#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00315 Uniform title: mokṣasopāna Main title: mokṣasopāna with commentary tīkā Author : kāṇḍadvayātītayogī Manuscript : NGMCP manuscript No. 1-1397 Reel No. A-179/8 Description: Description by Mark S.G. Dyczkowski: Nothing is known about the author of the Mokṣasopāna or the author of the Tīkā . According to the catalogus catalogorum he was called Kāṇḍadvayātītayogī. The goddess Kubjikā is mentioned a dozen times and a number of verses in the root text can be traced to Kubjikā Tantras. It deals with the stages of Yoga and inner worship in a manner typical of the Kubjikā Tantras. Notes: Revision 0: Nov. 15, 2014 Data-entered by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S.G. Dyczkowski. Internet publisher : Muktabodha Indological Research Institute Publication year : Publication city : Publication country : India #################################################### oṃ namaḥ śivaśaktaye || vyomātītaṃ paraṃ śāntaṃ śivena śakti śāmbhavaṃ | bhāvābhāvavinirmuktaṃ śivaśaktiṃ namāmyahaṃ || oṃ namo'stu te mahāmāya || iti sūtrārthaṃ vaktavyaṃ || oṃkārasya prathamāha || akāra ūkāra makāra dhvani bhedena || oṃkārocyate || akāro brahmā ūkāro viṣṇu makāro maheśvaraḥ || tasmādoṃkāramucyate || tribhuvanavyāpakatvena bhūrbhuvasvaciti satve rajastamādīnāṃ devadānava mānaveti lokāvyaktaṃ || akāraśca ukāraśca makāraścā akāra makārāḥ || makāro bindureva ca || akārokārayogena | kārante bhanyate || makāraṃ binduyogena śivabīja mahocyate || tasmādoṃkārapaurveśaṃ | p. 1a) mantrapuraḥ prakīrtīte || anyāha || arddhacandraṃ nirodhī ca nādo nādāntameva ca | śaktiśca vyāpinī caiva samanā unmanāstathā || samanāntaṃ pāśajālaṃ ca unmanāntaṃ pare śivaṃ | tena viśvaprakāsyante paramātpattireva ca || arddhacandreti || amṛtabindu śivasvarūpena viśvajīvanākāratvenārddhacandraṃ || tasmāt ṣoḍaśakalāṃkaiva niṣyatāsmin || kathaṃ ṣoḍaśa kalā | pratipadādi paurṇamāsyantaṃ | bījamahā'gnirāpaśca vāyuḥ pṛthvīvināśakaṃ | śaktikāro jīva caiva patango paramatmākaḥ || girīnando diśaḥ paṃca śurddhakaḥ sarvavyāpakāḥ | tenārddhacandramityuktaṃ śivorddhaṣu vyavasthitaṃ || nirodhāha || 1b) nigatarodhī yatra nirodhī || ākāśabhūtavyāpakatvaṃ | nirodhī bandhaḥ || jāgrataḥ svapnasuṣupteti || nādāha || nādodhvanirviśeṣaḥ || avyaktāvyaktaśceti | avyaktaṃ śivaṃ vyaktaḥ śaktiḥ || devādīnāṃ vāṇī svarūpaṃ nādaṃ || nādo vyāpakaḥ pātālādi śivānto viśvarūpaṃ || trirātmako nādaḥ | śurddhasālaṃgasaṃkīrṇaḥ | śurddhasaṃcare || sālagakaḥ śaktiḥ || dvayossamarasī bhāvaḥ saṃkīrṇocyate || śurddhaḥ paṃcaḥ nādāḥ || yathādīpakāśurddhanādaṃ syādvairāvaḥ lyohitāḍikaḥ || gāndhāro paṃcamaṃtrāhuḥ śurddhanādo vidhīyate || etā parāsālaṃgāḥ || śuddhasāraṃgamilito sakīrṇā tasmāt nādocyate || ṣaṭvidhānādena tatva svarūpāmatyāhuḥ || 2a) yathā || dīpakādi tathā rāgaḥ sarvarāge pradodite | tasmādvīpakanāmāni mādhavaḥ parigīyate || nādāntāhaṃ || nādānto mantra viśeṣa gāyatryādyā mantralayāntaparyantaḥ || nādānte sarva mantrasya kārya tvāt || namaḥ svadhā svāhā vaṣaṭ vauṣaṭ phaṭ ṭhetyādayo nādānteṣu kārya kāraṇīyamiti || śaktyeti || icchā kriyā jñānādhārādayo vyāpakatvāt || iti śaktiḥ || śakṛtveti śaktiḥ || tathācottare || jyotirmayī jayakarī jagadātā śaktī kumbhādi yogayugavartajanānta codhī | janmādi duḥkhabhavasāgara tāraṇeśī vāmeśī vāmakulamārgakarā jayantī || tathā hi || candrakalānantu ṣaḍadhva madhye || tatra sthitā nirmala nityarūpī niraṃśaḥ śaktyaśaḥ śivāṃgavattī śrīdarśanārthā praṇamāmi nityaṃ | ṣaṭcakre samvarānge varaguṇa dhavale jyotirūpe niraṃśe | sarvajña jñānapadme varadabhayahare cirtabodhedu madhye | tasminnevasthiteśī parama paramaśivā nirmalānantaśaktī vandanāṃ siddhināthī paramasukhakarī nirjitā śeṣaśaktīṃ || evā śaktiḥ || vyāpinīmiti || vyāpinīmmadhyarāpi śivānte vyāpinīṃ || śivānteśī śivākhyā || sarvātmā sarvagaprabhuḥ | viśvakartā ca hartā ca śivānte parivartinīṃ | sā vyāpinīṃ | samaneti || samanā śivaśaktiḥ samarasī bhāvaṃ || 3a) maneśabdhi(?) vidhaḥ proktaṃ śuddhaścāśuddhameva ca | aśurddhaḥ kāmavyāpāraḥ śuddhaḥ kāmavivarjitā || sāsanā unmanāha || bhāvābhāvavinirmuktā unmanā sthulaśūkṣmavyāpakatvena sahajā nandaḥ unmanā || bodhānandamamayo bhāva manastāmasī śaktikālavinirmuktā sonmanā ucyate kulaṃ || sā unmanā samanānteti | samanasā anto yatra samanānteḥ || śivadṛṣṭaḥ svādhikāra suropamaḥ || vyomavyāpaparobhūtaḥ samanāntocyate ṛṣiḥ | sasamanāntaḥ || pāśajāleti pāśasya jālopāśajālaḥ || pāśo dvidhā pāpapuṇyaiti pāśo puṇyaijālā pāpa pāśajāla śivayā ca pārśve vartate bhūtajantavaḥ | 3b) dṛṣṭvādṛṣṭa na labhyate | pāśajālamathocyate || sa pāśajālaḥ || unmanānteti || unmanānyaṃtaḥ | unmanāntaḥ | ānanda paramānandaḥ sahajānandameva ca | turyakaturyayātīta unmanyantamathā vravīt || sonmanyantaḥ || pareti || parasvarūpaṃ || kṣityādi tatvarūpo bhavati paramataḥ śuddha jñānāt pradiṣṭaṃ saṃsārasyāntakāle paramarapadaṃ pāśayuktaṃ paśuṃ ca śuddhaṃ śuddhātma bhāvaṃ akulakulagataṃ brahmadevādi līnaṃ nātho vāmeśvareśo jayati paramudaṃ nityarūpo niraṃśaḥ || sa parasvarūpaṃ || śiva iti || śānto nityaṃ niraṃśo jyoti sarvayutādi yuktaṃ || niṣkalo viśvavyāpyā ca para śiva ucyate || tathā cottare || 4a) paurṇeśo yasya citaḥ || śirasi vini bhaven nātha śirṣā śikhā ca siddhaśo yasya vatmānayana śaśikarau astra śrībhairavādyā || so'yaṃ śrīkukṣivāso paramaparamaśivānātha vargena mantrā oṃkāre eṣa rūpāḥ hasakhapahaparā nityadarśo jayanti || śive svarūpena visargānta tvāt rephaśaktirucyate || tasmācchrīmatā parāśakti śivau dvau vyāpakāḥ || tathā cottara śaṃketake | śaktimuddhnivivartanteti || tasmācchivaḥ | śabdena parāśakti pradhānamiti namo'stute || namo'stute || namaskāraṃ karomi || kasyai mahāmāyai || iti || caturakṣarapūrvakaṃ candravidhimiti || 4b) mahāmāyā caturakṣareṇa jagatī vyāptī || śūkṣmabhāvena vāyurūpena vyavasthitā | so'pi na dṛṣṭi gocare advayabhāvena gopyasthā nābhyaṃtare vyavasthitamiti | sthūlabhāvena caturakṣaraṃ || yaralava icchā jñāna kriyā vyāpinī śaktiḥ || pṛthvī āpatejavāyuḥ milityākāśaṃ || gandhaḥ sparśaḥ rūpaḥ śabdaḥ || vijayati kāla vidyā māyā vāk pādapāṇi vāyupastha || nādabindu śivaḥ śaktiḥ | ṛgyayuḥ sāma atharvaḥ || sadya vāmā'ghore tatyuṣaḥ || brahmā viṣṇuḥ rudraḥ sadāśivaḥ || sita rakta pīta kṛṣṇaḥ || brahma kṣatri vaiśya śūdraḥ || pūrva dakṣiṇa paścima uttaraḥ || 5a) kṛta tretādvāpara kaliśāntika pauṣṭika vaśya abhicāraḥ || recaka pūraka kumbhaka śāmyaḥ hṛtkaṇṭha nābhi upasthaḥ || bhūrbhuvaḥ svaḥ svāhā paurṇe niśā kujā kālī || mahāmāyā || āsnāye caturāha || māhāmāyā caturākṣareṇa sāpūrṇe śānandā varadāmakārāḥ || māhārārūpāniśi dakṣiṇeśī || mākāra vargeḥ || sukṛte kamārgaṃ || yā saumyadigdevaramokṣahātā || punarapi dvividhaḥ || māhā ca māsmā ca māhāmāyā || śivaḥ śaktiḥ || saṃhārasṛṣṭi sūryaścandraragni vāyuḥ śuklaḥ kṛṣṇaḥ || 5b) śuklarakta || rātri dinaḥ || adhaḥ || ūrddhaḥ haṃsaḥ ūrddhaśvāsaḥ || namaḥ || unmanaḥ meruḥ mandaraḥ āliḥ kāliḥ māṃsaḥ raktaḥ ākāśaḥ pṛthvīḥ liṃgaḥ vaidikā bhairavaḥ pīṭhiḥ brahmarandhraḥ upasthāḥ bhūta || bhaviṣyaḥ || krūraḥ saumyaḥ vāmaḥ | dakṣiṇaḥ || gaṃgā yamunā uttarāyaṇaḥ || dakṣiṇāyaṇaḥ prakṛtiḥ || puruṣa || baudhyarāhaḥ prajñā | upāyaḥ saumyatāḥ aruṇā | ādi antaḥ etat sa mahāmāyā devyāḥ atī ca sā māhāmāyā || atīva māyopamā saṃsārasatvasyaṃ kathaṃ || ādau tāvad vījāni bhavanti || śūnyatā jñānagarbhā nirbīje śivaḥ 6a) śaktiḥ samarasī bhāvena bījāni jāyante || bījaḥ ṣaṣṭavidhiḥ || tasmān mātṛpakṣa pitṛpakṣaṃ ca ṣaṣṭavidhaḥ || dṛśyante yathā || asthi asṛk śukraḥ pitṛpakṣaḥ || māṃśaḥ || śonitaḥ carmamātṛpakṣaḥ | dhvaloto || mātṛpakṣaḥ pitṛpakṣaḥ tayoḥ samarasena bījapiṇḍaṃ bhaviṣyati || daśamāsaṃ ca saṃyogena vaddhayati || tṛtīyamāse ghanenā bhavati | caturmāsenānkuro bhavati || paṃcamāsenāsthi cammāśa pratyango mukhanāsikā jāyante || ṣaṣṭamāsena cetanāvanto bhavati || tataḥ padvā saptati sahasra nāḍī suto bhavati || ete nāḍyāṃ pradhāna trināḍī bhavati | tathā || 6b) iḍā piṃgalā suṣumnā || iḍāvahati vāme piṃgalā vahati dakṣiṇe suṣumnā vahati madhye || rakta mūtra śukra || raktena strī śukrena puruṣaḥ || tayoḥ samaraseṇa klīvaḥ || tasmāt nāḍī jñātvā strīpuruṣayoḥ || yat svacchayā jāyate || etayoḥ || trayo nāḍī samarasa bhāvena ekanāḍī bhūtvā brahmarandhre nipātā sā māhāmāyā devyāḥ || brahmarandhre prasāryāṇeka pṛthak pṛthak śiraḥ kroḍe karatale grīve pārśve hṛdaya nābhau uru jānu pādatale punarapi nābhau sarvasaṃ śrīlino bhavati || paścāt svāsarūpeṇa haṃsaḥ || cāreṇa ūrddhvagāmi bhavati || 7a) trināḍī rūpeṇa adhocāraṃ bhavati || vāme strīnāḍī rajavahā || dakṣiṇe sūnyanāḍī sūvavrahāmadhye || khagamukhe puruṣanāḍī śukre vahā strīpuruṣa samarase nāsthi bhavati | tadanantare cetanā bhavati || paścāt sarvajāti smaratvaṃ bhavati || pare jātā bhavati || yoni yantraṃ pīḍā vedanā bhavati paścāt smṛti bhraṃso bhavati || paścād vālāvasthā bhavati || kumārāvasthā bhavati || yauvanāvasthā bhavati || tasmāt mahāmāyā || tadanantare maraṇāvasthā || nirvāṇamārga dvaya vidhaḥ || dvayavidhañca kathañceti || punajanmā na punarjanmānvividhaḥ || sadguru pādaprasādena jānanti || dvādaśānta ṣoḍaśānta bhedena || 7b) dvādaśānte candraḥ || ṣodaśānte sūryaḥ || dvādaśa candrāntāha varaṇāvanguṣṭau vindvantaṃ patrayogavit || candrayogamiti || krūra ca koreka smṛtaḥ || iti dvādaśāntaṃ || puna ṣoḍadaśāntāha || vindorudvantathāśīrṣaṃ brahmaviṣṇuśivopari caturangulī tadūrddhva śaktikoṣṭaprakīrtitā || caturaṃgulya bhyantare vahnimaṇḍala manu praviśati || punarjanmā bhavati || sūryamaṇḍalanupraviśati na punarjanmā bhavati || ṣoḍaśānte trikoṇa kṛte vāmakoṇe candraḥ || dakṣakoṇe vahniḥ || madhye koṇe sūryaḥ || śaṃkhinī dvārabhedena trayamaṇḍala samarasena līyate || tena punarjanmā iṣṭa gati prāpyate || sā eva mahāmāyā || vedavyākaraṇādi 8a) aneka śāstracchanda śatapatha nirukta jyotiṣaśikhya kalpasūtraḥ paṃcarātrasvaiva cāhante śīkṣaḥ pātañjala mīmāṃsakaḥ ṣaṭ darśana brāhmaṇa cārvākaśevavaiṣṇava kṣapanakaḥ vauddha ete ṣaṭ darśanāḥ || ṣaṇṇavati pāṣaṇḍo aṣṭādaśa mahāvratāḥ || śuddhaḥ śālangaḥ saṃkīrṇaḥ | caturvidhacādya || ghanasukhira tataḥ ānarddhaḥ || caturvidhā vaktavyaṃ | vainādikaṃ tantu ānaddhaṃ murajādikaṃ ghanaṃ kāṃsya nālādikaṃ sukhilaṃ vaṃśādikaṃ || tantu nṛtyaṃ navavidhaṃ || ānaddhaṃ marujādikaṃ ghanaṃ kāṃsya tālādikaṃ sukhilaṃ taṃ sādikaṃ || nṛtyaṃ navavidhaṃ śṛngāraṃ hāsyakaruṇaṃ raudraṃ vīraṃ bhayānakaṃ 8b) vībhatsaṃ adbhutaṃ śāntaṃ || aneka granthādi evaṃ vyavasthitāḥ || ṣoḍaśasvarāḥ || traya triṃśadvyaṃjanāni || ete unapaṃcaśādakṣarā vyāptā sā mahāmāyā || paṃcāśadakṣaraḥ kṣakārāntaṃ paṃcāśadarāḥ paurṇaḥ || mahāmāyā praṇamya vaṃkaṣasaṃyogekṣa || ayi tu visarga hetvā bhāvāditi sā mahāmāyā || pradhāna svarūpāḥ || yataḥ || utpartiḥ sthitiḥ pralayaḥ | jagatāṃ sarva caturvidhā bhūtagrāmāḥ || jarāyujāḥ || svedajā || aṇḍajāḥ || ete yantavaḥ sarvatrailokyaścaturdaśa bhuvanaḥ vyāpakā sā mahāmāyā || caturdaśabhuvanaḥ || bhūllokaḥ bhuvaṃ lokaḥ mahallokaḥ | jamallokaḥ tapallokaḥ || svalloka satyalokaḥ || 9a) sutalaḥ | nitalaḥ || utalaḥ || talātala || rasātalaḥ pātalaḥ || ete caturdaśa bhuvana vyāptā mahāmāyā sā namostute namaskaraṃ daśakaraśākhā maulikṛtameva nitalelīnakṛte namaskāraṃḥ || śūkṣmadehaparāpare || śūkṣmanirañjanasya dṛṣṭya gocaraḥ || parāpare mana unma dvayoḥ || samarasī bhūtaṃ svayaṃ paraye nāśāyatī sā parāparaṃ parasvayāḥ || tathā || amāvāsyā | yā siṃhodaśevāśvaraṃ paramukhā nānā nanātirya kāpāṇau vārtikapāla paurṇa triśūlā manyena śastrādhṛtā | yugvedāśanirindra brahmaharibhiḥ || rudraḥ sadeśo hakāraḥ 9b) kālānto hi śivāsanā jayati sā kālī layāntā śuddhā śūkṣmaśūkṣmeti ucyate śarīre kathaṃ || raṃjitā vividhabhāvena śāstraṃ śāstraṃ hyanekadhā || nādabindu hakāraiśca śikhācānyena raṃjitā || recake pūrake kecit || kumbhake kecidrañjitā daśākṣararatā || kecid vyāyanti taṃ haṃ saṃ śūnyadhyāyanti || kecit || parākrānta ratā kecit prāsāda kecit drañjitā | vāmeśca dakṣiṇe kecid viṣuke kecid rañjitā || paṃcaviśaratā kecid vālāgre kecid rañjitā | cchāyā puruṣe ye kecid ghoṣaṇe rañjitā || kaṇṭha nādaratā kecit niḥśabde kecid rañjitā || ūddhamārgaratā kecit tālukaṇṭhe || 10a) na raṃjitā || dharmādharmaratā kecit niḥśvāsośvāśanarādhamaḥ || hṛtpadmeṣu ratā kecinnābhi padmerarañjitā || vyākaraṇaṃ chandaganite || nānāśāstreṇa rañjitā nirukte kalpasūtre ca ṣaḍdarśanameva ca dadhī civālmike caiva bhedavādañca saṃgrahe || vedavyākaraṇañcaiva chandaḥ śatapathe tathā | nirukte jyotiṣe caiva kalpasūtraṃ tathaiva ca || paṃcarātraṃ tathā cānye vauddhārāhantake tathā | anye śāṃkhyaśca yogaśca gāruḍe kecid rañjitā || tagītārthamantra vāde ca anye granthāvatāraṇe | anye caiva tu saṃjñāyāṃ akṣaraṃ rūpa mantriṇaḥ || anye ca grantha sañcinta akṣaraṃ rūpamantriṇaḥ | etasthulo mahāmāyā ye mudā cittarañjitāḥ || 10b) na tasya mokṣamāpnoti śakti bhedavinānarāḥ | ete sthulo mahāmāyā ye mudā cittarañjitā || na tasya mokṣamāpnoti śakti bheda vinānarāḥ | tasmācchaktiḥ prayatnena sā mārgā sarvadābhyaset || ākāśasthāpayathā paktiḥ samukto kona vadhyate | yāsāstuluddhakai vaddhvā patitantu kṣitī tale || evaṃ hi vadhyate hyātmā māyā jālena mohitā | māyājāla mahāpāśaḥ parivāra śivasya ca || itthaṃ sthite jagati kiṃ kalayā yutairvā sarvān matā matimatāṃ kuśalaṃ vidhyeyā || vidyā kalā ca sakalā sahasaṃkalarpyaḥ svī svī karoti puruṣaḥ parilīyate ca bhṛṃgī sa prathamaṃ datvā lakulaṃ repharāsanaṃ | bhedaṃ ṣaṭ svara candre khaṃ deha vīja mahocyate || 11a) ekākiṇiviśuddhātmā nādākhye vindumālinī || iti || nādākṣe nādasaṃsthāne tristhāne kaṇṭhakupe hṛdi nābhau | ṛgādi kramaṃ || mūcchanāreka viśati || etāna saptakramaṃ tenāmūrcchaṇā tristhānaṃ nābhi hṛdaya kaṇṭheti || saṃ ṛgakramaṃ tristhānanādaṃ || bindumālinī dvādaśānta padaṃ candrasūryāgnibhiḥ || tenānusaranīti bindumālinī || amṛtadhārā ityucyate || ekakinī śaktiryena puruṣeṇa śaktirviddhaṃ jñāyate || pañcendriya nigahaśaktiryasyāstīti tasya śaktibījaṃ bhavati || ekākinī cāyaṃ pittitaṃ || viśuddhaṃ yasya jāyate || tena puruṣeṇa śaktibhedaṃ jānātīti yasya puruṣasya sthiramano bhavatīti | 11b) tasya bindumāli prāptiḥ || yogarūpe yuktaḥ || yogīsasya vahnāni | alpamūtra pūraṣi mane socya maloluptaṃ || eṣa prathama cihnaḥ || tathā cottare || ekaśakti nagākhyaṃ syād bindu rūpātmanā śuddhā || nādasarvātmanā caiva mālinī viśvavyāpinī || iti || adehānte samutpanne || adehaṃ dehaṃ rahitaḥ || dehasya ante adehaṃ cāsti || deha ante aiṁkārākṛti trikoṇapīṭha adehaṃ padmākṛti ṣaṭkoṇaṃ catuṣkoṇaṃ sāgaraṃ nadītīraṃ devīkoṭaṃ trikoṇābhyantare padme asti sā adehā || vijñānā || tathā pūrva adeha sarpago vyāptī śivasyādva vyavasthitā || notpatti ca nāśaṃ cākāśe cavyavasthiteti || 12a) acale viśvadhāriṇī | calaṃ na bhavatīti acalaḥ | maṇi mantre oṣadhādi calena ete vidhānena acalasyala puruṣasya dehasthitirbhavatīti | śarīranāśakāle vā dvijñānaṃ nāśaṃ na bhavatīti || viśvadhāriṇī || vahurūpadhāritā tena vidhāriṇī || kathaṃ kṣiti jala pavana hutāśana somasūryākāśaḥ || tasyā rūpaḥ || brāhmaṇādyā yogiṇī tasyāḥ || rūpatrayastriṃśati koṭi devāstasyā mūrtiḥ || oṃkāraḥ | namaskāraḥ | svāhākāraḥ || svadhākāraḥ vauṣaṭkāraḥ | vaṣaṭkāraḥ | hūṁkāraḥ | aiṃkāraḥ || ete jāti mantra