#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00105 Uniform title: brahmavidyopaniṣat Main title: yoga upaniṣads with the commentary of śrī upaniṣad brahmayogin Secondary title: brahmavidya upaniṣat Commentator : brahmayogin Alternate name : śrī upaniṣad brahmayogin Editor : śāstrī mahādeva Description: Notes: Transcribed by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S. G. Dyczkowski. Revision 0: June 14, 2007 Publisher : Adyar library and research centre Publication year : 1920 Publication city : Madras Publication country : India #################################################### brahmavidyopaniṣat saha nāvavatu- iti śāntiḥ brahmavidyārahasyārthapraṇavabrahmasūcanam atha brahmavidyopaniṣaducyate- prasādādbrahmaṇastasya viṣṇoradbhutakarmaṇaḥ | rahasyaṃ brahmavidyāyāṃ dhruvāgniḥ saṃpracakṣate || 1 || omityekākṣaraṃ brahma yaduktaṃ brahmavādibhiḥ | śarīraṃ tasya vakṣyāmi sthānaṃ kālatrayaṃ tathā || 2 || tatra devāstrayaḥ proktā loka vedāstrayo'gnayaḥ | tisro mātrārdhamātrā ca tryakṣarasya śivasya tu || 3 || vivaraṇam svāvidyātatkāryajātaṃ yadvidyāpahnavaṃ gatam | taddhaṃsavidyāniṣpannaṃ rāmacandrapadaṃ bhaje || iha khalu kṛṣṇayajurvedapravibhakteyaṃ brahmavidyopaniṣat praṇavahaṃsavidyātadvedyabrahmānubhūtiṃ prakaṭayantī brahmamātraparyavasannā vijṛmbhate | asyāḥ svalpagranthato p. 250) vivaraṇamārabhyate | upedghātādikamasyāḥ kaṭhavallyādisamam | brahmaviṣṇuprasādalabhyeyamiti vidyā stūyate | śrutireva svājñajanān pratyevamāha- athetyādinā | atha svājñānāṃ brahmavidyocitasādhanasaṃpattyanantaram iyaṃ brahmaviyopaniṣaducyate | tat katham ? yaḥ sarvalokasraṣṭā pālayitā ca bhavati tasya brahmaṇaḥ aghaṭitaghaṭanāghaṭanapaṭutaraśakteradbhutakarmaṇo viṣṇośca prasādāt brahmavidyāyāṃ yat rahasyaṃ, anadhikāriṇe gopanīyatvāt, svājñānatatkāryasvātiriktaprapañcatūlācalabhasmīkaraṇapaṭutvāt dhruvāgniḥ pratyak tadabhinnaparamātmeti samyak pracakṣate || 1 || kiṃ tatsvarūpamityākāṅkṣāyām- sarve vedā yat padamāmananti tapāṃsi sarvāṇi ca yadvadanti | yadicchanto brahmacaryaṃ caranti tatte padaṃ saṃgraheṇa bravīmyomityetat || ityādiśrutyanurodhena saprakāraṃ brahmālambanabhūtapraṇavasvarūpaṃ viśadīkaroti- omiti || 2-3 || praṇavamātrācatuṣṭayaprapañcanam ṛgvedo gārhapatyaṃ ca pṛthivī brahma eva ca | akārasya śarīraṃ tu vyākhyātaṃ brahmavādibhiḥ || 4 || yajurvedo'ntarikṣaṃ ca dakṣiṇāgnistathaiva ca | viṣṇuśca bhagavān deva ukāraḥ parikīrtitaḥ || 5 || sāmavedastathā dyauścāhavanīyastathaiva ca | īśvaraḥ paramo devo makāraḥ parikīrtitaḥ || 6 || sūryamaṇḍalamadhye'tha hyakāraḥ śaṅkhamadhyagaḥ | ukāraścandrasaṃkāśastasya madhye vyavasthitaḥ || 7 || p. 251) makārastvagnisaṃkāśo vidhūmo vidyutopamaḥ | tisro mātrāstathā jñeyāḥ somasūryāgnirūpiṇaḥ || 8 || śikhā tu dīpasaṃkāśā tasminnupari vartate | ardhamātrā tathā jñeyā praṇavasyopari sthitā || 9 || sūtrārthaṃ vyākaroti- ṛgveda iti | brahma eva ca, brahmā ityarthaḥ || 4-6 || akārādeḥ sthānaṃ varṇaṃ cāha- sūryeti || 7-8 || evaṃ mātrātrayaṃ prapañcayitvā atha ardhamātrāṃ prapañcayati- śikhā tviti | yathā dīpe dīpaśikhā vartate tathā praṇavopari ardhamātrā vartata ityarthaḥ || 9 || suṣumnāyogena nāḍīśūryayoḥ bhedanam padmasūtranibhā sūkṣmā śikhā sā dṛśyate parā | sā nāḍī sūryasaṃkāśā sūryaṃ bhittvā tathā parā || 10 || dvisaptatisahasrāṇi nāḍīṃ bhittvā ca mūrdhani | varadā sarvabhūtānāṃ sarvaṃ vyāpyeva tiṣṭhati || 11 || suṣumnāsvarūpakathanaṃ praṇavānusaṃdhānavidhānaṃ tatsarvāvapādādhikaraṇabrahmajñānaphalaṃ cāha- padmeti | suṣumnāyāḥ sūryanāḍitvena taddvārotkrāntasya mūrdhni brahmarandhre lakṣyānusaṃdhānaṃ kurvataḥ dvisaptatisahasranāḍībhedanaṃ sūryamaṇḍalabhedanaṃ ca upapadyata ityarthaḥ || 10-11 || praṇavanādalayena mokṣaprāptiḥ kāṃsyaghaṇṭāninādastu yathā līyati śāntaye | oṃkārastu tathā yojyaḥ śāntaye sarvamicchatā || 12 || p. 252) yasmin sa līyate śabdastatparaṃ brahma gīyate | dhiyaṃ hi līyate brahma so'mṛtatvāya kalpate || 13 || evaṃ yogābhyāsamakurvato'pi praṇavālambanena tatphalaṃ prāptuṃ śakyamityāha- kāṃsyeti | hemamūlikāṣoḍaśavārasaṃskṛtakāṃsyaghaṇṭānādaśāntivat ṣoḍaśamātrākāloccāritapraṇavanādalayakṛt yogī ya evaṃ praṇavajapaṃ karoti || 12 || yasya- dhiyamiti vibhaktivyatyayaḥ, prathamārthe dvitīyā- dhīḥ antaḥkaraṇaṃ praṇavanādena sākaṃ vilīyate so'yaṃ yogī tallayādhikaraṇabrahmabhūyāya amṛtatvāya svātiriktāstitvabhramamokṣāya kalpate || 13 || jīvasvarūpanirūpaṇam vāyustejastathākāśastrividho jīvasaṃjñakaḥ | sa jīvaḥ prāṇa ityukto vālāgraśatakalpitaḥ || 14 || nābhisthāne sthitaṃ viśvaṃ śuddhatattvaṃ sunirmalam | ādityamiva dīpyantaṃ raśmibhiścākhilaṃ śivam || 15 || haṃsavidyāprakaṭanāya tadvidyānuṣṭhātāraṃ jīvaṃ nirūpayati- vāyuriti || 14 || tasya sthānaṃ nirdiśati- nābhīti | viśvaṃ vaiśvānarāṃśaṃ vastutaḥ svagataheyāṃśāpāye śuddhatattvam | śivaṃ pratyañcamātmānam antaḥkaraṇayogato jīvaṃ paśyanti || 15 || bandhamokṣakāraṇanirūpaṇam sakāraṃ ca hakāraṃ ca jīvo japati sarvadā | nābhideśādviniṣkrāntaṃ viṣayavyāptivarjitam || 16 || p. 253) tenedaṃ niṣkalaṃ vidyāt kṣīrāt sarpiryathā tathā | kāraṇenātmanā yuktaḥ prāṇāyāmaiśca pañcabhiḥ || 17 || satuṣkalāsamāyukto bhrāmyate ca hṛdi sthitaḥ | golakastu yadā dehe kṣīradaṇḍena vāhataḥ || 18 || etasmin vasate śīghramaviśrāmaṃ mahākhagaḥ | yāvanniśvasito jīvastāvanniṣkalatāṃ gataḥ || 19 || nabhaḥsthaṃ niṣkalaṃ dhyātvā mucyate bhavabandhanāt | anāhatadhvaniyutaṃ haṃsaṃ yo veda hṛdgatam || 20 || svaprakāśacidānandaṃ sa haṃsa iti gīyate | so'yaṃ jīvaḥ ucchvāsaniḥśvāsacchalena sakāraṃ ca | niṣkramaṇavelāyāṃ viṣayavyāptivarjitam || 16 || yena hetunā viṣayaviralaḥ syāt tenedaṃ niṣkalam | yathā kṣīrāt kāraṇāt sarpiḥ kāryato bhinnamapi kāraṇāvasthāyāṃ kṣīrameva bhavati tathā ayaṃ sarpiḥsthānīyo jīvaḥ kṣīrasthānīyakāraṇenātmanā yukto bhavati | svakāraṇabhāvāpattisādhanaṃ kimityatra- prāṇāyāmaiśca pañcabhiḥ prāṇāyāmapratyāhāradhāraṇādhyānasamādhibhiḥ || 17 || viśvataijasaprājñaturyabhedena catuṣkalāsamāyukto bhavati | evaṃ hṛdi sthitaḥ san bandhamokṣatatkāryakalanāsu bhrāmyate cetyarthaḥ | yāvat brahmanāḍīṃ na praviśati tāvat aviśrāntaṃ saṃsaratītyāha- golakastviti | yadā yasmin kāle sthūladehe vidyamānamūlādhāratrikoṇāgravilasatsuṣumnāgolakastu kṣīradaṇḍena kṣīravaddhavaladaṇḍavat bhogaviśiṣṭakuṇḍalinīśaktitattvena prāṇena vā yāvat ahata anākrānto bhavati || 18 || tadā etasmin dehe mahākhago haṃsaḥ prāṇādhāro jīvaḥ aviśrāmam aviśrāntaṃ p. 254) yathā bhavati tathā yat svajñānanāśyaṃ śīghraṃ svājñānamavalambya vasate vasati, abhūtasaṃplavaṃ svajñānāvadhi saṃsaratītyarthaḥ | kadā tatsaṃsṛtinivṛttirityata āha- yāvaditi | ayaṃ jīvaḥ prāṇādivṛttimavaṣṭabhya yāvanniśvasito na śvasitaḥ prāṇanādivyāpāraviralo bhavati tāvat sarvakaraṇavyāpṛtyuparamaṇalakṣaṇanirvikalpakāvasthāyāṃ niṣkalatāṃ gato bhavati || 19 || hṛdayanabhasi tiṣṭhati upalabhyata iti nabhaḥsthaṃ prāṇādināmāntakalābhāvāt niṣkalamātmānaṃ dhyātvā bhavabandhanāt mucyate nivṛttasaṃsāraḥ kṛtakṛtyo bhavatītyarthaḥ | haṃsajñānī haṃsa evetyāha- anāhateti | anāhatadhvaniyutaṃ hṛdayavibhātanādopādhikamityarthaḥ || 20 || haṃsavidyayaiva parameśvaraprāptiḥ recakaṃ pūrakaṃ muktvā kumbhakena sthitaḥ sudhīḥ || 21 || nābhikande samaṃ kṛtvā prāṇāpānau samāhitaḥ | mastakasthāmṛtāsvādaṃ pītvā dhyānena sādaram || 22 || dīpākāraṃ mahādevaṃ jvalantaṃ nābhimadhyame | abhiṣicyāmṛtenaiva haṃsahaṃseti yo japet || 23 || jarāmaraṇarogādi na tasya bhuvi vidyate | evaṃ dine dine kuryādaṇimādivibhūtaye || 24 || īśvaratvamavāpnoti sadābhyāsarataḥ pumān | bahavo naikamārgeṇa prāptā nityatvamāgatāḥ || 25 || haṃsavidyāmṛte