃ gadinaṃ cakrahasta- micchāmi tvāṃ draṣṭumahaṃ tathaiva | tenaiva rūpeṇa caturbhujena sahasrabāho bhava viśvamūrte || 11-51 || śrībhagavānuvāca mayā prasannena tavārjunedaṃ rūpaṃ paraṃ darśitamātmayogāt | tejomayaṃ viśvamanantamādyaṃ yanme tvadanyena na dṛṣṭapūrvam || 11-52 || na vedayajñādhigamanairna dānai- rna ca kriyābhirna tapobhirugraiḥ | evaṃrūpaṃ śakyamāhaṃ nṛloke draṣṭuṃ tvadanyena kurupravīra || 11-53 || mā te vyathā mā ca vimūḍhata bhūd dṛṣṭvā rūpaṃ ghoramugraṃ mamedam | vyapetabhīḥ prītamanāḥ punastvaṃ tadeva me rūpamidaṃ prapaśya || 11-54 || saṃjaya uvāca ityarjunaṃ vāsudevastathoktvā svakaṃ rūpaṃ darśayāmāsa bhūyaḥ | āśvāsayāmāsa ca bhītamenaṃ bhūtvā punaḥ saumyavapurmahātmā || 11-55 || arjuna uvāca dṛṣṭvedaṃ mānuṣaṃ rūpaṃ tavasaumyaṃ janārdana | idānīmasmi saṃvṛttaḥ sacetāḥ prakṛtiṃ gataḥ || 11-56 || sakalopasaṃhārānte paramapraśāntarūpāṃ brahmatattvasthitiṃ dadāti-ityupasaṃhāre bhagavataḥ saumyatā || 56 || śrībhagavānuvāca sudurdarśamidaṃ rūpaṃ dṛṣṭavānasi yanmama | devā apyasya rūpasya nityaṃ darśanakāṅkṣiṇaḥ || 11-57 || nāhaṃ vedairna tapasā na dānena na cejyayā | śakya evaṃvidho draṣṭuṃ dṛṣṭavānasi māṃ yathā || 11-58 || bhaktyā tvananyayā śakya hyahamevaṃvidho'rjuna | jñātuṃ draṣṭuṃ ca tattvena praveṣṭuṃ ca parantapa || 11-59 || matkarmakṛnmatparamo madbhaktaḥ saṅgavarjitaḥ | nirvairaḥ sarvabhūteṣu yaḥ sa māmeti pāṇḍava || 11-60 || avidyamānānyajñeyaramaṇīyā yeṣāṃ bhaktiḥ parisphurati teṣāṃ māṃ prapadyate vāsudevaḥ sarvam ityādipūrvābhihitopadeśacamatkārāt viśvātmakaṃ vāsudevatattvamayatnata eva bodhapadavīmavataratīti śivam || 60 || atra saṃgrahaślokaḥ śuddhāśuddhavimiśrotthasaṃvidaikyavimarśanāt | bhūrbhuvaḥ svastrayaṃ paśyansamatvena samo muniḥ || 11 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe ekādaśo'dhyāyaḥ || 11 || atha dvādaśo'dhyāyaḥ arjuna uvāca evaṃ satatayuktā ye bhaktāstvāṃ paryupāsate | ye cāpyakṣaramavyaktaṃ teṣāṃ ke yogavittamāḥ || 12-1 || evam-uktena nayena ye seśvarabrahmopāsakāḥ ye ca kevalamātmamātra-mupāsate teṣāṃ viśeṣākhyānāya praśnaḥ || 1 || śrībhagavānuvāca mayyāveśya mano ye māṃ nityayuktā upāsate | śraddhayā parayopetāste me yuktatamā matāḥ || 12-2 || māheśvaryaviṣayo yeṣāṃ samāveśaḥ-akṛtrimastanmayībhāvaḥ te yuktatamā mama matāḥ-ityanena pratijñā kriyate || 2 || ye tvakṣaramanirdeśyamavyaktaṃ paryupāsate | sarvatragamacintyaṃ ca kūṭasthamacalaṃ dhruvam || 12-3 || sanniyamyendriyagrāmaṃ sarvatra samabuddhayaḥ | te prāpnuvanti māmeva sarvabhūtahite ratāḥ || 12-4 || kleśo'dhikatarasteṣāmavyaktāsaktacetasām | avyaktā hi gatirduḥkhaṃ dehabhṛdbhiravāpyate || 12-5 || ye punarakṣaraṃ brahmopāsate ātmānaṃ sarvatragam-ityādibhirviśeṣaṇairātmanaḥ sarve īśvaradharmā āropyante | ato brahmopāsakā api māmeva yadyapi yānti tathāpyadhikatarasteṣāṃ kleśaḥ | ātmani kilāpahatapāpmatvādiguṇāṣṭakāropaṃ vidhāya paścāttamevopāsate iti svataḥsiddhaguṇagrāmagarimaṇi īśvare'yatnasādhye sthite'pi dviguṇamāyāsaṃ vindanti || 5 || ye tu sarvāṇi karmāṇi mayi saṃnyasya matparāḥ | ananyenaiva yogena māṃ dhyāyanta upāsate || 12-6 || teṣāmahaṃ samuddhartā mṛtyusaṃsārasāgarāt | bhavāmi na cirātpārtha mayyāveśitacetasām || 12-7 || mayyeva mana ādhatsva mayi buddhiṃ niveśaya | nivatsyasi tvaṃ mayyeva yogamuttamamāsthiḥ || 12-8 || prāguktopadeśena tu ye sarvaṃ mayi saṃnyasyanti teṣāmahaṃ samuddhartā-sakalavighnādikleśebhyaḥ | cetasa āveśanaṃ vyākhyātam | tathā ca eṣa evottamo yogo'kṛtrimatvāt | tathā ca mama stotre- viśiṣṭakaraṇāsanasthitisamādhisaṃbhāvanā- vibhāvitatayā yadā kamapi bodhamullāsayet | na sā tava sadoditā svarasavāhinī yā citi- yatastritayasaṃnidhau sphuṭamihāpi saṃvedyate || yadā tu vigatendhanaḥ svavaśavartitāṃ saṃśraya-nnakṛtrimasamullasatpulakakampabāṣpānugaḥ | śarīranirapekṣatāṃ sphuṭamupādadānaścitaḥ svayaṃ jhagiti budhyate yugapadeva bodhānalaḥ || tadaiva tava devi tadvapuruṣāśrayairvarjitaṃ maheśamavabudhyate vivaśapāśasaṃkṣobhakam || ityādi || 8 || ahāveśayituṃ cittaṃ na śaknoṣi mayi sthiram | abhyāsayogena tato māmicchāptuṃ dhanañjaya || 12-9 || tīvratarabhagavacchaktipātaṃ cirataraprasāditagurucaraṇānugrahaṃ ca vinā durlabha āveśaḥ-ityabhyāsaḥ || 9 || abhyāse'pyasamarthoḥ sanmatkarmaparamo bhava | madarthamapi karmāṇi kurvansiddhimavāpsyasi || 12-10 || abhyāso'pi na śakyate-vighnādyabhibhavāt | atastannāśāya karma-pūjājapasvādhyāyahomādīn kuru || 10 || athaitadapyaśakto'si kartuṃ madyogamāsthitaḥ | sarvakarmaphalatyāgaṃ tataḥ kuru yatātmavān || 12-11 || yadi ca bhagavatkarma kartuṃ na śakto'si-ajñatvāt śāstroktakramāvedanāt | tatsarvaṃ mayi saṃnyaseḥ ātmanivedanadvāreṇetyāśayaḥ | amumevāśayamāśritya laghuprakriyāyāṃ mayaivoktaṃ- ūnādhikamavijñātaṃ paurvāparyavivarjitam | yaccāvadhānarahitaṃ buddherviskhalitaṃ ca yat || tatsarve mama sarveśa bhaktasyārtasya durmateḥ | kṣantavyaṃ kṛpayā śaṃbho yatastvaṃ karuṇāparaḥ || anena stotrayogena tavātmānaṃ nivedaye | punarniṣkāraṇamahaṃ duḥkhānāṃ naimi pātratām || iti | pārameśvareṣu hi siddhāntaśāstreṣu ātmanivedane'yamevābhiprāyaḥ || 11 || tadidaṃ tātparyamupasaṃhriyate- śreyo hi jñānamabhyāsājjñānāddhyānaṃ viśiṣyate | dhyānātkarmaphalatyāgastyāgācchāntiranantarā || 12-12 || jñānam-āveśātma abhyāsācchreyaḥ-abhyāsasya tatphalatvāt | tasmādevāveśāt dhyānaṃ-bhagavanmayatvaṃ viśiṣyate-viśeṣatvaṃ yāti-abhimataprāptyā | sati dhyāne-bhagavanmayatve karmaphalāni saṃnyasituṃ yujyante | anyathājñātarūpe kva saṃnyāsaḥ | karmaphalatyāge ca ātyantikī śāntiḥ | ataḥ sarvamūlatvādāveśātmakaṃ jñānameva pradhānam || 12 || adveṣṭā sarvabhūtānāṃ maitraḥ karuṇa eva ca | nirmamo nirahaṅkāraḥ samaduḥkhasukhaḥ kṣamī || 12-13 || maitrī-amatsaratā yasyāstīti | evaṃ karuṇaḥ | mamāmī-ityādiḥ mamakāraḥ ahamudāro'haṃ tejasvī ahaṃ sahanaḥ-ityādiḥ ahaṃkāraḥ-etau yasya na staḥ | kṣamā-apakāriṇaṃ śatruṃ pratyadveṣabuddhiḥ || 13 || santuṣṭaḥ satataṃ yogī yatātmā dṛḍhaniścayaḥ | mayyarpitamanobuddhiryo madbhaktaḥ sa me priyaḥ || 12-14 || satataṃ yogī-vyavahārāvasthāyāmapi praśāntāntaḥ karaṇatvāt || 14 || yasmānnodvijate loko lokānnodvijate ca yaḥ | harṣāmarṣabhayodvegairmukto yaḥ sa ca me priyaḥ || 12-15 || anapekṣaḥ śucirdakṣa udāsīno gatavyathaḥ | sarvārambhaphalatyāgī yo madbhaktaḥ sa me priyaḥ || 12-16 || yo na hṛṣyati na dveṣṭi na śocati na kāṅkṣati | śubhāśubhaphalatyāgī bhaktimānyaḥ sa me priyaḥ || 12-17 || samaḥ śatrau ca mitre ca tathā mānāvamānayoḥ | śītoṣṇasukhaduḥkheṣu samaḥ saṅgavivarjitaḥ || 12-18 || tulyanindāstutirmaunī santuṣṭo yenakenacit | aniketaḥ sthiramatirbhaktimānme priyo naraḥ || 12-19 || ye tu dharmyāmṛtamidaṃ yathoktaṃ paryupāsate | śraddadhānā matparamā bhaktāste'tīva me priyāḥ || 12-20 || aniketaḥ-idameva mayā kartavyam-iti yasya nāsti pratijñā | yathāprāptahevākitayā sukhaduḥkhādikamupabhujjānaḥ parameśvaraviṣayasamāveśitahṛdayaḥ sukhenaiva prāpnoti paramakaivalyamiti śivam || 20 || atra saṃgrahaślokaḥ paramānandavaivaśyasañjātāveśasaṃpadaḥ | svayaṃ sarvāsvavasthāsu brahmasattā hyayatnataḥ || 12 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe dvādaśo'dhyāyaḥ || 12 || atha trayodaśo'dhyāyaḥ arjuna uvāca prakṛtiṃ puruṣaṃ caiva kṣetraṃ kṣetrajñameva ca | etadveditumicchāmi jñānaṃ jñeyaṃ ca keśava || 13-1 || kvacicchrutau kṣetrajña upāsyaḥ-iti śrūyate | sa ca kimātmā uteśvaraḥ atha tṛtīyaḥ kaścidanya eva ? iti praśnāśaṅkāyāṃ śrībhagavānādiśati- śrībhagavānuvāca idaṃ śarīraṃ kaunteya kṣetramityabhidhīyate | etadyo veda taṃ prāhuḥ kṣetrajña iti tadvidaḥ || 13-2 || kṣetrajñaṃ cāpi māṃ viddhi sarvakṣetreṣu bhārata | kṣetrakṣetrajñayorjñānaṃ yattajjñānaṃ mataṃ mama || 13-3 || saṃsāriṇāṃ śarīraṃ kṣetraṃ yatra karmabījaprarohaḥ | ata eva teṣāmātmā āgantukakāluṣyarūṣitaḥ kṣetrajña ucyate | prabuddhānāṃ tadeva kṣetram | anvarthabhedastu tadyathā-kṣiṇoti karmabandhamupabhogena trāyate janmamaraṇabhayāditi | tāṃśca prati paramātmā vāsudevaḥ kṣetrajñaḥ etatkṣetraṃ yo veda-vedayati