tasyaiva utpattiḥ || asitāngādi bhairavastasyāṃ mūrtiḥ || tasyāḥ sthānena utpattirbhavati || kāyavānmanabuddhiḥ || rāgadveṣakrodhalobhamohaḥ paiśūnyallakṣyate jātaḥ || 12b) tasmād viśvadhāriṇīm iti || tathā dakṣiṇe || acalāsarvajñā || nārūpā sarvadehānta sthitā | na saumyasūnyarūpā hi viśvadhāriṇī nityatā || mahākuṇḍalanī nitya || kuṇḍalākāra nābhimadhye vyavasthitā sā | nāgendra kuṭilāṃkārā gajendrākāra līlayā | nābhi madhyeya kuṇḍalyā ūrddhago adhagastathā | ūrddha gatā brahmarandhre candrasūryamadhye vyāptiḥ || adha gatāśakti sthāne prāptiḥ || ūru dvau | antare nāḍi madhye || tathā cottare || yā bhedyaḥ pañca granthasyācchivorddha līyate yayā | mahāśabdamitiḥ kṣāntaṃ dhāryatāṃ dravanatrayaḥ || vālāṃ sāsamalkakulo klīvaṃ carci vivarjayet | sakhamvibheditaṃ tatra krura khaṇḍendu maṇḍitaṃ | mahākuṇḍalanī mantradhāritā tanururttamā || 13a) haṃsamadhye vyavasthitā || ūrddhagāmīhaṃsarūpeṇa vyavasthitā | śvāsagatihaṃ sa cāraḥ || ekārthaḥ ūrddhaśvāsaḥ || adhaḥ śvāsaḥ || dvividhaḥ || ūrddhaṃ śvāsohaṃkāraḥ || adhaḥ śvāsaḥ || saḥ tārāḥ | tena haṃsocyate || adhogāmī śukrarūpeṇa janābhogaṃ karoti || ūrddhagāmī madhyatāmīdhe vyavasthitā | kuṇḍalanīti ucyate || haṃsaḥ sṛṣṭisaṃhāraḥ || śivaḥ śaktiḥ dvayarūpeṇā dvayākāraḥ || sā haṃsamadhye vyavasthitā || tathā tripūrārṇave || adhaśvāsastathocchāśca madhyago madhyamā bhavet | śivaḥ śaktiḥ svarūpāḥ sā sṛṣṭisaṃhāra kārakāḥ iti || somasūryāgni madhyasthe vyomavyāpī parāpare || 13b) somasūryāgni tatmavyavasthitā || iḍāpiṃgalāsuṣumnā ca somasūryāgnibhiḥ āpasthāne agniḥ agnisthāna madhya vāyuḥ eta madhyagatā somasūryāgni madhya gatā || vyomavyāpī parapireti || ūrddhvagāmīśvāsaḥ || brahmarandhre dvādaśāntaḥ ṣoḍaśvānta sthāne sthitaścandramā sūryāgniḥ samarasī bhūte līyate vyomavyāpī || parāpare ūddhācāre ca tanmadhye cāre śūnye līnonmanā rūpena vyavasthitā sā parāpara śūkṣmarūpeṇa madhyagāḥ a adhaḥśvāsena kārita prabhu śuddhaśāntasirvādvisvarāmagnau bhānususaṃyutaṃ nabhasasimantre kha candrāgni bhānu | jñāsvātaṃ tanu madhyagerhṛdi pare nābhau pradhyānaṃ tridhā mūrtai 14a) vacanajñāyatamiti | mantrāṃ nityāhni saṃdhyāyatāṃ || tathā cottara || nābhāśānta parāśakti nāmāvāsyā para śivaḥ dvayormantra paro mānye bhukti mukti vara pradā || oṃkāravigrahāvasthe || oṃkārastridevatā | o brahmā nādo viṣṇuḥ bindurmaheśvaraḥ śivaśca || ukāraḥ śaktiḥ akāraḥ śivastrayo tapi samarasī bhūtena | oṃkāraḥ sā māhāmāyā || oṃkāra vigrahaḥ kuṭilākā | ūrddhacāraḥ | adhacāraḥ | tathā ca bhairava tantre || oṃkāra paramo mantraṃḥ śivabīja mathocyate | oṃkāraṃ viśvabhūtañca vyāpakā prabhu sarvagāḥ || hakārārddhārddha dhariṇī || hakāraḥ || arddhadhāriṇī || tihakārārddhaḥ || bindubhūtaṃ hakārddhaḥ | 14b) arddha candrayonyākāramiti ucyate || hakārārddha ṭhakārārddha padaṃ || nirakṣara padamiti ucyate || kathaṃ nirakṣara padaṃ vākpathātītya gocara | cakṣuragrena paśyanti mohitā naiva buddhyati nirvikalpaṃ vikalpaṃ ṇānti | nirmalaṃ mālineti ca | cintanti ca na cinanti pūjayanti na paśyanti | ātmasthaṃ yena paśyati bhramitaṃ niścalamapi || dhyāyamāno na paśyanti buddhyamāno na budhyeti | anumāno upramānañca aprameye manopamaḥ || asthānaṃ sthālakalpanti suśurddha sodhayenti ca | akriyā kriyā kurvanti advaitaṃ dvaitayanti ca || acāraṃcāra kurvanti abhāvaṃ bhāvayanti ca | agamāgama kalpanti amanāgana varjitaṃ || 15a) abhedaṃ bhedakalpanti agra pāśve vivarjitaṃ | sarvagā ekadhyāye ca agrasthaṃ dūre taṃ viśet || vikārarūpasādhyanti nirvikāraṃ parāparaṃ | śabdāśabdañca sādhyanti śaddāśadvaṃ vivarjitaṃ || kathyamāno na budhānti yat pakṣañca na dṛśyate | paṭhantenoparasyanti mūkāndhavadhirā yathā || patyakṣañca na kalpanti śṛṇvamāno na budhyati | aho mohana muñcanti sudhāśātreṇa bandhane || kopakāra krimiryadvadvandhaṇa na mokṣaṇaḥ | pitā hitena jānanti unmartamiva ceṣṭitā || svayaṃ patanamicchanti pataṃga iva pāvakaṃ | kuto mokṣa bhavet teṣāṃ viṣayā śakta cetasāṃ || luddhakaṃ ca rasā tatra antakārena budhyati | 15b) pare dravyāpikā kiñcit hīyamānoṃ matiryathā || mṛtyukāle viṣādosti antakāle viṣopamaṃ | yathātīte suhṛde ca haraṇītaṃjñatā mano || hato vedanamopannastathā viṣayamāgatā | vaṃdyamānaḥ suhṛdyā ca sevyamāna sukhāvahā || kiñcit svādopaludvārtā micchanti karaṇī yathā | garvitaḥ svātma garvītaḥ svavikalpātha hetunā || śabdaśāstreṇa kiṃ kāryaṃ vṛhaspati sagarvagaḥ | śabdaśāstra kṣayaṃ yānti nirakṣara sadābhyaset || avarṇena sadācāraṃ śabdalakṣavivarjitaṃ | avarṇa sarvagasthānaṃ guṇātītamagocaraṃ || akathyaṃ bhāvanirmuktaṃ prayogeṇa tu durlabhaṃ | dūrasthā jñāna lokasya dehamadhye vyavasthitā || dharmādharmavinirmuktaṃ sukhasaṃghasanātanaṃ | 16a) devasuramanukhyānāṃ dehabhyantara saṃsthitā | durvijñeyantu tat teṣāṃ bhedādyā svalpa buddhinā || kiṃ karoti ca śāstreṣu pratyakṣaṃ jaṃgapālakā | nirmitā devamānuṣyaṃ munibhiryakṣarākṣasaiḥ || tepi sarvapasummuktā brahmādyāḥ śāstracintakāḥ | tena kāraṇamākotā sarvadā akṣavākyatā || tena kāraṇena akṣara padaṃ dhyātvā | lakṣmīkaṇṭha mahāsena śikhīsaṃsihimāsanaṃ || dvādaśena ca saṃbhinnaṃ kruraṃ khaṇḍendu saṃjusaṃyutaṃ | cittadhāraṇī bījaṃ || tathā cottare || brahmādikṣare yānti anakṣara paraḥ śivaṃ | muktivāsaḥ paro devo mahāmāyā maheśvarī || iti || vālāgra śatadhāśūkṣme anantre cākṣaye vyaye | 16b) vālaḥ keśaḥ vālāgra śatadhāmapiḥ || anantaḥ pramāṇaṃ nāsti aprameyaṃ || śūkṣmaṃ na dṛṣṭa śatadhā vālāgravata || anante cākṣaye'vyaye || sataḥ sahasraḥ || jātāmṛtye'pi kṣayaṃ nāsti || tathā corttare || sarvajñamādi guṇacakraḥ kulavivartā dhyānena lakṣa paramātma guṇena yogī || vāmakulākulagatā para śūnya bhāva bhāsāṃ namāmi sukhadāvaraśreyadātāṃ || hakārārddha kalādhāre || 17a) padma kiṃjalpamāśrite || kiṃjalka ādhāraṃ padmākāraṃ guhyapadmagopya sthāne vyavasthitā trayaḥ padma śaktimāśritā | trikoṇaḥ padmaḥ || utpatti || nāśa sthānaṃ || sa paro bhṛgurephena kuṭaṃ vidhū nabhastathā | caturddaśasvaraṃ bhitvā ābhṛtā bīja vācyate || tanurakṣā vījakā jñāna || tathā niśāyāṃ dakṣiṇe || padmāśritā mahādevyā sthitirutparti saṃharā || vāmamārge vyavasthā || sā mahāmāyā manoramā || iti || sakalāḍhya mahāmāye varade lokapūjine | lokapūjayatīti lokapūjitā || mahāmāyā devyāvinā | lokāḥ || utpatti sthiti pralayo nāsthi || tena kālaṇena loka pūjitā || iti sā || 17b) sakalākhya kalā sahiteti ityarthaḥ kalā aṣṭatriṃśati kalā || māhāmāye mayā atīva māyopamā sarvayantra śāstre jāte tata sthāne sā māhāmāyā || varade lokasya iṣṭa phaladā | tathā ca pūrvakalarūpā mahāmāyā varadā svābhaya pradā || śakti svarūpatā sarvajayanti paramā pareti || strī mudrā na karadhvajasya jananī sarvārti śānti pradā || ye mūḍhā avadhāranti kudhiyo mlecchā phalā kākṣiṇaste tenāpi nihatya nirdvaya dayānagnī kṛtā muṇḍitā kecit pañcaśikhī kṛtā jaṭilinaḥ kāpālikāścāpare || ekaika nāḍī madhyasthe marmamekaika bhedinī | ekaika nāḍī suṣumnā bhasmabhedena dvā saptati sahasranāḍī dṛśyate || *##? suṣumnā rūpeṇa deha vahati || marma aṣṭatriṃśati | tasya bhedāyuḥ || marma bhedena na maraṇaṃ nāsti yatkālamāyuto bhavatiḥ || tasmāt marmamekaika bhedinī svarūpayā || tathā dakṣiṇe || nāḍyā yaurṇaśubhākāro devakā yogajñānadā || śaktirūpā bhramānte tāmekāneka svarūpeketi || aṣṭatriṃśatkale devi bhedinī brahmarandhake | aṣṭatriṃśat kalāsvarūpāmiśa || nādi pañcavaktre vyāpakā devyā sā mahāmāyā svāmoha || yathā aṣṭatriṃśat kalā || śvaśinīmangadāriṣṭā marīci jvālinī tathā | pravittiśca pratiṣṭeti vedyāvedāśca vistarāḥ || 18a) tamā mohākṣayo nidrā vyādhimṛtyukṣudhāstṛṣā | rajoraktārati pālyā kāmasaṃyamanī kriyā || vṛddhikāryā ca rātrī ca bhramanī bhrāmanī jvarā | siddhi ṛddhi