#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00106 Uniform title: dhyānabindūpaniṣat Main title: yoga upaniṣads with the commentary of śrī upaniṣad brahmayogin Secondary title: dhyānabindu upaniṣat Commentator : brahmayogin Alternate name : śrī upaniṣad brahmayogin Editor : śāstrī mahādeva Description: Notes: Transcribed by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S. G. Dyczkowski. Revision 0: June 14, 2007 Publisher : Adyar library and research centre Publication year : 1920 Publication city : Madras Publication country : India #################################################### dhyānabindūpaniṣat saha nāvavatu- iti śāntiḥ brahmadhyānayogamahimā yadi śailasamaṃ pāpaṃ vistīrṇaṃ bahuyojanam | bhidyate dhyānayogena nānyo bhedaḥ kadācana || 1 || bījākṣaraṃ paraṃ vindu nādaṃ tasyopari sthitam | saśabdaścākṣare kṣīṇe niḥśabdaṃ paramaṃ padam || 2 || anāhataṃ tu yacchabdaṃ tasya śabdasya yatparam | tatparaṃ vindate yastu sa yogī chinnasaṃśayaḥ || 3 || vivaraṇam dhyātvā yadbrahmamātraṃ te svāvaśeṣadhiyā yayuḥ | yogatattvajñānaphalaṃ tat svamātraṃ vicintaye || iha khalu kṛṣṇayajurvedapravibhakteyaṃ dhyānabindūpaniṣat nirviśeṣabrahmamātraparyavasannāntaḥpraṇavārthaprakāśinī tadupāyājapāhaṃsavidyātadupāyaṣaḍaṅgayogaprakāśinī ca satī pravṛttā | tasyāḥ svalpagranthato vivaraṇamārabhyate | tasyāḥ upodghātādikaṃ kaṭhavallyādivat ūhyam | śrutirādau tāvat dhyānayogasāmānyamukhyaphalaprakaṭanapūrvakaṃ nirviśeṣabrahmasvarūpaṃ prakāśayati- yadīti | p. 187) yasya kasyacidyogino'nantakoṭijanmasaṃcitaṃ vistīrṇaṃ bahuyojanaṃ yadi śailamasaṃ pāpaṃ durbhedaṃ vidyate tadā tadapi vajraṭaṅkopabrahmadhyānayogena bhidyate tilaśaśchidyate | itthaṃbhūtadhyānayogaṃ vinā kadācana nānyo bhedo bhedako'stītyarthaḥ || 1 || evaṃ dhyānayogaṃ dhyeyasvarūpamāha- bījeti | praṇavo hi bījākṣaraṃ akārokāramakārārdhamātrātmakaṃ tatparaṃ tu bindunādakalākalātītam | yaḥ evaṃviśeṣaṇaviśiṣṭaḥ śabdaprapañcaḥ praṇavaḥ tasyopari nirviśeṣatayā yat sthitaṃ tat niḥśabdamityarthaḥ | saśabdaḥ praṇavaḥ | caśabdaḥ tadabhidheyopalakṣaṇārthaḥ | tasmin śabdaprapañce svādhikaraṇaparamākṣare kṣīṇe vilayamapahnavaṃ vā gate sati tato yanniḥśabdaṃ brahma avaśiṣyate tadeva paramaṃ padaṃ videhakaivalyamityarthaḥ || 2 || evaṃvidaṃ stauti- anāhatamiti | hṛjjatvāt nityatvādvā anāhatam | tuśabdo nityatvakhyāpanārthaḥ | tathāca bhāṣyavārttikakaroktiḥ nityo hyoṃkāraḥ iti, oṃkārasya tu nityatvāt nāñjasotpattiriṣyate iti, ca | yacchabdaṃ śabdātmakapraṇavarūpaṃ vidyate tasya śabdasya yat paraṃ vyaṣṭisamaṣṭisākṣirūpaṃ tat paraṃ nirviśeṣaṃ brahma yastu yo vā ko vā svāmātramiti vindate saḥ yogī chinnasaṃśayo videhamukto bhavati || 3 || brahmaṇaḥ sūkṣmatvaṃ sarvavyāpakatvaṃ ca vālāgraśatasāhasraṃ tasya bhāgasya bhāginaḥ | tasya bhāgasya bhāgārdhaṃ tatkṣaye tu nirañjanam || 4 || puṣpamadhye yathā gandhaḥ payomadhye yathā ghṛtam | tilamadhye yathā tailaṃ pāṣāṇeṣviva kāñcanam || 5 || evaṃ sarvāṇi bhūtāni maṇau sūtra ivātmani | sthirabuddhirasaṃmūḍho brahmavidbrahmaṇi sthitaḥ || 6 || p. 188) tilānāṃ tu yathā tailaṃ puṣpe gandha ivāśritaḥ | puruṣasya śarīre tu sabāhyābhyantare sthitaḥ || 7 || vṛkṣaṃ tu sakalaṃ vidyācchādyā tasyaiva niṣkalā | sakale niṣkale bhāve sarvatrātmā vyavasthitaḥ || 8 || itthaṃbhūtayogigamyabrahmaṇo nirviśeṣatvena paramasūkṣmatāmāha- vālāgreti | vālāgraṃ nīvāraśūkaṃ dṛśyādṛśyatayā sthitasusūkṣmaṃ, tasya śatasāhasraṃ lakṣaikāṃśasūkṣmaṃ jīvacaitanyaṃ sūkṣmaṃ vyaṣṭiprapañcavyāpakatvāt, tasya jīvacaitanyagatasūkṣmasya śatasahasraikabhāgayuktamīśvaracaitanyaṃ sūkṣmataraṃ samaṣṭyaṇḍavyāpakatvāt, tasyaivaṃ bhāginaḥ īśvarasya bhāgārdhaṃ pañcāśatsahasraikabhāgarūpaṃ sākṣicaitanyaṃ sūkṣmatamaṃ svāvidyāpadatatkāryavyāpakatvāt, sākṣyasāpekṣasākṣicaitanyagatasaviśeṣakṣaye tu tatsarvakalanānirañjanaṃ añjanīyasvātiriktāsaṃbhavāt niṣpratiyogikabrahmamātramavaśiṣyata ityarthaḥ || 4 || kathaṃ punaḥ sākṣiṇo'vidyāpadavyāpakatvamityata āha- puṣpeti | puṣpatilapāṣāṇeṣu gandhatailakāñcanaṃ yathā vyāpya vartate, yathā maṇigaṇe sūtraṃ, tathaiva jīvātmanā puruṣasya śarīre tu sabāhyābhyantare sthitaḥ || 5-7 || īśvarasākṣātmanā vraścanaṃ chedanamarhatīti vṛkṣaṃ tu svāvidyāpadaṃ sakalamiti vidyāt | svena rūpeṇāvidyāpadavṛkṣaṃ chādayatyāvṛṇotīti chāyā māyā tu niṣkalā niravayavatvāt | itthaṃ sakale niṣkale bhāve vṛkṣachāyāsthānīyasvāvidyāpadataddhetumāyātattve sarvatra tatkārye ca paramātmā vyavasthitaḥ vyāpya sthitaḥ, antarbahiśca tatsarvaṃ vyāpya nārāyaṇaḥ sthitaḥ iti śruteḥ | yadvā- sakale jīvādisākṣyante niṣkale bhāve- ityatra dvitīyārthe saptamī- niṣkalabhāvaṃ gate purā svājñadaśāyāṃ sarvatra svātiriktaṃ yadanubhūtaṃ tadātmaiva svamātraṃ vyavasthito bhavatītyarthaḥ || 8 || p. 189) praṇavasvarūpam omityekākṣaraṃ brahma dhyeyaṃ sarvaṃ mumukṣubhiḥ | pṛthivyagniśca ṛgvedo bhūrityeva pitāmahaḥ || 9 || akāre tu layaṃ prāpte prathame praṇavāṃśake | antarikṣaṃ yajurvāyurbhuvo viṣṇurjanārdanaḥ || 10 || ukāre tu layaṃ prāpte dvitīye praṇavāṃśake | dyauḥ sūryaḥ sāmavedaśca svarityeva maheśvaraḥ || 11 || makāre tu layaṃ prāpte tṛtīye praṇavāṃśake | akāraḥ pītavarṇaḥ syādrajoguṇa udīritaḥ || 12 || ukāraḥ sāttvikaḥ śuklo makāraḥ kṛṣṇatāmasaḥ | aṣṭāṅgaṃ ca catuṣpādaṃ tristhānaṃ pañcadaivatam || 13 || oṃkāraṃ yo na jānāti brāhmaṇo na bhavettu saḥ | tadarthaṃ mumukṣubhiḥ kiṃ dhyeyamityata āha- omiti | tasya sarvāpavādādhikaraṇatāmāha- pṛthivīti || 9 || prāpte iti saptamī prathamārthā | pṛthivyādiḥ praṇavaprathamāṃśākāre vilayaṃ prāpto bhavatītyuktyā saṃbhūtisthitirapi tatreti dyotyate | tathā ca antarīkṣādiḥ dyaurādiśca krameṇa ukāre makāre ca saṃbhūtisthitipralayaṃ prāpnotītyarthaḥ, akāre līyate brahmā ukāre līyate hariḥ | makāre līyate rudraḥ praṇavo hi paraḥ smṛtaḥ || ityādi śruteḥ || 10-11 || akārādipraṇavamātrāṇāṃ triguṇānvitatvena pītādivarṇavaiśiṣṭyamucyate- akāra iti || 12 || aṅgapādasthānadevatāviśiṣṭapraṇavajñānājñānābhyāṃ p. 190) brāhmaṇānāṃ brāhmaṇatvaṃ bhavedityāha- aṣṭāṅgamiti | akārokāramakārabindunādakalākalātītatatparabhedenāṣṭāvaṅgāni yasya taṃ, viśvataijasaprājñaturīyabhedena vyaṣṭau, samaṣṭau tu virāṭsūtrabījaturyabhedena, vyaṣṭisamaṣṭyavibhāge tu otānujñātranujñaikarasāvikalpabhedena catvāraḥ pādā yasya taṃ catuṣpādaṃ, jāgradādyavasthātrayaṃ sthūlādidehatrayaṃ satvādiguṇatrayaṃ kriyāśaktyādi śaktitrayaṃ bhūtādikālatrayaṃ vā yasya sthānamāvasathaṃ bhavati taṃ tristhānaṃ brahmaviṣṇurudreśvarasadāśivā yadavayavākārādidevabhāvaṃ prapedire taṃ pañcadaivatam || 13 || itthaṃ bhūtamoṃkāraṃ yo jānāti sa brāhmaṇo brahmaniṣṭho jīvanmukto bhavet | ya evaṃ na jānāti sa brāhmaṇo na bhavedityarthaḥ || praṇavadhyānavidhiḥ praṇavo dhanuḥ śaro hyātmā brahma tallakṣyamucyate || 14 || apramattena veddhavyaṃ śaravattanmayo bhavet | nivartante kriyāḥ sarvāstasmin dṛṣṭe parāvare || 15 || oṃkāraprabhavā devā oṃkāraprabhavāḥ svarāḥ | oṃkāraprabhavaṃ sarvaṃ trailokyaṃ sacarācaram || 16 || hrasvo dahati pāpāni dīrghaḥ saṃpatprado'vyayaḥ | ardhamātrāsamāyuktaḥ praṇavo mokṣadāyakaḥ || 17 || tailadhārāmivācchinnaṃ dīrghaghaṇṭāninādavat | avācyaṃ praṇavasyāgraṃ yastaṃ veda sa vedavit || 18 || yata evamantaḥpraṇavo viśiṣṭaphaladaḥ ataḥ tatsādhanena brahma jānatastadbhāvāpattiḥ niraṅkuśaṃ bhavedityāha- praṇava iti | aṣṭamātrātmakāntaḥpraṇava eva dhanuriva dhanuḥ śarasthānīyāntaḥkaraṇādhikaraṇatvāt | śaro hyātmā manaḥ vegavattaratvāccharasya | kiṃ lakṣyamityatra brahma tallakṣyamucyate svātmatayā lakṣyamāṇatvāt || 14 || p. 191) tadetallakṣyam apramattena ekāgracittena veddhavyam antaḥpraṇavārthabrahmaivāsmītyanusaṃdhānaṃ kartavyam | evaṃ kṛte yathā śaro lakṣyanimagno bhavati tathā tanmayo brahmaiva bhavet | sakriyasya brahmabhāvāpattiḥ kuta ityata āha- nivartanta iti || 15 || parāvarapratyagabhinnabrahmadarśanasya sarvavyāpṛtinyāsapūrvakatvāt brahmālambanoṃkārasya sarvāropādhikaraṇatāmāha- oṃkāreti || 16 || hrasvadīrghaplutatayā praṇavajapaphalamāha- hrasva iti | yadi hrasvo bhavati sarvaṃ pāṣmānaṃ dahati amṛtatvaṃ ca gacchati | yadi dīrgho bhavati mahatīṃ śriyamāpnoti amṛtatvaṃ ca gacchati | yadi pluto bhavati jñānavān bhavati amṛtatvaṃ ca gacchati iti śruteḥ || 17 || praṇavāgrajñānaphalamāha- taileti || 18 || prāṇāyāmapūrvakaṃ praṇavadhyānam hṛtpadmakarṇikāmadhye sthiradīpanibhākṛtim | aṅguṣṭhamātramacalaṃ dhyāyedoṃkāramīśvaram || 19 || iḍayā vāyumāpūrya pūrayitvodarasthitam | oṃkāraṃ dehamadhyasthaṃ dhyāyejjvālāvalīvṛtam || 20 || brahmā pūraka ityukto viṣṇuḥ kumbhaka ucyate | reco rudra iti proktaḥ prāṇāyāmasya devatāḥ || 21 || kathamoṃkāro dhyeya ityata āha- hṛditi || 19 || kiṃ tūṣṇīṃ dhyātavyamityata āha- iḍayeti | mūlāgnāvagnirūpaṃ praṇavaṃ saṃdadhyāt iti śrutyunurodhena mūlādhāratrikoṇe jājvalyamānatayā praṇavārtheśvaraṃ kumbhake'nudhyāyet || 20 || prāṇāyāmāvayavadevatāsvarūpamāha- brahmeti | pūrakādikāle brahmaviṣṇurudrān dhyāyedityarthaḥ || 21 || p. 192) prakārāntareṇa praṇavadhyānam ātmānamaraṇiṃ kṛtvā praṇavaṃ cottarāraṇim | dhyānanirmathanābhyāsādevaṃ paśyennigūḍhavat || 22 || oṃkāradhvaninādena vāyoḥ saṃharaṇāntikam | yāvadbalaṃ samādadhyāt samyaṅnādalayāvadhi || 23 || gamāgamasthaṃ gamanādiśūnyamoṃkāramekaṃ ravikoṭidīptam | paśyanti ye sarvajanāntarasthaṃ haṃsātmakaṃ te virajā bhavanti || 24 || vidhāntareśvaradhyānamāha- ātmānamiti | ātmānam antaḥkaraṇam adharāraṇiṃ kṛtvā praṇavamuttarāraṇiṃ praṇavoccāraṇapūrvakaṃ praṇavārthabrahmāhamasmīti paunaḥ- punyenānusaṃdhānaṃ dhyānanirmathanābhyāsaḥ tasmāt nigūḍhakalaśāntadīpavat evaṃ ātmānamayamahamasmīti paśyet avalokayedityarthaḥ || 22 || praṇavoccāraṇapraṇavanādāvasānavidyotabrahmadarśanaphalamāha- oṃkāreti | yāvadbalamoṃkāroccāraṇaprabhavanādavāyuvilayādhikaraṇatayā yat vibhāti tat svājñadṛṣṭyā gamanāgamanalakṣaṇanādarūpaprāṇopādhisthamiva bhātamapi svajñadṛṣṭyā gamanādiśūnyaṃ anantakoṭiraviprabhaṃ sarvāntaraṃ haṃsātmakaṃ pratyagabhinnabrahmarūpaṃ ye paśyanti te virajāḥ kṛtakṛtyā bhavantītyarthaḥ || 23-24 || saviśeṣabrahmadhyānam yanmanastrijagatsṛṣṭisthitipralayakarmakṛt | tanmano vilayaṃ yāti tadviṣṇoḥ paramaṃ padam || 25 || aṣṭapatraṃ tu hṛtpadmaṃ dvātriṃśatkesarānvitam | tasya madhyagato bhānurbhānumadhyagataḥ śaśī || 26 || p. 193) śaśimadhyagato vahnirvahnimadhyagatā prabhā | prabhāmadhyagataṃ pīṭhaṃ nānāratnapraveṣṭitam || 27 || tasya madhyagataṃ devaṃ vāsudevaṃ nirañjanam | śrīvatsakaustubhoraskaṃ muktāmaṇivibhūṣitam || 28 || śuddhasphaṭikasaṃkāśaṃ candrakoṭisamaprabham | evaṃ dhyāyenmahāviṣṇumevaṃ vā vinayānvitaḥ || 29 || brahmamātrāvaraṇaṃ manaḥ, tadapahnavato niṣpratiyogikaṃ brahmamātraṃ prakāśata ityāha- yaditi || 25 || evaṃ dhyātumaśaktasya yathoktalakṣaṇahṛtkamale saviśeṣabrahmadhyānaprakāramāha- aṣṭapatramiti || 26-28 || evaṃ kalpanāsṛṣṭamityarthaḥ | evaṃ dhyānaṃ kṛtaṃ cet tatprasādalabdhacittaśuddhiprāpyajñānadvārā kṛtakṛtyo bhavet | evaṃ kartumalasasya evaṃ vā vakṣyamāṇapūrakādau trimūrtidhyānamāha- evamiti || 29-31 || trimūrtidhyānam atasīpuṣpasaṃkāśaṃ nābhisthāne pratiṣṭhitam | caturbhujaṃ mahāviṣṇuṃ pūrakeṇa vicintayet || 30 || kumbhakena hṛdi sthāne cintayet kamalāsanam | brahmāṇaṃ ratnagaurābhaṃ caturvaktraṃ pitāmaham || 31 || recakena tu vidyātmā lalāṭasthaṃ trilocanam | śuddhasphaṭikasaṃkāśaṃ niṣkalaṃ pāpanāśanam || 32 || vidyātmā saguṇavidyāviśiṣṭopāsakaḥ | vastuto niṣkalam || 32 || p. 194) hṛdaye dhyānaṃ tatphalaṃ ca abjapatramadhaḥpuṣpamūrdhvanālamadhomukham | kadalīpuṣpasaṃkāśaṃ sarvavedamayaṃ śivam || 33 || śatābdaṃ śatapatrāḍhyaṃ viprakīrṇābjakarṇikam | tatrārkacandravahnīnāmuparyupari cintayet || 34 || padmasyodghāṭanaṃ kṛtvā sūryacandrāgnivarcasaḥ | tasya hṛdbījamāhṛtya ātmānaṃ carate dhruvam || 35 || tristhānaṃ ca trimārgaṃ ca tribrahma ca trayākṣaram | trimātramardhamātraṃ vā yastaṃ veda sa vedavit || 36 || tailadhārāmivācchinnaṃ dīrghaghaṇṭāninādavat | avācyaṃ praṇavasyāgraṃ yastaṃ veda sa vedavit || 37 || dhyānādhārahṛdayaṃ vidhāntareṇa varṇayati- abjeti || abjam abjātam ammayaṃ śarīraṃ paritaḥ trātaya iti abjapatraṃ hṛtkamakaṃ, adhaḥpuṣpam adhobhāgakusumitatvāt, ūrdhvanālamadhomukhaṃ lambamānakadalīpuṣpasadṛśaṃ, sarvavedamayaṃ vedahetunādādhāratvāt, ata eva śivam || 33 || śatābdaṃ śatāyuḥ- parimitasthititvāt, śatapatrāḍhyaṃ śatapatrakuśeśayopamatvāt, viprakīrṇābjakarṇikaṃ vikasitapadmakarṇikopamaṃ hṛtkamalaṃ yadasti tasya lambamānasūryacandrāgnivarcasaḥ hṛtpadmasya praṇavenodghāṭanaṃ kṛtvā ūrdhvamukhaṃ vidhāya tatra arkacandravahnīnāṃ maṇḍalaṃ uparyupari cintayet bhāvayet | tasya hṛtpadmasya hṛdbījamakārākhyaṃ p. 195) tadāhṛtya gṛhītvā tadrūpaṃ dhruvamātmānaṃ saṃbhāvya tatastatrākārārtho viṣṇuścarate- padavyatyayaḥ- carati || 34-35 || evaṃ carantaṃ haṃsamātmānaṃ praṇavatvena cintayataḥ jīvanmuktatāmāha- tristhānamiti | avasthātrayādisthānatrayaṃ yasya taṃ, yadyāthātmyavidaḥ svajñānānurodhena dhūmārcirādigatibhedena yat yānti taṃ trimārgaṃ, viśvavirāḍotṛbrahmādibhedena brahmatrayaṃ yadarthabhūtaṃ taṃ tribrahmātmakaṃ, akārāditrīṇyakṣarāṇi yadavayavatayoktāni taṃ trayākṣaraṃ, hrasvadīrghaplutabhedena tisro mātrā yasya taṃ trimātramardhamātraṃ vā, yaḥ taṃ veda sa vedavit jīvanmukto bhavatītyarthaḥ || 36 || oṃkārāgravidyotaṃ turyaturīyam iti śrutyanurodhena praṇavāgradarśanaphalamāha- taileti || 37 || brahmāyatane prāṇavilāpanam yathaivotpalanālena toyamākarṣayennaraḥ | tathaivotkarṣayedvāyuṃ yogī yogapathe sthitaḥ || 38 || ardhamātrātmakaṃ kṛtvā kośabhūtaṃ tu paṅkajam | karṣayennālamātreṇa bhrūvormadhye layaṃ nayet || 39 || bhrūmadhye tu lālāṭe tu nāsikāyāstu mūlataḥ | jānīyādamṛtasthānaṃ tadbrahmāyatanaṃ mahat || 40 || parāgvāyuṃ pratyaṅmukhaṃ nītvā brahmāyatane vilāpayedityāha- yatheti | yathaiva naraḥ utpalanālena toyamākarṣayet tathaiva yogī yogamārge tiṣṭhan mūlādhārāt apānaikyamāpannaprāṇavāyumūrdhvam utkarṣayet suṣumnāyāmūrdhvamukhaṃ nayet || 38 || punaḥ sthūlasūkṣmabījabhāvamāpannaṃ dṛṣṭino'gnibhirekībhūtaṃ kośabhūtaṃ yat hṛdayapaṅkajaṃ vartate tatra ardhamātrātmakaṃ kṛtvā suṣumnāmārgeṇa bhrūvormadhyelayaṃ nayet vilayaṃ prāpayet || 39 || prāṇalayādhikaraṇaṃ kīdṛśamityata āha- p. 196) bhrūmadhye tviti | bhrūmadhyasya brahmopalabdhisthānatvāt | tuśabdatrayataḥ tasmāt bahirnirgatamapi tatraiva punaḥ punaḥ layaṃ nayediti dyotyate || 40 || ṣaḍaṅgayogaḥ āsanaṃ prāṇasaṃrodhaḥ pratyāhāraśca dhāraṇā | dhyānaṃ samādhiretāni yogāṅgāni bhavanti ṣaṭ || 41 || amṛtasthāne prāṇādilayasya suṣumnādvārakatvāt, nahi suṣumnāpraveśaḥ sarvasādhāraṇo bhavati, nahi yogābhyāsaṃ vinā suṣumnāmārgaḥ spraṣṭuṃ śakyate, atastadupāyatvena ṣaḍaṅgayoga ucyate- āsanamiti || 41 || āsanacatuṣṭayam āsanāni ca tāvanti yāvantyo jīvajātayaḥ | eteṣāmatulān bhedān vijānāti maheśvaraḥ || 42 || siddhaṃ bhadraṃ tathā siṃhaṃ padmaṃ ceti catuṣṭayam | yogāsanānāmanekatvāt tatra śreṣṭhatayā siddhādyāsanacatuṣṭayamuddiśati- āsanānīti | asaṃkhyeyatayā durvijñeyatvāt eteṣāmiti || 42 || teṣu mukhyānyāsanacatuṣṭayānītyatra siddham iti | tatpratipādakaśrutayo likhyante- yoniṃ vāmena saṃpīḍya meḍhrādupari dakṣiṇam | ṛjukāyaḥ samāsīnaḥ siddhāsanamidaṃ bhavet || gulphau tu vṛṣaṇasyādhaḥ sīvinyāḥ pārśvayoḥ kṣipet | pārśvapādau ca pāṇibhyāṃ dṛḍhaṃ badhvā suniścalam | bhadrāsanaṃ bhavedetadviṣarogavināśanam | p. 197) sīvinīṃ gulphadeśābhyāṃ nipīḍya vyutkrameṇa tu | prasārya jānunorhastāvāsanaṃ siṃharūpakam || ūrvorupari vai dhatte yadā pādatale ubhe | padmāsanaṃ bhavedetat sarvavyādhiviṣāpaham || iti || yonisthānam ādhāraṃ prathamaṃ cakraṃ svādhiṣṭhānaṃ dvitīyakam || 43 || yonisthānaṃ tayormadhye kāmarūpaṃ nigadyate | ādhārākhye gudasthāne paṅkajaṃ yaccaturdalam || 44 || tanmadhye procyate yoniḥ kāmākhyā siddhavanditā | yonimadhye sthitaṃ liṅgaṃ paścimābhimukhaṃ tathā || 45 || mastake maṇivadbhinnaṃ yo jānāti sa yogavit | tato mūlādhārasvādhiṣṭhānamadhyagatavyaṣṭiprapañcayonyādi- jñānaphalaṃ ṣaḍādhārasvarūpaṃ ca viśadayati- ādhāramiti || 43 || mūlādhārasvādhiṣṭhānamadhye yonisthānaṃ vartata ityuktam | tatra yoniḥ kīdṛśītyata āha- ādhāreti || 44 || mūlādhāracaturdalamadhye vyaṣṭisaṃsārapravṛttinivṛttihetutayā yogāyogasiddhairapi vanditā kāmarūpiṇī nāma kācana yoniḥ kuṇḍalinīśaktiḥ vidyate | tasyāḥ siddhāsiddhavanditatvaṃ kathamityatra- yadi hṛdayādūrdhvagāminī syāttadā nivṛttimārgabhūṣaṇasiddhasevyā bhavati | yadā punaḥ svasthānānna calati tadā pravṛttihetutayā saṃsārisevitā bhavatītyarthaḥ | tādṛśayonimadhye kuṇḍalinīmadhyapradeśe mastakabhāge maṇivat bhinnaṃ svayaṃ prakāśitaṃ paścimābhimukhaṃ pratyagātmaliṅgaṃ vidyate | pravṛttinivṛttiprakāśakatvāt tadasmīti yo jānāti sa yogavit pratyakparaikyajño jīvanmukto bhavatītyarthaḥ || 45-46 || p. 198) mūlādhārādicatuścakrasvarūpam taptacāmīkarākāraṃ taḍillekheva visphurat || 46 || caturasramuparyagneradho meḍhrāt pratiṣṭhitam | svaśabdena bhavet prāṇaḥ svādhiṣṭhānaṃ tadāśrayam || 47 || svādhiṣṭhānaṃ tataścakraṃ meḍhrameva nigadyate | maṇivattantunā yatra vāyunā pūritaṃ vapuḥ || 48 || tannābhimaṇḍalaṃ cakraṃ procyate maṇipūrakam | dvādaśāramahācakre puṇyapāpaniyantritaḥ || 49 || tāvajjīvo bhramatyevaṃ yāvattattvaṃ na vindati | tato mūlādhārasvarūpamāha- tapteti | mūlādhāracakrasyāgnimaṇḍalameḍhramadhyagatatvāt || 46-47 || svādhiṣṭhānasvarūpamāha- sveti | liṅgamūle ṣaḍdalayuktaṃ svādhiṣṭhānamityarthaḥ || 47-48 || maṇipūrakaṃ vyutpādayati- maṇivaditi | daśadalānvitaṃ maṇipūrakamityarthaḥ | tata anāhatacakraṃ dvādaśadalaṃ ṣoḍaśadalaṃ viśuddhicakraṃ tadupari candrasūryamaṇḍalaṃ tadupari sahasrāracakraṃ vidyate iti mantavyam || 48- 49 || tatrānāhatacakre jīvātmasvarūpamāha- dvādaśeti | tatratyo jīvo yāvat svayāthātmyaṃ na jānāti tāvat saṃsarati, svajñānena naṣṭe jīvasya brahmamātratvādityarthaḥ || 49-50 || nāḍīcakram ūrdhvaṃ meḍhrādadho nābheḥ kando yo'sti khagāṇḍavat || 50 || tatra nāḍyaḥ samutpannāḥ sahasrāṇi dvisaptatiḥ | teṣu nāḍīsahasreṣu dvisaptatirudāhṛtā || 51 || p. 199) pradhānāḥ prāṇavāhinyo bhūyastatra daśa smṛtāḥ | iḍā ca piṅgalā caiva suṣumnā ca tṛtīyakā || 52 || gāndhārī hastijihvā ca pūṣā caiva yaśasvinī | alambusā kuhūratra śaṅkhinī daśamī smṛtā || 53 || evaṃ nāḍīmayaṃ cakraṃ vijñeyaṃ yogināṃ sadā | satataṃ prāṇavāhinyaḥ somasūryāgnidevatāḥ || 54 || iḍāpiṅgalāsuṣumnāstisro nāḍyaḥ prakīrtitāḥ | iḍā vāme sthitā nāḍī piṅgalā dakṣiṇe sthitā || 55 || suṣumnā madhyadeśasthā prāṇamārgāstrayaḥ smṛtāḥ | tato nāḍīkandasthānaṃ tadiyattāmadhidevatāsahitapradhānanāḍīsvarūpa cāha- ūrdhvamiti || 51- 53 || yogināṃ, tṛtīyārthe ṣaṣṭhī, yogibhirityarthaḥ etat sarvaṃ spaṣṭamiti na vyākhyātam || 54-56 || prāṇādidaśavāyavaḥ prāṇo'pānaḥ samānaścodāno