#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00001 Uniform title: āgamaprāmāṇya Main title: āgamaprāmāṇyam Secondary title: āgamaprāmāṇyam śrī yāmunāchāryaswāmin the paramaguru of ṣrībhāśyāchārya Author : yāmunāchāryaswāmin Editor : rāmamiśraśāstri Description: The āgamaprāmānyam by śrī yāmunācāryaswāmin the Paramaguru of śrībhāśyācārya. Edited by A.S.T.S.P.S.M.M. M. rāmamiśraśāstri, Professor Sanskrit College Notes: Data-entered by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark Dyczkowski. Revision 0: June 14, 2007 Publisher : Publication year : 1937 Publication city : Benares Publication country : India #################################################### || śrīḥ || āgamaprāmāṇyam | śrīpañcarātratantraprāmāṇyavyavasthāpanaparam | śrībhāṣyakārāṇāṃ paramaguruṇā śrīyāmunācāryasvāminā praṇītam | satsaṃpradāyācāryasarvatantrasvatantra paṃ0 svāmiśrīrāmamiśraśāstriṇā pariśodhitaṃ kvacidviṣame viśadīkṛtaṃ ca | āāṅāṃāPṛāāṃāā.ṇYāṃ By "ṣṛīī YāāṃūṇāāCḥāāṛYā ṣWāāṃīṇ, the Paramaguru of ṣrībhāshyāchārya, Edited By ā. ṣ. ṭ. ṣ. P. ṣ. ṃ. ṃ. ṛāāṃā ṃī"ṣṛā "ṣāāṣṭṛīī, PṛOFEṣṣOṛ ṣāṇṣKṛīṭ COḻḻEṅE, BEṇāṛEṣ. vārāṇasyām śrī rāmeśvara pāṭhakena tārāyantrālaye mudritam | 1994 vaikramābde | 1937 īsvī | = 1937 CE || śrīḥ || śrīyai namaḥ | śrīpataye namaḥ | śrīmate rāmānujāya namaḥ | namonamo yāmunāya yāmunāya namonamaḥ | namonamo yāmunāya yāmunāya namonamaḥ | yasmi/ścirantanagirāmiha tatparatva- tattatpralambhanavimūrcchitaśokahānam | āyattamasti bhavavāridhipotapādo rāmānujāryamunireṣa jayatya'jasram || śrīḥ śrīyai namaḥ śrīdharāya namaḥ bhagavate yāmunamunaye namaḥ śrīmate rāmānujāya namaḥ || śrī6madyāmunamuniviracitamāgamaprāmāṇyam | jagajjanmasthitidhvaṃsamahānandaikahetave | karāmalakavadviśvaṃ paśyate viṣṇve namaḥ || ye'mī kecana matsarātsavayaso durmānasārā narāḥ | gambhīrāṃ guṇaśālinīmapi giraṃ nindanti nindantu te || sārāsāravicārakauśaladaśāpāre pare'vasthitāḥ | santassantyanasūyavo'pi bahavaḥ śaṃsanti ye madgiram || abhiniveśavaśīkṛtacetasāṃ bahuvidāmapi sambhavati bhramaḥ | tadiha bhāgavataṃ gatamatsarā matamidaṃ vimṛśantu vipaścitaḥ || iha kecid yatastato'vagatakatipayakutarkakalkavisphūrjjitavijitamanasastrayīmārgas aṃrakṣaṇavyājena nijavimarśakauśalātiśayamupadarśayantaḥ paramapuruṣaviracitaniratiśayaniśreyasagocarapañcarātratantraprāmā. nye vipratipadyante | vadanti ca | dvedhā khalu pramāṇatvaṃ vacasāmavasīyate | ekammānāntarāpekṣamanapekṣamathetarat || tatrāpi | na tāvatpuruṣādhīnaracanaṃ vacanaṃ kvacit | āsīdati pramāṇatvamanapekṣatvalakṣaṇam || pauruṣeyaṃ hi vacaḥ pramāṇāntarapratipannavastūpasthāpanāyopādīyamānaṃ vaktustadarthasiddhimanurudhyamānameva pramāṇabhāvamanubhavati | na ca pañcarātratantrapratipādyamānavilakṣaṇadīkṣāpūrvakabhagavadāra adha-nābhilaṣitasvargāpavargādisādhyasādhanasaṃbandhaṃ pratyakṣādīnyāvedayituṃ kṣamante | na hi pratyakṣeṇa dīkṣārādhanādīni nirīkṣamāṇāsteṣāṃ niśreyasasādhanatāṃ pratipadyāmahe | na cārvācīnāḥ kecidatimānuṣaśaktayo'mīṣamabhilaṣitasādhanatāmadhyakṣitavanta iti pramāṇamasti, yatasteṣāmapi cakṣurādīndriyaṃ dṛśyamānamindriyasvabhāvaṃ nātikramitumutsahate | nanu ca | prakṛṣyamāṇaṃ pratyakṣaṃ dṛṣṭamāśrayabhedataḥ | atastadāśraye kvāpi dhruvaṃ parinitiṣṭhati || sarvaṃ hi sātiśayaṃ niratiśayadaśāmanubhavad dṛṣṭaṃ viyatīva parimāṇaṃ, sātiśayaṃ ca kākolūkagṛdhrādiṣu pratyakṣamīkṣitamiti tadapi tathā bhavitumarhati | iyaṃ ca jñānasya parā kāṣṭhā yā sarvagocaratā, adhikaviṣayatayaiva hi jagati jānāni parasparamatiśerate | itthamaiśvaryavairāgyasāmarthyādiguṇā api | nirastātiśayāḥ puṃsi kvacitsantīti sūrayaḥ || ato yasyaitadakhilabhuvanāvalambibhāvabhedasākṣātkāripratyakṣaṃ sa tatsamīkṣitadīkṣārādhanādidharmabhāvo bhagavānevaṃ vyācaṣṭeti kimanupapannamiti | tanna pratyakṣavijñānaprakarṣaḥ kalpito'pi vaḥ | svagocaramatikramya nānyadāskandituṃ kṣamaḥ || tathā hi | rūparūpitadekārthasamavāyiṣu cākṣuṣaḥ | prakarṣo bhavituṃ yukto dṛśyamānaprakarṣavat || evam, | indriyāntaravijñānaṃ viśvaṃ gocarayenna tu | kathaṃ pratyakṣavijñānaṃ viśvaṃ bodhayituṃ kṣamam || nanu tatkḷptasāmarthyaṃ vidyamānopalambhane | asati hi svabhāvānubandhini vidyamānopalambhanatve pratyakṣataiva parāvartate, na hyajātamativṛttaṃ vā'gamayadanumānādi pratyakṣapakṣanikṣepaṃ, tena aśeṣaviṣayitālakṣaṇapratyakṣaprakarṣaḥ svabhāvaniyamanirmūlitodaya iti na hṛdayamadhirohati | idamapi sātiśayena niratiśayamanumimānaḥ pṛṣṭo vyācaṣṭāṃ sātiśaya eva kinnu tāṃ daśāmanubhavati yataḥ paraṃ na saṃbhavati mahimetyabhiniviśase bāla iva sthavirabhāvam | athaikasmin sātiśaye kenāpyanyena niratiśayena bhavitavyamiti āhosvitsamānajātīyenānyena niratiśayadaśāmadhirūḍhena bhavitavyati | na tāvadagrimaḥ kalpaḥ kalpate'nupalambhataḥ | na hi dṛṣṭaṃ śarāvādi vyomeva prāptavaibhavam || yadi ca tadeva sātiśayamasaṃbhāvanīyaparaprakarṣaṃ parinitiṣṭhet, hantaḥ ? tarhyekaikena ghaṭamaṇikādinā brahmāṇḍodaravivaramāpūritamiti tatpratihatatayetarabhāvabhaṅgaprasaṅga vyomnaiva labdhasādhyattvānmadhyamaḥ siddhasādhanaḥ | kalpāntare'pi durvāraṃ prāgudīritadūṣaṇam || vibhustambhāntakhyāptastambhassātiśayo na hi | dṛṣṭapūrvastathā'nyovyāghātaḥ sthita eva saḥ || yadapi viyati parimāṇamiha nidarśitaṃ tadapi vimarśanīyameva parimāṇaṃ hi nāma deśāvacchedaḥ iyattā paritobhāvaveṣṭanamiti yāvat | na ca nabhasi tadastīti kathamiva tadiha nidarśanatayā nirdiśyate | yadi ca nabhasi tadanumanvīta tadapi tarhi sambhāvyamānaparaprakarṣamiti punarapi sādhyavikalatā | na ca atiśayitena prattyakṣeṇa dīkṣārādhanādayo dharmatayā avabodhitā ityapi pramāṇamasti tasmādasmadādiṣu anālocitaparacetanātirekaparikalpanā'lpīyasīti nābhipretasādhyasādhanasambandhe pratyakṣaṃ pramāṇaṃ, natarāṃ tanmūlatayā pañcarātrasmṛtiḥ pramāṇam | na ca karaṇapathadūravartini prastutavastunyavinābhāvā- dhāraṇādhīnodayamanumānamutpattumalaṃ, na hyaṣṭacaravahvayastadavinābhāvitayā dhūmamanusaṃdadhati | na cāgamassātvatasamayasiddhakriyākalāpakartavyatopasthāpana- paraḥ paridṛśyate, yena tanmūlatayā pañcarātrasmṛtāḥ pramāṇaṃ syuḥ, na cādṛśyamāno'pyanumānagocaraḥ, yathaiva hi tantraprasiddhadīkṣārādhanatatphalābhimatasvargādisādhyasādhana- bhāvo nānumānagocaraḥ sambandhāvadhāraṇavirahāt, evaṃ tanmūlāgamo'pi tata eva nānu mātuṃ śakyaḥ | na cāgamenāpi prastutasmaraṇamūlabhūtāgamāvagamaḥ sambhavati sa hi dvedhā pauruṣeyāpauruṣeyabhedāt | na tāvatpauruṣeyeṇa vacasā tasya sambhavāḥ | vipralabdhumapi brūyurmṛṣaiva puruṣāḥ yataḥ || adyatve'pi hi dṛśyante kecidāgamikacchalāt | anāgamikamevārthaṃ vyācakṣāṇā vicakṣaṇāḥ || tadiha pañcarātragranthaprabanddhṛṇāmapi tanmūlabhūtāgamāvagamapuraḥsarī kiṃ svanibandhanānāṃ vedamūlattvapratijñā, kiṃ vā yathāruci racayatāṃ prarocanāya tathā vacanamiti śaṅkāmahe | tāvatā ca pramāṇatvaṃ vyāhanyeta samīhitam | na hi nityāgamaḥ kaścidasti tādṛśagocaraḥ || na copamānāttanmūlaśrutisiddhirasambhavāt | kathaṃ hyadṛṣṭapūrvā sā sadṛśajñānagocarā || na cārthāpattitastanmūlaśrutisiddhiḥ, anupapattyabhāvāt, smaraṇanyathā'nupapattyā hi tatkalpanā prādurbhavati | samaranti hi pañcarātrapraṇetāraḥ-dīkṣārādhanādi dharmatayā'ṣṭakādīniva manvādayaḥ | na cānanubhūte vastuni smaraṇaśaktirāvirbhavati, anubhavaścendriyaliṅgaśabdasadṛśānupapadyamānārthapūrvakaḥ, īdṛśaviṣaye'nubhavaḥ pramāṇāntarebhyo'nāvirbhava/ścodanāmeva mūlamupakalpayatīti sidhyedapyayaṃ manorarthaḥ yadi hi yathārthatvaniyamo'nubhavānāṃ prāmāṇikaḥ syāt, yadā punārāgadveṣābhiniveśādivaśokṛtāntaḥkaraṇānāmayathārthānu- bhavabhāvitā bhāvanāḥ svānurūpāḥ smṛtīrāracayanti kathamiva tadā smaraṇānupapattitaḥ pramāṇabhūtā śrutirupakalpyeta anyathā'pi smaraṇopapatteḥ, manvādismaraṇeṣvidānīṃ kā vārtā | nanu tatrāpi prāguktā yuktayaḥ parākramante na hyaṣṭakāṃ dṛṣṭavatāmiṣṭasādhanamiti matirāvirasti | na cānumānaṃ, sabandhādarśanāt, na ca śabdaḥ, tadanupalambhāt, na cānupalabdho'numātuṃ śakyaḥ, saṃbandhādarśanādeva, na copameyaḥ, sadṛśānirūpaṇāt, na ca kalpayituṃ śakyaḥ, anantaroktatvāt smṛtyanyathopapatteḥ | vedasaṃyogipuruṣasmaraṇānupapattitaḥ | kalpyate cec śrutistatra tato'nyatrāpi kalpyatām || yatonāradaśāṇḍilyapramukhāḥ paramarṣayaḥ | smaryante pañcarātre'pi saṃpradāyapravartakāḥ || tataśca | tulyākṣepasamādhāne pañcarātramanusmṛtī | pramāṇamapramāṇaṃ vā syātāṃ bhedo na yuktimān || tyajyatāṃ vā pramāṇatvaṃ manvādismṛtigocaram | viśeṣaḥ pañcarātrasya vaktavyo vā sa ucyate || api vā kartṛsāmānyāt pramāṇamiti sūtrayan | sūtrakāraḥ sphuṭīcakre vailakṣaṇaṇyaṃ vivakṣitam || tathā hi thrutivihitānāmagnihotradarśapūrṇamāsajyotiṣṭomādikarmaṇāṃ smṛtivihitānāmaṣṭakācamana - saṃdhyopāsanādikarmaṇāṃ ca pitrādyupadiṣṭatvāt paramahitabuddhyā traividyavṛddhānāṃ nirviśeṣamanuṣṭhānaṃ dṛṣṭaṃ, tena tādṛśaśiṣṭatraivarṇikaparigrahadraḍhimnā spaṣṭadṛṣṭāṣṭakādikartavyatāpratītiḥ svopapādanapaṭīyasīṃ śrutimeva bhūlabhūtāmavalambate | na caivamācamanopanayanādīniva śrutivihitāgnihotrādipadārthānuṣṭhāyinastāntrikācārānupacarataḥ paśyāmaḥ | pratyutainān vigarhante kurvāṇān vedavādinaḥ | tasmād yatkartṛsāmānyāt prāmāṇyaṃ smṛtiṣūditam || naiva tatpañcarātrādi bāhyasmaraṇamarhati | na hi traivarṇikāḥ śiṣṭāstaduktārthānupāsate || nanu tatrāpi śrutismṛtiprāptaśikhāyajñopavītādidhārayadbhir- bhāgavatabrāhmaṇaraiharaharanuṣṭhīyamānārthatvena codanāmūlattve saṃbhāvya māne kathamiva prāmāṇyapratyanīkabhūtā bhramavipralambhādayaḥ smaraṇakāraṇatayā kalpyante | ucyate | hantaivaṃvādinā sādhu prāmāṇyamupapāditam | yat traivarṇikavidviṣṭāśśiṣṭau bhāgavatā iti || nanu te kathamaśiṣṭā ye traivarṇikāgragaṇyā brāhmaṇāḥ tanna teṣāṃ traivarṇikatvameva nāsti dūre brāhmaṇabhāvaḥ, na hīndriyasaṃprayogasamanantaraṃ keṣucideva dehaviśeṣeṣu anuvartamānamanyato vyāvartamānaṃ naratvātirekiṇaṃ brāhmaṇyaṃ nāma jātiviśeṣamaparokṣayāmaḥ, śikhāyajñopavītādayastu brāhmaṇadīnāṃ vidhīyamānā na tadbhāvamāpādayituṃ kṣamante, nāpyavagamayanti, duṣṭaśūdrādiṣu vyabhicāradarśanāt, atonirvivādasiddhavṛddhavyavahāra evātrāvagamanidānam | na ca bhāgavateṣu brāhmaṇapadamaviśaṅkaṃ laukikāḥ prayuñjate | bhavati ca bhedena vyapadeśaḥ - ito brāhmaṇā ito bhāgavatā iti | syādetad brāhmaṇeṣveva kutaścid guṇayogāt sātvatabhāgavatādivyapadeśaḥ yathā teṣveva paribrājakādiśabdā iti tanna | rūḍhyā sāttvataśabdena kecit kutsitayonayaḥ | ucyante teṣu satsveṣa śabdo nānyatra vartate || rūḍhiśaktipratidvandviyogaśaktiparigrahaḥ | ayukta iti yuktijñā rathakārapade tathā | aparathā kathamiva rathakāraśabdo'dhyayanasiddhabuddhyaṅgatvabhaṅgenāpi yaugikīṃ vṛttimapahāya jātiviśeṣamabhiniviśate | santi ca sātvatā nāma upanayanādisaṃskārahīnā vaiśavrātyānvayino'varajanmānaḥ kecid yathā'ha manuḥ | vaiśyāttu jāyate vrātyāt sudhanvācārya eva ca | bhāruṣaśca nijaṅghaśca maitrasātvata eva ca || iti, bhāgavataśabdaśca sātvateṣu vartate iti nātra kaścid vivādaḥ || smaranti ca | pañcamaḥ sātvato nāma viṣṇorāyatanāni saḥ | pūjayedājñayā rājñāṃ sa tu bhāgavataḥ smṛtaḥ || iti tathācodīritavrātyaprasūtivṛttyupāyatayedameva smaranti yadamī ha pratyakṣameva vṛttyarthamanutiṣṭhanto dṛśyante tathā cośanā sarveṣāṃ kṛṣi śastropajīvanam ācāryasāttvatayordevapūjanam iti, tathā brāhme purāṇo viṣṇorāyatanāni sa pūjayedājñayā rājñām | iti, tathā'nyatrāpi sātvatānāṃ ca devāyatanaśodhanaṃ naivedyaśodhanaṃ pratimāsaṃrakṣaṇam iti, tathā cedṛśasaṃdehavyudāsāya manorvacaḥ | pracchannā vā prakāśā vā veditavyāḥ svakarmabhiḥ | iti | api cācāratasteṣāmabrāhmaṇyaṃ pratīyate | vṛttito devatāpūjā dīkṣānaivedyabhakṣaṇam || garbhādhānādidāhāntasaṃskārāntarasevanam | śrautakriyā'nanuṣṭhānaṃ dvijaissambandhavarjanam || ityādibhiranācārairabrāhmaṇyaṃ sunirṇayam | smaranti hi vṛttito devapūjāyā brahmakarmasvanadhikārahetutvaṃ yathā | yeṣāṃ vaṃśakramādeva devārcāvṛttito bhavet | teṣāmadhyayane yajñe yājane nāsti yogyatā || iti | tathā ca paramasaṃhitāyāṃ teṣāmeva vacaḥ | āpadyapi ca kaṣṭāyāṃ bhīto vā durgato'pi vā | pūjayennaiva vṛttyarthaṃ devadevaṃ kadācana || iti | yadapi samastaviśiṣṭavigarhitanirmālyadhāraṇanaivedya- bhakṣaṇādyanuṣṭhānaṃ tadapi teṣāmabrāhmaṇyamevābhidyotayati iti | api ca yadavalokanādāvapi viśiṣṭāścāndrāyaṇādiprāyaścittāni vidadhati kathaṃ tatparigrahaḥ śrutimūlatvamavagayatīti saṃbhāvayāmaḥ | smaranti hi devalakāvalokane prāyaścittaṃ devalakāścāmī devakośopa jīvitvād vṛttyarthaṃ devapūjanāt | tathā ca devalaḥ | devakośopajīvī yassa devalaka ucyate | iti, tathā, vṛttyarthaṃ pūjayeddevaṃ trīṇi varṇāṇi yo dvijaḥ | sa vai devalako nāma sarvakarmasu garhitaḥ || iti | amī punarvaṃśānuparamparayā vṛttyarthameva devamārādhayanto dṛśyante, ato devalakattvamakāmenāpyabhyanujñātavyaṃ tathā ca | viḍvarāhaṃ ca ṣaṇḍaṃ ca yūpaṃ devalakaṃ śavam | bhuñjāno nekṣayedvipro dṛṣṭvā cāndrāyaṇaṃ caret || iti prāyaścittaṃ smaranti, tathā ca viṣadataramamīṣāmevopabrāhmaṇyaṃ varṇayatyatriḥ | avālukā devalakāḥ kalpadevalakā gaṇabhogadevalakā bhāgavatavṛttiriti caturthaḥ ete upabrāhmaṇā iti, tathā ca bhagavān vyāsaḥ | āhvāyakā devalakā nakṣatragrāmayājakāḥ | ete brāhmaṇacaṇḍālā mahāpathikapañcamāḥ || iti, evaṃ jātyā karmaṇā ca trayīmārgādapabhraṣṭabhāgavatajanaparigrahva eva pañcarātraśāstraprāmāṇyapratikṣepāya paryāpto hetuḥ, tathā hi | vivādādhyāsitaṃ tantraṃ na mānaṃ puṇyapāpayoḥ | trayīvāhyairgṛhītatvāc caityavandanavākyavat || api ca teṣāṃ trayīmārgatyāgapurassaraḥ sarvadharmopadeśa iti svavākyānyeva upakhyāpayanti caturṣu vedeṣu paraṃ śreyo'labdhvā śāṇḍilya idaṃ śāstramadhītavāt ityādīn tadiha kathaṃ caturṇāmapi vedānāṃ niśreyasasādhanāvabodhakatvavyudāsena ārabhamāṇaḥ tatprasādāvagatamarthaṃ pumarthatayā kathayatītyutprekṣyeta | manvādayo hi vivakṣitasakalasamīhitasādhanāvabodhakamāga- maikamūlamabhidadhānā dṛśyante | vedo'khilo dharmamūlaṃ smṛtiśīle ca tadvidām | śrutismṛtivihito dharmaḥ | sa sarvo'bhihitovede sarvajñānamayo hi saḥ | iti ca | yadaparam upanayanādisaṃskṛtānāmadhikṛtānāṃ ca agnihotrādisamastavaidikakarmasu punarapi bhagavadārādhanādhikārasiddhaye dīkṣālakṣaṇasaṃskāravarṇanaṃ tadavaidikatāmevānukārayati, vaidikatve hi tairevasaṃskārairbhagavadārādhanādāvapyadhikriyeran | yadapi dharmapramāṇatayā samastāstikajanaparigṛhīteṣu caturdaśavidyāsthāneṣvaparigaṇanaṃ tadapyavaidkattve liṅgam anyathā hīdamapi tadanyatamatvena smaryeta | na ca smaryate, tadavasīyate avaidikamevedaṃ pañcarātrasmaraṇamiti | ata eva ca bhagavatā bādarāyaṇena trayīmārgapratyanīkabhūtakaṇabhugakṣacaraṇasugatamatādibāhyasam ayanirāsāvasare'sya tantrasya nirāsaḥ | utpattyasaṃbhavāt iti | trayīvidāmitthamasaṅgraheṇa tathā trayībāhyaparigraheṇa | anantaroktairapi hetubhistanna mānavādismaraṇaissamānam || evaṃ sati yānyapi lokaṃ vyāmohayituṃ vidveṣaṇoccāṭanavaśīkaraṇādikṣudravidyāprāyameva bahulamupadiśadbhirbhagavadārādhanādikatipayavaidikakarmāṇi pāñcarātrikairnirdiśyante tānyanupayogyānyavisrambhaṇīyāni ca śvadṛtinikṣiptakṣīravaditi manyāmahe | ato na vedamūlattvaṃ pañcarātrasya yujyate | prāmāṇyaṃ pratipadyeta yena manvādiśāstravat || atra kaścidāha kāmaṃ kakṣyāntaritaprāmāṇyeṣu manvādismaraṇeṣu kāraṇatayā vedāḥ parikalpyantāṃ, pañcarātrasmaraṇasya tu kiṃ vedena tanmūlatayā'valambitena vedānāmapi yadanubhavanibandhanaṃ prāmāṇyaṃ tadanubhava eva hi pañcarātrasmaraṇasya nidānaṃ, na khalu tulyamūlayoraṣṭakācamanasmaraṇayormithomūlamūlibhāvaḥ | parasparamapekṣete tulyakakṣye na hi smṛtī | pañcarātraśrutī tadvannāpekṣate parasparam || vedamūlatvahānena pañcarātre'vasīdati | kutastanmūlatāhānādāgamo nāvasīdati || āha kimevaṃ vedā api puruṣānubhavādhīnaprāmāṇyāḥ pauruṣeyā eva kassaṃśayaḥ, vākyatvaṃ hi parādhīnaracanatvasvabhāvamupalabhyamānaṃ kathamaparathā'vatiṣṭheta vedanāmno granthasyāyaṃ mahimā yatkenacid asandṛbdho'pi vākyatvenāvatiṣṭhata iti cet, hanta tarhi parvatavartino dhūmasyāyaṃ mahimā yajjbalanamantareṇānucchinnasantāno gaganatalamadhirohatīti kimiti na syāt | nanu kathamatikrāntamānāntarāvatāre dharme granthaḥ sandṛbhyate, maivaṃ yatassahajasaṃvedanasākṣātkṛtadharmādharma eva bhagavān jagadanukampayā vedanāmānaṃ granthamāracayatīti | kimasti dharmādharmagocaramapi pratyakṣaṃ, bāḍhaṃ kathamanyathā tanubhuvanādikāryamupajanayati, sa hi tatra kartā bhavati yo yasyopādānamupakaraṇañca sākṣātkartuṃ prabhavati dharmādharmau ca jagadupakaraṇamiti mīmāṃsakānāmapi sammatameva | atastatsākṣātkārī ko'pyāśrayaṇīyaḥ sa ca vedānādau niramimīteti | yastu brūte giribhuvanādayo bhāvā na kāryā iti pratibrūyādenam | vivādagocarā bhāvāḥ kāryā viśvambharādayaḥ | vicitrasanniveśatvānnarendrabhavanādibat | tathā sāvayavatvena vināśo'pyavasīyate || vinaśyanti ca ye bhāvāste tatsādhanavedinā | vināśyante yathā tajjñairasmābhiḥ karakādayaḥ || ye punaraparidṛṣṭabuddhimadadhiṣṭhānatarupatanādiśakalitā bhāvāḥ te'pi vimatyākrāntā iti nānaikāntikatvamāvahanti | kiṃ ca | mahattayā sanāthena spandamānatvahetunā | utpattibhaṅgau bhāvānāmanumātumihocitau || tadevamudīritanyāyaprasiddhe viśvambharādikāryatve sidhyatyeva bhagavatastadupakaraṇadharmādharmasākṣātkāritvam | tathā hi | vivādādhyāsitā bhāvā ye'mī bhūbhūdharādayaḥ | te yathoktāvabodhena kartrā kenāpi nirmitāḥ || utpattināśabhāgitvādyadutpattivināśavad | dṛṣṭantattādṛśā kartrā nirmitantadyathā gṛham || na ca vācyaṃ karmaṇāmeva svānuṣṭhātṛ puruṣasamīhitāni saṃpādayatāmantarā nāntarīyakaṃ tanubhuvanādikāryanirmāṇamiti yataścetanānadhiṣṭhitāni tāni na kāryāṇi janayitumutsahante acetanatvād vāsīvat, na hi cetanena takṣṇā'nadhiṣṭhitā vāsī svayameva yūpādīnyāpādayitumalam | na cā pūrvāṇyadhiṣṭhāya vayaṃ nirmātumīśvarāḥ | na hi karmodayāt pūrvaṃ sākṣātkartuṃ kṣamāmahe || uktaṃ hi upādānopakaraṇasākṣātkāriṇa eva tatra tatra kartṛtvamiti | na ca karmajanyāpūrvasākṣātkārakṣamaḥ kṣetrajñaḥ kaścit prajñāyate pratijñāyate vā, ataḥ kṣetrajñatadupabhogatatsādhanadharmādharmādinikhilalokāvalokanaca turaḥ ko'pi niratiśayaśaktivaicitryaḥ puruṣobhyupagantavyaḥ tasya cāpratighajñānatvādayassahajāḥ | yathā'huḥ | jñānamapratighaṃ tasya vairāgyañca jagatpateḥ | aiśvaryañcaiva dharmaśca sahasiddhaṃ catuṣṭayam || iti, imamevārthaṃ mantrārthavādetihāsapurāṇavādā upodvalayantidyāvāpṛthivī janayan deva ekaḥ | prajāpatirvedānasṛjata | ityebamādayaḥ | sa cāya (pralayakāle)mādikāle bhagavān pralīnanikhilakaraṇakalevarādibhogopakaraṇacetaneta (yathā hi jaḍāstathaiva cetanā api karaṇakalevaravikalā bhogabhājonābhūvanniti te cetanetarāyamāṇā ityucyante |)rāyamāṇajīvajālāvalokanajanitamahānugrahaḥ sakalamapi jagadupajanayya tadabhilaṣitasamastasāṃsārikasampatprāptyupāyaprakāśānabahulā. m trayīmekato nirmāya punarapi vividhaduritaparamparākīrṇabhavārṇa- vanimagnanudvignānudvignāvalikayan paramakaruṇatayā taptamānasaḥ paramaniśreyasasādhanasvārādhānāvabodhasādhanībhūtāḥ pañcarātrasaṃhitāḥ sanatkumāra-nāradādibhyo'bhyavocaditi trayīsamānasvatantrānubhavamūlāni tantrāṇi kathamiva yādṛśatādṛśamanvādismaraṇagoṣṭhīmadhitiṣṭhanti | syādevaṃ yadi vedānāṃ nirmātā'pi pramāṇataḥ | kutaścidupalabhyeta na cāsāvupalabhyate || na ca vākyatvaliṅgena vedakāro'numīyate | abhipretaviśeṣāṇāṃ viparyāsaprasaṅgataḥ | vākyaṃ hi yat parādhīnaracanaṃ saṃpradṛśyate || śarīriṇaiva tatsarvamucyamānaṃ vilokyate | puṇyapāpanimittañca śarīraṃ sarvadehinām || evaṃ puṇyetarādhīnasukhaduḥkhasya dehinaḥ | anīśvarasya nirmāṇaṃ vākyatvamanumāpayet || api caivaṃ pramāṇatvaṃ vedānāmapi durlabham | na hi mānāntarāpūrve dharme tasyāsti saṃbhavaḥ || nanu kathaṃ mānāntarāpūrvo dharmaḥ, uktaṃ hi sākṣātkaroti dharmādharmau kathamanyathā tadupakaraṇaṃ jagajjanayati iti, satyamuktaṃ ko'pi nirmātā tad viśvasya jagato na hi | vidyate ko'pi nirmātā yenaivamapi kalpyate || vicitrasanniveśatvayuktyā yadapi sādhitam | tatrocyate tridhā bhāvā laukikaiḥ parilokitāḥ || pratyakṣadṛṣṭakartāraḥ kecidete ghaṭādayaḥ | avidyamānanirmāṇāstathā'nye gaganādayaḥ || sandihyamānanirmāṇāḥ kecid viśvambharādayaḥ | tatra prathamasandarśitarāśidvaye'navakāśa eveśvaravyāpāraḥ | adyavadeva viśvambharādayaḥ kramaprāptāgantukopacayāpacayayorna yugapadudayavilayabhāginaḥ īdṛśotpattibhaṅgau mīmāṃsakānāmapi sammatāveveti siddhasādhanatvam | buddhimatkartṛtā yā'pi prayāsena samarthitā | sādhyate sā'pi siddhaiva buddhimanto hi cetanāḥ || yāgādibhiḥ svabhogāya tattadutpādayanti naḥ || yuktañcobhayasiddhānāṃ tatrādhiṣṭhānakalpanam | vayañca yāgadānādi sākṣātkartuṃ kṣamā yataḥ || karmaṇaḥ śaktirūpaṃ yadapūrvādipadāspadam | mābhūt pratyakṣatā tasya kintenādhyakṣitena naḥ || na khalu kulālādayaḥ kumbhādikāryamāripsamānāḥ tadupādānopakaraṇabhūtamṛddaṇḍacakrādikāryotpādanaśaktiṃ sākṣātkṛtya tattadārabhante | yadi paraṃ śaktimaviduṣāmabhilaṣitasādhanāya tadupādānādivyavahāro'nupapannaḥ iha tu nittyāgamajanmanā pratyayena saṃpratyākalitayāgāditattadutpādanapāṭavāḥ puruṣāstaireva viśvambharādibhāvānāvirbhāvayanti, tathā ca | pratyakṣaprakṛtikaraṇaḥ karmakaraṇapravīṇo | naivānyaḥ kṣama iti ca nāstyatra niyamaḥ || apaśyannevāyaṃ prakṛtikaraṇe svātmamanasi | nanu jñāne kartā bhavati puruṣastatkathamiva || vināśīdaṃ viśvaṃ jagadavayavitvāditi ca yat | balīyaḥ pratyakṣapratihatamukhatvena tadasat || sa evāyammerurdivasakarabimbañca tadidam | dharitrī saiveti sphuṭamiha yatodhīrudayate || śaknoti hi pratyabhijñaiva samastakālasambandhameṣāmavagamayituṃ, santi hi pūrvāparakālayoraṣi tādṛśāḥ puruṣāḥ prāduḥṣanti yeṣāmīdṛśaprattyayāḥ, prayogaśca bhavati | mahīśailapataṅgādipratyabhijñānavannaraḥ | atītakālaḥ kālatvādidānīntanakālavat || evamanāgate'pi prayogo darśayitavyaḥ | na cedṛśaprayogeṇa ghaṭāderapi nittyatā | prasajyate yatastatra pratyakṣau bhaṅgasambhavau || virodhe sati yenātmā hetunā naiva labhyate | na labhyate virodhe'pi tenātmettyastyasambhavaḥ || mahattve sati spandamānatvayuktyā jagajjanmabhaṅgaśca yaḥ pratyapādi | sa ca pratyabhijñābaladhvastaheturna hṛdyatvamadya prapadyeta yuktyā || api ca dharmiviśeṣaviruddhaścāyaṃ hetuḥ kāryatvāditi kāryatvaṃ hi svabhāvadṛṣṭavigrahavattvānāptakāmatvānī- śvaratvāsārvajñyādivyāptivittyupayuktatarānekaviśeṣānuṣaktaṃ kathamiva tatpratyanīkabhūtāśarīranittyatṛptasartrajñatvādyabhimata- viśeṣān sādhyadharmiṇyavagamayati, svaśarīrapreraṇamapi śarīrasambandhāsamavāyikāraṇakaprayatnavato nānyasyeti na kathaṃcidaśarīriṇaḥ kartṛtvasaṃbhavaḥ || athaitaddoṣahānāya dehavānityupeyate | sa deho janmavān mā vā janmavattve'navasthitiḥ || nityatve'vayavitvañca syādanaikakāntikantava | yadapyete'vocannadhikaraṇasiddhāntabalato- viśeṣāssidhyantītyayamapi ca panthā na ghaṭate | sa hi nyāyo jīvedapi yadi ca mānāntarakṛto | virodho'syādṛṣṭaḥ punarapi virodhaḥ sphuṭataraḥ || nanu ca avadhṛtāvinābhāvaniyamamapi yadi na viśvambharādibuddhimannimittatāmavagamayati pratyastimitastarhyanumeyavyavahāraḥ, athāvagamayati, avagamayattyevāsāvakhilatrailokyanirmāṇapravīṇantamapi kartāraṃ, na brūmo nāvagamayatīti kintu yāvanto viśeṣāḥ vyāptigrahaṇasamayasaṃviditāḥ tānapyaviśeṣeṇopasthāpayatīti | na ca tāvatā'tiprasaṅgaḥ pramāṇāntaragocare hi liṅgini liṅgabalādāpatatoviparītaviśeṣā/statpramāṇameva pratiruṇaddhi atra punaratipatitamānāntarakarmabhāve bhagavati siṣādhayiṣite yāvanto'nvayavyatirekāvadhāritāvinābhāvabhājo dharmāstāna- pyaviśeṣeṇopasthāpayatīti, tathā ca prāṅgaṇanikaṭavartidūrvāṅ- kurādiṣvanavasitapuruṣavyāpārajanmasvanaikāntaḥ, tatrāpyatīndriyapuruṣādhiṣṭhānakalpanā kalpanāmātrameva | kva vā deśe tiṣṭhannavara (tiṣṭhannanavaratatṛpta) tatṛptiḥ kimiti vā | kadā vā niśśeṣañjanayati tadetādvimṛśatu || kvacittiṣṭhanniṣṭaṃ kimapi phalamuddiśya karaṇaiḥ | kadācidyatkiñcijjanayati kulālādirakhilaḥ || kṛtārthatvātkrīḍā na ca bhavati heturyadi khalu | svabhāvasvātantryaṃ prakaṭitamaho samprati vibhoḥ || abhipretaṃ kiñcidyadayamasamīkṣyaiva kurute | jagajjanmasthemapravilayamahāyāsamavaśaḥ || anukampāprayuktena sṛjyamānāśca jantavaḥ | sukhinaḥ kinna sṛjyante tatkarmāpekṣayā yadi || tataḥ svatantratāhāniḥ kiñca taireva hetubhiḥ | upapanne'pi vaicitrye kintatkalpanayā'nayā || ato nāsti tādṛśaḥ puruṣaḥ yassamastajagannirmāṇakṣamaḥ sākṣātkṛtadharmādharmo vedānāracayati | api ca yadi vedāḥ kenacidasṛjyanta tatastenāmī viracitā iti tatkartā smaryeta | na ca jīrṇakūpādavivāsmaraṇaṃ yuktaṃ, yujyate hi tatra prayojanābhāvāt kartturasmaraṇaṃ, vede tvanekadravyatyāgātmakabahutarāyāsasādhyāni karmāṇi pratyayitataranirmātṛsmaraṇamantareṇa ke vā śraddadhīran, tathā hi nityā vedāḥ asmaryamāṇasmaraṇārhakarttṛkatvād ye yathoktasādhyā na bhavanti te yathoktasādhanā api na bhavanti yathā bhāratādayaḥ, amī tu yathoktasādhanā iti yathoktasādhyā eva, tasmādapauruṣeyā vedā iti | svasiddhāntābhiniveśavyāmugdhabuddhibhirabhihitamidam | yadanubhavanibandhanaṃ vedaprāmāṇyaṃ tadanubhavanibandhanaṃ pañcarātraprāmāṇyamiti | nanu ca kimidamapauruṣeyatvaṃ vedānāṃ, yadi nityavarṇārabhdatvaṃ samānamidaṃ pañcarātratantrāṇām | atha padānāṃ nityatā, sāpi samānaiva, na cānupūrvī nityatā, na hi nityānāmānupūrvī svabhāva upapadyate, uccāraṇānupūrvyādānupūrvī varṇānāmiti cet sā tarhi tadanityatvādeva anityeti kaḥ khalu viśeṣaḥ pañcarātraśrutyoḥ | ayamameva viśeṣo yadekatra svatantra eva puruṣastāṃ tāmānupūrvī racayati itaratra paratantro niyamena pūrvādhyetṛsiddhāmeva vivakṣati, kramāvāntarajātiśca pratyabhijñābalapratiṣṭhitā nāpalāpamarhatīttyalaṃ pravistareṇa | siddhamidaṃ na vilakṣaṇapuruṣānubhavanibandhanaprāmāṇyavarṇanaṃ sādhīya iti | yato na sākṣātkṛtapuṇyapāpaḥ pumān pramāṇapratipannasattvaḥ | ato jaganmohayituṃ praṇītaṃ nareṇa kenāpi hi tantrametat || nanu ca kevalatarkabalādayaṃ yadi siṣādhayiṣāpadamīśvaraḥ | bhavatu nāma tathā sati dūṣaṇaṃ śrutiśiraḥpramito hi maheśvaraḥ || yadā tu sakalabhuvananirmāṇakṣamasarvajñasarveśvaraparama- puruṣapratipādakāni nittyāgamavacanānyeva bahulamupalabhyante kathaṃ tadā tadanubhavamūlasmaraṇaprāmāṇyānaṅgīkaraṇam | na ca pariniṣṭhatavastugocaratayā tāni pramāṇamaryādāmatipatanti tādṛśāmapi pramāṇāntarasambhedātidūragocarāṇāṃ pauruṣeyavacasāṃ svarasasamāsāditaprāmāṇyavāraṇāyogāt | na ca siddhe vastuni sādhakabādhakayoranyataropanipātasambhava- prasakterbhāvitānubādaviparyayaparyālocanayā tadgocaravacasaḥ prāmāṇyapracyutiḥ kāryaniṣṭhasyāpi tatprasaṅgāt, kāryamapi hi mānāntaravedyameva laukikaṃ samidāharaṇādi, tacca mānāntareṇāpi vedamodanapākavādityabhyupagamāt | atha vilakṣaṇāgnihotrādiviṣayakāryasyāsambhāvitamānāntaratayā tatpratipādayadvacaḥ pramāṇaṃ, hanta tarhi niratiśayāvabodhaiśvaryamahānandasandohavapuṣi bhagavati na mānāntaragandhasambandha iti sarvaṃ samānamanyatrābhiniveśāt | api ca pravṛttapramāṇāntaramapi svagocaraṃ tadgocaratayā nāvabhāsayatīti paramapi pramāṇameva kutastadupanipātasambhāvanayā'nuvādatvaṃ, kathaṃ vā pratyastamitasamastapuruṣāśayadoṣasaṃsparśanityāgamabhuvaḥ prattyayasya pūrvopamardakatayonniyamānasya sambhāvyamānavividhaviplavaiḥ pramāṇāntararaipavādāpādanamiti yatkiñcidetat | itthañca śrutiśatasamadhigatavividhabodhaiśvaryādivaibhave bhagavati sāmānyadarśanāvasitāsārvakṣyavigrahavattādayo doṣā nāvakāśamaśnuvate hutabhujīva śaityādayaḥ | tataśca | śrutimūrdhni prasiddhena sarvajñenaiva nirmitam | tantraṃ mithyeti vaktuṃ naḥ kathaṃ jihvā pravartate || aho mandasya mīmāṃsāśramahānirvijṛmbhate | mīmāṃsāmāṃsalañcetaḥ kathamitthaṃ pramādyati || kārye mānāntarāpūrve samastaṃ vaidikaṃ vacaḥ | pramāṇamiti hi prājñāḥ manyante mānyabuddhayaḥ || padānāṃ tatparatvena vyutpatteravadhāraṇāt | na khalvanyapare śabde vyutpatterasti sambhavaḥ || tathā hi vṛddhayorvyavaharatorekataravṛddhaprayuktaśabda- śravaṇasamanantarajanitānyataravṛddhasamavetaceṣṭāṃ dṛṣṭvā anyathā'nupapattyunnīyamānā śabdaśaktistadupapādakakāryaparyavasāyinyevāvasīyate, pratītā hi svakāryasantāne kāryasaṃvideva tattadviśiṣṭaceṣṭāhetutayā tadayamihāpi tādṛśīṃ pravṛttiṃ paśyannevamākalayati | nūnamitassakāśādasya kāryasaṃvidāvirāsīt yadayametadanantaraṃ pravartata iti, evaṃ ca samastavyavahārānugatapravṛttinimittakāryapratipādanaparatayā vyutpanne śabde yatpadāvāpoddhārānuyāyinoye'rthabhāgāste prathamāvagatapradhānabhūtakāryānuguṇatayā taistairabhidhīyante ityadhyavasyati, tatra ca liṅādayo'vyabhicaritakāryasaṃvidaḥ kāryaśarīrameva sākṣātsamarpayanti tiṅādayastu tadapekṣitādhikārādyanubandhapratipādanamukhena tatsamanvayamanubhavantīti | na ca putrajananādisvarūpāvedanaparyavasāyinaḥ padanicayasyāviralapulakodayavadanavikāsādibhirabhimatasutajanmādi- pratipādanaśaktiniścayaḥ ajātātivṛttaprattyutpannavividhaharṣahetūpanīpāteyamamuyeti nirdhṛttya pratipattumaśakyatvāt | etena vyutpannetarapadasamabhivyāhṛtavartamānanirdeśe'pi kāryaidamparyavirahitapadaśaktiniścayapratividhiranusaṃdhātavya | padāntarāṇi yādṛṅkṣi vyutpadyante ca tādṛśam | idañca padamityeva tatra vyutpadyate naraḥ || tāni kāryānvitasvārthabodhakānīti sādhitam | atha tadbuddhihetutvāt prāmāṇyaṃ bhūtagocaram || iṣyate tadanekāntaṃ padeṣviti na śobhate | atha tatparatā hetustataśca syādasiddhatā || na hyakāryarūpe vastuni kvacidapi śābdī buddhiḥ praryavasyati | yāḥ punarlaukikaśabdaśravaṇasamanantarabhāvinyo'nvayāva- gatayastā ānumānikyo'bhihitāḥ na śābdya ityupapadyata eva tāsāmatatparyavasānam | yadi tatparatāgrāhaḥ śabdānāṃ naiva vidyate | agnihotrañjuhotīti vidhiḥ kasmādupeyate || atha tatra pramāṇatve saṃvṛtte'pi ca tāvatā | puruṣārthatvalābhāya vidhirabhyupagamyate || tadasanna pramāṇānāṃ prayojanavaśānugā | pravṛttiḥ kintu tanmūlaḥ prayojanaparigrahaḥ || na khalu kanakamabhilaṣataḥ śilāvalokanamanabhimatamiti kanakāvalokanatā'śrayitumucitā | tātparyameva śabdānāṃ yāvatkārye na kalpitam | na tāvadvartamānādi nirdeśe vidhikalpanam || evañcopaniṣadāmapi tatratatrāmnāyamānajñānopāsanādividhiśeṣatayā'rtho vyākaraṇīyaḥ, tadayamarthaḥ sarvajñāmānandamātmānaṃ jānīyāt iti | na ca tāvatā svarūpamapi sidhyatītyadhyavaseyam asatyeva rūpe tādṛśi tathā vidhānopapatteḥ | yathaitadapitaryeva pitarañjānīyāditi tathā cānudgītha oṅkāra udgīthavidhānamiti | yāni punarātmasatyatvanityatvavādīni vākyāni tānyaviśeṣitakālakarmavidhānākṣipyamāṇāmuṣmikaphalabhogo- citacetanakartṛpratipādanaparāṇi ato na kiñcidapi vaco bhūte'rthe pramāṇam | ataḥ (ata evārthavādānāmamīti pā. |) sarvārthavādānāmapi pariniṣṭhitarudrarodanādipratipādanaparatāvāraṇopapādanena vidūrataravartividhipadānvayastāvakatayā'pi pradarśitaḥ tasmādaparyālocitapūrvāparapadatātparyāṇāmāpātāyāta- śraddhāviracitavigraho'yamudgrāhitaḥ puruṣa ityalamativistareṇa | siddhamidaṃ na śrutito'pyabhimatapuruṣātiśayaḥ sidhyatīti | api ca bhavatu bhūtamapi vastu śāstrasya viṣayaḥ, atha ca kathamiva codanājanitadhiyamavadhīrya dharmādharmau vijānāti kaścidityabhyupeyate sarvajñatā hi prasiddhaireva pramāṇaiḥ yathāyathamarthānavagacchato'pi saṃgacchate, na hi tadasti vacanaṃ yadasya prasiddhabuddhyutpādanahetuhānamukhena sārvajñyaṃ jñāpayati | yadyapi kiñcidabhaviṣyat tathā'pi parasparānvayā'nucitapadārthatayā'rthavādatayaiva samarthanīyaṃ pramāṇāntarāvagatayogyatādipurassarī padebhyo vākyārthabuddhirupajāyamānā prathamataranipatitāpekṣitapramāṇāntaravirodhe kathamiva janimanubhavatīti sambhāvayāmaḥ | pratyakṣādipratikṣiptagocaraṃ vacanaṃ yadi | api ko nu tādātmyaṃ vihantyādityayūpayoḥ || api cāsti naraḥ kaścit tādṛśātiśayāśrayaḥ | siṣādhayiṣitagranthaprāmāṇyasya kimāgatam || nanu ca tādṛśapuruṣeṇa viracitamidamiti pañcarātragotrānusāriṇaḥ smaranti | pāśupatā vā kinna smaranti, te'pi svadarśanādarśakamakhilajagadadhyakṣamācakṣate tathā'nye'pi | na ca sarve'mī sarvajñā viruddhārthopadeśānupapatteḥ | ya eva ca vādināmekasya vādinaḥ sarvajñasiddhau heturbhavati sa sarveṣāṃ sādhāraṇaḥ tadiha bahuṣu parasparaviruddhamarthamahamahamikayopadiśatsu katamaṃ sarvajñamadhyavasāmaḥ | yathā'ha | sarvajñeṣu ca bhūyassu viruddhārthopadeśiṣu | tulyahetuṣu sarveṣu ko nāmaikonirūpyatām || iti, | svatantrādhigamādhīnaṃ sarvajñaparikalpanam | parasparapratīghātātsarvāprāmāṇyamāvahet || nanu, śrutismṛtiprasiddhena vāsudevena bhāṣitam | kathaṃ tantrāntarairetat tulyakakṣyāṃ nivekṣyate || tathā hi pauruṣe sūkte śrūyate tasya vaibhavam | padbhyāṃ bhūmirdiśaśśrotrādityādīdantathā param || sūryācandramasau dhātā yathāpūrvamakalpayat iti, | tathā sa brahmā sa śiva iti, tadviṣṇoḥ paramampadam | na tasya kaścit patirasti loke na ceśitā tasya ca naiva liṅgam | itīrayanti śrutayo'sya bhūtiṃ jagajjanisthemapidhācinhām || viṣṇossakāśādudbhūtaṃ jagattatraiva ca sthitam | sthitisaṃyamakartā'sāvityāha sma parāśaraḥ || itthaṃ tameva sarveśaṃ manurapyāha tadyathā | nārāyaṇaḥ paro'vyaktādaṇḍamavyaktasambhavam | iti, itthaṃ nānāśrutimunivacassantatastūyamāna- jñānaiśvaryaḥ paramapuruṣaḥ pañcarātraṃ vyadhatta | taccedetacchutipathaparibhraṣṭatantraiḥ samānaṃ pātṛtvena prasajati tadā somapaste surāpaiḥ || naitajjyāyaḥ kimaṅga śrutiṣu bhagavato na prasiddhā viśuddha- jñānaiśvaryādidharmāstripuravijayinastena yatkiñcidetat | yadvā devassa eva tribhuvanabhavanatrāṇavidhvaṃsahetuḥ | vedāntaikapramāṇaḥ kathayati sa kathaṃ vedagoṣṭhībahiḥṣṭham || tathā hi bhagavataḥ paśupaterapi sārvajñyasarvaiśvaryāvedikāḥ śrutayo bahulamupalabhyante yassarvajñassa sarvavit | tamīśvarāṇāṃ paramaṃ maheśvaram ityādyāḥ | sarvajñeśvaraśabdau ca narte devātpinākinaḥ | utpattiśaktyā vartete satyapyanyatra tadvati || kiñca sarvajñaśabdena sarvajñe pratipādite | paunaruktyaṃ prasajyeta sarvavidgrahaṇasya vaḥ || ataḥ sarvajñaśabdo'yaṃ mahādevaikagocaraḥ | tathā ca skandaliṅgādipurāṇāni pinākinaḥ || upakṣīṇāni sārvajñyasarvaiśvaryopapādane | tataśca tatpraṇītatvāt prāmāṇyamanayā diśā || prāptaṃ pāśupataṃ tantraṃ tatrānyonyavirodhataḥ | sarvatantrapramāṇatvaviparyāsaḥ prasajyate || api ca bhavatu bhagavān vāsudeva evaupaniṣadaḥ puruṣaḥ, atha ca sa kathamiva śrutiparipanthitantrametatpraṇayetetyutprekṣyeta ya evamāha śrutismṛtī mamaivājñe iti tataśca | vāsudevābhidhānena kenacid vipralipsunā | praṇītaṃ prastutaṃ tantramiti niścinumo vayam || astu vā samastajagadadhyakṣo vāsudeva evāsya tantrasya praṇetā tathā'pi | māyāmohanavigraheṇa hariṇā devadruhāṃ saṃhatim | hantuṃ mohayatā'hitānyabhihitānyāhurhi tacchadmanā || evaṃ kinnu nayannayannijamahāmāyāguhāgavharam | vyājahe? kimidaṃ na veti viśaye jāte kathaṃ nirṇayaḥ || prattyuta bhramayanneva vyājahāreti gamyate | vaidikairagṛhītattvāt tathā'rhatamataḥ yathā || vaidikāparigrahaśca prāgeva prapañcita iti, tasmānna svatantrānubhavamūlatayā pramāṇam | nāpi manvādismaraṇavadityanupapannaṃ pañcarātrasmaraṇam | yadi manvādivaddevaḥ śuśrūṣāparitoṣitāt | ācāryāllabdhavedārthastantrametadacīklapat || svātantryakalpanā'muṣya vyarthā mithyā tathā sati | anadhīto'pi vedo'sya pratibhātītyalaukikam || atra vārttikakāreṇa ye doṣāssamudīritāḥ | te ca sarve'nusaṃdheyāḥ puruṣātiśayādayaḥ || kiñca | śaivaṃ pāśupatañcaiva bauddhamapyārhataṃ tathā | kāpālaṃ pañcarātrañcettyevaṃ pāṣaṇḍatā smṛteḥ || vaidikaṃ tāntrikaṃ ceti vibhāgakaraṇādapi | gamyate pañcarātrasya vedabāhyatvaniścayaḥ || śaivaṃ pāśupataṃ saumyaṃ lāguḍañca caturvidham | tantrabhedaḥ samuddiṣṭaḥ saṅkaraṃ na samācaret || iti , | tathā | bhāktaṃ bhāgavatañcaiva sātvataṃ ca tridhā matam | ityevaṃ tantrabhedoktiḥ pañcarātre'pi dṛśyate || kiñca | śrutismṛtipratikṣiptajīvajanmādigocaram | nyāyahīnaṃ vacastathyamiti hāsyamidammahat || tathā ca śrutiḥ avināśī vā are'yamātmā anucchittidharmā mātrāsaṃsargastasya bhavati iti tathā jīvāpetaṃ vāba kiledammriyate na jīvo mriyate iti | syādetat ucchedābhāvamātrapratipādakametadvacanaṃ na janmābhāvamavagamayatīti | na, anucchedābhidhānena janmābhāvo'vasīyate | na hyasti saṃbhavo bhāvo jāto naiva kṣarediti || nanu ca, sadeva saumyedamiti sadekatvāvadhāraṇāt | prāksṛṣṭikālājjīvānāmabhāvo'dhyavasīyate | yadi jīvāḥ pṛthagbhūtāḥ prāk sṛṣṭeḥ syuḥ parātmavat | kathametatsadeveti tadekatvāvadhāraṇam | atrocyate sadeve?ti yadekatvāvadhāraṇam | tatsisṛkṣitavāyvambuviyatprabhṛtigocaram || paryudāsiṣyatā'nena vacasā cetano yadi | gaganāderivāsyāpi jananaṃ niradekṣyata || na ca nirdiśyate tena na jīvo janimṛcchati | tattejo'sṛjatettyādau jīvasargo hi naḥ śrutaḥ || nanu ca yato vā imāni bhūtāni ityatra jīvānāmeva jananajīvanaprāyaṇābhisaṃveśanāni pratīyante | tathā hi bhūtaśabdo'yaṃ jīvānāmabhidhāyakaḥ | bhrāmayan sarvabhūtānītyevamādiṣu darśanāt || jīvantīti hi śabdo'yaṃ jīveṣvevāvakalpate | tena jāyanta ityetaj jñāyate jīvagocaram || tadidamanupapannaṃ bhūtaśabdo vihāyaḥ- pavanahutabhugambhomedinīṣu prasiddhaḥ | padamidamitarasmiṃllakṣaṇāvṛtti teṣāṃ bahuvidhapariṇāmo gīyate jīvanañca || prathamamadhigatā ye khādayo bhūtaśabdā- ttadanuguṇatayā'rthaṃ vakti jīvanti śabdaḥ | yadi ca bhavati jīve bhūtaśabdastadānī- mapi vadati tadīyañjanma dehānubandhi || ato jīvaparattve'pi bhūtaśabdasya yujyate | jāyanta iti śabdo'yaṃ gaurjjāto gacchatīti vat || tathājohyeka ittyādyāḥ śrutayo'nyāśca santi naḥ | jīvānutpattivādinyastathā bhagavatovacaḥ || prakṛtiṃ puruṣañcaiva viddhyanādī ubhāvapi | ajo nittyaśśāśvato'yaṃ purāṇaḥ | na jāyate mriyate vā kadācit | ityādi | nyāyaśca | vivādādhyāsito jīvo na jātu janimṛcchati | dravyatve sattyamūrtatvāccidrūpatvātparātmavat || paśyantaḥ pauruṣeyatve dūṣaṇānyuktayā diśā | ananyagatayaḥ kecit tantraṃ nityamatiṣṭhipan || tadetat svahṛdayanihitaviśadatarakartrasmaraṇapratihatamabhidhīyata ityupekṣaṇīyam | kiñca | itthaṃ pāśupatādīnāṃ nyāyaḥ kiṃ daṇḍavāritaḥ | tathā'stviti yadi brūyād vyāghātassyāt parasparam || sarvalokaprasiddhā ca vāsudevapraṇītatā | na hātuṃ śakyate yadvadvedasyāpauruṣeyatā || atho kaścid brūyādanudayaviparyāsaviśayaistrirūpe prāmāṇye kataradiha joghuṣyata iti | sa vaktavyaḥ kinnu tvadabhilaṣitaṃ lāguḍamate tadeveti jñātvā niyamitamadaśśāmyatu bhavān | tadevamudīritanyāyaśrutismṛtītihāsapurāṇanyāyaviruddhābhi- dhānena, samastaśiṣṭajanaparigrahaviraheṇa ca, svargāpavargāvasānopadeśavyājena kenāpi jagadvañcayituṃ viracitāni pañcarātratantrāṇīti manyāmahe | īdṛśāpasmṛtiviṣayameva tadvacaḥ | yā vedabāhyāḥ smṛtayo yāśca kāśca kudṛṣṭayaḥ | sarvāstā niṣphalāḥ pretya tamoniṣṭhā hi tāḥ smṛtāḥ || iti | īdṛśadurmārgānugāmina eva te'pi eṣāṃ vāṅmātreṇāpi arcanaṃ niṣidhyate, uktañca | eta eva ca te yeṣāṃ vāṅmātreṇāpi nārcanam | pāṣaṇḍino vikarmasthāna vaiḍālavratikāṃñchaṭhān || haitukān bakavṛttiṃśca vāṅmātreṇāpi nārcayet | iti | ityupanyastayā nītyā pañcarātramaśeṣataḥ | apramāṇamiti prāptamevaṃ prapte'bhidhīyate || vivādādhyāsitaṃ tantraṃ pramāṇamiti gṛhyatām | nirdoṣajñānajanmatvāj jyotiṣṭomādivākyavat || na tāvadanumāne'smin nyāyaśāstraparīkṣitāḥ | doṣā mṛgayituṃ śakyāstatra pakṣaḥ parīkṣyatām || pakṣo nāma pratijñā'rthaḥ sa ca siddhena kenacit | svayaṃ siddho viśiṣṭassan yaḥ sādhayitumīpsitaḥ || tatra na tāvadaprasiddhaviśeṣaṇaḥ pakṣaḥ, prāmāṇyanāmnaḥ padārthasya ubhayavādisiddhatvāt pratyakṣādau, nāpyaprasiddhaviśeṣyaḥ pañcarātraśāstrasya sarvalokaprasiddhatvāt, nāpi siddhasādhanaḥ, prastutaśāstraprāmaṇyasya prativādino'siddhatvāt, na ca pratyakṣaviruddhaḥ aprāmāṇyasyātīndriyatvāt, nāpyanumānaviruddhaḥ, anupalambhanāt | nanūpalabhyata evānumānam - pañcarātraśāstramapramāṇam vedabāhyatvāt bauddhāgamavat | atra brūmaḥ kataradihāprāmāṇyaṃ siṣādhayiṣitaṃ yadi jñānānutpattilakṣaṇaṃ tataḥ pratyakṣavirodhaḥ, pratyakṣaṃ hi viditapadatadarthasaṅgateḥ śrotuḥ pañcarātraśāstravākyaśravaṇasamanantaramupajāyamānaṃ tadarthaviṣayaṃ jñānam | nāpi saṃśayalakṣaṇaṃ tata eva virodhāt na khalu padmamadhye caturbāhuṃ pūjayetpuruṣottamam itīdaṃ vacanaṃ pūjayenna veti saṃśayitaṃ pratyayamutpādayati, nāpi viparyapalakṣaṇaṃ yogyānupalambhābhāvāt, anāgataviparyayotprekṣāyāḥ pratyakṣavirodhāt aśeṣavyavahārocchedahetutvācca, prapañcayiṣyate caitadupariṣṭāt | āgamaviruddhañca | pañcarātrāgame svārthastathaivetyavabodhanāt | atha tasyāpramāṇatve tadvirodho na dūṣaṇam || hanta evaṃ sati tadaprāmāṇye'numānaprāmāṇyam anumānaprāmāṇye tadaprāmaṇyamityanyonyāśrayaṇam | api ca kimidaṃ vedabāhyatvaṃ yadi vedānyatvaṃ tataḥ pratyakṣādibhiranaikāntaḥ | atha śabdatve satīti heturviśeṣyate tato nigrahasthānaṃ, yathā'huḥ nirviśeṣahetuprayoge punarviśeṣaṇopādānaṃ nigrahaḥ, iti, anaikāntikaśca manvādivākyai | athaitaddoṣahānāya vedabāhyatvaśabdataḥ | āvedamūlatāṃ manda manyase kinnu tārkika ? || tenāyamarthaḥ śabdatve satyavedamūlatvāditi, tato vedairanaikāntyam, athavā avedatve sati śabdatve sati avedamūlatvāditi hetuḥ, tathāpi | santi nadyāstaṭe vṛkṣā ityādyāptopadeśanaiḥ | avedamūlairdurvāramanaikāntyaṃ prasajyate || atha avedatve sati śabdatve sati kāryaviṣayatve sati avedamūlatvaṃ hetuḥ, atrāpi ajīrṇe mandamaśnīyādityādau vyabhicāritā | athoktaviśeṣaṇaviśiṣṭatve dharmādharmaviṣayatve'pi sattyavedamūlatvāditi hetuḥ, tato bhāgāsiddho hetuḥ, na hi pañcarātraśāstraṃ kṛtsnaṃ dharmādharmaviṣayam | brahmaviṣayāṇāmeva vacasāṃ bāhulyāt | atha pramāṇāntarāyogyārthatve satīti viśeṣaḥ tatrāpi saivāsiddhiḥ, bhagavatpratyakṣasya dharmādharmādisamastavastugocarasya śrutiśataprasiddhatvāt taccaitadanantarameva vakṣyāmaḥ, tadalamanenāśikṣitākṣapādamatānāmapratiṣṭhitapratibhāvijṛmbhite na | saṃbhāvyamānānyapyanumānāntarāṇi parastādupanyasya nirasyante ato nānumānaviruddhaḥ pakṣaḥ | nāpyāgamaviruddhaḥ pañcarātraśāstraprāmāṇyapratipādakasya idammahopaniṣadam ityādyāgamaśatasya pradarśayiṣyamāṇatvāt | svavacana - svābhyupagama - sarvalokaprasiddhivirodhāśśabdavirodhaprakārāstvanāśaṅkanīyā eva, tathā hi na tāvat svavacanavirodhaḥ, sa hi tredhā uktimātravirodhaḥ, dharmoktivirodhaḥ, dharmyuktivirodhaśceti, tatra na tāvaduktimātraviruddho'yaṃ pakṣaḥ, na hi pañcarātraśāstraṃ pramāṇamiti pratijñāvacanaṃ svārthaṃ vyāhanti yathā yāvajjīvamahaṃ maunī iti, nāpi dharmoktivirodhaḥ, na hi prāmāṇyaṃ pañcarātroddeśena vidhīyamānaṃ pakṣaṃ pratikṣipati sarvavākyānāmiva mithyātvavacanam, nāpi dharmyuktivirodhaḥ, satyapi dharmiṇi dharmānvayasyā'viruddhatvāt, na hi jananītvamiva vandhyātvena pañcarātraśāstratvaṃ prāmāṇyena viruddham, (p. 32) na hi vivādādhyāsitasya prāmāṇyapratijñāne tatra śrutyuktadharmiviśeṣavirodhaḥ | vihitarhisānāmivādharmatvapratijñāne vivādādhyāsasyopalakṣatvāt, ato vā nāgamavirodhaḥ, tadevaṃ pratipannaḥ pakṣaḥ | nāpi hetoranaikāntikatvādayo doṣāḥ | tathā hi na tāvadanaikāntikaḥ, sa hi dvedhā sādhāraṇāsādhāraṇabhedāt yathā pṛthivī nityatvasādhane prameyatvaṃ sādhāraṇaḥ, asādhāraṇasyatatraiva gandhavattvaṃ, tatra na tāvannirdoṣajñānakāraṇatvaṃ pramāṇāpramāṇasādhāraṇaṃ yena sādhāraṇānaikāntikaṃ syāt, na hi nirddoṣajñānakāraṇatvamapramāṇabhūtavipralambhakavacanādiṣu vipakṣeṣu dṛṣṭacaram | nāpyasādhāraṇaḥ jyotiṣṭomādivākyadṛṣṭāntābhidhānenaiva sapakṣānvayasya pradarśit | nāpi viruddhaḥ, viparītavyāptyabhāvāt, na hi nirddoṣajñānakāraṇatvamaprāmāṇyena vyāptam | na ca kālātyayāpadiṣṭaḥ pratyakṣavirodhābhāvāt āgamānuguṇyācca | na cāsiddhatvam, asiddhirhi āśrayataḥ svarūpato vā tāvadāśrayāsiddhiḥ, pañcarātraśāstrasyāśrayatvāt, nāpi svarūpāsiddhaḥ, so'pi tredhā ajñāna - sandeha - viparyayabhedāt, na tāvadajñānāsiddhiḥ, tatpratipādakaśabdoccāraṇāt, nāpi saṃdigdhāsiddhaḥ, nirdoṣatvasya vādinaḥ svayaṃ siddhatvāt, prativādino'pi doṣānupalambhādevānāyāsasiddhatvāt, viparyayāsiddhistu dūrotsāritaiva | nanu kathaṃ pauruṣeyatvasāmānyādāpatantī doṣasaṃbhāvanā apanīyate pañcarātramantrāṇāṃ kathaṃ vākyatvasāmānyādāpatantī vedeṣu sā vāryate, apauruṣeyatvāditi cettādihāpi sarvajñāvāptakāmaparamapuruṣapraṇītatayetyavagamya śāmyatu bhavān | etaduktaṃ bhavati | naiva śabde svato doṣāḥ prāmāṇyaparipanthinaḥ | santi kintu svatastasya pramāṇatvamiti sthitiḥ || vakturāśayadoṣeṇa keṣucittadapodyate | aṅgulyagre'sti mātaṅgayūthamityevamādiṣu || prastutagranthasaṃdarbhe vakturāśayagāminīm | doṣaśaṅkāṃ trayīmūrddhadhvanirevāpamārṣṭi naḥ || vadanti khalu vedāntāḥ sarvajñaṃ jagataḥ patim | mahākāruṇikaṃ tasmin vipralambhādayaḥ katham || nanu ca | siddhe vastuni śabdānāṃ prāmāṇyaṃ netyavādiṣam | tatpareṣu prayogeṣu vyutpattyagrahaṇāditi || tadasatsiddhamapyarthamācakṣāṇāḥ prayogataḥ | laukikāḥ pratipadyanteḥ śaktiṃ kāryaparādiva || tadyathā putraste jāta iti vacanaśravaṇānantarajanitaviśiṣṭavadanavikāsāvasānasamanantaraṃ hṛṣṭo'yamiti pratipadya harṣo'yaṃ priyārthāvagamanibandhana iti svātmanyākalayan madhyamavṛddhasyāpi tannibandhanameva harṣamanumimānastadbhāvabhāvitayā śabdasyaiva priyārthā'vabodhakatāmavyavasyati | tatrāpyatītānāgatādibhedabhinneṣu harṣahetuṣūpaplavamāneṣu kasya vaktā'yamiti vicikitsodaye sati | tadanantarasaṃjātajātakarmāvabodhataḥ | taddhetubhūtaḥ ko'pīti niścinvannātmanaḥ purā || kartavyaṃ jātakarmeti pratīteḥ kinnu kāraṇam | pratītaṃ priyamityevaṃ vimṛśannavagacchati || putrajanmaiva nivānyaditi vyutpitsurarbhakaḥ | tatra ca | āvāpoddhārabhedena padānāṃ śaktiniścayaḥ | upapadyata ityevaṃ siddhāsiddhārthavācitā || nanu na tadbhāvabhāvitāmātreṇa kāryakāraṇabhāvaḥ, ati prasaṅgāt | na ca jātakarmakartavyatā'vagatirniyamena priyārthāvagamapurassarī, dṛśyate hi kuṭumbabharaṇāyāsavidūyamānamanaso'prītipūrvikāpi tatkartavyatāvagatiḥ, kāryāvagatiḥ kiṃ śabdakāraṇikā dṛṣṭā yena gāmānayetyādau gavānayanādikartavyatāvagatiḥ śabdakāraṇikā'bhyupeyate | atha ākasmikatvānupapatteḥ sannihitaśabda eva tadavagamaheturiti cet samāno'yaṃ vidhiritaratrāpi | yāpi pravṛttihetvarthapratipādakatā kvacit | liṅādipratyayāvāpahaitukī sā'vasīyate || yaśca kāryaparatāmevākhilapadānāmātiṣṭhate, tenāpyāvāpoddhāravinirddhāritāsaṃsṛṣṭaśarīrāṇāmeva gavāśvādīnāṃ tatpadārthatā samarthanīyā, samarthyamānāpi kāryānvayinyeva samarthyata iti cet alaṃ vyasanena anyānvitābhidhānenāpi vyavahāropapatteḥ | avaśyāśrayaṇīyeyamanvitārthābhidhāyitā | kāryānvitābhidhāyitvamanyathā durvacaṃ yataḥ || avyāptañcaitat kāryānvitameva sarvatra padābhidheyamiti liṅādiṣu vyabhicārāt, liṅādayo hi pariniṣṭhitādhikārādyanubandhasaṃbandhinameva svārthamabhidadhati | atha teṣvānvitābhidhānamitaratra kāryānvitābhidhānamiti cet tadarddhajaratīyaṃ, tato varaṃ sarvatrānvitābhidhānamevāśrīyatām | tasmādākāṅkṣitāsannayogyārthāntarasaṅgateḥ | svārthe padānāṃ vyutpattirāstheyā sarvavādibhiḥ || yadyapi pravṛttyanupapattisamadhigamanīyaiva śabdaśaktistathā'pi | taṭasthopāyatāmātraṃ śabdaśaktiviniścaye | kāryasyāśrayituṃ yuktaṃ prayoktrākāśadeśavat || ananyalabhyaśśabdārtha iti nyāyavidassthitāḥ | tasmānnopāyabhūtasya kāryasyāsti samanvayaḥ || vyutpannavyavahāreṣu payaḥprataraṇādivat | yathaiva hi brahmajātīyādivajraviśeṣāvadhāraṇopayogino'pi payaḥprataraṇāderavadhṛtaratnasattvasya na vyavahāradaśāyāmupayogaḥ, evaṃ vyutpattigrahaṇasamayasamupayuktasyāpi kāryasya na vyutpannadaśāyāmupayogaḥ || yadi ca kāryānvitamevārthaṃ śabdāḥ pratipādayanti kathaṃ tebhyaḥ pariniṣṭhitanadītāraphalādisaṃsargāvagamaḥ, nāyaṃ mukhyo lākṣaṇika iti cet kva vā śabdānāṃ mukhyaprayogaḥ | mānāntarāpūrve kārya iti cenna tatrāvyutpannatvena prayogānupapatteḥ | na hi mānāntarāpūrve vyutpattirupapadyate | na cāvyutpannaśabdebhyaḥ pratyayo'tiprasaṅgataḥ || yo'pi manyate loke kiryākārye vyutpannaśabdaḥ phalapadasamabhivyāhārabalapratilabdhatatsādhanabhāvabhaṅgurayāg ādidhātvarthottīrṇāpūrvakāryābhidhānaśaktirvede modate, loke tu saṃ (samamugdheneti pā. |)mugdhenāpi vyavahāropapatterna śabdārthatattvāvadhāraṇamādriyate iti | tasyāpīdaṃ manorathamātraṃ, na hi kriyākārye vyutpannasthāyikāryaṃ pratipādayati atiprasaṅgāt | yadi vṛddhavyavahāre samadhigatapadasāmarthye'nurudhyamāne'nvayāvagatirnopapadyate, mopapādi na na tu tadanupapattyā kḷptaśaktiparityāgena śabdaśaktyantaraṃ bhajate kāmaṃ lakṣaṇā'śrīyatām | na hi viruddhārthapadasamabhivyāhāre padānāmabhidhānamevānyathā nīyate, sarvaśabdārtheṣvanāśvāsaprasaṅgāt | kiñca mānāntarāpūrvakāryabodhanaśaktatā | na karmaphalasambandhasiddhyai tāvadupeyate || naiyogikassa sambandho na punarvainiyogikaḥ | dhātvarthottīrṇakāryātmā na karmaphalasaṅgamāt || ṛte sidhyati sabandhassa ca tasmādṛte na hi | tataśca duruttaramitaretarāśrayaṇam | sādhyasvargaviśiṣṭasya puruṣasya pravartakaḥ | na syāditi tadiṣṭārthasādhanaṃ na bhavedvidhiḥ || bhaṅguro na ca dhātvarthaḥ karaṇatvena kalpate | iti tadbhinnakāryārthabodhakatvaṃ yaducyate || tadasanna hi sādhyena svargeṇāyaṃ viśeṣyate | svargaṃ kāmayamāno hi puruṣo'tra niyujyate || na hi svargo'dhikāriviśeṣaṇaṃ sādhyatvāt | siddhameva hi sarvasya niyojyasya viśeṣaṇam | jīvanādi tathaiveha kāmanaiva viśeṣaṇam || api ca niyojyaviśeṣaṇatāmanubhavataḥ svargādeḥ kīdṛśaṃ sādhyatvam | yadi sādhanasaṃbandhayogyatvaṃ naiva tāvatā | svargeṇa sidhyatā bhāvyaṃ yāvadyogamajanmataḥ || siddhiparyantatā tasya niyogaikapramāṇikā | niyogastatpramāṇaścettyanyonyāśrayaṇaṃ dhruvam || yadi svargasya sādhyatvaṃ na niyogasya sādhyatā | sādhyadvayañca naikasmin vākye sambandhamarhati || svatantraṃ hi sādhyadvayamekavākyatāṃ niraṇāddhi nānuguṇam, anuguṇañcaitatsādhyadvayaṃ niyogasiddhināntarīyakatvāt svargasiddheḥ, yadāha niyogasiddhau sarvaṃ tadanuguṇam iti kena neṣyate niyogasidhyarthā phalasiddhiriti ca, tasmādavirodha iti cettanna | svargasiddhiṃ vinā kinnu niyogasya na sidhyati | nādhikāro na viṣayo na cānyadvidhyapekṣitam || na hi nityādhikāreṣu niyogastāmapekṣate | na cānyadicchato'nyatra niyuktirnopapadyate || niyogasyaiva māhātmyaṃ nityoṣviva niyujyate | niyogo hi pradhānatayā'dhigamyamānasvargamabhilaṣantamapyātmanyākarṣati yathā anicchantamapi nitye karmaṇi niṣphale pravartayati || kiñca | svargaṃ kāmayamāno hi nimiṣatyunmiṣatyapi | na ca te svargasiddhyarthā yāgaḥ kinnaivamiṣyate || tatsādhanatayā naike gṛhyanta iti cenmatam | yāgādayaḥ kiṃ tadbuddhigrāhyā vidhibahiṣkṛtāḥ || tatra ca | sādhyasādhanasaṃbandhapratipādanatatparāḥ | yāvanna vidhayastāvannaiṣphalyaṃ sarvakarmaṇām || tasmālliṅādibhyaḥ prathamamiṣṭasādhanatā'vagamaḥ, tatorāgataḥ pravṛttirittyeva yuktaṃ, tadapūrvakāryābhidhāna eva mukhyā śaktiḥ itaratra lākṣaṇikītyanupapannam, ata eva yathāyathaṃ laukikaśabdebhyastatsiddhārthagocarā buddhayo jāyante | nanu na tāḥ śabdamahimabhuvaḥ ānumānikyo hi tāḥ, tathā hi vyutpattisamayasaṃviditārthapratipādanasāmarthyānyapi padāni kvacid vyabhicāradarśanajanitasaṃśayapratibadhāni na śrutamātrāṇyarthaṃ nniścāyayanti na cāniścito'rthojñāto bhavati aniścayātmanojñānasyābhāvāt | tatrājñāte'pi vākyārthe śrotaivaṃ vicikitsate | bravītyanyonyasaṃbandhayogyārthāni padānyayam || na cāvijñātasaṃbandhān śabdānāptāḥ prayuñjate | tenedṛśānvayajñānamasyāstītyavagacchati || evamanvayajñāne anumite tadupadarśito'rtho na śabdamākāṅkṣati ato laukikasya vacaso vaktranubhavaparatantratayā tatraiva paryavasānamiti | tadasat, na hi svabhāvato'rthamavagamayan śabdaḥ kvacidvaktrāśayadoṣavaśīkārādvitatha ityanyatrāpi tatsaṃbhāvanayā svārasikīmarthāvabodhakatāmuñjhitumarhati, na hi mantrapratihata (atra mantrapratihatidaśāyāmiti yuktaḥ pāṭho'thavā hataśabde bhāve ktapratyaya ityanusaṃdheyam |)daśāyāṃ hutavaho na dahatīttyanyatrāpi tādṛśadaśāśaṅkyā na dahati, nāpi śuktirajatadhiyamarthavyabhicāriṇīmindriyaṃ doṣavaśādupalabdhamiti ghaṭādikamapi nāvagamayati, ato viditapadapadārthasaṅgateḥ śrotussahasaiva śabdo'rthamavabodhayati mūlajñānaṃ na pratīkṣate | mūlajñānaparijñānādarvāgarthe'pi codite | kathamevamayaṃ vedetyanumānaṃ pravartate || kimajñāsīdayaṃ vaktā kiñcidityanumitsame | viśiṣṭārthānvayajñānamanumātumathecchasi || na tāvadayamajñāsīd vaktā kiñciditīyatā | vyāhāravyavahārau vā syātāṃ vākyārthagocarau || viśiṣṭārthānvayagocaraceto'numānantu prathamatarapravṛttatadviṣayaśemuṣīmantareṇānupapannamiti prāgeva śabdārtho'vagantavyaḥ, na hyanāsāditaviṣayaviśeṣasaṃsargāḥ saṃvidaḥ parasparato vyatibhidyante | na ca tathā'numitābhirarthaviśeṣaḥ sidhyati yādṛśānvayapratipādanayogyā padaracanā sā tadanvayajñānamāpādayatīti cet, avagatastarhi prāgevārthānāmanvayaḥ, na hi buddhāvanāropita evānvayaḥ prayogaṃ vyavacchinatti, tasmādasti nadītīre phalamityevamādiṣu | yā siddhaviṣayā buddhi sā śābdī nānumānikī || tataśca apūrvakāryagocara eva śabdaḥ pramāṇamiti | svasindhāntacirābhyāsavyā (vyāmugdhābalabuddhibhiriti pāṭhastu na yukta iti manyāmahe |) mugdhabalabiddhibhiḥ || uktamuktena mārgeṇa yuktā'nyatrāpi śaktatā || tataśca yānyetāni vilakṣaṇapuruṣapratipādakāni vedāntavacāṃsi sa eṣa sarvādhpatiḥ sarvasyeśānaḥ sarvamidaṃ praśāsti tasyādhyakṣamidaṃ sarvam ityādīni tānyapi tatra pramāṇaṃ tadviṣayāsaṃdigdhāviparyayajñānahetutvāt | na ca pariniṣṭhitavastuni sādhakabādhakayoranyataropanipāta- saṃbhāvanābhāvitānuvādaviparyayaparyālocanayā tadgocaravacasāṃ prāmāṇyapracyutiḥ, kāryagocarāṇāmapi tatprasaṅgāt, kāryamapi mānāntaravedyameva samidāharaṇādi, tacca mānāntareṇāpi vedyamodanapākavadityabhyupagamāt | atha vilakṣaṇāgnihotrādiviṣayakāryasyāsaṃbhāvitamānāntaratayā tatpratipādayadvacaḥ pramāṇaṃ, hanta tarhi niratiśayāvabodhaiśvaryamahānandasaṃdohavapuṣi bhagavati na mānāntarasaṃbandhagandha iti sarvaṃ samānamanyatrābhiniveśāt | api ca | pramāṇāntaradṛṣṭārthaviṣayiṇyapi śemuṣī | pramāṇameva tatpūrvaṃ na cetsvārthaṃ vigāhate || tasya saṃbhāvanāmātrādaprāmāṇyamalaukikam | tasmātpariniṣṭhitāniṣṭheyādibhedaśūnyamasandigdhāviparyast avijñānaṃ pramāṇameṣṭavyam, ata idamapāstam | prasiddhaiḥ karaṇaireva sārvajñyaṃ nānyatheti yat | yataḥ śrutireva tatra paripanthinī paśyatyacatussa śṛṇotyakarṇaḥ yaścakṣuṣā na paśyati yaścakṣūṃṣi paśyati | na tasya kāryaṃ karaṇaṃ ca vidyate | svābhāvikī jñānabalakriyā ca ityādikā | na cāsāṃ guṇavādatvaṃ pramāṇābhāvāt | alabdhamukhyavṛttīnāṃ guṇavādasamāśrayaḥ || nanvihāpi mukhyārthabhaṅgakāraṇamasti pramāṇāntaravirodhaḥ | kutaḥ pramāṇāntarāt, na tāvatpratyakṣāt, na hi pratyakṣamudīritapuruṣābhāvāvabhāsakamudīyamānaṃ dṛṣṭaṃ, yogyānupalambhādabhāvaniścaya iti cenna pramāṇagoṣṭhījyeṣṭhena śāstreṇaivopalambhanāt, nāpyanumānāt taddhi śīghrajanmāgamikapratyayaprakṣiptapratibandhaṃ kathamiva mantharapravṛtti prādurbhavati | kiñcaivaṃ sati yāgādeḥ svargāpūrvādisaṅgatiḥ | kriyātvena virudhyeta śāstraṃ cettanna bādhate || yūpādityāditādātmyaṃ pratyakṣeṇaiva vādhitam | vispaṣṭadṛṣṭabhedatvāt kāṣṭhasāvitrabimbayoḥ || api ca tatra sannihitayūpāñjanavidhyekavākyatayā arthavādatvādyuktaṃ guṇavādatvāśrayaṇaṃ, na ceha tathā vidhyantaramasti yaccheṣatayā arthavādaḥ syāt | atha vidhyanvayābhāve puruṣārthatvāhāntaḥ | adhyāhṛtya vidhiṃ tatra śeṣatvaṃ parikalpyate || yadāhuḥ | yāvat khalu pramātṝṇāṃ pravartananivartane | śabdā na kurvate tāvanna nirākāṅkṣabodhanam || iti, tanna ṛte'pi vidhisaṃbandhād dṛṣṭaiva hi pumarthatā | putraste jāta ityādau tathehāpi bhaviṣyati || na ca tatra vidhyadhyāhāraḥ, antareṇāpi vidhiṃ putrajananāvagamādeva harṣotpatteḥ | tathā kā kriyā pāka ityādipraśnottaravyavahāreṣu praṣṭujanajijñāsitakriyāviśeṣapratipādanamātranirākāṅkṣaśśabd o na vidhyadhyāhāramapekṣate | iha tu brahmavijñānaṃ mahānandaphalaṃ śrutam || brahmāvid brahma bhavati prāpnoti brahmavit param | aśnute brahmaṇa sārddhaṃ sarvān kāmān sa sāmagaḥ || idamāditrayīvākyairvyaktā tasya pumarthatā | tadevamudīritaśrutiśatasamadhigatāvitathasahajasarvasākṣātkār akāruṇyādikalyāṇaguṇaikarāśau bhagavati sidhyati, sidhyatyeva tadanubhavamūlatayā tantraprāmāṇyam | nanu viracitanītyā