dyutillakṣmī medhāḥ kāsthi prajā svadhā || aṣṭatriṃśat kalārete bhedinī sarvajantuṣu | tathāśvaśinīśvāsaḥ || angadāḥ śarīraḥ || iṣṭā cittavikāraḥ || marīci rāśmai || jvalinī śikhā jyotiḥ || nivṛttiḥ || nivikāraḥ || pratiṣṭeti || pratisthā prasiddhiḥ vidyā anekā āgama || vedānyangāni catvāri mīmāsa nyāya visuro | purāṇaṃ dharma śāstraṃ ca vidyā caiva caturdaśaḥ || kriyā svargaṃ ca mokṣañca siddhi ṛddhiśca jñānabhāk | āgamā paramucyate || 19a) lakṣaṃ śabdāsya śāstrasya catullakṣaṃ tu jyotiṣāḥ vidyā ete || śānti praśamanaṃ || stamaḥ || kālapuruṣaḥ || mohaḥ pañcendriye || kṣayo nāśaḥ || nidrā || aśubhaḥ || vyādhiḥ || rogaḥ || mṛtyuḥ || maraṇa || kṣudhā || vubhuktā || prasiddhaḥ || stṛṣā || pipāśā || raja || puṣpa māsikā || rakṣa || prasiddhaḥ || rati || maithunaṃ || pālyā || poṣakaḥ || kāmā || kāryaviśeṣā || strī ca | bhigamaśca || saṃjamanī || kṣamā || kriyā || kartavyaḥ || vṛddhaḥ | vaddhana || kāryākārakaḥ viśeṣaḥ || rātrī sthira nisā bhramanī aṭanaḥ | bhramanī mohanī utsaka || jvarā īrṣyā || siddhiḥ animādyā kṣudraḥ ṛddhi || valaṃ || dyutiḥ || prasiddhaḥ || tejaḥ || lakṣmīḥ || prasiddhaḥ || medhā buddhiḥ || 19b) kāntiḥ || tejaḥ || prajāḥ || utparti || svadhāḥ saṃhāraḥ || ete aṣṭatriṃśat kalāḥ || etena kalā bhedena bhedanī brahmarandhrage || etena kalā bhedena saṃharet || kathaṃ bhede vrarandhrāt | brahmadvāreṇa | candrasūryāgniḥ samarasya mṛtakuṇḍalinī prasāryate nāmṛtena sarvānga plāvayet || tena kāraṇena bhedinī brahmarandhra ucyate || punarapi aṣṭatriṃśat kalāha || daśāgne kalā | sūrya kalādvādaśa || candra kalā ṣoḍaśa || punaragneḥ kalā viśeṣoṇāha || prāṇaḥ || apānaḥ || vyānaḥ || udānaḥ || samānaḥ || nāgaḥ || kurmaḥ || kṛkaraḥ || devahattaḥ || dhanaṃjayaḥ || śarīrasthā || nocyate || hṛdi prāṇaḥ || guḍe || apānaḥ || 20a) samāno || nābhimaṇḍale || udānaḥ || kaṇṭhadeśe tu || vyāna || sarvaśarīriṇāṃ || punarapi || nāgastu hṛdaye jñeyā kūrmaśconmīlanī sthitā || kṛkaraścakṣuṣī caiva devadattai vijṛmbhane || dhanañjaya vāyunāṃ mṛtopi na muñcati || brahmarandhre netra dvayaḥ karṇadvayaḥ nāsikā vaktaḥ kaṇṭhaḥ hṛdayaḥ nābhiḥ | vasthiḥ gudaḥ || ete sūryakalā || romatvak māṃsa asṛk majjā vasā snāyuḥ || asthi śukraḥ mana buddhiḥ rāgaḥ dveṣaḥ mohaḥ kroddhaḥ sokaḥ ete candra kalā ṣoḍaśa || ete kalā vyāpta śarīrāḥ || tena kāraṇena aṣṭatriṃśakalā devī bhedinī brahmarandhrake || brahmarandhra hṛdaya vidhiḥ || sṛṣṭisaṃhārasaṃhāraśca || 20b) tasya brahmarandhrasya bhedena ajarāmaratvaṃ mokṣaṃ bhavati || tena kāraṇena brahamaraṃdhrābhyāṃsakartavyaṃ || yonyābhyantare koṇamadhye agni jvalati || vidhūmaśikhā || tatmadhye jīvapiṇḍaṃ vāyuḥ saṃjarati || tena kāraṇena || uṣṇavāyurvahati || tadā maraṇakāle || agnināśo bhavati tena vāyoḥ śitalo bhavati | tena kāraṇenāgni kṣayaṃ jātaṃ || vṛddhiḥ kartavyaṃ || yogābhyāsena karmayo navā || alpāhāraṃ kuryāt || agni kṣayena vātarogaṃ || agnivṛddhinā pitta rogaṃ || urddhabrahmaradhroparicandrasūryāgnibhiḥ samaraśī kṛtvā tenābhyacchinnaṃ plāvayet || agnimadhye jīvapiṇḍeśca || candrasūryāgni samarasī kartuṃ kathaṃ jñāyate || 21a) vahavaḥ śāstraśrūtā valokitena || tribhiḥ samayena gurupāraṃparyaviśudhena || kāyavānmanaḥ || saṃyamena prāpyate || na śāstre mantra vidyāyāḥ || kalākala vivarjitaḥ || gurupādaprasādena karṇa naiva tu sāṣitaḥ | agneśca līyeta bhānudbhāmuśca līyate śaśī || etat samarase naiva vyomarūpaṃ vyavasthitā | tatmadhye nāsṛtādivyamatyucchinna tu plāvayet || tena tena prayogena bhedinī brahmarandhrake || iti || lākulaṃ śikhidīrghāmivahnerbhānurvibhevitā | candrarānalaghosī ca khaṇḍendu vindu tatkalā || aṣṭatriṃśatkalā bīja saṃrakṣaṇa tantraḥ || tathā corttara || yathā devā tathā devī marcane bhūta śodhane | vyāpi śaktimityuktā ca śukhirānte pracintayet || 21b) bhedinī brahmandhreti || vidyullatā nibhā devī bhujanga kuṭilā kṛtiḥ | vidyullātā ākāśa nibhā rasmi teja iti || pratīmākāro nāsthi anākāraṃ rūpavarjitaṃ | akathyeṃ abhāvaṃ vākmya gocaraṃ || tasyākārograsthā gama sahasreṇa na labhyate || sadgurūpadeśena jñāyate || tena kāraṇena vidyullatā cocyate || vidyutnibhā vidyudvarṇaḥ || ajñātavarṇaḥ || na śvetaḥ || na raktaḥ na pītaḥ na kṛṣṇaḥ na haritaḥ na haritaḥ na padma varṇaḥ na ca vai citraḥ || tacca vidyulla varṇaḥ || vidyudvarṇa labhyate || bhujanga kuṭilā kṛtiḥ || bhujangaḥ | sarpāḥ kuṭilā kṛtiḥ | cakra gatiḥ || bhujavat || 22a) kuṭilākṛtiḥ yā devyāḥ || kuṭila kuṇḍalanī || amṛtakuṇḍalaṇī ityarthaḥ || saptanāgendra kuṭilā kṛtiḥ kuṭilāmapi surekhā | brahmarandhrena vyavasthitā || hṛdayaṃ madhye kuṇḍalanī || nādaśaktiḥ sa līyate sthāvarajangama trailokyaścaturdaśa bhuvanaḥ || sa carācara deha madhye vyavasthitāḥ || sā mahāmāyā devī bhujanga kuṭilā kṛtiḥ || śivaśakti samarasībhūtaṃ yasya devyāḥ sā mahāmāyā || bhinnā bhinnena sarvanāsti advaya svarūpā || kantu jñāya sā mahā mokṣagamyā || tathā bhāsāyāṃ | vidyudvarcañca rūpā nibhā bhāvilākulā || bhujangakutilākārā ratnamālā karājayā | brahmā viṣṇuśca rudraśca īśvaraśca sadāśivaḥ || 22b) ete paṃca mahāpretāḥ || maulisaṃspṛṣṭa mahāmāyā caraṇau sevyaḥ || ete paṃca mahāpretā pādamūle vyavasthitā | tasya pañca devasya vyavasthā devyāśca raṇayo mūle mahāpretāni nitya sevitā ityarthaḥ sa paṃcadevatā || paktokāya | vānmanaḥ buddhiḥ | ahaṃkāraṃḥ || pṛthvīḥ āpatejaḥ || vāyuḥ kāśaḥ || gandhaḥ || rasaḥ || sparśaḥ || śabdaḥ || niyatiḥ || kālaḥ || rāgaḥ || vidyāḥ || māyāḥ || vākaḥ || pāṇiḥ || pādaḥ || pāyuḥ || pasthāḥ || nandāḥ || bhadrā jayā riktaṃ pūrṇā || vālā kumārī yuvatī | sthavirā | ananda || karī | uditaḥ | bhramitaḥ | sadhyā astaḥ || etena sahitaṃ upetaṃ devyāḥ pādamūle | aṃghrinkaya viśeṣeṇa pādamūle śarīrāntayo dvāraṃ || 23a) tato viśeṣāśca upetā vāyu viśeṣāḥ || prāṇopāna sāmānaśca udānovyānameva ca | nāgakurmaśca kṛkaro devadatto dhanajayaḥ || ete vā vyavasthā cocyate || pādamūlaṃ nāsikā mūlaṃ || ete vāyunā upetaṃ || dakṣiṇa vāme yornāsikāyāṃ vā vasthitā sā mahāmāyā parā || adhaḥ ūrddhaḥ || tiryak madhyeḥ || vyavasthitā | prāṇavāyurvahati || aṣṭadaśavikālā catvāri prāṇaḥ pṛthvī sthāne ādityoṣṭhadayaṃ || māhendra yogaṃ siṃha saṃkrānti dvādaśānguli vākyaṃ vahati || apāṇavāyurvahati paṃca saptatirvikalā trayaḥ prāṇaḥ āpasthānaḥ śaniścarodayaṃ || śobhana yogaṃ || kanya saṃkrāntiṃ catulaṃgula vākyavati || 23b) samānavāyurvahati saptatriśabdikalā trayaḥ prāṇasteja sthāna kujo vayaḥ || mṛtyuyogaṃ || vicchasaṃkrānti aṣṭānguli vākyaṃ vahati udāna vāyurvahati || aṣṭādaśavikalā candraprāvāyuvasthāne || rājyodaye || utpāta yogaḥ || dhanusaṃkrānti || aṣṭādaśānguli vākyaṃ vahati || madhye vyānavāyurvahati || ekāśvāsaṃ ākāśasthāne kalpayogaḥ || tulāsaṃkrānti ete dakṣinanāsāmpuṭe dakṣiṇāyanaṃ adhabhāge || karkaṭaḥ tatpare vāmapuṭe prāpyate || adhasthā śreṣṭi || pṛthvi sthāne nāgavāyurvahati || aṣṭādaśavikalā catvāri prāṇaḥ || 24a) buddhodayaṃ siddhiyogaṃ || kumbhasaṃkrāntiḥ || dvādaśānguli vākyaṃ vahati || kūrmavāyurvahati || paṃcasaptati vikalā āpasthānañcandrodayaṃ amṛtayogaṃ || mīnasaṃkrāntiḥ || catulaṃguli vāyu vahati || kṛkavāyu vahati || saptatriṃśati kalā catvāri prāṇaḥ || teja sthāne śukrodaya śivayogaṃ || vṛṣasaṃkrāntiḥ || aṣṭānguli vākyaṃ vahati || devadatta vāyurvahati || aṣṭādaśa vikalā catvāri prāṇaṃ || vāyu sthānaṃ || gaṇḍayogaṃ || mithunasaṃkrāntiḥ || gurodayaṃ || aṣṭānguli vākyaṃ vahati || madhye dhanaṃjayaṃ vāyurvahati || ekaprāṇaṃ || ākāśa sthānaṃ śūlayogaṃ || 24b) meṣaśaṃkrāntiḥ || ketodaya | ete vāmapuṭaṃ || uttarāyanaṃ | ūrddhamakaraṃ || ūrddhagāmīṇīde saṃhāraṃ || ete trayaśca upetaṃ śvāsacāraṃḥ || māhendravāyurvahati || paṃcakalā triprāṇa māhendrayogaṃ || siṃhasaṃkrāntiḥ || śivadayaṃḥ || aṣṭānguli vākyaṃvati || agnirvāyuhati || saptavikalā || dviprāṇaṃ || āgnevaḥ || mānapūjā tu māhendrī āgneya prāṇaśaṃśayaḥ | vāyavya bhayarogaṃ tu sarvasiddhistu vāruṇe || recakaḥ pūrakaścaiva kumbhakaścaiva vāyusaḥ | vāyukramavijānīyāt yogasaṃsiddhikālakaḥ || tatra punarapi śvāsavidhamāha || vāmo vā dakṣiṇe vā ekacāra vaheti tadā mṛtyumāgatā bhagati || 25a) paṃcadivasa ekacāravati || yadā daśadinaṃ vahati || varṣa dvaya jīvati || yadi pakṣamekaṃ vahati || varṣakamupajīvati || yadā viṃśati divasaṃvahati || tadā māsa trayaṃ jīvahati || ṣaṭtriṃśati yogatryaṃguli vākya agnisaṃkrānti || agnye dayaṃ vāyavyaṃ vahati | paṃcavikalā paṃcaprāṇa || vāyuvyasaṃkrānti || paṃcānguli vākye || vāraṇavāyurvahati || ṣaṣṭako vikalā || ṣaṭprāṇaḥ kalyāṇayogaśivasaṃkṣoyamadhye samarasī traya ṣaṣṭāṃguli ṣoḍaśasaṃkrāntyodayaṃ || sa dina saṃbhahati || ṛtumekaṃ sa jīvati || saptaviṃśati dinaṃ vahati māsamekaṃ sa jīvati || aṣṭāviṃśati dinaṃ vahati māsamekaṃ sa jīvati || aṣṭāviṃśati dinaṃ vahati paktumekaṃ sa jīvati || 25b) ekonaviṃśati dinaṃ vahati daśavāśavāsaro jīvati | māsameko vahati pañcavāsaro sa jīvati || ekatriṃśati divaso vahati divatrayaṃ jīvati || dvātriṃśa divaso vahati dvivasadvayaṃ jīvati yadā traya triṃśati divasaṃ vahati eka divaso divajīvati || ahorātreṇaśvāsa sahasraśataṃ | eṣaśvāsa cāsaḥ || śrīkaṇṭhakrūrañca vidhu prayuktaṃ kurma ḍiṇḍikrodha salākuleṣu | anantavaktraṃ paraditevaṃ pañcaivamantraparameśvaroktaṃ || alomavilomakāle paṭhet || yadā maraṇakāle karṇame bheset || samadodye ekānte jitendriyantasya śvāsaṃ graṃhogamyaṃ || sāmānya janena śvāsacāraṃ jñāyate || etena 26a) āhāraṃ niyamaṃ kṛtvā dhyānādi karmaṇāṃ karmayo na sāmānyane jñātaṃ || ete pañca mahāpretā pādamūle vyavasthitā || iti || tathā kulākulārṇave || brahmādi kāraṇo devā devyāghriṃ yugamagaḥ | pretarūpeṇa sarvaṣāṃ sthitaḥ kālasvarūpatāḥ || trailokye jananī devī namaste śakti rūpiṇī | trailokya jananī yasya sthāne trailokya jagadutpattirbhavati | tena kāruṇe trailokya jananī | jananī mātāsvarūpā | trailokya vyavasthitā jagantu sthava ca jangamāḥ || mātā sā mahāmāyā jananī | jananī janmabhūmiryā nityā trailokya sādhanaṃ || sarvārtha sādhanaṃ | sārtha sāmamoktasya sthānaṃ || tena prakāreṇa jananī | dakṣiṇakoṇe svargaḥ || 26b) vāmakoṇe martyaḥ || adho koṇe pātālaḥ || tena trailokyā jananī || devīti | deve śaktirdevī || tathā ca kulākurṇave kālajñāna padmāgankāre dvātriśadakṣara mūlavistāre || yā devyāṣū dalapratiścaturagāmūlāgra triryak dvidhā keśaryo parikarṇiṣu parataḥ || pañcaiva pañcopamaḥ || padmākhye vahi gahvara prakatayā kūrmādi śaivāntagā | nityānandamayāmamāgha phaladā vālaikamadhyāparā || namaskāraṃ pādau śisāsaṃghṛṣṭa tena namaḥ || iti || jananī janmakāriṇī | mahāmāyā vālamadhye jyeṣṭha uliḍhi tritraya svarūpā namaskāra brahmaṇo vāmagaṇḍasthalena utparttiḥ || oṃkāradakṣiṇe gaṇḍasthalena jātaṃ | kāyanmana ekī bhūtvā namaskāraḥ || 27a) evaṃ namaskāra gauravārthaḥ || śaktirūpiṇī śaktirūpīstīkāraḥ śivaḥ samarasī rūpeṇaṃ vyavasthitā || sā śaktirūpiṇī | trayaḥ śaktibhedāḥ || adhaḥ | madhyeḥ || ūddhati || saṃpuṭaṃ praṇavā pañca navarūpā kujāmatā | dvātriṃśadakṣarī mantrastrailokyā jananī śrutā || mantrāṇāṃ paramāmantrā sarvakāmaphala pradā | tathā cottare || śaktyādhāre midasarvaṃ jagatsthāvarajangamaṃ | śaktine sṛṣṭi rakṣanti pralaye mokṣadā śiveti || iḍāpingalamadhyastha mṛṇālatantu rūpiṇī | mṛṇālatantu padmasūtratadvat śukṣma tantu svarūpā sā mahāmāyā || uktañca kulākulārṇave || navamṛdu tatamṛṇālī tantu saṃtāna śūkṣmākramakṛtagati līlāladvanda 27b) ṣaṭcakrabhedā akulakulakulāntarvyāpinī saivaśaktirjagati jaya sutejāṃ rūpiṇī śrīkujeśī || eṣā mṛṇālatantu rūpāśīti || iḍāpingalamadhyastha suṣumnā trināḍī iti ucyate || iḍāpiṃgalāsuṣumnā || brahmāviṣṇumaheśvarāḥ || pātālaḥ martyaḥ svargaḥ | candrasūryāgniḥ | kṣitijalapavanaḥ | raktaśvetaṣṇaḥ | satvarajatamaḥ | ātmatatva vidyātatva śiva tatva | sṛṣṭiḥ sthitiḥ pralayaḥ gāyatrī sāvitrī sarasvatī | ṛgayajuḥ sāmaḥ | bhaviṣyaḥ | vartamānaḥ | hṛt | kaṇṭhaḥ tālaḥ | aḥ | uḥ | maḥ | bhūrbhuvaḥ svaḥ | meruḥ | mandaraḥ | kailāsaḥ | gaṃgāyamunā sāgaraḥ | dharmaḥ | kāmaḥ | mokṣaḥ | iti trināḍī viśeṣaḥ || iḍāpingalā | 28a) brahmāviṣṇuḥ | tatmadhye syaṇāla tantu cet || samavarasa rūpeṇa vahati candra sūryāgnirbhaditadhārā iti || tathā niśāyāṃ || iḍāpiṃgalamadhye sthātantu rūpamṛṇālatā | sā devī jagadānandā yogayuktaḥ pradarśitāḥ sāmṛṇālatantu rūpiṇī || bindu madhye gatā devī kuṭile corddha candrike | bindurākāśaḥ | tanmadhyenāgatā kuṭilā | kuṭilākālagatā patitā | arddhacandra ṭhakārāddhā hṛtinābhi varddhasthāne candrārddhā kṛtiṃ nābhiradhasthāne yonyābhyantare padme tatsthāne arddhacandraḥ | yoni sā arddhacandraṃ trikoṇākāraḥ | bindu ākāśalingapi dhīyate | tasmadvindu rūpaḥ śivaḥ | arddhacandraḥ | nādasya rūpī śaktiḥ śivaḥ śaktiḥ | 28b) arddhayabhūtaṃ sā kuṭilaḥ | jīvapiṇḍaṃ | sāsurddhacandraḥ | pūrvaparākṣaraṃ datvā bhṛgīse maturāśanaṃ | khaṇḍendu kṣayaṃ saṃyuktaṃ bindubījaprakāśayat || tathā ca tripurārṇave || bindumadhye gatā śaktiḥ kuṭilārddha candrāmṛtaṃ | jīvabhūto jagatprāye || namaste lingaśaktayeti | tuṣārakanikābhāse dvādaśāntā valambinī anasaritā iti || tuṣārakanikā tuṣākanikā himakanikā viśeṣaḥ | kanikā binduḥ | himabindu ityarthaḥ | tuṣārakani iva prabhā sā prabhā dvādaśāntena anusarantīti avalambitā sā māhāmāyā parameśvareṇa tu toṣuyati || tathā cottare || dvādaśānte sthitā devyā lambitā kālarudragā | sā devī jagadānandā tuṣā bhājayati sadā iti || 29a) umākurddha gatā gauri dvādasātyi varcase | dvādaśādivat prabhā sā dvādaditya varcase || umāśīrīra tanmadhye gataḥ unmana madhye gatā iti || sāhetī mahāmāyā | aciṃtyo advayā | avāvyāgocarā | unmākkūrddhagatāgaurīti || uśca mā ca umā hi niścaye | tathā ca darśana vilīnottare | arddha gateti | yasyāḥ pādāravinda tribhuvana pharaṇe kāle rudrāgni mūrddhi || yāmaścāpi dvitayati bhuvane gurubhiḥ siddha brahmāṇḍakhaṇḍe | khaṭvāngaṃ vāmavāhordadhati karavare kartikā mantra pātraṃ || śubhrāmāmuktahārā namati divi bhavā viśvadhātrī namāmi || iti || dvādaśāditya varcaseti | dvādaśakalā sūryastasyaiya varcase nama iti || 29b) parameśvareṇa kalā || a ā i ī u ū e ai o au aṃ aḥ | iti svarūpā sā namostute || tathā cottare bhāṣṭake | tribhiḥ trailokyeti | titayo'pi tripurā svarūpā | brahmādi bhairavabhāvagarbhā | nānā nanā nameti bhīṣaṇarustai hi bhāsāṃ namāmi sukhadāṃ varaśreye dāteti || śūnye śūnyātarāvasthe haṃsākhye prāṇadhāriṇī || prāṇavāyuḥ | haṃsākhyaṇadhāriṇī nihaṃsaḥ śvāsaḥ || haṃ ūrddhaśvāsaḥ || saḥ adhaḥ śvāsaḥ haṃsaḥ rūpeṇa jagatāṃ prāṇadhārayati | sthūla śūkṣmatarāvasthe | sthūlopi vahuśā vahuśāstraḥ | śūkṣmaḥ adṛśyaḥ | jñānagamyaśca | tayormadhye vyavasthitā manopamyāsma namādāyasya yame ca svalīyate | 30a) yādṛk jñānañca sampanna na prakāsa sahā bhavet | yorapyun plave nityaṃ manamātrā valambiṃ || nirakṣarādyanante ca akṣarāntaṃ tatheva ca | śivaśaktihaṃsavidhā || inducitsanakālaṃ ca mṛtyu pravaṃcanaṃ tathā | kṛtāmulomavilomena āranta vaca madhyage || evajñātvā paryamaraṇānte kathanaṃ || jitomanau viṣayānāñca jito bhavati sarvadā | ajite sati punarnityaṃ jāyate viṣayairapi || tasmātmanaḥ payatnena niścalaṃ kusādhakaḥ | siddhyanti siddhayo'nekāḥ kṛtaṃ manasi niścalaṃ || tapaḥ svādhyāya dānāni tīrthayajña samāśritā | yogenātma prabodhasya kalāṃ nārhanti ṣoḍaśīṃ || nānti yogaparo kiñcit saṃsāravyādhi bhaiṣajaṃ | evaṃ jñātvā tathā yogā bhyāsañca kriya sadā iti || 30b) tathā pūrva || śūnye śūnyatarā devī haṃsavangamate hṛdi | prāṇadhārīśvarī