ityantarbhāvitaṇyartho vidiḥ | tena yatprasādādacetanamidaṃ cetanībhāvamāyāti sa eva kṣetrajño nānyaḥ kaścit | viśeṣastu parimitavyāptikaṃ rūpamālambya ātmeti bhaṇyate aparicchinnasarvakṣetravyāptyā paramātmā bhagavānvāsudevaḥ mameti karmaṇi ṣaṣṭhī-ahamanena jñānena jñeya ityarthaḥ || 3 || tatkṣetraṃ yacca yādṛkca yadvikāri yataśca yat | sa ca yo yatsvabhāvaśca tatsamāsena me śṛṇu || 13-4 || ṛṣibhirbahudhā gītaṃ chandobhirvividhaiḥ pṛthak | brahmasūtrapadaiścaiva hetumadbhirviniścitam || 13-5 || yena vikāraṃ gacchati yadvikāri | samāsena-ityavibhāgenaivaitānpraśnān sādhāraṇottareṇa paricchinatti | yadyapi ca ṛṣibhirbahudhā vedaiścoktametat tathāpi samāsenāhaṃ vyācakṣa iti || 5 || mahābhūtānyahaṅkāro buddhiravyaktameva ca | indriyāṇi daśaikaṃ ca pañca cendriyagocarāḥ || 13-6 || avyaktaṃ-prakṛtiḥ | indriyāṇi-manasā sahaikādaśa | indriyagocarāḥ-rūpādayaḥ pañca || 6 || icchā dveṣaḥ sukhaṃ duḥkhaṃ saṅghātaścetanā dhṛtiḥ | etatkṣetraṃ samāsena savikāramudāhṛtam || 13-7 || cetanā-dṛkśaktiḥ puruṣaḥ | dhṛtiriti ante kila sarvasya-ā brahmaṇaḥ krimiparyantasya prārabdhe niṣpanne vā kārye kāmakrodhādiṣu ca iyataiva mama paryāptaṃ kimanyena īdṛśaścāhaṃ nityameva bhūyāsam-iti prāṇasaṃghāriṇī dhṛtirāśvāsanātmikā pararahasyaśāsaneṣu rāgaśabdavācyā jāyate || 7 || evaṃ kṣetraṃ vyākhyātaṃ kṣetrajñaśca | idānīṃ jñānamucyate- amānitvamadambhitvamahiṃsā kṣāntirārjavam | ācāryopāsanaṃ śaucaṃ sthairyamātmavinigrahaḥ || 13-8 || indriyārtheṣu vairāgyamanahaṅkāra eva ca | janmamṛtyujarāvyādhiduḥkhadoṣānudarśanam || 13-9 || asaktiranabhiṣvaṅgaḥ putradāragṛhādiṣu | nityaṃ ca samacittatvamiṣṭāniṣṭopapattiṣu || 13-10 || mayi cānanyayogena bhaktiravyabhicāriṇī | viviktadeśasevitvamaratirjanasaṃsadi || 13-11 || adhyātmajñānaniṣṭhatvaṃ tattvajñānārthadarśanam | etajjñānamiti proktamajñānaṃ yadato'nyathā || 13-12 || ananyayogeneti-paramātmano maheśvarādanyadaparaṃ na kiṃcidasti-ityananyarūpo yo niścayaḥ sa eva yogaḥ-tena niścayena mayi bhaktiḥ | ata eva sā na kadācidvyabhicarati-vyabhicārahetutvābhimatānāṃ kāmanānāmabhāvāt tāsāmapi vā cittavṛttyantararūpāṇāṃ tadekamayatvāt | evaṃ sarvatrānusaṃdheyam etadviparītamajñānam tathā mānitvādīni || 12 || etena jñānena yajjñeyaṃ taducyate- jñeyaṃ yattatpravakṣyāmi yajjñātvā'mṛtamaśnute | anādimatparaṃ brahma na sattannāsaducyate || 13-13 || sarvataḥ pāṇipādaṃ tatsarvato'kṣiśiromukham | sarvataḥ śrutimalloke sarvamāvṛttya tiṣṭhati || 13-14 || sarvendriyaguṇābhāsaṃ sarvendriyavivarjitam | asaktaṃ sarvabhṛccaiva nirguṇaṃ guṇabhoktṛ ca || 13-15 || bahirantaśca bhūtānāmacaraṃ carameva ca | sūkṣmatvāttadavijñeyaṃ dūrasthaṃ cāntike ca tat || 13-16 || avibhaktaṃ ca bhūteṣu vibhaktamiva ca sthitam | bhūtabhartṛ ca tajjñeyaṃ grasiṣṇu prabhaviṣṇu ca || 13-17 || jyotiṣāmapi tajjyotistamasaḥ paramucyate | jñānajñeyaṃ jñānagamyaṃ hṛdi sarvasya viṣṭhitam || 13-18 || anādimatparaṃ brahma-ityādibhirviśeṣaṇairbrahmasvarūpākṣepānugrāhakaṃ sarvapravādābhihitavijñānāpṛthagbhāvaṃ kathayati | etāni ca viśeṣaṇāṇi pūrvameva vyākhyātānīti kiṃ niṣphalayā punaruktyā || 18 || etatkṣetraṃ tathā jñānaṃ jñeyaṃ coktaṃ samāsataḥ | madbhakta etadvijñāya madbhāvāyopapadyate || 13-19 || etatkṣetrajñānajñeyātmakaṃ trayaṃ yo vetti sa eva madbhaktaḥ | sa ca madbhāvameti || 19 || etallakṣaṇaṃ kṛtvā parīkṣā kriyate- prakṛtiṃ puruṣaṃ caiva viddhyanādī ubhāvapi | vikārāṁśca guṇāṁścaiva viddhi prakṛtisambhavān || 13-20 || prakṛtirapyanādiḥ-kāraṇāntarābhāvāt | vikārāḥ-paṭādayaḥ || 20 || kāryakaraṇakartṛtve hetuḥ prakṛtirucyate | puruṣaḥ sukhaduḥkhānāṃ bhoktṛtve heturucyate || 13-21 || prakṛtiriti kāryakāraṇabhāve hetuḥ | puruṣastu prādhānyādbhoktā || 21 || puruṣaḥ prakṛtistho hi bhuṅkte prakṛtijānguṇān | kāraṇaṃ guṇasaṅgo'sya sadasadyonijanmasu || 13-22 || prakṛtipuruṣayoḥ paṅgvandhavatkilānyonyāpekṣā vṛttiḥ || 22 || upadraṣṭānumantā ca bhartā bhoktā maheśvaraḥ | paramātmeti cāpyukto dehe'sminpuruṣaḥ paraḥ || 13-23 || ata evāsya śāstrakṛdbhirnānākārairnāmabhirabhidhīyate rūpam-upadraṣṭā-ityādibhiḥ | ayamatra tātparyārthaḥ | prakṛtiḥ tadvikāraścaturdaśavidhaḥ sargaḥ tathā puruṣaḥ-etatsarvamanādi nityaṃ ca brahmatattvācchuritatve sati tadananyatvāt || 23 || tathā cāha- ya evaṃ vetti puruṣaṃ prakṛtiṃ ca guṇaiḥ saha | sarvathā vartamāno'pi na sa bhūyo'bhijāyate || 13-24 || evam-anena sarvābhedarūpeṇa brahmadarśanena yo yogī prakṛtiṃ puruṣaṃ guṇāṃśca tadvikārān jānāti | sarveṇa prakāreṇa yathātathā vartamāno'pi sa mukta evetyarthaḥ || 24 || dhyānenā''tmani paśyanti kecidātmānamātmanā | anye sāṅkhyena yogena karmayogena cāpare || 13-25 || anye tvevamajānantaḥ śrutvānyebhya upāsate | te'pi cātitarantyeva mṛtyuṃ śrutiparāyaṇāḥ || 13-26 || īdṛśaṃ ca jñānaṃ pradhānaṃ kaiścidātmatayā upāsyate | anyaiḥ prāguktena sāṃkhyanayena | aparaiḥ karmaṇā | itarairapi svayamīdṛśaṃ jñānamajānadbhirapi śravaṇapravaṇairyathāśrutamevopāsyate | te'pi mṛtyuṃsaṃsāraṃ taranti | yenakenacidupāyena bhagavattattvamupasyamānamuttārayati | ataḥ sarvathaivamāsītetyuktam || 26 || yāvatkiñcitsambhavati sattvaṃ sthāvarajaṅgamam | kṣetrakṣetrajñasaṃyogāttadviddhi bharatarṣabha || 13-27 || yatkiṃcit caramacaraṃ ca tatsarvaṃ kṣetrajñātireki na saṃbhavatīti || 27 || samaṃ sarveṣu bhūteṣu tiṣṭhantaṃ parameśvaram | vinaśyatsvavinaśyantaṃ yaḥ paśyati sa paśyati || 13-28 || ata eva samaṃ paśyan hi sarvatra samavasthitamīśvaram | na hinastyātmanātmānaṃ tato yāti parāṃ gatim || 13-29 || sarvatraiva samabuddhiryogī ātmānaṃ na hinasti-dustare saṃsārārṇave na pātayati || 29 || prakṛtyaiva hi karmāṇi kriyamāṇāni sarvaśaḥ | yaḥ paśyati tathātmānamakartāraṃ sa paśyati || 13-30 || yasya hi īdṛśī sthiratarā buddhirbhavati-prakṛtirevedaṃ karoti nāhaṃ kiṃcit sa sarvaṃ kuvāṇo'pi na karoti | evamakartṛtvam || 30 || yadi vā yadā bhūtapṛthagbhāvamekasthamunapaśyati | tata eva ca vistāraṃ brahma sampadyate tadā || 13-31 || anāditvānnirguṇatvātparamātmā'yamavyayaḥ | śarīrastho'pi kaunteya na karoti na lipyate || 13-32 || yathā sarvagataṃ saukṣmyādākāśaṃ nopalipyate | sarvatrāvasthito dehe tathātmā nopalipyate || 13-33 || vistīrṇatvena sarvavyāptyā yadā bhūtānāṃ pṛthaktāṃ-bhinnatām ātmanyeva paśyati ātmana eva coditāṃ tāṃ manyate | tadāpi sarvakartṛtvānna lepabhāk | yato'sau paramātmaiva śarīrastho'pi na lipyate-ākāśavat || 33 || yathā prakāśayatyekaḥ kṛtsnaṃ lokamimaṃ raviḥ | kṣetraṃ kṣetrī tathā kṛtsnaṃ prakāśayati bhārata || 13-34 || nanu ekaḥ paramātmā kathamanekāni kṣetrāṇi vyāpnoti ?-ityāśaṅkā prasiddhena raviṇā dṛṣṭāntenāpākṛtā | kṛtsnaṃ kṣetraṃ-carācarāṇi kṣetrāṇītyarthaḥ || 34 || kṣetrakṣetrajñayorevamantaraṃ jñānacakṣuṣā | bhūtaprakṛtimokṣaṃ ca ye viduryānti te param || 13-35 || evamadhyāyena yaduktaṃ jñeyaṃ jñānaṃ kṣetrakṣetrajñayorantaraṃ bhūtaprakṛteśca svalpātpariṇāmadharmatvānmocanaṃ tat ye jñānalakṣaṇena sarvatrāpratihatenālaukikena cakṣuṣā paśyanti te vāsudevatāṃ prāpya labhanta eva paramaṃ śivamiti śivam || 35 || atra saṃgrahaślokaḥ pumānprakṛtirityeṣa bhedaḥ saṃmūḍhacetasām | paripūrṇāstu manyante nirmalātmamayaṃ jagat || 13 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe trayodaśo'dhyāyaḥ || 13 || atha caturdaśo'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca paraṃ bhūyaḥ pravakṣyāmi jñānānāṃ jñānamuttamam | yajjñātvā munayaḥ sarve parāṃ siddhimito gatāḥ || 14-1 || yadeva pūrvoktaṃ jñānaṃ tadeva punaḥ prakarṣeṇa pratyekaṃ guṇasvarūpanirūpaṇayā vaitatyena vakṣyāmi | yajjñātvā-ityanenāsya jñānasya dṛṣṭapratyayatāṃ prasiddhiṃ cāha || 1 || idaṃ jñānamupāśritya mama sādharmyamāgatāḥ | sarge'pi nopajāyante pralaye na vyathanti ca || 14-2 || vyathantīti-cchāndasatvāttiṅpratyayaḥ | evamanyatrāpi suptiṅpratyaye vācyam || 2 || tatrādau saṃsṛtau kramamāha- mama yonirmahadbrahma tasmingarbhaṃ dadāmyaham | sambhavaḥ sarvabhūtānāṃ tato bhavati bhārata || 14-3 || hātavye jñāte tatkāraṇe ca sukaraṃ hi hānam | mama-tāvadavyapadeśyaparamānandarūpasya mahadbramha-vṛṃhakātmīyaśaktirūpaṃ brahma | ātmīyāmeva hi vimarśaśaktimālambyāhamanādīnātmāṇūn anugrahārthaṃ saṃsārayāmi || 3 || ata eva- sarvayoniṣu kaunteya mūrtayaḥ sambhavanti yāḥ | tāsāṃ brahma mahadyonirahaṃ bījapradaḥ pitā || 14-4 || sarvāsu yoniṣu ādikāraṇatayā bṛṃhikā bhagavacchāktiḥ-sakalasaṃsāravamanasvabhāvā mātā | pitā tvahaṃ-śaktimānavyapadeśyaḥ || 4 || sattvaṃ rajastama iti guṇāḥ prakṛtisambhavāḥ | nibadhnanti mahābāho dehe dehinamavyayam || 14-5 || dehī cāyamātmatayā sattvarajastamobhirdharmairapavargaparyantāya bhogāya nibadhyeta || 5 || tatra sattvaṃ nirmalatvātprakāśakamanāmayam | sukhasaṅgena badhnāti jñānasaṅgena cānagha || 14-6 || rajo rāgātmakaṃ viddhi tṛṣṇāsaṅgasamudbhavam | tannibadhnāti kaunteya karmasaṅgena dehinam || 14-7 || krameṇaiṣāṃ rūpamucyate | sattvaṃ-nirmalam | tṛṣṇā saṅgasya samudbhavo yataḥ || 7 || tamastvajñānajaṃ viddhi mohanaṃ sarvadehinām | pramādālasyanidrābhistannibadhnāni bhārata || 14-8 || durlabhasyāpi ciratarasañcitapuṇyaśatalabdhasyāpavargaprāptāvekakāraṇasya mānuṣyakasya vṛthātivāhanaṃ-pramādaḥ | tathāhyuktaṃ- āyuṣaḥ kṣaṇa eko'pi sarvaratnairna labhyate | sa vṛthā nīyate yena sa pramādī narādhamaḥ || iti | ālasyaṃ-śubhakaraṇīyeṣu | niḥśeṣeṇa drāṇam kutsitā gatiḥ-nidrā || 8 || sattvaṃ sukhe sañjayati rajaḥ karmaṇi bhārata | jñānamāvṛtya tu tamaḥ pramāde sañjayatyuta || 14-9 || sañjayati-yojayati || 9 || rajastamaścābhibhūya sattvaṃ bhavati bhārata | rajaḥ sattvaṃ tamaścaiva tamaḥ sattvaṃ rajastathā || 14-10 || rajastamasī abhibhūya sattvaṃ vardhate | rajastu sattvatamasī | tamaḥ sattvarajasī | uktaṃ hi anyonyābhibhavena guṇavṛddhiḥ | iti || 10 || p. 288) sarvadvāreṣu dehe'sminprakāśamupajāyate | jñānaṃ yadā tadā vidyādvivṛddhaṃ sattvamityuta || 14-11 || lobhaḥ pravṛttirārambhaḥ karmaṇāmaśamaśca tṛṭ | rajasyetāni jāyante vivṛddhe bharatarṣabha || 14-12 || aprakāśo'pravṛttiśca pramādo moha eva ca | tamasyetāni jāyante vivṛddhe kurunandana || 14-13 || sarvadvāreṣu-sarvendriyeṣu | lobhādayaḥ krameṇaiva rajasyudricyamāne jāyante | evamaprakāśādayaḥ krameṇaiva tamovivṛddhāvāvirbhavanti || 13 || yadā sattve pravṛddhe tu pralayaṃ yāti dehabhṛt | tadottamavidāṃ lokānamalānpratipadyate || 14-14 || yadā samagreṇaiva janmanānavaratasāttvikavyāpārābhyāsātsattvaṃ vivṛddhaṃ bhavati tadā prāptapralayasya śubhalokāvāptiḥ || 14 || rajasi pralayaṃ gatvā karmasaṅgiṣu jāyate | tathā pralīnastamasi mūḍhayoniṣu jāyate || 14-15 || evaṃ janmābhyastarājasakarmaṇaḥ prayāṇāt vimiśropabhogāya mānupyāvāptiḥ | tathā-tenaiva krameṇa yadā samagreṇa janmanā tāmasameva karmābhyasyate tadā narakatiryagvṛkṣādideheṣūtpadyate | ye tu vyācakṣate-maraṇakāla eva sattvādau vivṛddhe etāni phalāni-iti | te na samyakśārīre'nubhave praviṣṭāḥ | yataḥ sarvasyaiva sarvathāntye kṣaṇe moha evopajāyate | asmadvyākhyāyāṃ ca saṃvādīnīmāni ślokāntarāṇi || 15 || karmaṇaḥ sukṛtasyāhuḥ sāttvikaṃ nirmalaṃ phalam | rajasastu phalaṃ duḥkhamajñānaṃ tamasaḥ phalam || 14-16 || sattvātsañjāyate jñānaṃ rajaso lobha eva ca | pramādamohau jāyete tamaso'jñānameva ca || 14-17 || ūrdhvaṃ gacchanti sattvasthā madhye tiṣṭhanti rājasāḥ | jaghanyaguṇavṛttisthā adho gachanti tāmasāḥ || 14-18 || nānyaṃ guṇebhyaḥ kartāraṃ yadā draṣṭā'nupaśyati | guṇebhyaśca paraṃ vetti madbhāvaṃ so'dhigacchati || 14-19 || guṇānetānatītya trīndehī dehasamudbhavān | janmamṛtyujarāduḥkhairvimukto'mṛtamaśnute || 14-20 || atra kecidasaṃbaddhāḥ ślokāḥ kalpitāḥ punaruktatvātte tjājyā eva | etadguṇātītavṛttistu mokṣāyaiva kalpate || 20 || nanu yadi ayaṃ dehī tatkathaṃ guṇātīto bhavati | sarvathaiva hi kayāciccittavṛttyā vartate sā ca traiguṇyādanyatamā avaśyaṃ bhavati ?-anenābhiprāyeṇa pṛcchati arjunaḥ arjuna uvāca kairliṅgaistrīnguṇānetānatīto bhavati prabho | kimācāraḥ kathaṃ caitāṃstrīnguṇānativartate || 14-21 || atrottaraṃ- śībhagavānuvāca prakāśaṃ ca pravṛttiṃ ca mohameva ca pāṇḍava | na dveṣṭi sampravṛttāni na nivṛttāni kāṅkṣati || 14-22 || yadyapi prakāśādikāḥ sarveṣu dharmeṣu vartante tathāpi yoginasteṣu prakāśādiṣu na rajyante nāpi dveṣavanto bhavanti | apitu kevalapiṇḍadharmatayaite sthitāḥ na māṃ kṣobhayitumalam-iti manvānā guṇātītā bhavanti || 22 || ata evāha- udāsīnavadāsīno guṇairyo na vicālyate | guṇā vartante ityeva yo'jñastiṣṭhati neṅgate || 14-23 || samaduḥkhasukhaḥsvapnaḥ samaloṣṭāśmakāñcanaḥ | tulyapriyāpriyo dhīrastulyanindātmasaṃstutiḥ || 14-24 || mānāvamānayostulyastulyo mitrāparipakṣayoḥ | sarvārambhaphalatyāgī guṇātītaḥ sa ucyate || 14-25 || yaḥ ajño nirvivekastiṣṭhati sa eva jñaḥ-samyagjñānāt | tathā hi | neṅgate-na svarūpāccyavate | atra copāyaḥ-śarīrendriyādisvabhāva eṣa yatpravartanam natu phalaṃ kiṃcidahamabhisandadha iti sthirā buddhiḥ || 25 || māṃ ca yo'vyabhicāreṇa bhaktiyogena sevate | sa guṇānsamatītyaitānbrahmabhūyāya kalpate || 14-26 || anena mūlabhūtamupāyamupadiśati māṃ ceti | caśabdo'vadhāraṇe yo māmeva sevate | anena-phalādisākāṅkṣo māmaṅgatvenā śrayati phalaṃ pradhānatayā-iti nirantaḥ | ata eva nāsyāvyabhicāriṇī maktiḥ-phalaṃ prati hyasāvāsthāvāniti | yastu phalaṃ kiṃcidapyanabhilaṣyan kimetadalīkamanutiṣṭhasi-iti paryanuyujyamāno'pi nirantarabhagavadbhaktivedhavidrutāntaḥkaraṇatayā kaṇṭakitaromavān vepamānatanurvisphāritanayanayugalaparivartamānasalilasaṃpātaḥ tūṣṇīṃbhāvenaivottaraṃ prayacchati | sa evāvyabhicāriṇyā bhagavato maheśvarasyāgraśaktyā bhaktyā pavitrīkṛto nānya iti jñeyam || 26 || brahmaṇo hi pratiṣṭhāhamamṛtasyāvyayasya ca | śāśvatasya ca dharmasya sukhasyaikāntikasya ca || 14-27 || ahameva hi brahmaṇaḥ pratiṣṭhā | mayi sevyamāne brahma bhavati anyathā jaḍarūpatayā brahma upāsyamānaṃ mokṣamapi sauṣuptādaviśiṣṭameva prāpayediti śivam || 27 || atra saṃgrahaślokaḥ lasadbhaktirasāveśahīnāhaṃkāravibhramaḥ | sthite'pi guṇasaṃmarde guṇātītaḥ samo yatiḥ || 14 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe caturdaśo'dhyāyaḥ || 14 || atha pañcadaśo'dhyāyaḥ śrībhagavānuvāca ūrdhvamūlamadhaḥ śākhamaśvatthaṃ prāhuravyayam | chandāṃsi yasya parṇāni yastaṃ veda sa vedavit || 15-1 || anena śāstrāntareṣu yaducyate-aśvatthaḥ sarvaṃ sa evopāsanīyaḥ-ityādi tasya bhagavadbhahyopāsā tātparyamityucyate | mūlaṃpraśāntaṃ rūpam | tat ūrdhvaṃ-sarvato hi nivṛttasya tadāptiḥ | chandāṃsi parṇānīti-yathā vṛkṣasya mānatvaphalavattvasarasatādayaḥ parṇaiḥ sūcyante evaṃ brahmatattvasya vedopalakṣitaśāstradvārikā pratītirityākhyāyate || 1 || adhaścordhvaṃ prasṛtā yasya śākhā guṇapravṛddhā viṣayapravālāḥ | adhaśca mūlānyanusantatāni karmānubandhīni manuṣyaloke || 15-2 || na rūpamasyeha tathopalabhyate nānto na cādirna ca sampratiṣṭhā | aśvatthamenaṃ suvirūḍhamūla- masaṅgaśastreṇa śitena cchittvā || 15-3 || tataḥ padaṃ tatparimārgitavyaṃ yasmingato na nivarteta bhūyaḥ | tameva cādyaṃ puruṣaṃ prapadye- dyataḥ pravṛttiḥ prasṛtā purāṇī || 15-4 || nirmānamohā jitasaṅgadoṣā adhyātmanityā vinivṛttakāmāḥ | dvandvairvimuktāḥ sukhaduḥkhasaṃjñai- rgacchantyamūḍhāḥ padamavyayaṃ tat || 15-5 || guṇaiḥ-sattvādibhiḥ | pravṛddhāḥ-devādisthāvarāntatayā | tasya ca śubhāśubhātmakāni karmāṇi aghastanamūlāni | taṃ chittveti-viśeṣye kriyābhidhīyamānā sāmarthyādatra viśeṣaṇapadamupādatte daṇḍī praiṣyānanubrūyāt-iti vidhivat | tenādhorūḍhāni mūlānyasya cchindyāditi | tat-padaṃ-praśāntam avyayaṃ padaṃ tadeva || 5 || na tadbhāsayate sūryo na śaśāṅko na pāvakaḥ | yadgatvā na nivartante taddhāma paramaṃ mama || 15-6 || sūryādīnāṃ tatrānavakāśaḥ | teṣāṃ kālādyavacchedāt vedyatvāt karaṇopakārakatvāt | tasya tu dikkālādyanavacchedāt vedakatvāt karaṇapravartakatvāt-tadatītatvāt || 6 || mamaivāṃśo jīvaloke jīvabhūtaḥ sanātanaḥ | manaḥ ṣaṣṭhānīndriyāṇi prakṛtisthāni karṣati || 15-7 || brahmaṇa evāyamaṃśa iti | ajñānadharmatayā paripūrṇasyāsaṃvedanāñcetanatānivṛtteścāṃśatvamupacaritaṃ na punarvastuto'ṃśavattopapadyate- pradeśo'pi brahmaṇaḥ sārvarūpyamanatikrāntaḥ | (avikalpyaśca) iti