vyānastathaiva ca || 56 || nāgaḥ kūrmaḥ kṛkarako devadatto dhanaṃjayaḥ | prāṇādyāḥ pañca vikhyātā nāgādyāḥ pañca vāyavaḥ || 57 || ete nāḍīsahasreṣu vartante jīvarūpiṇaḥ | jīvādhiṣṭheyanāḍīcaraprāṇādidaśavāyunāma nirdiśati- prāṇa iti || 57 || tatra prāṇādyāḥ pañca pradhānatayā vikhyātāḥ nāgādyā vāyavastu p. 200) upaprāṇā ucyante || 57 || teṣāṃ jīvarūpeṇa nāḍīcaratvaṃ jīvasya prāṇāpānavaśataḥ yātāyātatvamaviśrāntamityāha- eta iti || 58 || jīvasya prāṇāpānavaśatvam prāṇāpānavaśo jīvo hyadhaścordhvaṃ ca dhāvati || 58 || vāmadakṣiṇamārgeṇa cañcalatvānna dṛśyate | ākṣipto bhujadaṇḍena yathoccalati kandukaḥ || 59 || prāṇāpānasamākṣiptastadvajjīvo na viśramet | aviśrāntatve dṛṣṭāntaḥ ākṣipta iti || 59 || yogakāle prāṇāpānaikyam apānāt karṣati prāṇo'pānaḥ prāṇācca karṣati || 60 || khagarajjuvadityetadyo jānāti sa yogavit | yogakāle prāṇāpānaikyaṃ tajjñānaphalaṃ cāha- apānāditi | prāṇādapānāditi pañcamī dvitīyārthā || 60 || ajapāhaṃsavidyā hakāreṇa bahiryāti sakāreṇa viśet punaḥ || 61 || haṃsahaṃsetyamuṃ mantraṃ jīvo japati sarvadā | śatāni ṣaḍ divārātraṃ sahasrāṇyekaviṃśatiḥ || 62 || etatsaṃkhyānvitaṃ mantraṃ jīvo japati sarvadā | ajapā nāma gāyatrī yogināṃ mokṣadā sadā || 63 || p. 201) asyāḥ saṃkalpamātreṇa naraḥ pāpaiḥ pramucyate | anayā sadṛśī vidyā anayā sadṛśo japaḥ || 64 || anayā sadṛśaṃ puṇyaṃ na bhūtaṃ na bhaviṣyati | ahorātranirvartyocchvāsaniḥśvāsarūpahaṃsavidyājapāsvarūpa- māha- hakāreṇeti || 61 || prāṇāpānavyāpārocchvāsaniḥśvāsavyāpāra eva haṃsamanuḥ taṃ haṃsahaṃsetyamuṃ mantram | haṃsamanvāvartanasaṃkhyeyattāmāha- śatānīti || 62 || svayamajapan tūṣṇīṃ tiṣṭhannapi etat iti | yā ajapato japabhāvameti seyam ajapā gāyatrī sadaivamanusaṃdhānayogināṃ mokṣadā bhavati || 63 || yataḥ evam ataḥ asyāḥ iti | ajapāṃ stauti- anayeti || 64 || kuṇḍalinībodhanena mokṣadvāravibhedanam yena mārgeṇa gantavyaṃ brahmasthānaṃ nirāmayam || 65 || mukhenācchādya taddvāraṃ prasuptā parameśvarī | prabuddhā vahniyogena manasā marutā saha || 66 || sūcivadguṇamādāya vrajatyūrdhvaṃ suṣumnayā | udghāṭayet kapāṭaṃ tu yathā kuñcikayā haṭhāt || 67 || kuṇḍalinyā tathā yogī mokṣadvāraṃ vibhedayet || 68 || kṛtvā saṃpuṭitau karau dṛḍhataraṃ badhvātha padmāsanaṃ gāḍhaṃ vakṣasi saṃnidhāya cubukaṃ dhyānaṃ ca taccetasi | vāraṃvāramapānamūrdhvamanilaṃ proccārayan pūritaṃ muñcan prāṇamupaiti bodhamatulaṃ śaktiprabhāvānnaraḥ || 69 || p. 202) kuṇḍalinīsthitimāha- yeneti | turīyaṃ mūrdhni saṃsthitam iti śrutyanurodhena sahasrāracakraṃ brahmasthānaṃ, tatraivopalabhyate hi brahma yoginām | tatra svātiriktāmayavairalyāt nirāmayam || 65 || yena suṣumnāmārgeṇa tadgantavyaṃ taddvāraṃ svamukhena ācchādya parameśvarī kuṇḍalinī prāṇisāmānyajaṭhare prasuptā bhavati | sā kadā pratibudhyata ityatra yoginaḥ kevalakumbhakāvasthāyāṃ mūlādhārasthāgninā manasā marutā ca saha prabuddhā satī || 66 || sūkṣmasūcivat guṇaṃ bhogamādāya suṣumnayordhvaṃ sahasrāraṃ vrajati | kuṇḍalinyā suṣumnāvadanaṃ vibhedayedityāha- udghāṭayediti | yathā naro haṭhāt kuñcikāprayatnena kavāṭamudghāṭayet tathaiva yogī kuṇḍalinyā mokṣahetusuṣumnādvaraṃ vibhedayedityarthaḥ || 67-68 || suṣumnāmāgabhedopāyamāha- kṛtveti | ādau yogī padmāsanaṃ baddhvā atha svakarau saṃpuṭitau kṛtvā vakṣasi cubukaṃ cetasi svasvarūpadhyānaṃ ca saṃnidhāya vāraṃvāramapānānilamūrdhvaṃ proccārayan ākuñcayan evaṃ pūritaṃ prāṇaṃ suṣumnāyāṃ muñcan naro yogī suṣumnāṃ praviṣṭakuṇḍalinīśaktiprabhāvāt nirūpamam atulaṃ niratiśayaṃ brahmāham ahameva brahmeti brahmātmabodhamupaiti || 69 || brahmacaryādinā kuṇḍalinībodhaḥ padmāsanasthito yogī nāḍīdvāreṣu pūrayan | mārutaṃ kumbhayan yastu sa mukto nātra saṃśayaḥ || 70 || aṅgānāṃ mardanaṃ kṛtvā śramajātena vāriṇā | kaṭvamlalavaṇatyāgī kṣīrapānarataḥ sukhī || 71 || brahmacārī mitāhārī yogī yogaparāyaṇaḥ | abdādūrdhvaṃ bhavet siddho nātra kāryā vicāraṇā || 72 || kandordhvakuṇḍalīśaktiḥ sa yogī siddhibhājanam | p. 203) evaṃ suṣumnākumbhakānmukto bhavatītyāha- padmeti | yastu punaḥ yogī padmāsane sthitvā bāhyaṃ vāyumiḍayā ākṛṣya nāḍīdvāreṣu pūrayan pūritaṃ mārutaṃ kumbhayan suṣumnāṃ prāpayitvā yadā yogī brahmarandhraṃ bhinatti so'yaṃ yogī tato brahmarandhraṃ bhittvā yat prāpyaṃ tat prāpya mukto bhavatītyatra na hi saṃśayo'stītyarthaḥ || 70 || tatropāyamāha- aṅgānāmiti | abhyāsadaśāyāmādau prāṇāyāmakāle svedo jāyate | tena sarvāṅgānāṃ mardanaṃ kṛtvā dṛḍhakāyo bhūtvā tadānīṃ kaṭvamlalavaṇatyāgī kṣīrapānarataḥ sukhī || 71 || evaṃ brahmacaryādiniyamasaṃpanno bhūtvā saṃvatsarādūrdhvaṃ siddho bhavati || 72 || yasya nāḍīkandordhvabhāge suṣumnāyāṃ kuṇḍalinīśaktiḥ syāt so'yaṃ yogī yogasiddhibhājanaṃ bhavati || bandhatrayam apānaprāṇayoraikyaṃ kṣayānmūtrapurīṣayoḥ || 73 || yuvā bhavati vṛddho'pi satataṃ mūlabandhanāt | pārṣṇibhāgena saṃpīḍya yonimākuñcayedgudam || 74 || apānamūrdhvamutkṛṣya mūlabandho'yamucyate | uḍyāṇaṃ kurute yasmādaviśrāntamahākhagaḥ || 75 || uḍḍiyāṇaṃ tadeva syāttatra bandho vidhīyate | udare paścimaṃ tāṇaṃ nābherūrdhvaṃ tu kārayet || 76 || uḍḍiyāṇo'pyathaṃ bandho mṛtyumātaṅgakesarī | badhnāti hi śirojātamadhogāminabhojalam || 77 || tato jālaṃdharo bandhaḥ kaṇṭhaduḥkhaughanāśanaḥ | jālaṃdhare kṛte bandhe kaṇṭhasaṃkocalakṣaṇe || 78 || p. 204) tadaṅgatvena bandhatrayaṃ tatphalaṃ cācaṣṭe- apāneti || 73-75 || udarasaṃkocanaṃ paścimaṃ tāṇamityarthaḥ || 76 || ayamuḍḍiyāṇabandhaḥ śironabhojātaṃ sahasrāranabhovidyamānaṃ sarvarogākāraṃ kaphajalaṃ badhnāti śuṣkaṃ karotītyarthaḥ || 77-78 || khecarīmudrābhyāsaḥ na pīyūṣaṃ patatyagnau na ca vāyuḥ pradhāvati | kapālakuhare jihvā praviṣṭā viparītagā || 79 || bhrūvorantargatā dṛṣṭirmudrā bhavati khecarī | na rogo maraṇaṃ tasya na nidrā na kṣudhā tṛṣā || 80 || na ca mūrcchā bhavettasya yo mudrāṃ vetti khecarīm | pīḍyate na ca rogeṇa lipyate na ca karmaṇā || 81 || badhyate na ca kālena yasya mudrāsti khecarī | cittaṃ carati khe yasmājjihvā bhavati khegatā || 82 || tenaiṣā khecarī nāma mudrā siddhanamaskṛtā | yogāṅgatayā bandhatrayamuktvātha khecarīmudrāṃ tadabhyāsasiddhaphalaṃ cāha- kapāleti || 79 || tadabhyāsāntarālikaphalaṃ tu na roga iti || 80-82 || khecaryabhyāsena vajrolisiddhiḥ khecaryā mudrayā yasya vivaraṃ lambikordhvataḥ || 83 || binduḥ kṣarati yo yasya kāminyāliṅgitasya ca | yāvadbinduḥ sthito dehe tāvanmṛtyubhayaṃ kutaḥ || 84 || p. 205) yāvadbaddhā nabhomudrā tāvadbindurna gacchati | galito'pi yadā binduḥ saṃprāpto yonimaṇḍale || 85 || vrajatyūtdhvaṃ haṭhācchaktyā nibaddho yonimudrayā | khecarīmudrārūḍhasya jīvanahetubindusthairyaṃ vajrolisiddhirapi bhavatītyāha- khecaryeti | khecaryā mudrayā yasya jihvā lambikāyāḥ antarjihvāyā ūrdhvataḥ tadvivaraṃ praviśati || 83 || yacchabdastacchabdārthaḥ | apyarthaḥ cakāraḥ | kāminyāliṅgitasyāpi yasya tasya naiva binduḥ śuklaṃ kṣarati | yāvadbindusthairyaṃ jāyate tāvattasya mṛtyubhayaṃ kutaḥ saṃbhavati || 84 || yāvatkhecarīmudrā baddhā bhavet tāvadbinduḥ na gacchati | yadā galito'pi binduḥ yonimaṇḍale saṃprāpto'pi || 85 || tadā vajrolisaṃskṛtayonimudrayā haṭācchaktyā ūrdhvaṃ vrajati || dvividhabindvaikyabodhato jīvanmuktatvam sa eva dvividho binduḥ pāṇḍaro lohitastathā || 86 || pāṇḍaraṃ śuklamityahurlohitākhyaṃ mahārajaḥ | vidrumadrumasaṃkāśaṃ yonisthāne sthitaṃ rajaḥ || 87 || śaśisthāne vasedbindustayoraikyaṃ sudurlabham | binduḥ śivo rajaḥ śaktirbindurindū rajo raviḥ || 88 || ubhayoḥ saṃgamādeva prāpyate paramaṃ vapuḥ | vāyunā śakticālena preritaṃ khe yathā rajaḥ || 89 || raviṇaikatvamāyāti bhaveddivyavapustadā | śuklaṃ candreṇa saṃyuktaṃ rajaḥ sūryasamanvitam || 90 || dvayoḥ samarasībhāvaṃ yo jānāti sa yogavit | p. 206) vindordvaividhyaṃ tayoraikyaprabodhato jīvanmuktatvaṃ cāha- sa eveti || 86 || mūlādhārasthaṃ yonisthānaṃ tatra rajo devītattvaṃ jīvākhyaṃ vā bhavati || 87 || bhrūmadhyasahasrāramadhyaṃ śaśisthānaṃ, tatra binduḥ śivatattvaṃ vasati | tayoḥ śivaśaktyoḥ jīvaparayorvā aikyaṃ yogino vinā yasya kasyāpi durlabhaṃ bhavet || 88-90 || śuklarajorūpabhrūsahasrāramadhyasthasomasūryaikyaṃ yo jānāti sa yogavit brahmavit bhavatītyarthaḥ || mahāmudrābhyāsaḥ śodhanaṃ malajālānāṃ ghaṭanaṃ candrasūryayoḥ || 91 || rasānāṃ śoṣaṇaṃ samyaṅ mahāmudrābhidhīyate || 92 || vakṣonyastahanurnipīḍya suṣiraṃ yoneśca vāmāṅghriṇā hasyābhyāmanudhārayan pravitataṃ pādaṃ tathā dakṣiṇam | āpūrya śvasanena kukṣiyugalaṃ badhvā śanai recaye- deṣā pātakanāśinī nanu mahāmudrā nṛṇāṃ procyate || 93 || mahāmudrālakṣaṇamucyate- śodhanamiti | nānāsādhanasiddha- recakapūrakakumbhakātmakaprāṇāyāmaśuddhodakena nāḍīgatamalajātaśodhanaṃ candrasūryayoraikyaṃ vātapittādirasānāṃ śoṣaṇaṃ ca yayā bhavati seyaṃ mahāmudretyabhidhīyate || 91-92 || mahāmudrābhyāsamāha- vakṣa iti | ādau yogī jālandharabandhamāropya vāmāṅghriṇā yonisuṣiraṃ nipīḍya prasāritadakṣiṇapādaṃ hastābhyāṃ dhārayan kukṣiyugalaṃ śvasanenāpūrya kumbhayitvātha śanairiḍayā recayet | saiṣā rītiḥ sarvapātakanāśinī nṛṇāṃ yogināṃ yogavighnanāśinī mahāmudreti procyate || evaṃ prāṇāyāma uktaḥ | anātmadehādigatāhaṃbhāva [vasya] pratīci pratyāharaṇaṃ pratyāhāraḥ | pratyageva p. 207) brahmeti niścayo dhāraṇā bhavati | ahaṃ brahmāsmi brahmaivāhamasmi iti dṛḍhabhāvanā dhyānam | dhyānāditripuṭīvikalpalayo nirvikalpasamādhiḥ | ṣaḍaṅgo yoga ucyate iti pratijñātatvāt tadanurodhena prativacanābhāve'pyevaṃ pratyāhārādi ūhyamityarthaḥ || 93 || hṛdaye ātmasākṣātkāraḥ athātmanirṇayaṃ vyākhyāsye- hṛdi sthāne aṣṭadalapadmaṃ vartate tanmadhye rekhāvalayaṃ kṛtvā jīvātmarūpaṃ jyotīrūpamaṇumātraṃ vartate | tasmin sarvaṃ pratiṣṭhitaṃ bhavati sarvaṃ jānāti sarvaṃ karoti sarvametaccaritamahaṃ kartāhaṃ proktā sukhī duḥkhī kāṇaḥ khañjo badhiro mūkaḥ kṛśaḥ sthūlo'nena prakāreṇa svatantravādena vartate || 93- 1 || pūrvadale viśramate pūrvadalaṃ śvetavarṇaṃ tadā bhaktipuraḥsaraṃ dharme matirbhavati || 93-2 || yadāgneyadale viśramate tadāgneyadalaṃ raktavarṇaṃ tadā nidrālasyamatirbhavati || 93-3 || yadā dakṣiṇadale viśramate taddakṣiṇadalaṃ kṛṣṇavarṇaṃ tadā dveṣakopamatirbhavati || 93- 4 || yadā nair-ṛtadale viśramate tannair-ṛtadalaṃ nīlavarṇaṃ tadā pāpakarmahiṃsāmatirbhavati || 93-5 || yadā paścimadale viśramate tatpaścimadalaṃ sphaṭikavarṇaṃ tadā krīḍāvinodamatirbhavati || 93-6 || yadā vāyavyadale viśramate vāyavyadalaṃ māṇikyavarṇaṃ tadā gamanacālanavairāgyamatirbhavati || 93-7 || yadottaradale viśramate taduttaradalaṃ pītavarṇaṃ tadā sukhaśṛṅgāramatirbhavati || 93-8 || yadeśānadale viśramate tadīśānadalaṃ vaiḍūryavarṇaṃ p. 208) tadā dānādikṛpāmatirbhavati || 93-9 || yadā saṃdhisaṃdhiṣu matirbhavavi tadā vātapittaśleṣmamahāvyādhiprakopo bhavati || 93-10 || yadā madhye tiṣṭhati tadā sarvaṃ jānāti gāyati nṛtyati paṭhatyānandaṃ karoti || 93-11 || yadā netraśramo bhavati śramanirharaṇārthaṃ prathamarekhāvalayaṃ kṛtvā madhye nimajjanaṃ kurute prathamarekhā bandhūkapuṣpavarṇaṃ tadā nidrāvasthā bhavati | nidrāvasthāmadhye svapnāvasthā bhavati | svapnāvasthāmadhye dṛṣṭaṃ śrutamanumānasaṃbhavavārtā ityādikalpanāṃ karoti tadādiśramo bhavati || 93-12 || śramanirharaṇārthaṃ dvitīyarekhā valayaṃ kṛtvā madhye nimajjanaṃ kurute dvitīyarekhā indrakopavarṇaṃ tadā suṣuptyavasthā bhavati suṣuptau kevalaparameśvarasaṃbandhinī buddhirbhavati nityabodhasvarūpā bhavati paścāt parameśvararūpeṇa prāptirbhavati || 93- 13 || tṛtīyarekhā valayaṃ kṛtvā madhye nimajjanaṃ kurute tṛtīyarekhā padmarāgavarṇaṃ tadā turīyāvasthā bhavati turīye kevalaparamātmasaṃbandhinī matirbhavati nityabodhasvarūpo bhavati tadā śanaiḥ śanairuparamed buddhyā dhṛtigṛhītayā | ātmasaṃsthaṃ manaḥ kṛtvā na kiṃcidapi cintayet || 93-14 || tadā prāṇāpānayoraikyaṃ kṛtvā sarvaṃ viśvamātmasvarūpeṇa lakṣyaṃ dhārayati yadā turīyātītāvasthā tadā sarveṣāmānandasvarūpo bhavati dvandvātīto bhavati yāvaddehadhāraṇā vartate tāvattiṣṭhati paścāt paramātmasvarūpeṇa p. 209) prāptirbhavati ityanena prakāreṇa mokṣo bhavatīdamevātmadarśanopāyaṃ bhavati || 93-15 || sacuṣpathasamāyuktamahādvāragavāyunā | sahasthitatrikoṇordhvagamane dṛśyate'cyutaḥ || 94 || dhyeyanirṇayaḥ kathaṃ syādityāśaṅkya sopāyaṃ paramātmanirṇayamācaṣṭe- atheti | atha yathoktādhikārilābhānantaraṃ ātmayāthātmyaṃ sopāyaṃ vyākhyāsya iti paramadayāvatī śrutiḥ evamāha- hṛdīti | hṛdayāṣṭadalamadhye rekhāvalayaṃ kṛtvā vṛttākāraṃ vibhāvya tanmadhye prāṇādhāraṃ haṃsajyotīrūpam jīvātmarūpaṃ aṇumātraṃ vartate | ya evaṃ vartate tasmin sarvaṃ pratiṣṭhitaṃ bhavati tasya sarvādhikaraṇatvāt | sa hi sarvaṃ jānāti sarvaṃ karoti yat kartavyaṃ tat kṛtameva sarvam ahaṃ kartā ityādyabhimānī san vartata ityarthaḥ || 93-1 || tasya pūrvādidalayogato dharmādivṛttimattvamāha- pūrveti | so'yaṃ jīvākhyo'haṃ haṃsaḥ yadā pūrvadale || 93-2-93-13 || yat evaṃ ataḥ pūrvadalādidvitīyarekhāntaṃ vihāya tṛtīyarekhāmavalambya turyasvarūpaṃ turyādiviśvāntagataheyāṃśāpahnavasiddhaṃ turyātītaṃ brahma niṣpratiyogikasvamātramiti tanmātratayā'vaśiṣṭo bhavatītyāha- tadā śanaiḥ śanairiti || 93-14 || yadi svātiriktavṛttyudayo bhavati tadā prāṇāpānayoraikyamityādi | sarvaṃ viśvamātmasvarūpeṇa lakṣyaṃ dhārayati, viśvagataheyāṃśāahnavasiddhabrahmaṇaḥ svāvaśeṣatayā lakṣitatvāt | yadaivamavasthā lakṣyate tadā seyaṃ turīyāvasthā | yāvaddehadhāraṇā prāptirbhavati- yāvatprāptibhāsikatayāpi deho'smīti jñānaṃ tāvajjīvanmuktidaśāmavalambya paścāt svātiriktaṃ na kiṃcidastīti prabodhānantaraṃ paramātmaiva bhavatītyarthaḥ | jīvatāyā anena prakāreṇa mokṣo bhavati | idamevātmadarśanopāyaṃ netaradityarthaḥ || 93-15 || mandānāmātmadarśanopāyamāha- catuṣpatheti | catuṣpatho p. 210) jālaṃdharabandhaḥ tena samāyuktaṃ mahādvāraṃ suṣumnārandhraṃ gacchatīti mahādvāragaḥ sa cāsau vāyuśceti mahādvāragavāyuḥ tena mahādvāragavāyunā saha sthitamūlādhāratrikoṇasyordhvamūlādhāragamano mūlādhārasthasuṣumnāyāṃ dṛkprāṇāgnimanaḥkuṇḍalinīpraveśamātreṇa svamātrācyutaḥ paramātmā dṛśyate sākṣātkriyate ityarthaḥ || 94 || nādānusaṃdhānataḥ ātmadarśanam pūrvoktatrikoṇasthānādupari pṛthivyādipañcavarṇakaṃ dhyeyam | prāṇādipañcavāyuśca bījaṃ varṇaṃ ca sthānakam | yakāraṃ prāṇabījaṃ ca nīlajīmūtasaṃnibham | rakāramagnibījaṃ ca apānādityasaṃnibham || 95 || lakāraṃ pṛthivīrūpaṃ vyānaṃ bandhūkasaṃnibham | vakāraṃ jīvabījaṃ ca udānaṃ śaṅkhavarṇakam || 96 || hakāraṃ viyatsvarūpaṃ ca samānaṃ sphaṭikaprabham | hṛnnābhināsikākaṇṭhapādāṅguṣṭhādisaṃsthitaḥ || 97 || dvisaptatisahasrāṇi nāḍīmārgeṣu vartate | aṣṭāviṃśatikoṭīṣu romakūpeṣu saṃsthitaḥ || 98 || samānaprāṇa ekastu jīvaḥ sa eka eva hi | recakāditrayaṃ kuryād dṛḍhacittaṃ samāhitaḥ || 99 || śanaiḥ samastamākṛṣya hṛtsaroruhakoṭare | prāṇāpānau ca baddhvā tu praṇavena samuccaret || 100 || p. 211) kaṇṭhasaṃkocanaṃ kṛtvā liṅgasaṃkocanaṃ tathā | mūlādhārāt suṣumnā ca bisatantunibhā śubhā || 101 || amūrto vartate nādo vīṇādaṇḍasamutthitaḥ | śaṅkhanādādibhiścaiva madhyameva dhvaniryathā || 102 || vyomarandhragato nādo māyūraṃ nādameva ca | kapālakuhare madhye caturdvārasya madhyame || 103 || tadātmā rājate tatra yathā vyomni divākaraḥ | kodaṇḍadvayamadhye tu brahmarandhreṣu śakti ca || 104 || svātmānaṃ puruṣaṃ paśyenmanastatra layaṃ gatam | ratnāni jyotsninādaṃ tu bindu māheśvaraṃ padam || 105 || ya evaṃ veda puruṣaḥ sa kaivalyaṃ samaśnute || 106 || ityupaniṣat || evamakṛtasākṣātkārāṇāṃ nādānusaṃdhānopāyataḥ tatpadāptiṃ prakaṭayannupasaṃharati- pūrveti || dhyeyam- kiṃ tat ? prāṇādi | yadyevamapakvacittaḥ kaścit tena pūrvoktamūlādhāratrikoṇāgnimaṇḍalādupari prāṇādivāyujātaṃ pṛthivyādipañcavarṇayuktaṃ dhyeyam | yakārādibījaṃ nīlajīmūtādivarṇaṃ hṛdayādisthānaviśiṣṭaṃ dhyeyamiti pūrveṇānvayaḥ | ādau hṛdi yakāraṃ prāṇabījaṃ vidyāt nīlajīmūtatulyavarṇaviśiṣṭaṃ prāṇaṃ jānīyādityadhyāhāryam | gude rephamagnibījamapānamādityasaṃnibhaṃ vidyāt || 95 || pṛthivībījaṃ lakāraṃ bandhūkasaṃnibhaṃ vyānaṃ kṛtsnaśarīravyāpakaṃ vidyāt | kaṇṭhadeśe vakāraṃ jīvabījamudānaṃ śaṅkhavarṇaviśiṣṭaṃ vidyāt || 96 || hakāraṃ viyadbījaṃ samānaṃ nābhyāsanaṃ sphaṭikaprabhaṃ ca vidyāt | evaṃ prāṇapañcakaṃ p. 212) hṛnnābhināsikākaṇṭhapādāṅguṣṭhādiṣu saṃsthitaṃ vidyāt || 97 || tatra samānavāyustu dvisaptatisahasranāḍīmārgeṣu sadā saṃcaran vartate aṣṭāviṃśatikoṭiromakūpeṣu vyāpya sthito bhavati || 98 || vicāryamāṇe ekastu- tuśabdo'vadhāraṇārthaḥ- samānādiprāṇāntavāyubhedaḥ eka eva | ya evaṃ pañcaprāṇādhāraḥ so'yaṃ jīva eka eva | hiśabdaḥ prasiddhidyotakaḥ | evaṃ jñātvā tataḥ paraṃ recakādi iti | evaṃ yathoktapañcaprāṇārūḍhajīvasvarūpaṃ jñātvā tato dṛḍhacitto yogī samāhito bhūtvā recakādyavayavatrayaviśiṣṭaprāṇāyāmatrayaṃ kuryāt || 99 || śanaiḥ svāntaḥkaraṇavṛttisahasraṃ hṛtsaroruhakoṭare samākṛṣya tatraiva prāṇāpānau ca baddhvā praṇavena tu praṇavenaiva praṇavenājñāsahasrāracakraṃ pratyuccaret ūrdhvaṃ nayet || 100 || tadupāyatayā kaṇṭhaliṅgasaṃkocanagrahaṇaṃ bandhatrayopalakṣaṇārtham | tathā bandha trayaṃ kṛtvā mūlādhārāt mūlādhāramārabhya padmatantunibhā śubhā suṣumnā- caśabdāt tadantaḥkaivalyanāḍī ca- pratiṣṭhitā bhavatīti dyotyate || 101 || tatra suṣumnāśrayavīṇādaṇḍe samutthitaḥ san amūrto nādo vartate | ata eva vīṇādaṇḍamadhyameva nādotpattisthānaṃ yathā śaṅkhanādādibhiścaiva || 102 || hṛdvyomarandhragato nādo'bhivyakto bhavati | yadāyaṃ nādo māyūraṃ nādamevānukaroti tadā iḍāpiṅgalāsuṣumnāghaṇṭikābhedena caturdvārasya madhyame kapālakuharamadhye || 103 || tatra yadā vyomni divākaraḥ tathā paramātmā rājate samyagabhivyakto bhavati | yatra mana- upalakṣitadṛṣṭivāyvagnikuṇḍalyādikaṃ layaṃ gataṃ tatra mūlādhārādibrahmopalabdhirandhreṣu kodaṇḍadvayamadhye tu- tuścārthaḥ- yathāśakti yathābalam || 104 || svātmānaṃ puruṣaṃ paśyet | kiṃviśeṣaṇaviśiṣṭamityatra, vajradaṇḍasamudbhūtāḥ maṇayaścaikaviṃśatiḥ iti śrutyanurodhena viśvaturyamityārabhyāvikalpānujñaikarasāntāni ekaviṃśatiturīyaratnāni teṣāṃ jyotsni jyotiṣmadadhikaraṇaṃ jāgrajjāgradādicatuṣpañcadaśavikalpaṃ na dadātīti nadaṃ tadeva nādaṃ turyaturyaṃ bindu nirviśeṣarūpaṃ mahāṃścāsau niṣpratiyogikabrahmamātratayāvasthātumīśvaraśceti maheśvaraḥ tadbhāvo māheśvaraṃ svamātratayā padmate iti padaṃ vidvān paśyediti pūrveṇānvayaḥ || 105 || vidyāphalaṃ vadannupasaṃharati- ya p. 213) iti | vidvān vedanasamakālaṃ kaivalyarūpeṇa avaśiṣyate ityatra brahma veda brahmaiva bhavati iti jñānasamakālameva brahmamātrabhāvāpattiśruteḥ | ityupaniṣacchabdo'yaṃ dhyānabindūpaniṣatsamāptyarthaḥ || 106 || śrīvāsudevendraśiṣyopaniṣadbrahmayoginā | likhitaṃ syādvivaraṇaṃ dhyānabindoḥ sphuṭaṃ laghu || dhyānabinduvivaraṇaṃ triṃśadadhiśatatrayam || iti śrīmadīśādyaṣṭottaraśatopaniṣacchāstravivaraṇe ekonacatvāriṃśatsaṃkhyāpūrakaṃ dhyānabindūpaniṣadvivaraṇaṃ saṃpūrṇam ########### END OF FILE #######