nityā viśvātmā jananī jayeti || lambākhye paramā devī dakṣiṇottaragāminī | dakṣiṇorttaraḍā pingalā | śivaśaktiḥ | na ca dakṣiṇaṃ | na cottaraṃ | tanmadhye pravāhiṇī | lambākhye dvādaśānte vyavasthitā sā paramā devī mahāmāyā | laṃba eva akhye yasyā trailokyā vyavasthe tatkṣaṇād dṛśyante sālambākhyā | api tu jñānacakṣuściṃrtyaḥ | paramā devīti | tathā cottare || sarvajñāśusaṃyuktā bhāvābhāvavivarjitā | layānnāsukhadā nityā śivamūrddhni sthitā śivā iti || paramā dakṣiṇottara gāminīti | lākule dvisvaraṃ bhedya mārgamāsanamālabhet | 31a) bhūgocandārddaśā bhedā khaṇḍendu nabhasaṃyutaṃ | vismṛto mantrameteṣāṃ mṛtyukāla pradarśakaṃ || dakṣiṇorttara vījoyaṃ tasmājapyaṃ sadābhyaset | tathā niśottare || niśānte darśanārtheśī candrasūryāvatācarā | dadyād rūpā jagat prāṇā sṛṣṭisaṃhārarakṣakā || nāsāgre tu samuttīrṇe madhye sūtra pravāhiṇī | nāsāgre samuttīrṇe abhyucchinnaṃ | gaṃgāyamurayormadhye sūtravatsamūttīrṇaṃ ca hati vahati vahati | kapāla saṃpuṭe saṃgamasaṃ prayogaḥ | tatra sthānena puṇyaṃhati || suṣumnā madhye sarasvatī sānāḍī kramāt mantorcāraṇa prayoḥ || sā mahāmāyā || tathā ca bhairava tantre | mānase na tayā tathā sirddhi bhāṣitaṃ 31b) vighnināśanī uvā sāmokṣadāścaiva mantramurccāraṇa kramāt || iti || madhye nāḍī sūtrapavāhinīti || hṛllekhe paramānande tālu mūrddhni vyavasthatā || tālu mūrddhni śaṃkhinī dvāranāsikā mūlacaturāngulābhyantarā | sāṇaṃkhinā dvāraḥ | hṛdaye bīja sthāne vahati || paramānandaḥ paramānandā svarūpā yā mahāmāyā | tathā cottaradarśana līna || bhāvābhāva vivarjita | kulagatā saumyasvarūpā sūdhājñānājñāna padā surendra namitā padmā karākalikā | vahnirbhedakarākumārakulakā kāleśvaro bodhakāsā nandā paramā parāpara gatāśaktirjaryetyurtamā iti || nādakaṇṭhikasaṃghṛṣṭe guṇāṣṭaka vibhūṣite | 32a) guṇāṣṭaka vāhya viṣaye animādi aṣṭaguṇaṃ punarapi guṇāṣṭakamāha | śabdasparśarasarūpagandha satvarajatamati || aṣṭaguṇā || ete aṣṭaguṇavikāraṃ nāsti puruṣa guṇāṣṭaka samanvite | etena guṇa hṛdaye vyavasthitā | nādagaṇṭhika saṃghṛṣṭa | saṃghṛṣṭa vyavasthiteti | brahmarandhreṇa kapālasaṃpuṭo kapālasaṃpuṭena śaṃkhinī dvāre | śaṃkhinī dvāreṇa kaṇṭhena hṛdaya hṛdayena pravāsthānaṃ | evaṃ vidhau samurddhati || sanādagaṇṭhikasaṃghṛṣṭeti || ṣaḍa sthāna bhedvena nādanirgatā | adhorddhagā | śikhīśa prathame dhṛtya vāmasī ūrddhakārayet | dhanañjayarandhra bhedyaṃ sūryeṇa svara maṇḍitaṃ || binducandrayuna dṛṣṭamādakaṇṭhikavijakā || prāṇākṣā || 32b) tathā ca tripurārṇave || nāha sthānādvinirgatya mantrādyāsvaravācakāṃ | ṣaṭprakāramahāmantraṃ vadate sthāna niścaye || sā mahāmāyā || iti parameśvareṇa stutyāraṃbhaḥ || sthūlaśūkṣmatvasaṃkrurddha dharmādharmapuṭadvaye | bhāvabhāvavinirmuktaṃ sthūlaśūkṣma sa ucyate || paramātmā svarūpā sā sthāvara jangame bhavā | tvaṃ saṃkrurddharahita ityarthaḥ || dharmādharmaḥ pāpapuṇyaḥ || sukhaduḥkhaḥ || saṃyoga puṭaḥ || tathā niśāyāṃ || sthūlaśūkṣma matikrāntaṃ kṣubhitabhāvavarjitaṃ | pāpapuṇyavyavasthā sā mahāmāyā vibhāvitā || kāryaṃkāraṇa kartṛtye triśūnye nādavigrahe | nādavigrahā mṛtakuṇḍalī tatvau pratyayaḥ nīti || triśūnya samarasabhāvaṃ || 33a) candrasūryāgnibhiḥ śūnyaṃ marasaṃ tat sthānādavigrahaḥ | samagrahaḥ || visamagrahaḥ || kāryakaraṇakartṛtvātkāryaśca kāraṇaśca kāryakāraṇo kāryakara bhāvā kartāpasya asau kāryakāraṇakartṛtva | tasmin kārya kāraṇa kartṛtve || asatyarūpeṇavavartate | kāraṇa hetuḥ | ghaṭamadhye yathā dīpa sāhena ca na dṛśyate | tathakāmagataṃ jñānaṃ sāpīti dṛṣṭyagocaraṃ viṣayendriya paṭalā deha madhyena dṛśyate || guropadeśaśadyaina paṭalāni vimocaya | tasmā dṛśyate sarvatrailokya hṛdaye sthitaṃ || kāryakāraṇasaṃbandhāt jñānabhāvena dṛśyata iti || bhṛgābhitraparephavāsana kṛta dīghasvaraṃ trividhāṃ binduśekharabhūṣitaṃ paramatā mantraṇa mṛtyujitaṃ | 33b) kāryakāraṇamevabīja sukhadrākālena saṃbudhyate ṣaṇmāsena hi mṛtyujāta jagatāṃ japtaṃ pradhṛṣṭaṃ śivaṃ | tathākāmākṣe || aśūnyati navāśūnyaṃ sarvatra vyāpako hṛdi | śūnyameva sakhākuryāt paramāyāvinisṛtā || parāparapareśuddhe caitanyeśāśvate dhrūve | parāparaḥ | vāmadakṣiṇa || pāpapuṇyaḥ || etaivahitaṃ | pare'paramaśuddha caitanyaṃ cetanā sahitaṃ | śāśvataṃ | nitya sevitaṃ | avināśaṃ | dhruvaṃ niścayaṃ | acalaṃ | adṛśyaṃ | amṛtatvādalabhanti | tenāmṛtenābhyāsena sarvajagatāṃ jīvanti | jarāmadaṇavyādhirnāśayami | tena caitanye śāśvate ityucyate || tathā ca pūrvai | parāpara pare vyāptā jagadānandakāriṇīṃ | 34a) caitanyāścāvināśī ca dhruve devī namo'stute iti || evaṃ parīdayastayā mahāmāyā || sarvavarṇadharī devī guhyatatva vyavasthitā | sarvavarṇadhayī?trayatriṃśati varṇaḥ | śvetādi varṇaḥ | caturthāti varṇaḥ | ete tat sarvavyāpi vyomākāre vāyurūpaṃ | samānavāyoḥ | apāvāyu madhye vyavasthitā | tuṣārakanikā ivā | etena jātaḥ | tena sarvavarṇadharī devī ityucyate || guhyasthāguhyasthāne guhya svarūpā vyavasthitā | jagataḥ | tāriṇī sā mahāmāyā | tathā vaināyaka tantre || akārādi hakārānte | mantramūtthā vyavasthitā | pṛthivyādi isvānta tve guhya tatva prakāsyatāṃ || 34b) tathā ca kulakulārṇave || guhyatatva gopanīyā sā kujā devī navābhidhā | mānavā vānmaka | jagatvyāptāte guhya vyavasthitā sā mahāmāhā || jagatradhāriṇī devī saṃvṛrtyā pathavartiṇī | jagatāṃ dhāraṇī jagaddhāraṇī | jagatastrilokaḥ | mānuṣādīnāṃ || anekaduḥkhasaṃsārabandhanaṃ pāṇayatāmiti jagatadhāraṇī devī || saṃvṛrtirutpattiḥ | tasya mārgaḥ savṛtyā pathavaddarśī | utpatti kāle candamaṇḍala viciṃtya nisyartikāle sūryamaṇḍaṃ bhāvya | tena kāreṇa na saṃvṛrti pathavartanītyucyate || tathā ca vaināśiko pralayotparti rakṣā ca adhagā kulapālinī | nispatti sa yugāntādāvyāpinī | sukhadāyadā || 35a) aśarīre mahāmāye saṃsārārṇavatāriṇī | arṇavasamudraḥ || saṃsāraiva samudraḥ | tasya pāragatāmitāntaṃ | syād devyāḥ prasādeta | kathaṃ devyāḥ aśarīre | śarīre varjitā | sā mahāmāyeti || śrīkaṇṭha bindusaṃbhūtaṃ krodhīśaśvapinākinaṃ | yugeśvereṇa ślaukhaṃ ca śarīrā bījamucyate || paratratānaṇī || tathā cottaradarśalīte || citte sthitāṃ paramajyoti nayīṃ niraṃśāṃ devārināśanakarīṃ jananī svarūpāṃ sṛṣṭi sthiti pralaya kālaṇanityā nantāyā śakti mūrtiḥ karuṇāmayatāṃ namaste iti || jayā ca vijayā caiva jayantī cāparājitā | jayā cittaḥ || vijayā vāyuḥ | jayanta | kāyaḥ | tanmadhye vyavasthitā sā aparājitā | b) apajitā indriyaṃ nirjayantīti aparājitā | tathā ca pūrva || ajitā jananī bhūtā aparā siddhidā vibhā | jayantī karuṇā cetā mahāmāyā manonmanī || tumburī bījamadhyasthe namaste pāpamocanī | tumburī ākāśaḥ | tasya madhye sthitā | ākāśa madhye sthitā sā tumburī bījaḥ || mantra svarūpākaḥ svarūpā || saṃvṛttaśca mahākālopinākī khaḍgī brahmagā | vālīsāghīśaśī bindu tumburī tadasaṃharī || tathā cottare || vargānte malarephā ca yaścaturthaśca saṃyutaṃ | indu bindu samāyuktaṃ tumburī śakti bījayā iti || bandhamokṣakarī devī ṣoḍaśānte vyavasthitā | bandhaḥ saṃsārabandhaḥ | 36a) tena mokṣakarī api ca | pāpapuṇya | pāpanarakagatiḥ | puṇyaḥ svarga gatiḥ dvayorvicchedakaraṇaṃ jñānadā sā mahāmāyā | ṣoḍaśānte vyavasthitā | cintāyāsī sārabandhana mokṣambhavati | ṣoḍaśānta sthito vyomavyāpī sūryamaṇḍalamanuviśati tasya saṃsārabandhaṃ mokṣaṃ | tathā ca dakṣiṇe || pāśabandhakṛdevī mokṣadā sarva satyakoḍaśānta sthitā devī niśānāthī namo'stute iti || bhramanī śakti śūlena mahāvyuha samanvite || vyuhaḥ samūhaḥ samasta devatā pīṭhopapīṭhavyavasthitā sā || bhrāmanī bhramanī valambatitī bhrāmanī | asti ityarthaḥ | kathaṃ mahāvyūhaḥ kṣetrapālaḥ | bhairavakṣatravṛttī | yoginī | 36b) kulavṛkṣaḥ | aneka devatā sahitaḥ | yoginyā abhyantare vyasthitā | trikoṇākāraḥ || trayamadhye koṇe bījapiṇḍa mahāmāyā devī || marasthāne