hi śrutiḥ | eṣaiva caupacārikatā yathāvasaraṃ yojanīyeti na vipratipattavyam || 7 || śarīraṃ yadavāpnoti yaccāpyutkrāmatīśvaraḥ | gṛhītvaitāni saṃyati vāyurgandhānivāśayāt || 15-8 || avāpnoti-gṛhṇāti | utkrāmati-tyajati | etaiḥ saha | yathā vāyuḥ sarvagato viśrāntidhāma pārthivaṃ prāpya tato gandhamānīya sthānāntare tatsahita eva saṃkrāmati evaṃ jīvaḥ puryaṣṭakena saha | evaṃ sṛṣṭau saṃhāre caitaiḥ sāhityamasyoktvā sthitāvapi sthānāsanamananādirūpāyāṃ viṣayagrahaṇātmikāyāṃ tatsahitasyaivāsya vyāpāra iti niścīyate || 8 || śrotraṃ cakṣuḥ sparśanaṃ ca rasanaṃ ghrāṇameva ca | adhiṣṭhāya manaścāyaṃ viṣayānupasevate || 15-9 || tiṣṭhantamutkrāmantaṃ vā bhuñjānaṃ vā guṇānvitam | vimūḍhā nānupaśyanti paśyanti jñānacakṣuṣaḥ || 15-10 || mana ityanenāntaḥkaraṇamupalakṣyate | ata eva śarīrasthitiyogāttiṣṭhantam | śarīrāntaragrahaṇāya utkrāmantam | viṣayānvā bhuñjānaṃ mūḍhā na paśyanti-aprabuddhatvāt | prabuddhāstu sarvatraiva bodharūpamevānusandadhānā jānantyeva ityalupta-samādhayaḥ-teṣāṃ yatnaparatvāt || 10 || yatanto yoginaścainaṃ paśyantyātmanyavasthitam | yatanto'pyakṛtātmāno nainaṃ paśyantyacetasaḥ || 15-11 || akṛtātmanāṃ tu yatno'pi na phalāya-aparipakvakaṣāyatvāt | nahi śaradi salilādisāmagrīsaṃmarde'pi dhānyabījāni upyamānāni phalasaṃpade'lam | ata eva sāmagrī eva sāsya na bhavati-anyadeva kila madhumāsasaṃbhṛtajaladharapaṭalīpreritamambhaḥ | kācideva ca sā bhūḥ yasyāṃ śiśiravivaśīkṛtāyāṃ ravikarasparśenaiva kāntiḥ | evamakṛtātmanāṃ yatno na sakalāṅgaparipūrṇatvamāyāti | eta eva prāpyāpyupāyaṃ pārameśvaradīkṣādi ye tathāvidhakrodhamohādigranthisandarbhagarbhīkṛtāntardṛśaḥ teṣūpāya eva sākalyaṃ na bhajatīti mantavyam | yaduktaṃ- krodhādau dṛśyabhāve hi dīkṣito'pi na muktibhāk | iti || 11 || yadādityagataṃ tejo jagadbhāsayate'khilam | yaccandramasi yaccāgnau tattejo viddhi māmakam || 15-12 || gāmāviśya ca bhūtāni dhārayāmyahamojasā | puṣṇāmi cauṣadhīḥ sarvāḥ somo bhūtvā rasātmakaḥ || 15-13 || ahaṃ vaiśvānaro bhūtvā prāṇināṃ dehamāsthitaḥ | prāṇāpānasamāyuktaḥ pacāmyannaṃ caturvidham || 15-14 || arkāditejasrayarūpatayā daśamādhyāyasūcitasṛṣṭisthitisaṃhāraprakaṭīkaraṇe śrīguravaḥ prāhuḥ-bhūtapañcakasya samastavyastatayā yallokadhārakatvaṃ tadbhagavata eva māheśvaryamityetadanena | tathāhi | ravitejasaḥ prakāśakatvaṃ dhārakatvaṃ ca-tejodharādvayatādātmyāt | tadetaduktaṃ-yadādityagatam iti gāmāviśya ca iti cārdhadvayena | cāndraṃ tejaḥ prakāśakaṃ poṣakaṃ ca-jalatejoyogāt | taduktaṃ-yaccandramasi ityanena bhāgena puṣṇāmi cauṣadhīḥ sarvāḥ somo bhūtvā rasātmakaḥ | iti cārdhaślokena | vāhnaṃ tu tejaḥ prakāśanaśoṣaṇadahanasvedanapacanātmakaṃ-pṛthivyaptejovāyuyogā t | tadetadihoktaṃ-yaccāgnau ityanena ahaṃ vaiśvānaraḥ-ityanena ca | nabhastu bodhāvakāśarūpatayā sarvagatameva || 14 || ata eva bodhyarūpatāmuktvā tadbodhyasvarūpapṛṣṭhapatitasvātantryabodhasvabhāvamātmānaṃ parasvabhāvaṃ parameśvararūpaṃ sarvajñānasvatantraṃ sarvakartāraṃ darśayitumāha- sarvasya cāhaṃ hṛdi sanniviṣṭo mattaḥ smṛtirjñānamapohanaṃ ca | vedaiśca sarvairahameva vedyo vedāntakṛtadvedavideva cāham || 15-15 || sarvasya vedyasya yat hṛt-samastāharaṇasvatantrabodhasvabhāvaṃ tatrāhamiti yo vimarśastata evāpūrvābhāsanāmayaṃ jñānaṃ viśvamahāsṛṣṭirūpam | ayaṃ ghaṭa eva-iti sarvātmakabhāvakhaṇḍanāsāraṃ vikalpajñānātmakamapohanaṃ pāśavasṛṣṭirūpamāyāmayapramātrucitam | smaraṇaṃ ca saṃskāraśeṣatāṃ nītasya saṃhṛtasya punaravabhāsanātmakamiti iyatā samastajñānāni saṃhṛtāni | iti sarvajñatāpūrvakaṃ svātantryarūpaṃ kartṛtvamuktam | sarvairiti-saṃbhūya kila sarvaśāstrāṇāṃ parameśatattvameva nirūpyam | vedavedāntakartṛtvena karmaphalatatsaṃbandhādidvāratayā aśeṣaviśvanirmāṇe tadunmūlanena punaḥ svarūpapratiṣṭhāpane bhagavata eva svātantryamiti viśvakartṛtvamuktam | anye tu apohanam-anenākṛtenedaṃ bhavati iti vyatirekabuddhiḥ | vedāntaṃ karoti ityātmasādbhāvena | evaṃ vedam || 15 || dvāvimau puruṣau loke kṣaraścākṣara eva ca | kṣaraḥ sarvāṇi bhūtāni kūṭastho'kṣara ucyate || 15-16 || uttamaḥ puruṣastvanyaḥ paramātmetyudāhṛtaḥ | yo lokatrayamāviśya bibhartyavyaya īśvaraḥ || 15-17 || yasmātkṣaramatīto'hamakṣarādapi cottamaḥ | ato'smi loke vede ca prathitaḥ puruṣottamaḥ || 15-18 || loke dvāvimau puruṣau-iti granthenedamucyate-loke tāvadaprabuddhasvabhāvo'pi sarva pṛthivyādibhūtārabdhaśarīramātmānaṃ cetanaṃ kṣararūpaṃ jānātīti lokasya mūḍhatvāt dvaitadhīrna nivartate | ahaṃ tu sakalānugrāhī dvaitagranthiṃ vibhidya sakalalokavyāpakatayā vedya iti | kṣaramatītaḥ-bhūtānāṃ jaḍatvāt | akṣaramatītaḥ-ātmano'prabuddhatve sarvavyāpakatvakhaṇḍanāt | puruṣottamo loke vede'pi sa uttamaḥ puruṣaḥ-ityādibhirvyākyaiḥ sa eva paramātmādvaya evamucyate || 18 || yo māmevamasammūḍho jānāti puruṣottamam | sa sarvavidbhajati māṃ sarvabhāvena bhārata || 15-19 || evaṃ jānānaḥ sarvamayaṃ māmeva brahmatattvamupāsīnaḥ sarvaṃ manmayatvena vidan sarveṇa bhāvena-mūrtikriyājñānātmakena māmeva bhajate | yatpaśyati tadbhagavanmūrtitaye-tyādi | tathā ca mayaiva śivaśaktyavinābhāvastotre- tava ca kācana na stutirambike sakalaśabdamayī kila te tanuḥ | nikhilamūrtiṣu me bhavadanvayo manasijāsu bahiṣprasarāsu ca || iti vicintya śive śamitāśive jagati jātamayatravaśādidam | stutijapārcanacintanavarjitā na khalu kācana kālakalāpi me || iti || 19 || iti guhyatamaṃ śāstramidamuktaṃ mayānagha | etadbuddhvā buddhimānsyātkṛtakṛtyaśca bhārata || 15-20 || guhyatamaṃ-sarvādvayapratipādakatvāt | etadeva buddhā buddhimattvaṃ natu vyavahārabuddhā | etena ca jñātenaiva kṛtakṛtyatā natu kṛtenāpi śatruvijayārthāharaṇastryupabhogādinā | cakāro'dbhutadyotakaḥ | kṛtena hi kṛtakṛtyatā dṛṣṭā etena tu jñātenaiveti citram | itiśabdena śāstrasya samāptiḥ sūcitā-vaktavyasya paripūrṇatayā samāptatvāt | tathāhi | ṣoḍaśādhyāyena śiṣyasyārjunasya kevalaṃ yogyatā pratipādyate | natūpadiśyate kiṃcit | daivī hyevaṃvidhā saṃpat āsurī cāvidyāmayyetādṛśī saṃpat | tvaṃ ca vidyāmayīṃ daivīṃ saṃpadaṃmabhiprāptaḥ-ityetāvati hi tātparyam | yadvakṣyati mā śucaḥ saṃpadaṃ daivīm-iti | ata eva pūrvaṃ vidyāvidyāsaṃghaṭṭanirūpaṇāvasare devāsurasaṃgrāmacchalena vidyāvidyayoḥ saṃgharṣa iti sūcitam | evaṃ ca śiṣyasvarūpe prādhānyena nirūpyamāṇe prasaṅgato'nyadapyuktam | ityadhyāyadvayaṃ bhaviṣyati | upadeśastvita eva parisamāptaḥ | sarvabhāvena hi parameśvarabhajanamāveśarūpaṃ prāpyam | tadarthaṃ cātyatsarvamityuktaṃ prāk | sarvamāheśvarasvarūpāveśa eva hi paramaṃ śivamiti śivam || 20 || atra saṃgrahaślokaḥ hṛtvā dvaitamahāmohaṃ kṛtvā brahmamayīṃ citim | laukike vyavahāre'pi munirnityaṃ samāviśet || 15 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe pañcadaśo'dhyāyaḥ || 15 || atha ṣoḍaśo'dhyāyaḥ etadbuddhvetyuktam | bodhaśca nāma śrutimayajñānānantaraṃ idamittham-ityevaṃbhūtayukticintābhāvanāmayajñānodayena vicāravimarśaparāmarśādirūpeṇa vijātīyanyakkāravirahitatadbhāvanāmayasvabhyastākāravijñānalāb he sati bhavati | yadvakṣyate- vimṛśyaivamaśeṣeṇa yathecchasi tathā kuru || (18 a0 | 63 ślo0) iti | tatra śrutimaye jñāne guruśāstre eva prādhānyena prabhavataḥ | yukticintābhāvanāmaye tu vimarśakṣamatā asādhāraṇā śiṣyaguṇasaṃpat pradhānabhūtā | ato'rjunasyāstyevāsau | ityabhiprāyeṇa vakṣyamāṇaṃ vimṛśyaivam-iti vākyaṃ saviṣayaṃ kartuṃ parikarabandhayojanābhiprāyeṇāha bhagavānguruḥ- śrībhagavānuvāca abhayaṃ sattvasaṃśuddhirjñānayogavyavasthitiḥ | dānaṃ damaśca yajñaśca svādhyāyastapa ārjavam || 16-1 || ahiṃsā satyamakrodhastyāga'saktirapaiśunam | dayā bhūteṣvalaulyaṃ ca mārdavaṃ hrīracāpalam || 16-2 || tejaḥ kṣamā dhṛtistuṣṭiradroho nātimānitā | bhavanti sampadaṃ daivīmabhijātasya bhārata || 16-3 || dambho darpo'bhimānaśca krodhaḥ pāruṣyameva ca | ajñānaṃ cābhijātasya pārtha sampadamāsurīm || 16-4 || daivī sampadvimokṣāya nibandhāyāsurī matā | mā śucaḥ sampadaṃ daivīmabhijāto'si pāṇḍava || 16-5 || āsurabhāgasaṃniviṣṭā tāmasī kilāvidyā | sā pravṛddhayā divyāṃśagrāhiṇyā vidyayā bādhyate iti vastusvabhāva eṣaḥ | tvaṃ ca vidyātmānaṃ divyamaṃśaṃ sāttvikamabhiprapannaḥ | tasmādāntarīṃ mohalakṣaṇāmavidyāṃ vihāya vāhyāvidyātmaśatruhananalakṣaṇaṃ śāstrīyavyāpāram anutiṣṭha-ityadhyāyārambhaḥ | tathāhi | divyāṃśasyemāni cihnāni tāni sphuṭamevābhilakṣyante damaḥ-indriyajayaḥ | cāpalaṃ-pūrvāparamavimṛśya yatkaraṇaṃ tadabhāvo'cāpalam | tejaḥ-ātmanyutsāhagrahaṇena mitatvāpākaraṇam | daivī saṃpadeṣā | sā ca tava vimokṣāya-kāmanāparihārāt | atastvaṃ śokaṃ mā prāpaḥ | yathā-bhrātrādīn hatvā sukhaṃ kathamaśnuvīya-iti | śiṣṭaṃ spaṣṭam || 5 || dvau bhūtasargau loke'smin daiva āsura eva ca | daivo vistarataḥ prokta āsuraṃ pārtha me śṛṇu || 16-6 || eṣā daivī saṃpaduktā abhayamityādinā | āsurīmāha pravṛttiṃ ca nivṛttiṃ ca janā na vidurāsurāḥ | na śaucaṃ nāpi cācāro na satyaṃ teṣu vidyate || 16-7 || pravṛttiḥ-kuta idamutpannamiti | nivṛttiḥ-ka pralīyate iti || 7 || asatyamapratiṣṭhaṃ te jagadāhuranīśvaram | aparasparasambhūtamakiṃcatkamahetukam || 16-8 || na kiṃcit dṛṣṭādanyat kāryaṃ vidyate yatreti-akiṃcitkam || 8 || etāṃ dṛṣṭimavaṣṭabhya naṣṭātmāno'lpabuddhayaḥ | prabhavantyugrakarmāṇaḥ kṣayāya jagato'śubhāḥ || 16-9 || kāmamāśritya duṣpūraṃ dambhamānamadānvitāḥ | asadgrahāśtāḥ (-śtiḥ) krūrāḥ pracarantyaśucivratāḥ || 16-10 || cintāmaparimeyāṃ ca pralayāntāmupāśritāḥ | kāmopabhogaparamā etāvaditi niścitāḥ || 16-11 || āśāpāśaśatairbaddhāḥ kāmakrodhaparāyaṇāḥ | īhante kāmabhogārthamanyāyenārthasañcayān || 16-12 || cintā teṣāṃ pralayāntā-avirataṃ saṃsṛtipralayāvyuparamāt | etāvaditi-kāmopabhoga eva paraṃ kṛtyaṃ tannāśācca paraṃ krodhaḥ | ata evāha kāmakrodhaparāyaṇāḥ-iti || 12 || idamadya mayā labdhamimaṃ prāpsye manoratham | idamastīdamapi me bhaviṣyati punardhanam || 16-13 || asau mayā hataḥ śatrurhaniṣye cāparānapi | īśvaro'hamahaṃ bhogī siddho'haṃ balavān sukhī || 16-14 || āḍhyo'bhijanavānasmi ko'nyo'sti sadṛśo mayā | yakṣye dāsyāmi modiṣye ityajñānavimohitāḥ || 16-15 || anekacittā vibhrāntā mohasyaiva vaśaṃ gatāḥ | prasaktāḥ kāmabhogeṣu patanti niraye'śucau || 16-16 || anekacittā iti-niścayābhāvāt | aśucau niraye-avīcyādau janmamaraṇasantāne ca || 16 || ātmasambhāvitāḥ stabdhā dhanamānamadānvitāḥ | yajante nāmayajñaiste dambhenāvidhapūrvakam || 16-17 || ahaṅkāraṃ balaṃ darpaṃ kāmaṃ krodhaṃ ca saṃśritāḥ | māmātmaparadeheṣu pradviṣanto'bhyasūyakāḥ || 16-18 || yajñairyajante nāma-niṣphalamityarthaḥ | krodhena hi sarvaṃ naśyatītyarthaḥ | yadvā | nāmayajñaiḥ-saṃjñāmātreṇaiva ye yajñāstaiḥ | athavā | nāmārthaṃ-prasiddhyarthaṃ ye yajñāḥ yena yajñayājyayam-iti vyapadeśo jāyate | te dambhapūrvakā eva natu phalanti | krodhādirūṣitatvādeva lokāndviṣanto māmeva dviṣanti | ahaṃ vāsudevo hi sarvāvāsaḥ || 18 || tānahaṃ dviṣataḥ krūrānsaṃsāreṣu narādhamān | kṣipāmyajasramaśubhāsvāsurīṣveva yoniṣu || 16-19 || āsurīṃ yonimāpannā mūḍhā janmani janmani | māmaprāpyaiva kaunteya tato yāntyadhamāṃ gatim || 16-20 || ātmani ca dveṣavantaḥ ātmano hyahitaṃ nirayapātahetumācaranti | tāṃścāhaṃ āsurīṣveva yoniṣu kṣipāmi || 20 || trividhaṃ narakasyedaṃ dvāraṃ nāśanamātmanaḥ | kāmaḥ krodhastathā lobhastasmādetattrayaṃ tyajet || 16-21 || yataḥ kāmādikaṃ trayaṃ narakasyaiva dvāram tasmādetattyajet || 21 || etairviyuktaḥ kaunteya tamodvāraistribhirnaraḥ | ācaratyātmanaḥ śreyastato yāti parāṃ gatim || 16-22 || na caitat puruṣavacanamityanādaraṇīyam apitu anādi śāstramatra pramāṇam-ityucyate yaḥ śāstravidhimutsṛjya vartate kāmakārataḥ | na sa siddhimavāpnoti na sukhaṃ na parāṃ gatim || 16-23 || tasmācchāstraṃ pramāṇaṃ te kāryākāryavyavasthitau | jñātvā śāstravidhānoktaṃ karma kartumihārhasi || 16-24 || śāstravidhiṃ tyajataḥ svamanīṣayaiva kāryākāryavicāraṃ kurvataḥ pratyuta narakapātaḥ | tasmādātmabuddhyā kāryākāryavyavasthāṃ mā kārṣīriti tātparyam || 24 || atra saṃgrahaślokaḥ abodhe svātmabuddhyaiva kāryaṃ naiva vicārayet | kintu śāstroktavidhinā śāstraṃ bodhavivardhanam || 16 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe ṣoḍaśo'dhyāyaḥ || 16 || atha saptadaśo'dhyāyaḥ arjuna uvāca ye śāstravidhimutsṛtya vartante śraddhāyānvitāḥ | teṣāṃ niṣṭhā tu kā kṛṣṇā sattvamāho rajastamaḥ || 17-1 || śāstravidhimanālambya ye vyavahāramācaranti teṣāṃ kā gatiriti praśnaḥ || 1 || tadatrottaraṃ śraddhānusāreṇa dīyate śrībhagavatā- śrībhagavānuvāca trividhā bhavati śraddhā dehināṃ sā svabhāvajā | sāttvikī rājasī caiva tāmasī ceti tāḥ śṛṇu || 17-2 || tatra cāyamāśayaḥ śāstraṃ nāma kila pakṣapātārūṣitabuddhipūrvakatvavihīnam tathā parāmarśadārḍhyarūpaṃ bodhasvātantryādeva dṛḍhaparāmṛṣṭatayā phalādisvabhāvam śuddhavimarśaniḥṣyandavāktattvaparamārthaparabrahmasvabhāvam svatantraprasaratayā āntarādbodhasvabhāvādbahiḥ prasaraparyantam susūkṣmapraṇavādirūpāt vyavahāraprasiddhapravādaparamparāparyantam | yadāha- tadvidāṃ ca smṛtiśīle | iti | tacca svata eva hitāhitopadeśāya kāryākāryavivecakam | yasya svabhāvata eva sattvātirekasukumāraṃ hṛdayaṃ tenācaritaṃ śāstritameva | anyastu rajastamaḥ kaluṣīkṛtaḥ śāstroktamapyācarannācarati-śāstrārthasya kārtsnyenānanuṣṭhānāt | śāstraṃ hi sattvavatāmeva phalavaditi śāstramevāha- yasya hastau ca pādau ca manaścaiva susaṃyatam | vidyā tapaśca śīlaṃ ca sa tīrthaphalamaśnute || iti nānyo'saṃyatatvāt | tasmācchāstrārthaḥ parityaktakāmakrodha moheṣu saphala iti tātparyamasyādhyāyasya tadevaitatpratāyate spaṣṭārthatvācca na vivriyate | kintu kevalaṃ pāṭhavipratipattinivāraṇāyaiva likhyate || 2 || sattvānurūpā sarvasya śraddhā bhavati bhārata | śraddhāmayo'yaṃ puruṣo yo yacchraddhaḥ sa eva saḥ || 17-3 || yajante sāttvikā devānyakṣarakṣāṃsi rājasāḥ | bhūtapretapiśācāṃśca yajante tāmasā janāḥ || 17-4 || aśāstravihitaṃ ghoraṃ tapastapyanti ye janāḥ | dambhāhaṅkārasaṃyuktāḥ kāmarāgabalānvitāḥ || 17-5 || karṣayantaḥ śarīrasthaṃ bhūtagrāmamacetanam | māṃ caivāntaḥśarīrasthaṃ tānviddhyāsuraniścayān || 17-6 || sattvānurūpā-ityatra sattvaśabdaḥ svabhāvaparyāyaḥ | ayaṃ puruṣaḥ-ātmā śraddhayā anyavyāpāroparivartinyā avaśyaṃ saṃbaddhaḥ | sa ca tanmaya eva boddhavyaḥ | acetanam-avivekitvāt | māṃ ca karṣayantaḥ-śāstrārthānanuṣṭhānāt | ata eva te svabuddhiviracitāṃ tapaścaryāṃ kurvāṇāḥ pratyuta tāmasāḥ || 6 || āhāro'pi sattvādibhedāt tridhā śraddhāvat | tathā yajñatapodānāni-taducyate- āhārastvapi sarvasya trividho bhavati priyaḥ | yajñastapastathā dānaṃ teṣāṃ bhedamimaṃ śṛṇu || 17-7 || āyuḥsattvabalārogyasukhaprītivivardhanāḥ | rasyāḥ snigdhāḥ sthirā hṛdyā āhārāḥ sāttvikapriyāḥ || 17-8 || kaṭvamlalavaṇātyuṣṇatīkṣṇarūkṣavidāhinaḥ | āhārā rājasasyeṣṭā duḥkhaśokāmayapradāḥ || 17-9 || yātayāmaṃ gatarasaṃ pūti paryuṣitaṃ ca yat | ucchiṣṭamapi cāmedhyaṃ bhojanaṃ tāmasapriyam || 17-10 || yātayāmamiti-yātā yāmā yasya || 10 || aphalākāṃkṣibhiryajño vidhidṛṣṭo ya ijyate | yaṣṭavyamityeva manaḥ samādhāya sa sāttvikaḥ || 17-11 || manaḥ samādhāya-niścayenānusandhāya || 11 || abhisandhāya tu phalaṃ dambhārthamapi caiva yataḥ | ijyate viddhi taṃ yajñaṃ rājasaṃ calamadhruvam || 17-12 || dambhārthamapīti | dambho-loko māmevaṃvidhaṃ jānīyāditi || 12 || vidhihīnamasṛṣṭānnaṃ mantrahīnamadakṣiṇam | śraddhāvirahitaṃ yajñaṃ tāmasaṃ paricakṣate || 17-13 || vidhihīnamiti-śāstrīktakriyāhīnam | tadevāsṛṣṭānnādibhirviśeṣaṇairvitanyate || 13 || devadvijaguruprājñapūjanaṃ śaucamārjavam | brahmacaryamahiṃsā ca śārīraṃ tapa ucyate || 17-14 || ārjavam-ṛjutā | (agopyaviṣayā dhṛṣṭatā) || 14 || anudvegakaraṃ vākyaṃ satyaṃ priyahitaṃ ca yat | svādhyāyābhyasanaṃ caiva vāṅmayaṃ tapa ucyate || 17-15 || satyamiti | asyaiva svarūpanirūpaṇaṃ priyahitam-ityanena kriyate | priyaṃ ca tatkāle hitaṃ ca kālāntare | īdṛśaṃ vākyaṃ satyamityucyate natu yathāvṛttakathanamātram || 15 || manaḥprasādaḥ saumyatvaṃ maunamātmavinigrahaḥ | bhāvasaṃśuddhirityetattapo mānasamucyate || 17-16 || bhāvaḥ-āśayaḥ tasya samyak śuddhiḥ bhāvasaṃśuddhiḥ || 16 || śraddhayā parayopetaṃ tapastattrividham naraiḥ | aphalākāṃkṣibhiryuktaiḥ sāttvikaṃ paricakṣate || 17-17 || satkāramānapūjārthaṃ tapo dambhena caiva yat | kriyate tadiha proktaṃ rājasaṃ calamadhruvam || 17-18 || mūḍhagrāheṇātmano yatpīḍayā kriyate tapaḥ | parasyotsādanārthaṃ vā tattāmasamudāhṛtam || 17-19 || trividhe'pi tapasi śraddhā | sāttvikasya hi tanmayī eva śraddhā | rājasasya tu rajasi-dambhādāveva śraddhā | tamoniṣṭhasya punaḥ parotsādanādāveva śraddhā | iti trividhamapi tapaḥ sraddhayopetaṃ munirāha || 19 || dātavyamiti yaddānaṃ dīyate'nupakāriṇe | deśe kāle ca pātre ca taddānaṃ sāttvikaṃ smṛtam || 17-20 || dātavyamiti-dadyātiti niyogamātraṃ pālanīyamiti || 20 || yattu pratyupakārārthaṃ phalamuddiśya vā punaḥ | dīyate ca parikliṣṭaṃ tadrājasamiti smṛtam || 17-21 || doṣābhisandhānāya parikliṣṭaṃ-mitādidoṣāt || 21 || adeśakāle yaddānamapātrebhyaśca dīyate | asatkṛtamavajñātaṃ tattāmasamudāhṛtam || 17-22 || dānasya cāsatkaraṇaṃ tatsaṃpradānādyasatkaraṇāt | evaṃ laukikānāṃ sāttvikāditriprakārāśayānusāreṇa kriyā vyākhyātā || 22 || idānīṃ ye guṇatritayasaṃkaṭottīrṇadhiyaste kriyāṃ kathamācarantīti tādṛk prakāra ucyate- oṃ tatsaditi nirdeśo brahmaṇastrividhaḥ smṛtaḥ | brāhmaṇāstena vedāśca yañāśca vihitāḥ purā || 17-23 || tasmādomityudāhṛtya yajñadānatapaḥkriyāḥ | pravartante vidhānoktāḥ satataṃ brahmavādinām || 17-24 || tadityanabhisandhāya phalaṃ yajñatapaḥkriyāḥ | dānakriyāśca vividhāḥ kriyante mokṣakāṅkṣibhiḥ || 17-25 || sadbhāve sādhubhāve ca sadityetatprayujyate | praśaste karmaṇi tathā sacchabdaḥ pārtha gīyate || 17-26 || yajñe tapasi dāne ca sthitiḥ saditi cocyate | karma caiva tadarthīyaṃ sadityevābhidhīyate || 17-27 || oṃ-tat-sat-ityebhistribhiḥ śabdairbrahmaṇo nirdeśaḥ-saṃmukhīkaraṇam | tatra om-ityanena śāstrārtho'yamādehasaṃbandhamūrīkārya iti sūcyate | tat-iti sarvanāmapadena sāmānyamātrābhidhāyinā viśeṣaparāmarśamātrāsamarthena phalānabhisaṃdhānaṃ brahmaṇyucyate abhisaṃdhānasya viśeṣaparigrahamantareṇābhāvāt sakalaviśeṣānugrāhisve'pi sakalaphalasaṃdhāne sarvakartṛtāyāmapi viśiṣṭaphalāyogāt | sat-ityamuyā śrutyā praśaṃsābhidhīyate | kriyamāṇamapīdaṃ yajñādikaṃ duṣṭamiti buddhyā kriyamāṇaṃ tāmasatāmeti | viśiṣṭaphalābhidhānena ca kriyamāṇaṃ na ca sat bandhādhāyakameveti | tasmāt kartavyamidam-iti manvānā yajñādi kurvāṇā api na badhyante | anenaivābhiprāyeṇādiparvaṇyuktaṃ- tapo na kalko'dhyayanaṃ na kalkaḥ svābhāviko vedavidhirna kalkaḥ | prasahya vittāharaṇaṃ na kalkastānyeva bhāvopahatāni kalkaḥ || (mahā0 bhā0) iti | kalkaḥ-bandhakaḥ | svābhāvika iti brāhmaṇena niṣkāraṇaṃ ṣaḍaṅgaṃ vedādi adhyetavyam-iti | prasahya-śāstralokaprasiddhocitayā ceṣṭayā | bhāvena-sattvādiguṇatrayayoginā cittena upahatānyetānyeva bandhakāni nānyatheti tātparyam | ato yajñādi yāvaccharīrabhāvitayā kāryameva | tadarthe vihitaṃ karma-arjanādi | yadi vā-om-ityanena samupaśāntasamastaprapañcam | tat-ityanenodbhidyamānaviśvataraṅgaparāmarśamātrātmakecchāsvāta ntryasva-bhāvam | sat-ityanenecchāsvātantryabharavijṛmbhamāṇabhedakam pūrṇatve'pi tāvaccitrasvabhāvatayā bhavanamiti pratipādyate | tathā coktaṃ sadbhāve sādhubhāve ca iti | tena paramaṃ praśāntaṃ rūpaṃ puraskṛtya ditsā-yiyakṣātitapsātmakecchātaraṅgasaṃgataṃ ca madhyekṛtya dānayajñatapaḥkriyākarakakalāpaparipūrṇaṃ yaccaramaṃ vapuridamullasitam etatkhalu samaṃ tritayamanargalasya svābhāvikaṃ rūpam iti kasya kiṃ kathaṃ kutaḥ kva kena phalaṃ syāditi || 27 || idānīmaśraddhāvataḥ tāmasaṃ karma sarvathaiva niṣphalam-kārakakalāpasaṃyojanasamupajanitaprayāsamātraphalameva iti sarvathā aśraddhāvatā na bhāvyamityucyate- aśraddhayā hutaṃ dattaṃ tapastaptaṃ kṛtaṃ ca yat | asadityucyate pārtha na ca tatpretya no iha || 17-28 || asaditi-apraśastam | tasmātpraśaste karmaṇi yatamānānāṃ sukhenaiva bhavati śivamiti śivam || 28 || atra saṃgrahaślokaḥ sa eva kārakāveśaḥ kriyā saivāviśeṣiṇī | tathāpi vijñānavatāṃ mokṣārthe paryavasyati || 17 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe saptadaśo'dhyāyaḥ || 17 || atha aṣṭadaśo'dhyāyaḥ arjuna uvāca saṃnyāsasya mahābāho tattvamicchāmi veditum | tyāgasya ca hṛṣīkeśa pṛthakkeśiniṣūdana || 18-1 || pūrvamuktaṃ sa tyāgī sa ca buddhimān iti | tathā sa saṃnyāsī ca yogī ca na niragniḥ ityādi | atastyāgisaṃnyāsinordvayoḥ śravaṇāt viśeṣajijñāsorayaṃ praśnaḥ || 1 || atrottaraṃ- śrībhagavānuvāca kāmyānāṃ karmaṇāṃ tyāgaṃ saṃnyāsaṃ kavayo viduḥ | sarvakarmaphalatyāgaṃ prāhustyāgaṃ vicakṣaṇāḥ || 18-2 || kāmyāni-agniṣṭomādīni | sarvakarmeti | sarveṣāṃ-nityanaimittika-karmaṇāṃ kriyamāṇatve'pi phalatyāgastyāgaḥ | atra cādhyāye yadavaśiṣṭaṃ vaktavyamasti tatprāktanaireva tatrabhavadbhaṭṭabhāskarādibhirvitatya vimṛṣṭamiti kimasmākaṃ tadgūḍhārthaprakāśanamātrapratijñānirvāhaṇasārāṇāṃ punaruktapradarśanaprayāsena || 2 || tadatraiva viśeṣanirṇayāya matānyupanyasyati- tyājyaṃ doṣavadityeke karma prāhurmanīṣiṇaḥ | yajñadānatapaḥkarma na tyājyamiti cāpare || 18-3 || doṣavat-hiṃsādimattvātpāpayuktam | tatkarma tyājyaṃ (na sarvaṃ śubhaphalam)-iti kecittyāge viśeṣaṃ manyante sāṃkhyagṛhyā iva | anye tu-mīmāṃsākañcukānupraviṣṭā kratvartho hi śāstrādavagamye iti | tathā tasmādyā vaidikī hiṃsā * * * * * | ityādinayenetikartavyatāṃśabhāginī (hiṃsā) hiṃsaiva na bhavati na hiṃsyāt iti sāmānyaśāstrasya tatra bādhanāt | śyenādyeva tu hiṃsā | phalāṃśe bhāvanāyāśca pratyayo'nuvidhāyakaḥ (ślo0 vā0) ityanyān yajñādīn hiṃsādiyogino'pi na tyajet | śāstraikaśaraṇakāryākāryavibhāgāḥ paṇḍitā iti manyante || 3 || niścayaṃ śṛṇu me tatra tyāge bharatasattama | tyāgo hi puruṣavyāghra trividhaḥ samprakīrtitaḥ || 18-4 || yajñadānatapaḥkarma na tyājyaṃ kāryameva tat | yajño dānaṃ tapaścaiva pāvanāni manīṣiṇām || 18-5 || etānyapi ca karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā phalāni ca | kartavyānīti me pārtha niścitaṃ matamuttamam || 18-6 || niyatasya ca saṃnyāsaḥ karmaṇo nopapadyate | mohāttasya parityāgastāmasaḥ parikīrtitaḥ || 18-7 || duḥkhamityeva yaḥ karma kāyakleśabhayāt tyajet | sa kṛtvā rājasaṃ tyāgaṃ naiva tyāgaphalaṃ labhet || 18-8 || kāryamityeva yatkarma niyataṃ kriyate'rjuna | saṅgaṃ tyaktvā phalaṃ caiva sa tyāgaḥ sāttviko mataḥ || 18-9 || na dveṣṭyakuśalaṃ karma kuśale nānuṣajjate | tyāgī sattvasamāviṣṭo medhāvī chinnasaṃśayaḥ || 18-10 || nahi dehabhṛtā śakyaṃ tyaktuṃ karmāṇyaśeṣataḥ | yastu karmaphalatyāgī sa tyāgītyabhidhīyate || 18-11 || tatra tvayaṃ niścayaḥ-prāglakṣitaguṇasvarūpavaicitryāttyāgasyaiva sattvarajastamomayyā cittavṛttyā kriyamāṇasya tadviśiṣṭasvabhāvāvabhāsivastusthityā tyāgo nāma-parabrahmavidāṃ siddhyasiddhyādiṣu samatayā rāgadveṣaparihāreṇa phalaprepsāviraheṇa karmaṇāṃ nirvartanam | ata evāha-rājasaṃ tāmasaṃ ca tyāgaṃ kṛtvā na kaścitphalasaṃbandhaḥ iti | sāttvikasya tu tyāgāt śāstrārthapālanātmakaṃ phalam | tyaktaguṇagrāmagrahasya punarmuneḥ satyatastyāgavācoyuktirupapattimatī || 11 || aniṣṭamiṣṭaṃ miśraṃ ca trividhaṃ karmaṇaḥ phalam | bhavatyatyāgināṃ pretya na tu saṃnyāsināṃ kvacit || 18-12 || atyāginām-phalamayānām || 12 || adhunā vyavahāradaśāyāmapi pañcasvapi karmahetuṣu sthiteṣu balādevāmī avidyāndhāḥ pumāṃsaḥ svātmanyeva sakalakartṛbhāvabhāramāropayanti | ato nijayaiva dhiyātmānaṃ badhnanti natu vastusthityā asya bandhaḥ-ityupadiśyate- pañcemāni mahābāho kāraṇāni nibodha me | sāṅkhye kṛtānte proktāni siddhaye sarvakarmaṇām || 18-13 || kṛto'nto niścayo yatreti kṛtāntaḥ-siddhāntaḥ || 13 || adhiṣṭhānaṃ tathā kartā karaṇaṃ ca pṛthagvidham | vividhāśca pṛthakceṣṭā daivamevātra pañcamam || 18-14 || śarīravāṅmanobhirhi yatkarmārabhate'rjuna | nyāyyaṃ vā viparītaṃ vā pañcaite tasya hetavaḥ || 18-15 || tatraivaṃ sati kartāramātmānaṃ kevalaṃ tu yaḥ | paśyatyakṛtabuddhitvānna sa paśyati durmatiḥ || 18-16 || yasya nāhaṃkṛto bhāvo buddhiryasya na lipyate | hatvāpi sa imāṁllokānna hanti na nibadhyate || 18-17 || adhiṣṭhānam-viṣayaḥ | daivam-prāgarjitaṃ śubhāśubham | pañcaite adhiṣṭhānā-dayaḥ sāmagrīrūpatāṃ prāptāḥ sarvakarmasu hetavaḥ | anye tu adhiṣṭhīyate anena sarvaṃ karmeti