loke nāsti nityatvasādhanam | kevalakumbhake parameśvaraṃ dhyāyataḥ tadāptimāha- recakamiti || 21-24 || haṃsavidyāmṛte muktisādhanaṃ na kiṃcidastīti vidyāṃ stauti- bahava iti || 25 || p. 255) haṃsavidyāgurubhaktividhiḥ yo dadāti mahāvidyāṃ haṃsākhyāṃ pāvanīṃ parām || 26 || tasya dāsyaṃ sadā kuryāt prajñayā parayā saha | śubhaṃ vāśubhamanyadvā yaduktaṃ guruṇā bhuvi || 27 || tatkuryādavicāreṇa śiṣyaḥ saṃtoṣasaṃyutaḥ | haṃsavidyāmimāṃ labdhvā guruśuśrūṣayā naraḥ || 28 || ātmānamātmanā sākṣādbrahma buddhvā suniścalam | dehajātyādisaṃbandhān varṇāśramasamanvitān || 29 || vedaśāstrāṇi cānyāni pādapāṃsumiva tyajet | gurubhaktiṃ sadā kuryācchreyase bhūyase naraḥ || 30 || gurureva hariḥ sākṣānnānya ityabraṃvīcchrutiḥ || 31 || haṃsavidyopadeṣṭāram īśvaraṃ matvā tadājñānuvartī yogī tatprasādataḥ pratyagabhinnaṃ brahmāsmīti niścitya svātiriktamakhilaṃ tyaktvā yāvadupādhi gurudaivataikyaṃ bhāvayedityāha- yo dadātīti || 26- 29 || yāvadupādhiparyantaṃ tāvacchuśrūṣayet gurūn iti śrutyanurodhena gurubhaktiṃ sadā kuryāt || 30 || guruḥ sākṣāt ādinārāyaṇa eva iti śrutiḥ || 31 || ātmanaḥ śrutyācāryaikagamyatvam śrutyā yaduktaṃ paramārthametat tatsaṃśayo nātra tataḥ samastam | p. 256) śrutyā virodhe na bhavet pramāṇaṃ bhavedanarthāya vinā pramāṇam || 32 || dehasthaḥ sakalo jñeyo niṣkalo dehavarjitaḥ | āptopadeśagamyo'sau sarvataḥ kimavasthitaḥ || 33 || haṃsahaṃseti yo brūyāddhaṃso brahmā hariḥ śivaḥ | guruvaktrāttu labhyeta pratyakṣaṃ sarvatomukham || 34 || tileṣu ca yathā tailaṃ puṣpe gandha ivāsthitaḥ | puruṣasya śarīre'smin sa bāhyābhyantare sthitaḥ || 35 || śrutyuktaṃ pramāṇam | tadatiriktamapramāṇam | pramāṇāpramāṇānuṣṭhānataḥ svārthānarthau syātāmityāha- śrutyeti || 32 || dehayogāyogābhyāṃ sakalatvaniṣkalatvaṃ niṣkalasya deśikopadeśagamyatvaṃ cāha- dehastha iti | sarvavyāpako'pi niṣkalaḥ svācāryopadeśena gamyaḥ nānyathetyarthaḥ || 33 || ācāryaḥ ka ityata āha- haṃseti | uktārthametat || 34 || haṃsasya sadṛṣṭāntaṃ sarvavyāpakatāmāha- tileṣviti || 35 || sakalaniṣkaladevatāvivekaḥ ulkāhasto yathā kaścit dravyamālokya tāṃ tyajet | jñānena jñeyamālokya paścājjñānaṃ parityajet || 36 || puṣpavat sakalaṃ vidyādgandhastasya tu niṣkalaḥ | vṛkṣastu sakalaṃ vidyācchāyā tasya tu niṣkalā || 37 || p. 257) niṣkalaḥ sakalo bhāvaḥ sarvatraiva vyavasthitaḥ | upāyaḥ sakalastadvadupeyaścaiva niṣkalaḥ || 38 || sakale sakalo bhāvo niṣkale niṣkalastathā | ekamātro dvimātraśca trimātraścaiva bhedataḥ || 39 || ardhamātrā parā jñeyā tata ūrdhvaṃ parātparam | pañcadhā pañcadaivatyaṃ sakalaṃ paripaṭhyate || 40 || brahmaṇo hṛdayasthānaṃ kaṇṭhe viṣṇuḥ samāśritaḥ | tālumadhye sthito rudro lalāṭastho maheśvaraḥ || 41 || nāsāgre acyutaṃ vidyāttasyānte tu paraṃ padam | paratvāttu paraṃ nāstītyevaṃ śāstrasya nirṇayaḥ || 42 || dehātītaṃ tu taṃ vidyānnāsāgre dvādaśāṅgulam | tadantaṃ taṃ vijānīyāt tatrastho vyāpayet prabhuḥ || 43 || kaivalyāptāvapi tadupakārakajñānaṃ na tyājyamityatrāha- ulketi || 36 || dṛśyādṛśyayoḥ sakalaniṣkalatvaṃ cāha- puṣpavaditi | vṛkṣaḥ svāvidyāpādaḥ | svajñānavraścanāt vṛkṣatvaṃ, taddhetumāyāyāḥ tacchādakatvāt chāyātvam ityarthaḥ || 37 || evaṃ niṣkalasakalabhāvaḥ sarvatra vartata ityāha- niṣkala iti | svātiriktakalāviśiṣṭasvāvidyāpade sakalabhāvaḥ | tadapavādādhikaraṇe niṣkale sakalasāpekṣataḥ sapratiyogikaniṣkale sāpekṣaprabhavasapratiyogikaniṣkalagatasaviśeṣāpahnavāt niṣpratiyogikaniṣkalātmā avaśiṣyata ityarthaḥ || 38 || akārādimātrācatuṣṭayāt paraṃ brahmetyāha- ekamātra iti || 39 || akārādimātrātrayāpekṣayā ardhamātrā | hṛdayādipañcasthānāsanapañcabrahmātītaṃ paraṃ brahmaiva, tasya sarvaparatvena tatparaṃ nāstītyāha- pañcadheti || 40-41 || acyutaṃ sadāśivam || 42 || p. 258) tasya dehātītatvaṃ vyāpakatvaṃ cāha- deheti | prāṇalayasthānaṃ nāsāgradvādaśāṅgulaṃ yaḥ tallayādhāraḥ taṃ dehātītaṃ pratyagātmānaṃ vidyāt | yaḥ pratyagbhāvaviralaḥ tadantaṃ taṃ paramātmānaṃ jānīyāt | so'yaṃ paramātmā prabhuḥ tatrasthaḥ sarvātītapade sthito'pi svavikalpitaṃ viśvaṃ viśvavirāḍotrādyātmanā vyāpayet || 43 || yogasya paramagopyatvam, uttamādhikāriṇa eva dātavyatvaṃ ca mano'pyanyatra nikṣiptaṃ cakṣuranyatra pātitam | tathāpi yogināṃ yogo hyavicchinnaḥ pravartate || 44 || etattu paramaṃ guhyametattu paramaṃ śubham | nātaḥ parataraṃ kiṃcinnātaḥ parataraṃ śubham || 45 || śuddhajñānāmṛtaṃ prāpya paramākṣaranirṇayam | guhyādguhyatamaṃ gopyaṃ grahaṇīyaṃ prayatnataḥ || 46 || nāputrāya pradātavyaṃ nāśiṣyāya kadācana | gurudevāya bhaktāya nityaṃ bhaktiparāya ca || 47 || pradātavyamidaṃ śāstraṃ netarebhyaḥ pradāpayet | dātāsya narakaṃ yāti sidhyate na kadācana || 48 || yogināṃ karaṇagrāmasya svasvavyāpāravyagratvena yogavicchittiḥ syādityāha- mano'pīti | manastu svātmano'nyatra nāde nikṣiptaṃ tathā cakṣurapi nāsāgre pātitaṃ saṃkalparūpādiviṣayāduparatam | svāntarbāhyayogavighnābhāvāt yogiyogasya avicchinnatvaṃ yujyata ityarthaḥ || 44 || yat yogamukhyaphalaṃ tadatiriktarahasyaṃ nāstītyāha- etaditi || 45 || sarvamanyat parityajya p. 259) paramākṣarajñānameva sadā grāhyam ityāha- śuddheti || paramākṣaranirṇayātmakaṃ jñānaṃ prayatnāddeśikamukhena grahaṇīyaṃ grāhyam || 46 || yadevaṃ guhyatamaṃ tat uttamādhikāriṇe dātavyaṃ taditarebhyo na dātavyam | yadi dadyāt tadā dātuḥ narakapātaḥ syādityāha- neti || 47-48 || kevalaśāstrajñānavato'pi pāpapuṇyalepābhāvaḥ gṛhastho brahmacārī vā vānaprastho'tha bhikṣukaḥ | yatra tatra sthito jñānī paramākṣaravit sadā || 49 || viṣayī viṣayāsakto yāti dehāntare śubham | jñānādevāsya śāstrasya sarvāvastho'pi mānavaḥ || 50 || brahmahatyāśvamedhādyaiḥ puṇyapāpairna lipyate | yaḥ ko'pi vā vṛttyādijñānādeva kṛtārtho bhavati tasya na puṇyapāpalepo'stītyāha- gṛhastha iti | ābhāsato'pi viṣayāsaktidarśanāt ayaṃ saviśeṣajñānī || 49 || tasya dehāvasānasamaye viṣayāsaktivairalyāt śubhaprāptiriṣyata ityarthaḥ | kevalaśāstrajanyajñānāt āgāmipuṇyapāpālepo bhavatītyarthaḥ || 50 || trividhā ācāryāḥ codako bodhakaścaiva mokṣadaśca paraḥ smṛtaḥ || 51 || ityeṣāṃ trividho jñeya ācāryastu mahītale | codako darśayenmārgaṃ bodhakaḥ sthānamādiśet || 52 || mokṣadastu paraṃ tattvaṃ yajjñātvāmṛtamaśnute | p. 260) codakādibhedena deśikatraividhyaṃ tajjñānataḥ kṛtakṛtyatāṃ cāha- codaka iti || 51 || ahaṃ brahmāsmi ityanusaṃdhānaṃ kuryāditi svājñaṃ brahmābhimukhyena codayatīti codako vedāntaḥ, mārgadarśakatvāt | tat tvameva tvameva tat iti svājñaṃ bodhayatīti bodhako deśikaḥ, brahmaprāpakatvāt || 52 || matsvarūpameva sarvaṃ māmeva prāpsyasi madvyatiriktamaṇumātraṃ na vidyate iti paramopadeśena svātiriktabhramamokṣaṃ dadātīti mokṣadaḥ parameśvaraḥ, paratattvasvarūpatvāt | yajjñānāt mumukṣuḥ amṛto bhavati so'yam īśvara ityarthaḥ || praṇavahaṃsānusaṃdhānātmakaṃ pratyakṣayajanam pratyakṣayajanaṃ dehe saṃkṣepācchṛṇu gautama || 53 || teneṣṭvā sa naro yāti śāśvataṃ padamavyayam | svayameva kṛtaḥ paśyeddehe binduṃ ca niṣkalam || 54 || ayane dve ca viṣuve sadā paśyati mārgavit | kṛtvā yāmaṃ purā vatsa recapūrakakumbhakān || 55 || pūrvaṃ cobhayamuccārya arcayettu yathākramam | namaskāreṇa yogena mudrayārabhya cārcayet || 56 || sūryasya grahaṇaṃ vatsa pratyakṣayajanaṃ smṛtam | kiṃ tat pratyakṣayajanamityatra śṛṇvetat ityāha- pratyakṣeti || 53 || yadā prāṇaḥ piṅgalayā kuṇḍalinīsthānaṃ praviśati tadeva sūryagrahaṇaṃ, yeneṣṭvā muniḥ brahmapadam eti tat pratyakṣayajanamityāha- svayameveti | iḍāpiṅgalayoḥ piṅgaleḍayoḥ kramaṇam uttarāyaṇadakṣiṇāyane bhavataḥ tathā mūlādhāre mūrdhani ca p. 261) yadā prāṇaḥ praviśati tadā dve viṣuve bhavataḥ | evamanayaviṣuvadvaye ca prāṇamārgavit svayameva dehe binduṃ sakalaṃ niṣkalaṃ ca sadā paśyet paśyati | he vatsa purā ādau recakapūrakakumbhakān sahitān kevalān vā aharahaḥ yāmamātraṃ kṛtvā || 54-55 || om iti haṃsa iti ca yanmantradvayaṃ pūrvamuktaṃ tadubhayaṃ cārthānusaṃdhānapūrvakamuccārya yaḥ praṇavārtho haṃsaḥ so'hamityanusaṃdhānaṃ namaskārayogaḥ, aikyānusaṃdhānasya namaskārayogatvāt namastvaikyaṃ pravadet iti śruteḥ | tena namaskārayogena svātiriktaṃ neti cinmudrayā śāṃbhavīkhecarīmudrayā vā yuktaḥ san yathākramamātmānam arcayet, sadā so'hamasmīti dhyāyet, so'haṃbhāvena pūjayet iti śruteḥ || 56 || idameva hi pratyakṣayajanaṃ vijñeyaṃ || haṃsayogalabdhajñānāt sāyujyaprāptiḥ jñānāt sāyujyamevoktaṃ toye toyaṃ yathā tathā || 57 || ete guṇāḥ pravartante yogamārgakṛtaśramaiḥ | yasmādyogaṃ samādāya sarvaduḥkhabahiṣkṛtaḥ || 58 || yogadhyānaṃ sadā kṛtvā jñānaṃ tanmayatāṃ vrajet | jñānāt svarūpaṃ paramaṃ haṃsamantraṃ samuccaret || 59 || brahmajñānāt jale jalayogavat sāyujyaṃ pratyakparaikyamuktaṃ yogibhiḥ || 57 || evaṃ jīvanmuktaguṇāḥ pravartante | yasmāt evaṃ yogābhyāsataḥ sarvaduḥkhabahiṣkṛto bhavati tasmāt yogadhyānaṃ sadā kṛtvā tatprabhavavijñānamavāpya jñānasamakālaṃ brahmamātratāmityādityarthaḥ || 58 || yadyat antarbāhyavilasitaṃ tattat haṃsa eva, haṃsātiriktaṃ na kiṃcidastīti jñānī paramahaṃsaḥ paramātmā bhavatītyāha- jñānāditi | haṃsaḥ so'hamiti yaḥ sadā haṃsamantramuccaret so'yaṃ p. 262) so'hamiti jñānāt haṃsasya yat paramaṃ svarūpaṃ yat niṣpratiyogikasvamātram avaśiṣyate tadeva bhavatītyarthaḥ || 59 || haṃsopalabdhisthānam prāṇināṃ dehamadhye tu sthito haṃsaḥ sadācyutaḥ | haṃsa eva paraṃ satyaṃ haṃsa eva tu satyakam || 60 || haṃsa eva paraṃ vākyaṃ haṃsa eva tu vaidikam | haṃsa eva paro rudro haṃsa eva parātparam || 61 || sarvadevasya madhyastho haṃsa eva maheśvaraḥ | pṛthivyādiśivāntaṃ tu akārādyāśca varṇakāḥ || 62 || kūṭāntā haṃsa eva syānmātṛketi vyavasthitāḥ | sa kutropalabhyata ityata āha- prāṇināmiti | nityānusaṃdhānāt svamātrācyuto haṃsaḥ hṛdyevopalabhyate ityarthaḥ | haṃsasya sārvātmyamāha- haṃsa eveti | akṣākṣādhipāntaryāmitvāt || 60-61 || abhidheyamabhidhānaṃ ca haṃsa evetyāha- pṛthivyādīti || 62 || kūṭaśabdena kṣakāra ucyate || haṃsamātrānusmaraṇapūrvakasamādhyabhyāsaḥ mātṛkārahitaṃ mantramādiśyante na kutracit || 63 || haṃsajyotiranūpamyaṃ devamadhye vyavasthitam | dakṣiṇāmukhamāśritya jñānamudrāṃ prakalpayet || 64 || p. 263) sadā samādhiṃ kurvīta haṃsamantramanusmaran | nirmalasphaṭikākāraṃ divyarūpamanūpamam || 65 || madhyadeśe paraṃ haṃsaṃ jñānamudrātmarūpakam | mātṛkāmantrayoraikyaṃ haṃsajyotiravagamya jñānamudrāmābadhya svātmamantraṃ smaran sadā samādhiṃ kurvītetyāha- mātṛketi | anūpamyam anūpamaṃ nirūpamaṃ sarvadevamadhye dakṣiṇābhimukhaṃ devamāśritya || 63-64 || devaṃ kīdṛśamityatra nirmaleti || 65 || haṃsasyāsananirūpaṇam prāṇāpānasamānāścodānavyānau ca vāyavaḥ || 66 || pañcakarmendriyairyuktāḥ kriyāśaktibalodyatāḥ | nāgaḥ kūrmaśca kṛkaro devadatto dhanaṃjayaḥ || 67 || pañcajñānendriyairyuktā jñānaśaktibalodyatāḥ | pāvakaḥ śaktimadhye tu nābhicakre raviḥ sthitaḥ || 68 || baddhamudrā kṛtā yena nāsāgre tu svalocane | haṃsaḥ kva āsanamarhatītyatra nābhicakre nāsāgre netrayośca vyavasthita ityāha- prāṇeti || 66-67 || śaktidvayamadhye mūlādhārasthapāvakarūpeṇa haṃsa eva sthitaḥ | yena nāsāgre svalocane ca baddhakhecarīmudrā kṛtā so'yaṃ haṃso ravirbhūtvā nābhicakre nāsāgre locanayośca sthita ityarthaḥ || 68 || haṃsayogābhyāsakramaḥ akāre bahnirityāhurukāre hṛdi saṃsthitaḥ || 69 || p. 264) makāre ca bhruvormadhye prāṇaśaktyā prabodhayet | brahmagranthirakāre ca viṣṇugranthirhṛdi sthitaḥ || 70 || rudragranthirbhruvormadhye bhidyate'kṣaravāyunā | akāre saṃsthito brahmā ukāre viṣṇurāsthitaḥ || 71 || makāre saṃsthito rudrastato'syāntaḥ parātparaḥ | kaṇṭhaṃ saṃkucya nāḍyādau stambhite yena śaktitaḥ || 72 || rasanā pīḍyamāneyaṃ ṣoṣaśīvordhvagāminī | trikūṭaṃ trividhaṃ caiva golākhaṃ nikharaṃ tathā || 73 || triśaṃkhaṃ vajramoṃkāramūrdhvanālaṃ bhrūvormukham | kuṇḍalīṃ cālayan prāṇān bhedayan śaśimaṇḍalam || 74 || sādhayan vajrakumbhāni nava dvārāṇi bandhayet | sumanaḥpavanārūḍhaḥ sarāgo nirguṇastathā || 75 || brahmasthāne tu nādaḥ syācchaṃkinyamṛtavarṣiṇī | ṣaṭcakramaṇḍaloddhāraṃ jñānadīpaṃ prakāśayet || 76 || sarvabhūtasthitaṃ devaṃ sarveśaṃ nityamarcayet | ātmarūpaṃ tamālokya jñānarūpaṃ nirāmayam || 77 || dṛśyaṃ taṃ divyarūpeṇa sarvavyāpī nirañjanaḥ | haṃsa haṃsa vadedvākyaṃ prāṇināṃ dehamāśritaḥ | sa prāṇāpānayorgranthirajapetyabhidhīyate || 78 || p. 265) sahasramekaṃ dvyayutaṃ ṣaṭ śataṃ caiva sarvadā | uccaran patito haṃsaḥ so'hamityabhidhīyate || 79 || pūrvabhāge hyadholiṅgaṃ śikhinyāṃ caiva paścimam | jyotirliṅgaṃ bhruvormadhye nityaṃ dhyāyet sadā yatiḥ || 80 || virāḍādirūpeṇākārādimātrātraye yo vaset taṃ prāṇaśaktyā bodhayedityāha- akāra iti | akāre mūlādhāre ca vahniḥ vaiśvānaro vartata ityāhuḥ | śiṣṭaṃ spaṣṭam || 69 || yathoktasthānaviśiṣṭākārādimātrātraye yat vidyate granthitrayaṃ taddhaṃsajñānavāyunā bhidyate | tata akārādau brahmādayaḥ prakāśante | taddehakalanāpāye nirviśeṣaparamātmā svamātraṃ prakāśata ityāha- brahmeti || 70-71 || taddarśanagranthitrayabhedanopāyatayā yogamupadiśati- kaṇṭhamiti | jālaṃdharabandhena kaṇṭhaṃ saṃkucya siddhāsanārūḍhena yena yoginā nāḍyādau suṣumnāmūle kuṇḍalinīśaktitaḥ kuṇḍalinīśaktyā saha dṛṣṭiprāṇādau stambhite sati || 72 || atha ūrdhvamunnamata ityoṃkāraḥ iti śrutyanurodhenākārādiparāntaṣoḍaśāvayavā yasya saḥ ṣoḍaśīpraṇava iva urdhvagāminī ghaṇṭikākuharagāminī iyaṃ jihvā pīḍyamānā bhavati tanutāmetya brahmabilaṃ praviśati | tadā tisro nāḍyo yatraikyaṃ bhajanti taṃ trikūṭaṃ bhrūmadhyaṃ mūlādhāraviśuddhyādibhedena tat trividhaṃ virājate | tatra gośabdena pṛthivyādibhūtapañcakatatkāryamucyate, tannityādipralaye yadātmanā līyate seyaṃ golā avyaktaśaktiḥ, tadātmakaṃ kha golākham avyākṛtākāśaṃ yasmāt nirgataṃ vyākṛtāvyākṛtākāśādipṛthivyantaṃ tannikharaṃ cidākāśaṃ yogiramaṇasthānaṃ brahma ca vidyata ityarthaḥ | yadvā- gośabdena jihvocyate | tathā ca haṭhatantre āmnāyate- gomāṃsaṃ bhakṣayet ityaṃśavivaraṇe gośabdeneritā jihvā ityuktatvāt | śiṣṭaṃ samānam || 73 || punaḥ trikūṭaviśeṣaṇametat- icchānicchāparecchāprabhavasvāntarupalabhyamānaṃ triśaṃ sukhaduḥkhatrayaṃ khādatīti triśaṃkham, ayogibhiḥ p. 266) kadāpi durbhedyatvāt vajram, oṃkāram akārādimātrātrayāvasānasthānatvāt, ūrdhvanālaṃ bhruvormukhaṃ bhrūmadhyam | yadi tatra yogī jyotirliṅgaṃ draṣṭumicchati tadā śakticālanādyupāyato jñānadīpaṃ paśyatītyāha- kuṇḍalīmiti || 74 || sūryojjyāyīśītalyādīni vajrakumbhakāni, teṣāṃ granthitrayabhedanapaṭutvāt | tato nādaḥ āvirbhavatītyāha- sumana iti | sumanaḥ manojñatvāt pavanārūḍhaḥ prāṇopādhikatvāt sarāgo naisargikatvāt tathā nirguṇaḥ tama-ādiguṇatrayāspṛṣṭatvāt || 75 || daharaṃ puṇḍarīkaṃ veśma iti śrutisiddhabrahmasthāne nādāvirbhāvaḥ syāt | śaṃ sudhāṃ kiratīti śaṃkinī cāndrī kalā amṛtavarṣiṇī bhavati | tato yogī pratyagrūpeṇa prakāśayedityāha- ṣaḍiti | mūlādhārādiṣaṭcakramaṇḍalam adhomukham ūrdhvaṃ dharatīti ṣaṭcakramaṇḍaloddhāraṃ jñānājñānavṛttiṃ dīpayatīti jñānadīpaṃ pratyaktattvaṃ, tadrūpeṇa vidvān prakāśayedityarthaḥ || 76 || pratyañcaṃ sarvāntaratvena bhāvayedityāha- sarveti | tataḥ pratyagabhinnaparaṃ brahmāsmīti dhyāyedityāha- ātmeti || 77 || jñānibhiḥ divyarūpeṇa dṛśyaṃ taṃ paramātmānaṃ pratyagabhedena yo jānāti so'yaṃ muniḥ sarvavyāpī nirañjano bhūtvā | haṃsahaṃseti vīpsayā haṃsaḥ so'ham iti vākyaṃ vadediti dyotyate | yo'yaṃ haṃsānusaṃdhānavyāpāraḥ saḥ || 78 || ajapājapasaṃkhyeyattāmāha- sahasramiti || 79 || evaṃ haṃsayoginā yatinā pratyahaṃ yat kartavyaṃ tadāha- pūrveti | suṣumnāyāḥ pūrvabhāge mūlādhāracakre hyadholiṅga varājatattvaṃ dhyāyet | tasya madhye mahānagnirviśvārcirviśvatomukhaḥ iti śrutyanurodhena anāhatasthaśikhinyāṃ pāvakajvālāyāṃ paścimaṃ sautraṃ pratyagātmaliṅgaṃ vā ahamasmīti dhyāyet | bhruvorājñācakramadhye tu brahmamātrabhāvāpattau yatata iti yatiḥ muniḥ jyotiraiśvaraṃ nityaṃ niṣpratiyogikabrahmamātraliṅgaṃ vā sadā dhyāyet ahamasmītyanusaṃdhānaṃ kuryādityarthaḥ || 80 || p. 267) haṃsayoginā anusaṃdheyamātmasvarūpam acyuto'hamacintyo'hamatarkyo'hamajo'smyaham | avraṇo'hamakāyoha manaṅgo'smyabhayo'smyaham || 81 || aśabdo'hamarūpo'hamasparśo'smyahamadvayaḥ | araso'hamagandho'hamanādiramṛto'smyaham || 82 || akṣayo'hamaliṅgo'hamajaro'smyakalo'smyaham | aprāṇo'hamamūko'hamacintyo'smyakṛto'smyaham || 83 || antaryāmyahamagrāhyo'nirdeśyo'hamalakṣaṇaḥ | agotro'hamagātro'hamacakṣuṣko'smyavāgaham || 84 || adreśyo'hamavarṇo'hamakhaṇḍo'smyahamadbhutaḥ | aśruto'hamadṛṣṭo'hamanveṣṭavyo'maro'smyaham || 85 || avāyurapyanākāśo'tejaso'vyabhicāryaham | amato'hamajāto'hamatisūkṣmo'vikāryaham || 86 || arajasko'tamasko'hamasattvo'smyaguṇo'smyaham | amāyo'nubhavātmāhamananyo'viṣayo'smyaham || 87 || advaito'hamapūrṇo'hamabādhyo'hamanantaraḥ | aśrotro'hamadīrgho'hamavyakto'hamanāmayaḥ || 88 || advayānandavijñānaghano'smyahamavikriyaḥ | aniccho'hamalepo'hamakartāsmyahamadvayaḥ || 89 || p. 268) avidyākāryahīno'hamavāṅmanasagocaraḥ | analpo'hamaśoko'hamavikalpo'smyavijvalan || 90 || ādimadhyāntahīno'hamākāśasadṛśo'smyaham | ātmacaitanyarūpo'hamahamānandacidghanaḥ || 91 || ānandāmṛtarūpo'hamātmasaṃstho'hamantaraḥ | ātmakāmo'hamākāśāt paramātmeśvaro'smyaham || 92 || īśāno'smyahamīḍyo'hamahamuttamapūruṣaḥ | utkṛṣṭo'hamupadraṣṭāhamuttarataro'smyaham || 93 || kevalo'haṃ kaviḥ karmādhyakṣo'haṃ karaṇādhipaḥ | guhāśayo'haṃ goptāhaṃ cakṣuṣaścakṣurasmyaham || 94 || cidānando'smyahaṃ cetāścidghanaścinmayo'smyaham | jyotirmayo'smyahaṃ jyāyān jyotiṣāṃ jyotirasmyaham || 95 || tamasaḥ sākṣyahaṃ turyaturyo'haṃ tamasaḥ paraḥ | divyo devo'smi durdaśo dṛṣṭādhyāyo dhruvo'smyaham || 96 || nityo'haṃ niravadyo'haṃ niṣkriyo'smi nirañjanaḥ | nirmalo nirvikalpo'haṃ nirākhyāto'smi niścalaḥ || 97 || nirvikāro nityapūto nirguṇo niḥspṛho'smyaham | nirindriyo nityantāhaṃ nirapekṣo'smi niṣkalaḥ || 98 || puruṣaḥ paramātmāhaṃ purāṇaḥ paramo'smyaham | parāvaro'smyahaṃ prājñaḥ prapañcopaśamo'smyaham || 99 || p. 269) parāmṛto'smyahaṃ pūrṇaḥ prabhurasmi purātanaḥ | pūrṇānandaikabodho'haṃ pratyagekaraso'smyaham || 100 || prajñāto'haṃ praśānto'haṃ prakāśaḥ parameśvaraḥ | ekadhā cintyamāno'haṃ dvaitādvaitavilakṣaṇaḥ || 101 || buddho'haṃ bhūtapālo'haṃ bhārūpo bhagavānaham | mahādevo mahānasmi mahājñeyo maheśvaraḥ || 102 || vimukto'haṃ vibhurahaṃ vareṇyo vyāpako'smyaham | vaiśvānaro vāsudevo viśvataścakṣurasmyaham || 103 || viśvādhiko'haṃ viśado viṣṇurviśvakṛdasmyaham | śuddho'smi śukraḥ śānto'smi śāśvato'smi śivo'smyaham || 104 || sarvabhūtāntarātmāhamahamasmi sanātanaḥ | ahaṃ sakṛdvibhāto'smi sve mahimni sadā sthitaḥ || 105 || sarvāntaraḥ svayaṃjyotiḥ sarvādhipatirasmyaham | sarvabhūtādhivāso'haṃ sarvavyāpī svarāḍaham || 106 || samastasākṣī sarvātmā sarvabhūtaguhāśayaḥ | sarvendriyaguṇābhāsaḥ sarvendriyavivarjitaḥ || 107 || sthānatrayavyatīto'haṃ sarvānugrāhako'smyaham | saccidānandapūrṇātmā sarvapremāspado'smyaham || 108 || saccidānandamātro'haṃ svaprakāśo'smi ciddhanaḥ | sattvasvarūpasanmātrasiddhasarvātmako'smyaham || 109 || p. 270) sarvādhiṣṭhānasanmātraḥ sarvabandhaharo'smyaham | sarvagrāso'smyahaṃ sarvadraṣṭā sarvānubhūraham || 110 || evaṃ yo veda tattvena sa vai puruṣa ucyate || ityupaniṣat || yathā yathā yatibhiḥ anusaṃdheyaṃ tadevāha- acyuto'hamityādinā | acyuto'ham, acyutasvabhāvāt, acintyaḥ cittavṛttyabhāvāt, atarkyaḥ anirvācyatvāt, ajaḥ janmādyabhāvāt | avraṇa ityādiviśeṣaṇatrayaṃ śarīratrayapratiṣedhārtham | abhayaḥ, bhayahetudvaitābhāvāt || 81 || kiṃ ca- aśabdo'hamityādi | pañcatanmātravairalyāt śabdādipratiṣedhasiddho'smi | advayaḥ, dvaitābhāvāt | anādiramṛtaḥ, saṃbhūtipralayābhāvāt || 82 || kiṃ ca- akṣayo'hamityādi | akṣayo'haṃ, kṣayiṣṇusthūlaśarīrābhāvāt | aliṅgaḥ, acihnatvāt | ajaraḥ, jarādiṣaḍūrmyabhāvāt | aprāṇo'hamamūko'haṃ saprāṇavāgindriyābhāvāt | akṛtaḥ, kṛtihetvabhāvāt || 83 || kiṃ ca- antaryāmyahamityādi | antaryāmī, sarvāntaratvāt | agrāhyaḥ karaṇaiḥ | anirdeśyaḥ anidaṃsvarūpatvāt alakṣaṇaḥ, lakṣaṇātrayābhāvāt | agotraḥ, kulagotravivarjitatvāt | acakṣuṣkaḥ, jñānākṣābhāvāt | avāk, karmākṣābhāvāt || 84 || kiṃ ca- adreśyo'hamityādi | dṛśyābhāvāt adreśyaḥ | avarṇaḥ varṇāśramābhāvāt | akhaṇḍaḥ pūrṇatvāt | adbhutaḥ- svasya niṣpratiyogikasvamātratve'pi svājñādidṛṣṭyanurodhena jāgrajjāgradādyavikalpānujñaikarasāntavat bhānāt adbhutatvaṃ yujyate | vedāntavākyeṣu mumukṣubhiḥ anveṣṭavyaḥ | amaraḥ pāramārthikanityatvāt || 85 || kiṃ ca- avāyurityādi | vāyvākāśatejograhaṇaṃ jalapṛthivyupalakṣaṇam | atejasa iti ṣaṣṭhī prathamārthā | avyabhicārī sadekarūpatvāt | antaḥkaraṇavṛttibhiḥ amataḥ ajātaḥ p. 271) ajatvāt | atisūkṣmaḥ keśakoṭyaṃśaikabhāgasūkṣmāvyaktādapi sūkṣmatvāt | avikārī vikārakalanāvairalyāt || 86 || kiṃ ca- arajaska ityādi | guṇatrayaguṇasāmyābhāvato nirguṇatvāt | amāyaḥ nirmāyatvāt | anubhavātmā vijñānagamyatvāt | ananyaḥ brahmābhinnatvāt | aviṣayaḥ nirviṣayatvāt || 87 || advaitaḥ niṣpratiyogikatvāt | apūrṇaḥ jīvātmanā paricchinnadṛṣṭitvāt | yadvā- akāravācyaviṣṇvātmanā sarvatra pūrṇatvāt | abāhyo'hamanantaraḥ svabāhyāntaḥkalanāvairalyāt | akaraṇatvāt parimāṇābhāvāt adṛśyatvāt asnāviratvācca aśrotrādiviśeṣaṇacatuṣṭayamupapadyate || 88 || kiṃ ca- advayeti | pūrṇānandabodhasvarūpatvāt anicchaḥ || 89 || analpaḥ aparicchinnatvāt | aśoko'haṃ nirahaṃkṛtitvāt | avikalpaḥ nirvikalpatvāt | avijvalan niragnitvāt || 90 || ādimadhyāntaśūnyaḥ utpattisthitipralayābhāvāt | ākāśasadṛśaḥ cidākāśatvāt || 91 || ātmasaṃsthaḥ sve mahimni sthitatvāt | antaraḥ sarvāntaratvāt || 92 || uttamapūruṣaḥ kṣarākṣarākalanāviralapuruṣottamatvāt, uttamaḥ puruṣastvanyaḥ paramātmetyudāhṛtaḥ iti smṛteḥ | sarvasmāt utkṛṣṭaḥ | upadraṣṭā sarvasākṣisvarūpatvāt | uttarataraḥ sarvottaratvāt || 93 || kevalaḥ aśeṣaviśeṣābhāvāt | kaviḥ krāntadarśitvāt | karmādhyakṣaḥ karmiṇāṃ karmaphaladātṛtvāt | karaṇādhipaḥ digvātādirūpatvāt | guhāśayaḥ sarvapratyaksvarūpatvāt | goptā viṣṇutvāt | cakṣuṣaścakṣuḥ cakṣurādīndriyapravṛttinimittatvāt || 94 || acetanacetayitṛtvāt cetāḥ | jyāyān pṛthivyādeḥ | jyotiṣāṃ jyotiḥ sūryādiprakāśakatvāt || 95 || dhruvaḥ śāśvatatvāt || 96 || nirañjanaḥ asaṅgatvāt || 97-100 || ekadhā cintyamāno'haṃ sarvāpahnavasiddhaṃ brahma, niṣpratiyogikaikarūpeṇa cintanīyatvāt | sāpekṣadvaitādvaitavilakṣaṇaḥ niṣpratiyogikaparamādvaitarūpatvāt || 101-103 || śivaḥ svātiriktāśivagrāsatvāt || 104 || sakṛdvibhātaḥ nirāvṛtaprakāśaḥ || 105 || svarāṭ svamātratayā rājamānatvāt || 106 || sarvendriyaguṇābhāsaḥ sarvendriyavivarjitaḥ, svājñasvajñadṛṣṭibhyāmityarthaḥ || 107 || jāgradādisthānatrayavyatīto'ham || 108-110 || p. 272) vidyāphalamāha- evamiti | acyuto'hamityādisarvānubhūrityantasvānubhūtivākyāni svānubhūtimahāvākyaratnāvalīprabhālocane prāyaśo vyākhyātāni ityupaniṣacchabdaḥ brahmavidyopaniṣatsamāptyarthaḥ || śrīvāsudevendraśiṣyopaniṣadbrahmayoginā | brahmavidyopaniṣado vyākhyeyaṃ likhitā laghu | prakṛtopaniṣadvyākhyā saptatyadhiśatadvayam || iti śrīmadīśādyaṣṭottaraśatopaniṣacchāstravivaraṇe catvāriṃśatsaṃkhyāpūrakaṃ brahmavidyopaniṣadvivaraṇaṃ saṃpūraṇam ########### END OF FILE #######