bhavet piṇḍaṃ piṇḍasthāne bhavet manaḥ | jñānasthāne manaḥ piṇḍaṃ piṇḍajñānānastathā || na piṇḍarāhitaṃ jñānaṃ na jñānaṃ piṇḍaṃ varjitaṃ | ubhayorbhinnatā nāsti samarasartvavyavasthitā || vāhyakoṇe kramaṇavyavasthtiā || avṛhā sādinā vyavasthitā || priyāge tu dumbara vṛkṣaḥ | haṃsagahvaraḥ śrīvatsā kṛtiḥ | vāyuḥ | vaigā dhvajā yudha brāhmī | cchapā *? ḥ | agnimukhaḥ || risitāsanaḥ | kāmarūḥ | karālī | pūrvakoṇe vyavasthitā || vārāṇasyāṃtā vṛkṣaḥ | vṛṣagahvaraḥ | puṇḍarīkā kṛtiḥ | ūrddhvakeśī | gadāyudhā || 37a) māheśvarī || kuṇḍī kurṇaḥ || keśīnagaraḥ | ulkāmukhī | vaḍavā valinī lohajaṃghaḥ | śākarī | ūrddhakeśa || ete āgne koṇe vyavasthitā || kārāgiriḥ | aśokavṛkṣaḥ | mayūra gahyaraḥ | dhvajā kṛtiḥ | mahānalī | daṇḍadhārī | komārī | āmrāti keśvaraḥ | pūtanā | hatāpunarmahākodhaḥ | pīnākṣī | mahājaṃghaḥ | agnikaḥ | ete dakṣiṇa koṇe vyavasthitā || kaḍavavṛkṣaḥ || garuḍagahyaraḥ | kalaśākṛtiḥ | saumyamukhī | vajradhārī | vaiṣṇavī | pareśvatīraḥ | prannākṣī | vīrejā | trijaṭā | ambikā | analeti | ete nai-ṛtyakoṇe vyavasthitā | jayantī | nimbavṛkṣaḥ | mahiṣagahvaraḥ | cāmbarākṛtiḥ | jvālāmukhī | khaḍgadhārī | vārāhī | māyāpurī | 37b) kampinī | bhīmanādaḥ | elāpuriḥ | kharānanaḥ | śaṃkhakarṇaḥ | mahāpretaḥ | ete paścima koṇe samāśritā | caritrāḥ | karañja vṛkṣaḥ | gajagahvaraḥ | matsya yugalā kṛtiḥ | kṛṣṇadaṇḍā | śaktidharī | indrāṇī | rājagṛhaḥ | cipiṭanāsāsī | eruṇḍā mahākarṇī ghaṇṭāravaḥ | atimukhī | mahātuṇḍā | ete vāyuvyakoṇe saṃsthi | ūrjayanī | arśvattha vṛkṣaḥ | preta gahvaraḥ | chātrākṛtiḥ | māhāmāyā | pāśadhārī | cāmuṇḍā | kṣicaralohatātra | kāsmīraḥ | mahāmeghaḥ | lākarṇaḥ | nāḍījaṃghaḥ | kailāyaḥ | ete jattarakoṇe samāśritā | koṭivarṣaḥ | vaṭavṛkṣaḥ | siṃhagahvaraḥ | śaṃkhā kṛtiḥ | hetukaḥ | triśūladhārī | cāṇḍā pṛṣṭāpuraḥ | vidyutmukhī | paneśvara | puṇyavarddhanaḥ kumbhākṣaḥ | 38a) karṇayoṭī | ete īśānakoṇe vyavasthitā | śrīkaṇṭhadīpādiraneka dṛṣṭamāpasvayaṃ mantrasu yojitena | vyuhaṃ mahāmantrakṛtaṃ vidhijñamahevaśāntiṃ paramā jayanti || etena sarvān guhyatatve vyavasthitā | etena kāraṇena mahāvyuha samanvitā || tathācottare || indrādyāmīśakoṇānte mahāmayā | samāśritā | guhyatatva vyavasthā sā mahāvyuheśvarī jayati || bhramanī bhrāmanī gaurī māyāyantra pravāhinī | māyāyantra yoni yantraḥ | iti || ṣoḍaśāra mahācakre bhramitā bhrāmitā cālayatītyarthaḥ || gaurī mahāpātena cālitā saṃsāra cakreḥ | utpartiḥ saṃhārakārakā | nirbījaḥ | bījasthā bhavati || jāto bhavati | 38b) vālo bhavati || kumāro bhavati || punaḥ paravāyu bhavati || sthaviro bhavati | valīpalito bhavati | vṛrddhā bhavati | jaro pīḍātmṛtyurbhavati | ete vidhānena saṃsāra cakraḥ | bhrāmitā | tathā mahāniśāyāṃ | bhramanīśaktirūpeṇa saṃsāracakrakāritā | māyāyantra pravāhī sā yoni mudrā namostute || iti || cittā tatmātra dhāriṇyāṃ smṛti saṃrvarddharī śubhe || smṛti sambarddharī smṛti burddhiḥ | manasthāne vyavasthitā | citta tannātra dhāriṇī | cirttena tat ākāradhārayatīti citta tanmātradhāriṇī | tasya vāhya karūpākāraṃ nāsāṃtite na kāraṇena citta tanmātradhāriṇī || tathā pūrve || yoginā jñāna bhāvana mūrti devyā vidhāryate || 39a) agivṛkṣotirākāraṃ mūrtimanyā maherīti || svacchanda bhairavī devī krodha unmatta bhairavī || svacchanda bhairavī aghośvara || ekavaktraṃ ṣoḍaśabhujā sā devī tvayā pāptā | svasvargaḥ tasya chandaḥ | anena svacchandaḥ svacchandaḥ | bhairavī bhamatī sā dayārūpā ramatā vaśavopari | vadatā jñāna bhāve ai īkāreti mokṣadā | krodho unmatta bhairavaḥ || ete pramukha aṣṭāsīti bhairava tatva vyāptā || sā mahāmāyā || tathā tathā dakṣiṇastaniśāyāṃ || bhairavo bhairavī caiva vyāptā svacchandamutpannau | unmattaḥ paramānandau | śivaḥ śaktira bhinneti || pañcāśadvārṇarūpasthe tvayā rudra prakīrtitā || pañcāṇadvarṇarūparūdraḥ || 39b) svaraṣoḍaśaḥ || varṇa catutriṃśata | svaraḥ | śivaḥ | ṣoḍaśakalācandra triṃśavarṇaśaktistatva bhāvane | etena pañcāśadvarṇamantrasvarūpāḥ || api ca | pañcāśadbhairavavyāptaṃ || rudrabhairavaṃ kṣetrapālamekārthaḥ | tat kulākulārṇava bhakti prakāsike | anilanalapṛthivyānīlamākāśarūpāḥ śaraṇajagadidantaviśvamūrtirvidhātā | bhava dehanāviśvālī siddhidā mokṣavati jayati karuṇabhāvāśrīkujāśaktirekā || iti || pañcāśadvarṇa svarūpā sā mahāmāyā rudreṇa vali kīrtitā || amṛtākhye ruruścaṇḍe namaḥ kāpālinī śive || kāpālinī śivaḥ pralayakāle śivakapālīnī rūpī bhavati | śivaśakti sanīlanaṃ kāpālī | kaḥ śivaḥ pālaśaktiḥ | 40a) kaḥ śivaḥ pālakāyaṃ | kāyaṃ pālayatātī | kapālinīḥ || amṛtākhye umāmaheśvaraḥ | tayorūpā | ruruḥ asuraḥ | tasya ripuścaṇḍaḥ | ruruścaṇḍaḥ || raktagaucarcikā iti tvayā devyāvyāptā ityarthaḥ || caturānanaparādyāṃ śāśane candravimbaṃ | amṛtabījamahāmantatālamadhyepadhyāpayet | tathācottare || pralaye kālikārūpā brahmādyā devasaṃbhavāḥ | caṇḍakāpālinī devī jayati sṛṣṭiraktaketi || ruruṃkaṇī mahāmāye namaste jñāna bhairavī | ruruṃkuṇī indriyaṃ nāśaṃ yatīti rurukuṇī || yena indriyaṃ nāśayati | sā mahāmāyā nameste || jñānarūpā sarvajantavaḥ | śāktikalārājasavyāpāreṇa vistāritā | 40b) śātyukena devaṃ | rājasāmānuṣaṃ | tāmasaṃ tiryak jñānaḥ | bhairavī pūrvatavat ḥ | tathā ca pūrva || jāta indriyaṃ saṃbhūtaṃ mṛte tyakta kale calaṃ | mahāmāyānubhāvena saṃsārapavivartanaṃ || daṃṣṭrotkaṭe vidyurjihve tārakākṣi bhayānane | iti parameśvareṇa stotraṃ sabodhanaṃ he draṃṣṭotkaṭe | atinutejā candratprabhā sā draṃṣṭrā | vidyurjihvā taḍidaṃśī jihvā | tārakā'kṣi | tārakānakṣatraḥ || asya dīptivat | netrā yasyāḥ sā tārakākṣi bhayānane || bhayaḥ saṃsāra bhayānaneḥ makha iti || tathā vaināyake || draṃṣṭrā candraprade bhāve ca vidyurjihve bhayānane | namāmi tāriṇī rūpe saṃsārabhayanāsinīti || 41a) namāmi devadeveśi aghoreghorarūpiṇī | namāmi namaskāraḥ | devadeveśi | devastraya triṃśati koṭi devaḥ | nasya devaḥ | tridevaḥ | tridevasya prabhuḥ | maheśvaraḥ | maheśvarasya nātha ityarthaḥ | sā devī devadeveśī | kasminrūpe | aghoreghorarūpiṇī | aghoraḥ saumyarūpaḥ | ghoraḥ raudrarūpaḥ | aghoraśaktirjagatsṛṣṭiḥ kārayati | ghoraḥ | śivaḥ | jagatsaṃhārakārayati | ghorasaṃsārasāgaraste nāśayati | aghorarūpiṇī | tathā tripurārṇave || śivasya mūrddhnivartaśī namāmi bhuneśvarī | saumyamarārūpā carūde nityarūpiṇīti || jvālāmukhī vegavatī umādevī namo'stute | jvālāmukhī agnimukhaḥ | 41b) vegavatī vāyumukhaḥ | agnirvāyurityarthaḥ || tāvadvaya bhāvena || umā devī sarvavyāpī namostute || ṛṣī śatadrattaśikhā tathaiva tathaiva pūrveṣu carāsaneva || svaraṃ paraṃgena vibheda duḥkhaṃ jvālāmukhādīni trivījarakṣā || tathā bhairatante || jvālāmukhaṃ tathā vāyormukhamekatva vyāpakā | umā svarūtā devī mahāmāyā namo'stute || yogeśī ca śriyā devī gaurī lakṣmī sarasvatī | yogeśī catuṣaṣṭhī yoginī yoge tasyāḥ pradhānā mahāmāyā || śriyā devī lakṣmī sarasvatī trisandhyā devīti śriyā devī gāyatrī || caturbhujāḥ kamaṇḍaruḥ | akṣasūtraḥ padmābhayāḥ || haṃsavāhanā | raktavarṇā | ṣoḍaśavarṣakanyā svarūpā | muktakeśī | 42a) pratyuṣasatyyāyāṃ cintayanti || lakṣmī sāvitrī ca caturbhujāḥ || śaṃkhacakragadāmaṇidharā | garuḍāsanā | kṛṣṇavarṇā taruṇī | vayasya | madhāhne cintarantī || sarasvatī | prasiddhā | caturbhujā | kamaṇḍaluḥ | akṣasūtraḥ | pustakābhayaḥ | haṃsavāhanā kamalāsanā || pītavarṇī | sthavirā | aparāhne cintitā || arddharātreṇorddha kṛṣṇā | tadadhaḥ | ūrūśuklā | tadadhadha pādau pītā | trayānanā | tathaiva varṇā | siṃhavāhanā | ṣaṭbhujā | akṣacakra khaḍgaśūlā bhayavaradā | sarvābharaṇabhūṣaṇā pūṇḍarīka carmaṃ praṇidhānā arddharātre vicintayet || tathā ca netre || saṃdhyāvyāvartamūrtiṃ śaśadharavimalāṃ varṇarūpātvamekā saṃsāre pāśabandhatvamasi ca bhavatīcchedayantīha