kaścidāmnāyamūrddhapramitasahajasarvajñānavānastu nāma | sa ca haririti yāvannāvagamyeta samyak na khalu bhavati tāvatpañcarātraṃ pramāṇam || atyalpametat na hyatra trayīvido vivadante yadvāsudevaḥ paramātmā akhilajagatkāraṇamiti | śrūyate hi sa vedānteṣvātmā nārāyaṇaḥ paraḥ | sattyaṃ jñānamanantañca tadviṣṇoḥ paramaṃ padam || parā prakṛtiradhyakṣo vāsudevastathā paraḥ | ekaḥ parastādya idaṃ babhūva yasmāt paraṃ nāparamasti kiñcit | ityuktavācyānuguṇaṃyato vā imāni bhūtāni sadeva saumya || ityādivākyañca tatassa viṣṇustrayīśiraḥ siddhaviśuddhabodhaḥ | na cānyasmājjagajjanmasthitidhvaṃsāśśrutau śrutāḥ | yataścaite sa sarvajñaḥ paramātmeti sammatam || amumeva paramātmānaṃ dvaipāyan-parāśara- nāradaprabhṛtimaharṣivacanebhyaḥ pratipadyāmahe tathā hi | viṣṇau jagatsthitaṃ sarvamiti viddhi parantapa | sṛjattyeṣa mahāviṣṇurbhūtagrāmaṃ carācaram || eṣa cākṣipate kāle kāle visṛjate punaḥ | asmin gacchanti vilayamasmācca prabhavantyuta || anādinidhanaḥ śrīmān munirnārāyaṇaḥ prabhuḥ | sa vai sṛjati bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca | sa brahma paramaṃ ceti tathā'nyatrāpi paṭhyate || keśavo bharataśreṣṭha ! bhagavānīśvaraḥ paraḥ | puruṣaḥ sarvamittyetacchrūyate bahudhā śrutau || iti, tattvaṃ jijñāsamānānāṃ hetubhiḥ sarvato mukhaiḥ | tattvameko mahāyogī harirnārāyaṇaḥ prabhuḥ || iti, tathā dānadharme | paramātmā paraḥ śāntaḥ padmanābhaḥ parāyaṇaḥ | iti vedarahasyantu kinna vetsi purandara || tatprasādādvayaṃ sarve lokānāṃ sthitihetavaḥ | āptāścāmaramukhyāśca devāśca sthānino matāḥ || yadi viṣṇurudāsīno nāsmākaṃ vidyate śubham | iti rudrasya vacanaṃ tathā bhāratamātsyayoḥ || tatra yaḥ paramātmā hi sa nityo nirguṇaśśubhaḥ | sa vai nārāyaṇo jñeyaḥ sarvātmā puruṣo hi saḥ || iti, tathā varāhe | yasya devasya caritaṃ vrataṃ samabhavadbhuvi | ko'nyastasmādabhyadhiko muktvā nārāyaṇaṃ prabhum || iti, nārāyaṇātparo devo na bhūto na bhaviṣyati | etadrahasyaṃ vedānāṃ purāṇānāṃ ca sattamāḥ || iti | tathā laiṅgeḥ | sa ekaḥ puruṣaḥ śreṣṭhaḥ paramātmā janārdanaḥ | yasmād brahmā tato rudraḥ tataścaivākhilaṃ jagat || tathā | viṣṇossakāśādudbhūtaṃ jagattatraiva ca sthitam | sthitisaṃyamakartā'sāviti pārāśaraṃ vacaḥ || tathā mānave | nārāyaṇaḥ paro'vyaktādaṇḍamavyaktasaṃbhavam | aṇḍasyāntastvime lokāḥ saptadvīpā ca medinī || tasmādīdṛśaśrutismṛtītihāsapurāṇaparyālocanayā akhilajagatkāraṇaṃ paramātmā vāsudeva iti niścīyate | na caiva paramātmatvaṃ rudrādeḥ śrutiṣūditam | pratyutotpatimevāhustasyaikāyanaśākhinaḥ || tamo vā idamityādau tathā vede'pi dṛśyate | yato hi rudrassañjajñe tacchreṣṭhaṃ bhuvaneṣviti || tadidāsa bhuvaneṣu jyeṣṭhamiti | tathā raudraṃ padaṃ spaṣṭaṃ karmajanyaṃ pratīyate || mahimānaṃ nijaṃ lebhe viṣṇorabhyarcanāditi | asya devasyeti lalāṭādabhavadbindustasmādrudrovyajāyata | ityādikāśca śrutayo rudrotpattiṃ vadanti vai | evañca sati rudrādimahimāvedikā iva || yā vācastāsstutiparāḥ śrotraṃ brahmeti gīriva | etena rudrādīnāṃ paramātmatvapratipādakapurāṇavādāḥ | pratyakṣaśrutivirodhānna mukhyārthāḥ | yadvā tyājyatayā tantrasiddhāntapratipādakāḥ | avaidikeṣu tantreṣu tanmāhātmyaṃ hi kathyate || vedasiddhāntamārgeṣu viṣṇureva paraḥ smṛtaḥ | tadyathā vaiṣṇave | paramātmā ca sarveṣāmādhāraḥ parameśvaraḥ | viṣṇunāmā sa vedeṣu vedānteṣu ca gīyate || vārāhe | viṣṇureva paraṃ brahma tribhedamiha paṭhyate | vedasiddhāntamārgeṣu tanna jānanti mohitāḥ || nārāyaṇātparo devo na bhūto na bhaviṣyati | etadrahasyaṃ vedānāṃ purāṇānāñca sattamāḥ || iti | tathā mātsye | sāttvikeṣu tu kalpeṣu viṣṇormāhātmyamucyate | agneśśivasya māhātmyaṃ tāmaseṣu prakīrtyate || iti, | tathā laiṅge | na hi viṣṇumṛte kācid gatiranyā vidhīyate | ityevaṃ satataṃ vedā gāyante nātra saṃśayaḥ || iti, tathā vāyavīye | sahasrabāhuḥ paramaḥ prajāpatiḥ | trayīpatheyaḥ puruṣo nirucyate || iti, tathā bhaviṣyati | vedasiddhāntamārgeṣu viṣṇureva paraḥ smṛtaḥ | viṣṇureva naraśreṣṭho mahiṣṭhaḥ pruṣottamaḥ || iti, sarvaṃ caitatpuruṣa (puruṣanirṇayanāmā bhagavanmahimapratipādanapuraḥsarodevatāntaravyāvartanamukhena viṣṇuparatattvapratipādanaparogranthaḥ paramācāryapraṇītaḥ |)nirṇaye nipuṇataramupapāditamiti neha prapañcyate | tataśca | śrutimūrdhni prasiddhena vāsudevena bhāṣitam | tantraṃ mithyeti vaktunnaḥ kathaṃ jihvā pravartate || na hi sahajasaṃvedanasākṣātkṛtadīkṣārādhanādidharmasvargaputrādivaiṣ ayikasukhamanekaduḥkhasaṃbhinnaṃ, na cāticiramanuvartata iti tadapi duḥkhapakṣa eva nikṣipya mokṣāya gṛhebhyaḥ pravrajadbhyaḥ śāṇḍilyanāradādiparama- ṛṣibhyastadabhilaṣitaniratiśayaniśreyasaikasādhanasvāvagamārādhana avabodhinīṃ pañcarātrasaṃhitāṃ niramimīteti niścīyate | na ca tantrāntareṣveṣa nyāyaḥ prasaramarhati | yatastattannibanddhṛṇāṃ vibhramādyapi saṃbhavi || pratyakṣādipramāṇānāṃ na hi mūlatvasambhavaḥ | tantrāntareṣu śāstrantu mūlaṃ taireva neṣyate || anyacca vedasiddhāntaviruddhārthābhidhānataḥ | pratyakṣaśrutimūlatvakalpanā teṣu bādhyate || yathā māheśvare tantre viruddhaṃ bahu jalpitam | caturvidhā hi tatsiddhacaryāmārgānusāriṇaḥ || yathā kāpālikāḥ kālāmukhāḥ pāśupatāstathā | śaivāstatra ca kāpālaṃ matame pracakṣate || mudrikāṣaṭkavijñānāt punastasyaiva dhāraṇāt | apavargaphalaprāptirna brahmāvagamāditi || tathā'huḥ | mudrikāṣaṭkatattvajñaḥ paramudrāviśāradaḥ | bhagāsanasthamātmānaṃ dhyātvā nirvāṇamṛcchati || tathā | karṇikā rucakañcaiva kuṇḍalañca śikhāmaṇim | bhasma yajñopavītañca mudrāṣaṭkaṃ pracakṣate || kapālamatha khaṭvāṅgamupamudre prakīrtite | ābhirmudritadehastu na bhūya iha jāyate || na cedṛśamudrikāṣaṭkaparijñāna - taddhāraṇa - ninditabhagāsanasthadehadhyānasyāpavargasādhanatvaṃ śrutayo mṛṣyanti, tā hyaihikāmuṣmikasakalaviṣayābhilāṣavimukhasya akhilajagatkāraṇavāsudevātmabhāvaikalabhyaṃ mokṣamācakṣate | tameva viditvā atimṛtyumeti nānyaḥ panthā ayanāya vidyate ityādyāḥ, evaṃ kālāmukhā api samastaśāstrapratiṣiddhakapālabhojana - śavabhasmasnāna tatprāśana - laguḍadhāraṇa surākumbhasthāpana - tatsthadevatārcanādereva dṛṣṭādṛṣṭābhīṣṭasiddhimabhidadhānāḥ śrutibahiṣkṛtā eva | yadapi pāśupataśaivābhyāṃ virudhāviruddhasamamugdhaṃ kiñcidabhihitaṃ tadapi śrutibahiṣkṛtameva | tatraiṣā pāśupataprakriyā | jīvāḥ paśava ucyante teṣāmadhipatiśśivaḥ | sa teṣāmupakārāya pañcādhyāyīmacīkḷpat || tatra pañca padārthāstu vyākhyātāḥ kāraṇādayaḥ | kāraṇaṃ kāryaṃ vidhiryogo duḥkhāntaḥ || iti, upādānaṃ nimittañca vyākhyātaṃ kāraṇaṃ dvidhā | nimittakāraṇaṃ rudrastatkalā kāraṇāntaram || mahyantaṃ mahadādikāryamuditaṃ tadvadvidhirgīyate | gūḍhācāramukhasmaśānabhasitasnānāvasānaḥ paraḥ || yogo dhāraṇamucyate hṛdi dhiyāmoṅkārapūrvantathā | duḥkhānto hi mato'pavarga iti te pañcāpi saṃkīrtitāḥ || ātyāntikī duḥkhanivṛttirdukhāntaśabdenoktā tāmeva niśśeṣavaiśeṣikātmaguṇocchedalakṣaṇāṃ muktiṃ manyate iyameva ceśvarakalpanā śaivānāmanyeṣāṃ ca | seyaṃ sarvā śrutiviruddhā kalpanā yataḥ | jagannimittopādānaṃ paraṃ brahma śrutau śrutam | mahānandātmako mokṣastatratatrāsakṛcchutaḥ || parasparavirodhena vyāhataiṣāṃ pramāṇatā | trayīdaṇḍapratikṣepaṃ kiñcinnaiva pratīkṣate || kiñca śaivādayovedasiddhavarṇāśramādbahiḥ | kalpayantyāśramādīni tato'pi śrutibāhyatā || yadāhuḥ | dīkṣāpraveśamātreṇa brāhmaṇo bhavati kṣaṇāt | kāpālaṃ vratamāsthāya yatirbhavati mānavaḥ || iti | na ca vācyam apramāṇabhūtamiyantaṃ grantharāśiṃ kathaṃ pratyayitataro rudraḥ praṇayatīti | na ca samānanamanirmātṛsmaraṇanibandhanamiti yuktam ati prasaṅgāditi, yataḥ- nāmaikatvakṛtabhrāntikalpanā'pyupapadyate | vedabādhānna cānyatra tāvatā'tiprasajyate || pramādo'pi ca nātyantaṃ rudrādiṣu na sambhavī | yadvā rudrasya mohaśāstrapraṇetṛtayā'vagatatvād vyāmohayitumeva hīdṛśaśāstrapraṇayanamupapadyata iti nāvaśyaṃ pramāda evāśrayitavyaḥ, tathā ca vārāhe | tvaṃ hi rudra ! mahābāho ! mohaśāstrāṇi kāraya | kuhakādīndrajālāni viruddhācaraṇāni ca || darśayitvā'lpamāyāsaṃ phalaṃ śīghraṃ pradarśaya | darśayitvā janaṃ sarvaṃ mohayāśu maheśvara ! || iti | tathā tatraiva bhagavān rudraḥ prastutaśaivādyāgamānāṃ svayameva vedavāhyatvaṃ vedamārgāpabhraṣṭajanādhikāritvaṃ tadvyāmohaikaprayojanatāṃ ca darśayati | ye vedamārganirmuktāsteṣāmmohārthameva ca | nayasiddhāntamārgeṇa mayā śāstraṃ pradarśitam || tasmādārabhya kālāttu matpraṇīteṣu sattamāḥ | śāstreṣvabhirato loko na vedān bahu manyate | tathā pāśupatādīni pravartante kalau yuge || tathā ca bhagavatparivāratvavyatirekeṇa svapradhānapūjāṃ pāśupatāditantrasiddhāṃ vedabāhyāṃ darśayati | tadvedabāhyaṃ karmoktaṃ māmuddiśyopasevyate | tadvai pāśupataṃ nāma maniṣṭhammohanaṃ nṛṇām || māṃ viṣṇuvyatirekeṇa pūjayanti narādhamāḥ | ityādivākyajātāni na likhyante'tigauravāt || vyaktañca vedabāhyatvametacchāstrānugāminām | yathā tatraiva | śaśāpa tāñjaṭābhasmakapālavratadhāriṇaḥ | bhaviṣyatha trayībāhyā vedakarmabahiṣkṛtāḥ || kalau tadrūpiṇassarve jaṭālaguḍadhāriṇaḥ | svacchandavrataveṣāśca mithyāliṅgadharāstathā | brahmaśāpāgninirdagdhā rudrabhaktā jaṭādharāḥ || iti, prasiddhañcaitacchaivāgameṣu | rudrākṣaṃ kaṅkaṇaṃ haste jaṭā caikā ca mastake | kapālaṃ bhasmanā snānam ityādi | tathā caiteṣāmādityapurāṇe'pi bhagavattyāgena samaṃ vedatyāgaṃ kathayati | anye bhasmajaṭopetā