buddhigataṃ rajo labdhavṛttikaṃ dhṛtiśraddhāsukhavividiṣāvividiṣārūpapañcakapariṇāmikarmayoga śabda-vācyamadhiṣṭhānaṃ kvacitprayatnaśabdenoktam | kartā-anusandhātā buddhilakṣaṇaḥ | karaṇam-manaścakṣurādi bāhyamapi ca khaḍgādi | ceṣṭāprāṇāpānādikā | daivaśabdena dharmādharmau | tābhyāṃ ca buddhigatāḥ sarve'pi bhāvā upalakṣitāḥ | anye tvadhiṣṭhānamīśvaraṃ manyante-akṛtabuddhitvādaniścitaprajñatayā | yaḥ punarahaṃkāraviyogadārḍhyena prāguktayuktiśataśodhitena karmāṇi karoti na sa bandhabhāk-kṛtabuddhitvādityāśayaḥ || 17 || jñānaṃ jñeyaṃ parijñātā trividhā karmacodanā | karaṇaṃ karma karteti trividhaḥ karmasaṃgrahaḥ || 18-18 || karmaṇi codanā-pravṛttīcchā | tatsamaye yeṣāmabodhamātraniṣṭhatvājjñānajñeyajñātṛśrutivācyatā teṣāmeva samyaggrahaṇarūpaṃ yatphalābhisaṃdhānenātmīyabuddhyā svīkaraṇam-ahametadbhokṣye yato mayā kṛtam-ityevaṃrūpam tatsamaye tathā nirvartanāvasare karaṇakarmakartṛśabdāmidheyatvamāviṣṭatvāt | ato yogināmāveśo nāstīti tānprati karaṇādigirāṃ prasaṅgo nāsti apitu jñānamātre eva tātparyam || 18 || athaiṣāṃ ṣaṇṇāmapi saṃkṣepeṇa guṇabhedādbhedaṃ darśayitumāha- jñānaṃ karma ca kartā ca tridhaiva guṇabhedataḥ | procyate guṇasaṅkhyāne yathāvacchṛṇu tānyapi || 18-19 || guṇānāṃ saṃkhyānaṃ-niścayo yatra tatra sāṃkhyīyakṛtānte jñānādi trividhamucyate yattacchṛṇviti saṃgatiḥ | jñānam-ityanena jñāne kriyāyāṃ ca yatkaraṇaṃ taddvividhamuktam | evaṃ karmeti jñeyaṃ kāryaṃ ca | jñātā kartā ceti || 19 || tatra sarvabhūteṣu ityādinā ślokatrayeṇa jñānakaraṇasya trairūpyamuktam | ata eva yena-iti tṛtīyā | iyatā ca jñānakaraṇasāmānyasya svarūpamuktam | niyatam ityādinā ślokatrayeṇa karmaṇo jñeyakāryarūpasya dvaividhyam | muktasaṅgaḥ ityādinā ślokatrayeṇa tu karturdvirūpasya saṃkṣepeṇa svarūpam | karaṇaviśeṣasya svarūpabhedapratipādanārthaṃ buddhestraividhyaṃ nirūpitam tadvāreṇa karaṇāntarāṇāmapi traividhyamupalakṣitam | karaṇasya tvitikartavyatāpekṣitvāditikartavyatāyāśca dhṛtyādipañcakarūpatve'pi śraddhāyāḥ pūrvamuktatvādvividiṣāvividiṣayośca dhṛtisukhābhyāmākṣepāttayostraividhyaṃ dhṛtyā yayā ityanena sukhaṃ tvidānīm-ityanena coktam | tadāha sarvabhūteṣu yenaikaṃ bhāvamavyayamīkṣate | avibhaktaṃ vibhakteṣu tajjñānaṃ viddhi sāttvikam || 18-20 || vibhakteṣu-devamanuṣyāditayā || 20 || pṛthaktvena tu yajjñānaṃ nānābhāvān pṛthagvidhān | vetti sarveṣu bhūteṣu tadrājasamiti smṛtam || 18-21 || pṛthaktvena-iha me prītiriha me dveṣaḥ-ityādibuddhyā || 21 || yattu kṛtsnavadekasminatkārye saktamahetukam | atattvārthavadalpaṃ ca tattāmasamudāhṛtam || 18-22 || ahetukam-kāraṇamavicāryaiva abhiniveśāveśavaśāt krodharāgādigrahaṇaṃ yattattāmasasaṃjñam || 22 || niyataṃ saṅgarahitamarāgadveṣataḥ kṛtam | aphalaprepsunā karma yattat sāttvikamucyate || 18-23 || niyatam-kartavyamiti || 23 || yattu kāmepsunā karma sāhaṅkāreṇa vā punaḥ | kriyate kleśabahulaṃ tadrājasamiti smṛtam || 18-24 || kleśaiḥ-avidyādyaiḥ bahulam-vyāptam || 24 || anubandhaṃ kṣayaṃ hiṃsāmanavekṣya ca pauruṣam | mohādārabhyate karma yattattāmasamucyate || 18-25 || mohāt-abhiniveśamayāt || 25 || muktasaṅgo'nahaṃvādī dhṛtyutsāhasamanvitaḥ | siddhyasiddhyornirvikāraḥ kartā sāttvika ucyate || 18-26 || ahaṃ kartā iti na vadan tacchīlastaddharmā tatsādhukārī vā yo bhavatīti-anahaṃvādī-ityanena ṇininā vyavahāramātrasaṃvṛtivaśena yogino'pi ahaṃ karomi-iti vaco na niṣiddham || 26 || rāgī karmaphalaprepsurlubdho hiṃsātmako'śuciḥ | harṣaśokānvitaḥ kartā rājasaḥ parakīrtyate || 18-27 || harṣaśokānvitaḥ-siddhyasiddhyoḥ || 27 || ayuktaḥ prākṛtaḥ stabdhaḥ śaṭho naiṣkṛtiko'lasaḥ | viṣādī dīrghasūtraśca kartā tāmasa ucyate || 18-28 || nikṛtiḥ-nairghṛṇyam || 28 || buddherbhedaṃ dhṛteścaiva guṇatastrividhaṃ śṛṇu | procyamānamaśeṣeṇa pṛthaktvena dhanañjaya || 18-29 || buddhiḥ-niścayaḥ | dhṛtiḥ-santoṣaḥ | sarvo hi sukṛtaṃ duṣkṛtaṃ vā kṛtvā ante avaśyaṃ kṛtaṃ karaṇīyaṃ kimanyena-iti dhiyaṃ gṛhṇāti | anyathā kriyābhyo vyuparame ko hetuḥ syāt | ataḥ sarvasyaiva dhṛtirastīti tātparyārthaḥ | padārthastvaprasiddho vyākhyāyata eva || 29 || pravṛttiṃ ca nivṛttiṃ ca kāryākārye bhayābhaye | bandhaṃ mokṣaṃ ca yā buddhirveda sā pārtha sātvakī matā || 18-30 || yayā dharmamadharmaṃ ca kāryaṃ cākāryameva ca | ayathāvat prajānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī || 18-31 || ayathāvat-asamyak || 31 || adharmaṃ dharmamiti yā buddhyate tamasānvitā | sarvārthānviparītāṃśca buddhiḥ sā tāmasī matā || 18-32 || dhṛtyā mayā dhārayate manaḥprāṇendriyakriyāḥ | yogenāvyabhicāriṇyā dhṛtiḥ sā sāttvikīmatā || 18-33 || manaḥprāṇendriyakriyāḥ yogena dhārayati yatā kiṃ mamopabhogādibhiḥ sarvathaivātmārāmo bhūyāsam-iti manvānaḥ || 33 || yayā tu dharmakāmārthāndhṛtyā dhārayate'rjuna | prasaṅgena phalākāṃkṣī dhṛtiḥ sā pārtha rājasī || 18-34 || prasaṅgeneti-na tathābhiniveśena || 34 || yayā svapnaṃ bhayaṃ śokaṃ viṣādaṃ mohameva ca | na vimuñcati durmedhā dhṛtiḥ sā tāmasī matā || 18-35 || nidrākalahādiṣveva yayā santoṣaṃ badhnāti tatparatayā-sā tāmasī dhṛtiḥ || 35 || sukhaṃ tvidānīṃ trividhaṃ śṛṇu me bharatarṣabha | abhyāsādramate yatra duḥkhāntaṃ ca nigacchati || 18-36 || yattadāttve viṣamiva pariṇāme'mṛtopamam | tatsukhaṃ sāttvikaṃ vidyādātmabuddhiprasādajam || 18-37 || tadātve-abhyāsakāle | viṣamiva-janmaśatābhyastaviṣayasaṅgasya duṣpariharatvāt | uktaṃ ca śrutau- kṣurasya dhārā viṣamā duratyayā | ityādi | ātmaprasādādbuddhiprasādo jāyate-anyasyāpekṣyamāṇasyābhāvāt || 37 || viṣayendriyasaṃyogādyattadagre'mṛtopamam | pariṇāme viṣamiva tat rājasamiti smṛtam || 18-38 || viṣayendriyāṇāṃ parasparasaṃyogajaṃ sukham cakṣuṣa iva rūpasaṃbandhāt || 38 || yadagre cānubandhe ca sukhaṃ mohanamātmanaḥ | nidrālasyapramādotthaṃ tattāmasamudāhṛtam || 18-39 || nidrātaḥ-ālasyena pramādena pūrvaṃ vyākhyātena yatsukhaṃ tattāmasam || 39 || na tadasti pṛthivyāṃ vā divi deveṣu vā punaḥ | sattvaṃ prakṛtijairmuktaṃ yadebhiḥ syāttribhirguṇaiḥ || 18-40 || evaṃ kartṛkarmakaraṇānāṃ buddhidhṛtyoḥ sukhasya ca sattvādibhedabhinnānāṃ parasparāṅgāṅgibhāvabādhyabādhakatvasamuccayādvṛttikramayaugapa dyādi-yogādaparisaṃkhyeyabhedatvādvividhaphalaprasavasamarthatvam | ityanena karmaṇāṃ prāk sūtritaṃ gahanatvaṃ vitatya sahetukaṃ nirṇītam | sarve caite devatādisthāvarāntā guṇatrayasaṃbandhaṃ nātikrāmanti | uktaṃ hi ā brahmaṇaśca kīṭāntaṃ na kaścittattvataḥ sukhī | karoti vikṛtīstāstāḥ sarva eva jijīviṣuḥ || iti | tattvato hi sukhaṃ guṇātikrāntamanasaḥ netarasyetyāśayaḥ | evamiyatā ṣaṇṇāṃ pratyekaṃ trisvarūpatvaṃ dhṛtyādīnāṃ ca pratipāditam | tanmadhyātsāttvike rāśau vartamāno daivīṃ sampadaṃ prāpta iha jñāne yogyaḥ tvaṃ ca tathāvidhaḥ-ityarjunaḥ protsāhitaḥ | adhunā tvidamucyate-yadi tāvadanayā jñānabuddhyā karmaṇi bhavānpravartate tadā svadharmapravṛttyā vijñānapūtatayā ca na karmasaṃbandhastava | athaitannānumanyase tadavaśyaṃ tava pravṛttyā tāvadbhāvyam jātereva tathābhāve sthitatvāt | yataḥ sarvaḥ svabhāvaniyataḥ kutaściddoṣāttirohitatatsvabhāvaḥ kañcitkāla bhūtvāpi tattirodhāyakavigame svabhāvaṃ vyaktāpannaṃ labhata eva | tathāhyevaṃvidho varṇānāṃ svabhāvaḥ | evamavaśyaṃ bhāvinyāṃ pravṛttau tataḥ phalavibhāgitā bhavet-tadāha brāhmaṇakṣatriyaviśāṃ śūdrāṇāṃ ca parantapa | karmāṇi pravibhaktāni svabhāvaprabhavairguṇaiḥ || 18-41 || śamo damastathāḥ śaucaṃ kṣāntirārjavameva ca | jñānaṃ vijñānamāstikyaṃ brāhmaṃ karma svabhāvajam || 18-42 || śauryaṃ tejo dhṛtirdākṣyaṃ yuddhe cāpyapalāyanam | dānamīśvarabhāvaśca kṣātraṃ karma svabhāvajam || 18-43 || kṛṣigorakṣyavāṇijyaṃ vaiśyakarma svabhāvajam | payutthānātmakaṃ karma śūdrasyāpi svabhāvajam || 18-44 || sve sve karmaṇyabhirataḥ saṃsiddhiṃ labhate naraḥ | svakarmanirataḥ siddhiṃ yathā vindati tacchṛṇu || 18-45 || yataḥ pravṛttirbhūtānāṃ yena sarvamidaṃ tatam | svakarmaṇā tamabhyarcya siddhiṃ vindati mānavaḥ || 18-46 || śreyānsvadharmo viguṇaḥ paradharmātsvanuṣṭhitāt | svabhāvaniyataṃ karma kurvannāpnoti kilviṣam || 18-47 || sahajaṃ karma kaunteya