jāḍyaṃ | 42b) cakre cakreśanāthaṃ paramasukhakakarīṃ yogrināṃdhyāyamānāṃ tāsāṃ lakṣmī sudhāngāṃ suravaranamitāṃ lingapaurvā namāmīti || gāyatrī caiva sāvitrī bhṛgonanta sarasvatī | māyā candra nibhaṃ caiva sandhāvaiyaḥ pracintaye || eṣakālasamādheṣu mṛtyu cañcanamuttamaṃ || alomaviloma || haṃsavāgīśvarī devī gomukhī śaktimālinī | haṃsavāgīśvarī svarī sarasvatīhaṃsa vāhanasarasvatī | gomukhī parameśvarī kubjikā || navaprakārāḥ || bāla 1 madhya 2 jyeṣṭhā 3 ḥ || ekaikasyāttri tathā bhedā śrī kubjikā mahāmayā || mālinī malanāśayatīti | malanāśanī | kiṃ so malaḥ | anala ānava māyajaḥ | karmajāḥ | māyayā jātaṃ māyaja | 43a) punarapi | mohamalaḥ | rāga dveṣa krodha lobhaḥ gandha rasa sparśa rūpa śabdāḥ | ete daśamalāḥ yena puruṣeṇa rāśayatīti mālinī || tathānya prakāreṇa mālinī nirmalamabhicchinnadhārā dvādaśāntena nipatati || sādhārāmālinī | punarapi || yadā trailokya saṃhāre andhakāro bhavanti ca || tadā trailokye pūritā tejamālitā bhāti sā mālinī || tadā vibhramāta śrī tatmahābhaireṇa dṛṣṭvā prabhāmālinī svarūpā kujā stuti kṛta vāniti || sā mālinī | ete naṃ ca devyā mahāmāyā vyāptā || mahāṃkṣara tathā yānā anusvaravibheditaṃ | svaravilomaṃ kṛtvā || haṃsavāgīśvarī jayā || eṣa pratyuṣakā saṃdhyāyāṃ jalpet mṛtyujitaṃ sudhī || 43b) tathā cottare || śaktirūpa hi mālinyai mahāmāyā ca kālikā | nityāmalavihīnā sā mokṣadā paramāpadeti || kroṣṭāngī subhagā devī durge kātyāyanī tathā | kroṣṭāngī trikoṇa puraḥ | devyāvyāptāṣṭamucyate || subhagā sobharā || śūkṣmarūpā durgā kātyāyaṇī bhavatī rūpā viśeṣā te sthitāḥ | tena sāmāsapuṣpaikā sā devī kātyāyaṇī || tathā pūrvaṃ || kāmākṣā varadā devī trikoṇapuramāsritā | surupā sā jagattārā kātyāyaṇi namostute || nityaṃ klinda samākhyātā rakta caikākṣarā parā | nityaṃ klindamityasthiteti sāmākhyātā | rakta caikākṣara raktadvayokṣara śivaśakti puṣpaphalaṃ || repharaktaḥ || 44a) māṃsapuṣpaḥ | kṣakāraḥ śukraḥ samasena vrījasā | ekākṣarā parā | punararikoṣṭāngī trikoṇapure vyavasthitā | sā pīṭhapaurvā vināśī sā pannagā kṣohiṃ raktakā | ekākṣarā kuṭhāreṣā parāmaddhendu bindukā | ekākṣarā akāreṇa sarvavyāpī pañcāśeti | tathā ramate || nityākindajaganmātā raktavarṇā manoramā | ekākṣarā mahāmāyā bhuktimukti pradā kujeti || brāhmīmāheśvarī caiva kaumārī vaiṣṇavī tathā | vārāhī caiva māhendrī cāmuṇḍātvaṃ bhayānanā || ete yogeśvarī sthitā || yogeśī tvaṃ hi deveśi kurāṣṭaka samanvite || yogeśī tvaṃ hi || ete aṣṭa yoginī tvayā vyāptā mahāmāyā | 44b) itiṣṭaka samanvitā || kulāṣṭakaḥ || vaṭukāṣṭakādyā | kaḥ | kaṭukaḥ | kṣatrapālaḥ | gaṇabhairavaḥ | bhūtaḥ śmaśāne sasthiteśaḥ kṣetreśariti || ekaika yoginyā vaṭukādyaṣṭa samānvitā yutā iti || aindrī caiva tu āgneyā yāmyā nai-ṛtya vāruṇī | vāyavyā caiva kauverī īśānya samudrā hṛtā || āgneyāṃ yāmyā | nai-ṛtya | vāruṇa | vāyuvyā | kauverī | īśānyā | krameṇa diśi vyavasthitā | asāntañca puro mantraṃ dhyāyannityaṃ sumantriṇā | śarīre kramasaṃyuktaṃ mṛtyu cañcanamāpnuyāt || priyāge varuṇā kolā aṭṭahāsā jayantikā | caritrikāṃ varācaiva devī koṭantu cāṣṭadhā || 45a) ete aṣṭasthāna śarīre vyavasthitā || bījamadhye priyāgaḥ || varuṇāgni madhyomnāyau kolāgirī | radhire aṭṭahāsaḥ | māṃse jayantikā | carme varitrā | romakupe | ekāmbarā || devī koṭaḥ sarvāngasandhiḥ | gopyasthāne brahmāṇī | hṛdaye māheśvarī | vaktra komārī | karṇe vaiṣṇavī kaṇṭhe vārāhī | indrāṇī mukhasandhiḥ | nāsikā mūle caṇḍī | dvādaśānte cāmuṇḍā | tathāyamahāniśāyāṃ | bījādi guhyasthānādi brahmādyā sthānamāśritā | dhyāyamāneti śārīre yogasiddhi navāyuyāt || tadanantare dūtyaṣṭakamucyate || tathā kālī umādūtī devadūtī namo'stute | bhadrakālī mahādevī carmamuṇḍā bhayāvahe || mahocchukṣme mahāśānte namaste śakti rūpiṇi | 45b) eteśakti rūpeṇa vyavasthitā śarīre | śirasi kālī | mūrddhni umā devī | vāmahaste devadūtī | dakṣiṇa haste bhadrakālī | hṛdaya mahādevī gudamadhye caṇḍamuṇḍā | vāmapāde | mahocchūkṣmā | dakṣiṇapāda mahāśāntā || ekaccharīra sthāne yoginī cakraśca kṣatraśca dūtī ca svaśarīre bhāvayet || evaṃ kramaśarīre ca dhyātaṃ mṛtyu pravañcanaṃ | tathā daśakālyāṃ || śarīre dūtīkā cakraṃ yoginī kṣatrameva ca | śarīrasthā vijānīyān niścitaṃ muktimāpnuyāt || iti || bhūrbhuvaḥ svariti mahāvyā hṛti || mantrāgni home || bhūrnāgalokaḥ | bhuvo martyalokaḥ | svargalokaḥ | etenāhuti dānena svarānte kārayedūrddhaṃ | 46a) na svākāre vahākāre varjayeddhākāmakṣiṇaḥ | tena mahāvyāhṛti mucyate || bhūrvāmakoṇo bhudodakṣiṇakāṇe | svaḥ | madhye koṇe | svāhānte sarvavyāpī ca dayārthe kuruṣva me | kurukālyādaya || samarasatā caiva trailokyaṃ samarasaṃ kuru || candramaṇḍalamartyalokaḥ | sūryamaṇḍalaṃ svargalokaḥ || agnimaṇḍalaḥ pātālalokaḥ | trayamaṇḍala lokatrayaṃ bhinna na kartavyaṃ | vargā sa tu bheditaṃ paramahārepheṇa dvidhāpīthi vṛddhihotra divākareṇa vibhūtaṃ khaṇḍaḥ śaśibindunā || mantro'yaṃ bhuvanatraye parigataṃ sarvārthasiddhi pradaṃ dhyātaṃ kālatraye varātri divasaṃ mṛtyupradhvastaṃ sphuṭaṃ || bhinnabhāvena mokṣaṃ nāsti samarasa | abhinna bhāvena | addhaya anakṣara cāreṇa sopi siddhibhāk || 46b) dvandvahīna manābhyāsaṃ nirguṇaṃ guṇavedakaṃ | brahmapadamidaṃ proktaṃ svatantra padamavyayaṃ || nirābhāsaṃ nirānandaṃ nirākaraṃ nirākulaṃ | rūpātitatitamihaṃ sarvaṃ nābhāvo na ca vedakaḥ || pakṣāpakṣa pakṣīṇe svapakṣaḥ pakṣa varjita | janmabandhavināśāya hantipakṣa trayohate || triśroṇī rahite marge niḥśabdāḥ śabda varjitaḥ | ekākāre tu saṃprāpte nānando na ca bhāvanā || triṇyekañcaiva trīṇyekaṃ jñānavarjitaṃ | pāśacchedakaraṃ proktamavyayaṃ haṃsavarjitaṃ || etrasaṃvyavahāreṇa sarvasūnyaṃ tu bhāvayet | mantra | trīṇi rajādvitri kālatrīṇyañca bodhitaḥ nityamaharniśabodhyaṃ bhurbhuvaḥ svavicintayet || śarīre vāhya jñāne ca homamati huneṣu ca | 47a) tathā cottare || gāyatryādi catuḥsandhyāṃ dhyāyamāno manīṣiṇaḥ | sarvapāpavinirmuktaṃ muktibhāgī naro bhavet || jñānārthino mahāmāye etadicchāmidedituṃ | jñānārthī puruṣeṇa mahāmāyā vedituṃ jñātuṃ jñānena saṃsārārṇavamuktatvaṃ mokṣaṃ bhavati saṃsārakalpanā dvayavidhiḥ samudramvā vṛkṣamvā || duḥkhasukhajalojñayā jalajātendriyaṃ tathā | ihajanma ihatīraṃ parajanma parātparaṃ || guruvaktañca nāmena pāraṃtīramavāpnuyāt | aktabījaprabhavaṃ buddhimūlasamanvitaṃ || ahaṃkāra mahāśākhāḥ pañcamūlaṃ ca pallavaṃ | viṣayendriya patrāgraṃ manaḥpuṣpasamanvitaṃ || sāvavalkala saṃyuktaṃ sukhaduḥkhaphaladvayaṃ | 47b) jñānasūtrasamāruhya bhakṣaṃ mokṣamabhīpsitaṃ || tepi paramapadaṃ || tasmājñāna sadā samyak abhyāsendriyatendriyaḥ | indriya paramābhyāsa samyak jñānaprakāsinaṃ || yaścedaṃ paṭhyate strotaṃ trisandhyā caiva mānavāḥ | yaścedaṃ || yastvadaṃ idaṃ mahāmāyāntrotraṃ yena paṭhyate trisandhyāsamaye || pāpnoti cintitān kāmān strīṇāṃ bhavati varṇabhaṃ | yārvintitaṃ kārya te pāpnoti cintitān kāmān || icchā siddhi iti || strīṇāṃ bhavati vallabhaḥ | yuvatī janānāvallabho bhavati | yena puruṣeṇa mahāmāyā paṭhyate | tenupumāmṛte iṣṭalokaṃ pāpti || jīvanta'ti sukhī bhagavati | yena puruṣeṇa catumnāyo jānanti || 48a) caturdevatāḥ | tathā amāvāsyāṃ | aikānyekabhavaṃ trimūrtirakhiṃlāpaurṇeśvarī vāsave bhūteśī gaganoṣamābhagavati nisyaśvarī dakṣiṇe | jñānāgamya kujeśvarī hi kulagāṃ vāruṇyadiggāyakāṃ śrīvāmāṃ praṇamāmi viśvajananīṃ darśeśvarīṃ kālikāṃ | lākulyendu suvinduveda svarabhirnāgāktarūḍhāvidhermadhye nāmavibheditā bhṛguśivārūḍho vidhe cāntagā | sūryāya svarabhehahatendu nabhase | manteṣaye māyayā nityādheya namāmi duḥkha dehanīṃ saṃsārabhītacchidāṃ | caturvargapadāmantrā caturākṣarasaṃjñakā | gaditaṃ bhairavo mantraṃ mahāmāyā namo'stu te || iti mokṣasopānaṭīkā samāptā || ########### END OF FILE #######