sadoṣamapi na tyajet | sarvārambhā hi doṣeṇa dhūmenā'gnirivāvṛtāḥ || 18-48 || asaktabuddhiḥ sarvatra jitātmā vigataspṛhaḥ | naiṣkarmyasiddhiṃ paramāṃ saṃnyāsenādhigacchati || 18-49 || siddhiṃ prāpto yathā brahma tathāpnoti nibodha me | samāsene tu kaunteya niṣṭhā jñānasya yā parā || 18-50 || buddhyā viśuddhayā yukto dhṛtyātmānaṃ niyamya ca | śabdādīnviṣayāṃstyaktvā rāgadveṣau vyudasya ca || 18-51 || viviktasevī laghvāśī yatavākkāyamānasaḥ | dhyānayogaparo nityaṃ vairāgyaṃ samupāśritaḥ || 18-52 || ahaṅkāraṃ balaṃ darpaṃ kāmaṃ krodhaṃ parigraham | vimucya nirmamaḥ śānto brahmabhūyāya kalpate || 18-53 || brahmabhūtaḥ prasannātmā na śocati na hṛṣyati | samaḥ sarveṣu bhūteṣu madbhaktiṃ labhate parām || 18-54 || bhaktyā māmabhijānāti yo'haṃ yaścāsmi tattvataḥ | tato māṃ tattvato jñātvā viśate tadanantaram || 18-55 || sarvakarmāṇyapi sadā kurvāṇo madvyapāśrayaḥ | matprasādādavāpnoti śāśvataṃ padamavyayam || 18-56 || cetasā sarvakarmāṇi mayi saṃnyasya bhārata | buddhiyogaṃ samāśritya maccittaḥ satataṃ bhava || 18-57 || maccittaḥ sarvadurgāṇi matprasādāttariṣyasi | atha cettvamahaṅkārāṃ na mokṣyasi vinaṃkṣyasi || 18-58 || yadahaṅkāramāśritya na yotsya iti manyase | mithyaipa vyavasāyaste prakṛtistvāṃ niyokṣyati || 18-59 || svabhāvajena kaunteya nibaddhaḥ svena karmaṇā | kartuṃ necchasi yanmohātkariṣyasyavaśo'pi tat || 18-60 || brāhmaṇādīnāṃ karmapravibhāganirūpaṇasya svabhāvo'vaśyaṃ nātikrāmatīti kṣatriyasvabhāvasya bhavato'nicchato'pi prakṛtiḥ svabhāvākhyā niyoktṛtāmavyabhicāreṇa bhajate | kevalaṃ tayā niyuktasya puṇyapāpasaṃbandhaḥ | ato madabhihitavijñānapramāṇapuraḥsarīkāreṇa karmāṇyanutiṣṭha | tathā sati bandho nivartsyati | ityasyārthasya parikarabandhaghaṭanatātparyaṃ mahāvākyārthasya | avāntaravākyānāṃ spaṣṭārthaḥ | samāsena saṃkṣepeṇa jñānasya prāguktasya | niṣṭhāṃ vāgjālaparihāreṇa niścitāmāha-buddhyā viśuddhayā-ityādi | sarvametadvyākhyātaprāyamiti na punarāyasyate || 60 || īśvaraḥ sarvabhūtānāṃ hṛdyeṣa vasate'rjuna | bhrāmayansarvabhūtāni yantrārūḍhāni māyayā || 18-61 || tameva śaraṇaṃ gaccha sarvabhāvena bhārata | tatprasādātparāṃ sidiṃ sthānaṃ prāpsyasi śāśvatam || 18-62 || eṣa īśvaraḥ paramātmāvaśyaṃ śaraṇatvena grāhyaḥ | tatra hyadhiṣṭhātari kartari boddhari svātmamaye vimṛṣṭe na karmāṇi sthitibhāñji bhavanti | nahi niśitataranakharakoṭividāritasamadakarikaraṭagalitamuktāphalanikara parikara-prakāśitapratāpamahasi siṃhakiśorake guhāmadhitiṣṭhati capalamanaso vidravaṇamātrabalaśālino hiraṇapotakāḥ svairaṃ svavyāpārapariśīlanāpaṭubhāvamavalambante iti | tameva śaraṇaṃ gaccha-ityupakramya matprasādāt-iti nirvāhavākyamabhidadhadbhagavān paramātmānamīśvaraṃ vāsudevaṃ caikatayā yojayatīti || 62 || iti te jñānamākhyātaṃ guhyādguhyataraṃ mayā | vimṛśyaitadaśeṣeṇa yathecchasi tathā kuru || 18-63 || tadevedaṃ jñānamuktam | guhyāt-vedāntādapi guhyam-paramādvaitaprakāśanāt | etaccāśeṣeṇa vimṛśyeti-tātparyamatra vicāryetyarthaḥ | tacca tātparyaṃ yathāvasaramasmābhiḥ śṛṅgrāhikayaiva prakāśitaṃ yadyapi tathāpi sphuṭamaśeṣavimarśanaṃ pradarśyate-upādeyatamaṃ hyadaḥ | nāsminnirūpyamāṇe śrūyamāṇe vā matistṛpyati || 63 || guhyatamaṃ yadatra niścitam tajjñānamidānīṃ śṛṇu-ityāha sarvaguhyatamaṃ bhūyaḥ śṛṇu me paramaṃ vacaḥ | iṣṭo'si me dṛḍhamatistato vakṣyāmi te hitam || 18-64 || manmanā bhava madbhakto madyājī māṃ namaskuru | māmevaiṣyasi satyaṃ te pratijāne priyo'si me || 18-65 || manmanā bhava-ityādinā śāstre brahmārpaṇa eva sarvathā prādhānyam-iti niścitam | brahmārpaṇakāriṇaḥ śāstramidamarthavadityuktam || 18-65 || āha ca- sarvadharmānparityajya māmekaṃ śaraṇaṃ vraja | ahaṃ tvāṃ sarvapāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śucaḥ || 18-66 || sarvadharmāniti | yadidaṃ yuddhakaraṇe prāsaṅgikabandhuvadhādi tasya sarvasyāhaṃ kartā-ityātmadharmatāṃ parityajya-tathācāryādihananakriyāniṣedhe mama dharmo bhaviṣyati-iti manasā vihāya | māmevaikaṃ sarvakartāraṃ parameśvaraṃ svatantraṃ śaraṇaṃ sarvasvabhāvādhiṣṭhāyakatayā vraja | ata evāhaṃ sarvajñaḥ sarvebhyaḥ pāpebhyastvāṃ mokṣayiṣyāmīti | mā śucaḥ-kiṃkartavyatāmohaṃ mā gāḥ || 66 || idaṃ te nātapaskāya nābhaktāya kadācana | na cāśuśrūṣave vācyaṃ na ca māṃ yo'bhyasūyati || 18-67 || asya jñānasya gopyamānatvaṃ siddhidam-sarvajanāviṣayatvāt | tapasā tāvatpāpagranthau viśīrṇe kuśalaparipākonmukhatā bhavati | iti pūrvaṃ tapaḥ tapasaḥ śraddhā jāyate | saivātra bhaktiḥ | śraddhāpyupajātā kadācinna prarohati-saudāmanīva kṣaṇadṛṣṭanaṣṭatvāt | tatastatprarohe śrotumicchā bhavati | iyadapi ca kasyacidanīśvare vastuni śuṣkasāṃkhyādijñāne bhavati | seśvare'pi vā kasyacitphalārthitayā phalameva pradhānīkṛtya bhagavantaṃ ca svātmānaṃ tadupakaraṇapātrīkaraṇena nyakkṛtya bhavet | yaduktaṃ puruṣaśca karmārthatvāt karmāṇyapi phalārthatvāt | (pū0 mī0 sū0) iti | evamubhayathāpi bhagavatyasūyaivānādara ityarthaḥ || 67 || ya idaṃ paramaṃ guhyaṃ madbhakteṣvabhidhāsyati | bhaktiṃ mayi parāṃ kṛtvā māmevaiṣyatyasaṃśayaḥ || 18-68 || bhaktimiti-etadeva mayi bhaktikaraṇaṃ yadbhakteṣvetannirūpaṇam | abhidhāsyati-ābhimukhyena śāstroktaprakriyayā dhāsyati-vitariṣyati | sa manmayatāmetīti vidhirevaiṣa nārthavādaḥ | evamanyatra || 68 || na ca tasmānmanuṣyeṣu kaścinme priyakṛttamaḥ | bhavitā na ca me tasmādanyaḥ priyataro bhuvi || 18-69 || adhyeṣyate ca ya imaṃ dharmyaṃ saṃvādamāvayoḥ | jñānayajñena tenāhamiṣṭaḥ syāmiti me matiḥ || 18-70 || śraddhāvānanasūyaśca śṛṇuyādapi yo naraḥ | so'pi muktaḥ śubhāṃllokānprāpnuyātpuṇyakarmaṇām || 18-71 || kaccidetacchrutaṃ pārtha tvayaikāgreṇa cetasā | kaccidajñānasammohaḥ pranaṣṭaste dhanañjaya || 18-72 || arjuna uvāca naṣṭo mohaḥ smṛtirlabdhā tvatprasādānmayā'cyuta | sthito'smi gatasandehaḥ kariṣye vacanaṃ tava || 18-73 || naṣṭo mohaḥ-ityādinā yuddhapravṛttistāvadarjunasyotpannā natu samyagbrahma-vittvaṃ jātam-iti sūcayanbhāvino'nugītārthasyāvakāśaṃ dadāti || 73 || sañjaya uvāca ityahaṃ vāsudevasya pārthasya ca mahātmanaḥ | saṃvādamimamaśrauṣamadbhutaṃ romaharṣaṇam || 18-74 || vyāsaprasādācchrutavānetadguhyataraṃ mahat | yogaṃ yogīśvarātkṛṣṇātsākṣātkathayataḥ svayam || 18-75 || rājan saṃsmṛtya saṃsmṛtya saṃvādamimamadbhutam | keśavārjunayoḥ puṇyaṃ hṛṣyāmi ca punaḥ punaḥ || 18-76 || tacca saṃsmṛtya saṃsmṛtya rūpamatyudbhutaṃ hareḥ | vismayo me mahārāja prahṛṣye ca punaḥ punaḥ || 18-77 || yatra yogīśvaraḥ kṛṣṇo yatra pārtho dhanurdharaḥ | tatra śrīrvijayo bhūtirdhruvā nītirmatirmama || 18-78 || saṃjayavacanena saṃvādamupasaṃharannetadarthasya gāḍhaprabandhakrameṇa nirantaracintāsantānopakṛtanairyantaryādeva cānte suparisphuṭanirvikalpānubhavarūpatāmāpādyamānaṃ smaraṇamātrameva parabrahmapradāyakam-ityucyate | evaṃ bhagavadarjunasaṃvādamātrasmaraṇādeva tattvāvāptyā śrīvijayavibhūtaya iti śivam || 78 || atra saṃgrahaślokaḥ bhaṅktvā jñānavimohamantharamayīṃ sattvādibhinnāṃ dhiyaṃ prāpya svātmavibhūtasundaratayā viṣṇuṃ vikalpātigam | yaktiṃcitsvarasodyadindriyanijavyāpāramātrasthite- rhelātaḥ kurute tadasya sakalaṃ saṃpadyate śaṅkaram || 18 || iti śrīmahāmaheśvarācāryavaryarājānakābhinavaguptapādaviracite śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahe'ṣṭādaśo'dhyāyaḥ || 18 || śrīmānkātyāyano'bhūdvararucisadṛśaḥ prasphuradbodhatṛpta-stadvaṃśālaṅkṛto yaḥ sthiramatirabhavatsauśukākhyo'tividvān | vipraḥ śrī bhūtirājastadanu samabhavattasya sūnurmahātmā yenāmī sarvalokāstamasi nipatitāḥ proddhṛtā bhānuneva || 1 || taccaraṇakamalamadhupo bhagavadgītārthasaṃgrahaṃ vyadadhāt | abhinavaguptaḥ saddivajaloṭakakṛtacodanāvaśataḥ || 2 || ata idamayathārthaṃ vā yathārthamapi sarvathā naiva | viduṣāmasūyanīyaṃ kṛtyamidaṃ bāndhavārthaṃ hi || 3 || abhinavarūpā śaktistadgupto yo maheśvaro devaḥ | tadubhayayāmalarūpamabhinavaguptaṃ śivaṃ vande || 4 || paripūrṇo'yaṃ śrīmadbhagavadgītārthasaṃgrahaḥ | kṛtistrinayanacaraṇasaroruha cintanalabdhaprasiddherabhinavaguptasyeti śivam || ########### END OF FILE #######