yathoktā gautamāt purā | śāpātsantyājitā vedaṃ devaṃ nārāyaṇaṃ tathā || iti | kiñcaite vāsudevasya mandā nindāṃ vitanvate | te ca pāṣaṇḍino jñeyā yathā laiṅgai samīritam || ye tu sāmānyabhāvena manyante puruṣottamam | te vai pāṣaṇḍino jñeyā vedamārgabahiṣkṛtāḥ || iti, tataśca | eta eva ca te eṣāṃ vāṅmātreṇāpi nārcanam | pāṣaṇḍinovikarmasthānityādismṛtiṣūditam || yā vedabāhyā ittyetadapi cedṛśagocaram | tasmānna vedamūlatvaṃ nāpi pratyakṣamūlatā || tantrāntarāṇāṃ yukteti kalpyate kāraṇāntaram | nanu mūlāntarāpekṣā yadi syādastu dūṣaṇam || svataḥpramāṇaṃ vijñānaṃ bhavatāṃ nanu darśane | satyaṃ tadeva vijñānaprāmāṇyamapanīyate || bādhakāraṇadoṣābhyāṃ tāvapi dvāviha sphuṭau | evaṃ śrutiviruddhasya sphuṭamūlāntarasya yat || pañcarātreṇa sādharmmyaṃ tantratvenābhidhitsitam | kriyātvena tu sādharmmyaṃ brahmahatyā'śvamedhayoḥ || śrutipratyakṣayostatra yatomūlatvaniścayaḥ | nanu ca śrutimūlatve vedādevārthasiddhitaḥ || tatpraṇetṛsvatantratvakalpanā netyacūcudam | naivaṃ na kalpyate puṃsi svātantryaṃ śrūyate hi tat || tasyādhyakṣamidaṃ sarvaṃ bhīṣā'smādidamādiṣu | nanu vedamūlā eva cedetāḥ pañcarātrasmṛtayaḥ kiṃ tarhi tadarthasmaraṇavattanmūlabhūtavedavākyasmaraṇaṃ nānuvartate pāñcarātrikāṇām | na cārthasmaraṇasya prayojanavattvāt tasya viphalatvāt tadanādaraṇīyamiti yuktaṃ, na hi yataḥ prāmāṇyaṃ tadeva vismartuṃ yuktam | atha vismaraṇopapattaye pralīnanittyānumeyaśākhāmūlatā āśrīyate tadā yadeva yena pramāṇatayā parigṛhītaṃ sa tatpralīnaśākhāmastake nikṣipya pramāṇīkuryāt nityānumeyapralīnaśākhayostu svarūpasiddhireva durlabhā | atha vidyamānaśākhāmūlā eva tāḥ smṛtayaḥ tadā tatpraṇetṛvadanye'pi tata evopalabheran iti granthapraṇayanaprayāsavaiyarthyam | atrocyate sa khalu bhagavān amoghasahajasaṃvedanasākṣād- bhavadakhilavedarāśirviprakīrṇavividhavidhyarthavādamantrātma- kānekaśākhādhyayanadhāraṇādiṣvadhīradhiyo bhaktānavalokya tadanukampayā laghunopāyena tadarthaṃ saṃkṣipyopadideśeti na kiñcidanupapannam | yathā'huḥ | vedānteṣu yathāsāraṃ saṅgṛhya bhagavān hariḥ | bhaktānukampayā vidvān sañcikṣepa yathāsukham || iti, ete ca manvādisamastasmaraṇasādhāraṇāḥ paryanuyogāstantraṭīkākṛtapariśramāṇāmanāyāsaparihāryā iti neha prapañcyate | nanu cedaṃ vedamūlatvaṃ pañcarātratantrāṇāmanupapannaṃ vedanindādarśanāt, uktaṃ hi caturṣu vedeṣu puruṣārthamalabhamānaḥ śāṇḍilya (p. 52) idaṃ śāstramadhītavān iti, anavagatavacanavyakterayaṃ paryanuyogaḥ, na hi nindā nindyaṃ nindituṃ pravartate api tu | ninditāditaratpraśaṃsituṃ yathaitareyakabrāhmaṇe prātaḥ prātaranṛtaṃ te vadanti ityanuditahomanindā uditahomapraśaṃsārtheti gamyate mānave | ṛgvedo devadaivattyo yajurvedastu mānuṣaḥ | sāmavedastu pitryaḥ syāt tasmāttasyāśucirdhvaniḥ || iti sāmavedanindā itaravedapraśaṃsārthā, yathā vā bhārate | catvāra ekato vedā bhārataṃ caikamekataḥ | samāgataistu ṛṣibhistulayā'ropitaṃ purā || mahattve ca guruttvācca ca dhriyamāṇaṃ yato'dhikam | mahattvācca guruttvācca mahābhāratamucyate || iti mahābhāratapraśaṃsārtheti gṛhyate na vedanindeti | evaṃ pañcarātrapraśaṃseti gamyate | athānuditahomāderanyatra stutidarśanāt | atatparatvaṃ nindāyāstathātrāpi bhaviṣyati || vedapraśaṃsā bahuśaḥ pañcarātre'pi dṛśyate | na hi tebhyaḥ paraṃ kiñcid vāṅmayaṃ kamalāsana ? | vedāntairidamevoktaṃ tattvajñānopapādaiḥ || ityādau | api ca caturṣu vedeṣu iti nāyamarthaḥ vedeṣu puruṣārtho nāstīti kintu yasteṣu puruṣārthastamalabhamāna iti | nanu puruṣārthamalabhamāna ityanvayo na vedeṣu puruṣārthamti, maivaṃ vyāvartyābhāvāt, na hi vedeṣvevāyaṃ puruṣārtho na labhyate ato vedeṣu yaḥ puruṣārthastamalabhamānaḥ tadabhilāṣī pañcarātraśāstramadhītavāniti pañcarātraśruttyoraikārthyameva pratīyate | yatpunaruktamupanayanādisaṃskṛtānāṃ bhagavadārādhanārthatayā dīkṣālakṣaṇasaṃskāravidhānādavaidikatvamiti tadayuktaṃ na hyupanayanādisaṃskṛtānāṃ jyotiṣṭomādikarmāṅgatayā dīkṣādisaṃskāravidhāyakam āgnāvaiṣṇavam ityādivākyamavaidikaṃ bhavati | atha vaidikasaṃskārāt saṃskārāntaravidhānaṃ hetuḥ, tadanupapannaṃ siddhe hi pañcarātraśāstrasya avaidikatve tasya saṃskārāntarattvasiddhiḥ tatsiddhau ca tasyāvaidikatvasiddhirittyanyonyāśrayaṇāt | kiñca samastavaidikasaṃskārebhyaḥ saṃskārāntaratvaṃ vā hetuḥ, utakatipayebhyaḥ saṃskārebhyaḥ, na tāvadanantaraḥ kalpaḥ upanayanādisaṃskārasyāpi caulādisaṃskārāt saṃskārāntaratvenāvaidikatvaprasaṅgāt, na cāntyaḥ kalpaḥ, uktadoṣānativṛtteḥ, na hyupanayanaṃ samastavaidikasaṃskārebhyaḥ saṃskārāntaramasiddhaśca samastavidikasaṃskāravyatirekaḥ pañcarātraśāstrasyāpi vaidikatvādityuktameva | yadapi dharmapramāṇatvābhimatacaturdaśavidyāsthāneṣvaparigaṇitatvāt pāśupatāditantravat trayībāhyattvamiti tadapi dvaipāyana - vālmīkipraṇītabhāratarāmāyaṇādigranthairanaikāntikam | yattu bhagavatā bādarāyaṇena nirastatvāditi tadasat, kathaṃ hi bhagavān dvaipāyanaḥ sakalalokādarśabhūtaparamabhāgavato bhāgavataṃ śāstraṃ nirasyatītyutprekṣyeta | ya evamāha | idaṃ śatasahasrāddhi bhāratākhyānavistarāt | āvidhya matimanthānaṃ daghno ghṛtamivoddhṛtam || navanītaṃ yathā daghno dvipadāṃ brāhmaṇo yathā | āraṇyakaṃ ca vedebhya oṣadhībhyo yathā'mṛtam || idaṃ mahopaniṣadaṃ caturvedasamanvitam | sāṅkhyayogakṛtāntena pañcarātrānuśabditam || idaṃ śreya idaṃ brahma idaṃ hitamanuttamam | ṛgyajussāmabhirjuṣṭamatharvāṅgirasaistathā || bhaviṣyati pramāṇaṃ vai etadevānuśāsanam | iti, bhīṣmaparvaṇyapi | brahmaṇaiḥ kṣatriyairvaiśyaiḥ śūdraiśca kṛtalakṣaṇaiḥ | arcanīyaśca sevyaśca pūjanīyaśca mādhavaḥ || sātvataṃ vidhimāsthāya gītassaṃkarṣaṇena yaḥ | dvāparasya yugasyānte ādau kaliyugasya ca || iti | tathā śāntiparvaṇyapi | avaśyaṃ vaiṣṇavo dīkṣāṃ praviśet sarvayatnataḥ | dīkṣitāya viśeṣeṇa prasīdennānyathā hariḥ || vasante dīkṣayedvipraṃ grīṣme rājanyameva ca | śaradaḥ samaye vaiśyaṃ hemante śūdrameva ca || striyaṃ ca varṣākāle tu pañcarātravidhānataḥ || tathā | vedaiścaturbhissa (sama - śabdāttāddhitena itacpratyayena vyutpannaḥ samitaśabdo bhavati tulyārthaḥ |)mitaṃ merau mahāgirau | evamādivacobhaṅgīśataissādaramīritaiḥ || vedāntasārasarvasvamātmīyaṃ paramaṃ matam | pañcarātraṃ nirākuryāt kathaṃ dvaipāyanaḥ svayam | kathaṃ tarhīdaṃ sūtram utpattyasaṃbhavāt iti kiṃ vā'sya sūtrasya hṛdayam idamasya sūtrasya, bhāgavataśāstre jīvotpatteḥ pratipādyamānatvāt tasyāśca śrutinyāyavirodhenāsambhavādasamīcīnaṃ śāstramiti, yadyeṣa sūtrārthastarhi pañcarātraśāstranirākaraṇaparaṃ sūtraṃ, na hi pañcarātraśāstreṣu jīvotpattiraṅgīkṛtā yenaivamucyate | nanvastīdaṃ vacanaṃ vāsudevaḥ parā prakṛtiḥ paramātmā tatassaṃkarṣaṇo nāma jīvo jāyate saṅkarṇāt pradyumnasaṃjñaṃ mano jāyate tato'niruddhanāmā ahaṅkāro jāyate | iti, api tu vyūharūpeṇa vyaktirdevasya kīrtyate | tatra saṃvyavahārārthaṃ jīva-śabdaḥ prayujyate || varṇānāmānulomyena pūjyabhedaprasiddhaye | yathā'huḥ | varṇaiścaturbhiścatvāraḥ pūjanīyā yathākramam | iti, api ca jīvamano'haṅkāraśabdā na tanmātravacanā api tu tattadadhiṣṭhānādhikṛtavilakṣaṇavigrahavatpuruṣābhidhānā iti | vicitradehasaṃpattirjanmeti vyapadiśyate | toyena jīvānityetadyajurmūrddhni yathā vacaḥ || api ca jīvotpattipralayādigocarāḥ śrutismṛtilokavādāḥ carācaravyapāśrayastu syāt tadvyapadeśo bhāktastadbhāvabhāvitvādityatraiva sūtrakāreṇa kṛtanirvāhāḥ || kiñcanāmātmā śruternityattvācca tābhyaḥ ityatraiva brahmaṇo jīvotpattiḥ śrutismṛtinyāyavirodhena nirastā satī na punarupanyāsaṃ prayojayatīti anadhikaraṇīyamadhikaraṇamāpadyeta, etena na ca karttuḥ karaṇam iti sūtraṃ vyākhyātaṃ, na hyatra karttuḥ saṅkarṣaṇāt karaṇasya manasa utpattirucyate, uktaṃ hi vilakṣaṇapuruṣavacanā ete śabdā iti, kimiti vā kartuḥ karaṇannotpadyate devadattādeḥ kartuḥ paraśuprabhṛtikaraṇotpattyadarśanāditi cet, hanta hatastarhi apagatasakalakaraṇakalāpasvamahimapratiṣṭhabrahmaṇaḥ prāṇamanaḥprabhṛtinikhilakaraṇottpatyabhyupagamaḥ, etasmājjāyate prāṇo manaḥsarvendriyāṇi ca iti, atha śrutiprasiddhatvāttattathaivābhyupeyate | pañcarātraprasiddhatvādidaṃ kinnābhyupaiṣi bhoḥ || na hi smṛtiprasiddhārthaparityāgo'tiśobhanaḥ | nirdoṣajñānajanmatvāt prāmāṇyaṃ hi samaṃ dvayoḥ || yattu catvāra ete kiṃ samānaiśvaryabhāginaḥ | svatantrāḥ kimutaikasya svecchāmūrticatuṣṭayī || iti vikalpya | samānaiśvaryabhāgitve tulyatvānnaiva kāryatā | ekasya mūrtibhedaścet kiṃ bhedena prayojanam || iti dūṣayatīti vyākhyātaṃ vijñānādibhāve vā tadapratiṣedha iti | taduyuktam asambhāvanīyatvādvikalpasya, na hi kenacidīśvaravādinā anekeśvaraṃ jagadabhyupagataṃ viśeṣataśca pāñcarātrikaiḥ vāsudeva evaikaḥ parā prakṛtiriti vadadbhiḥ, kintu sa eva bhagavān līlāviracitacaturbhedaḥ sakalamapi jagatsaṃrakṣatīti | na cedamanupapannaṃ bala - bhāratāvarajāgrajādiprādurbhāvavadupapatteḥ, yathaiva hi bhagavataḥ svalīlāviracitagagana - pavana - hara - viriñcyādiprapañcasya acintyamahimalīlaikaprayojanasya rāma - lakṣmaṇa bharata - śatrughnādisvacchandāvigrahā na virotsyante evaṃ saṅkarṣaṇapradyumnādibhedā iti | yatparaṃ vipratiṣedhāt iti caturṣu vedeṣu iti śrutivipratiṣedhāt tantrāṇāṃ parasparavipratiṣedhādvā | apramāṇamiti tatra śrutivipratiṣedhastu prāgeva prayuktaḥ, parasparavipratiṣedhastu pradhānaguṇasāmānyaviśeṣādinyāyasaṃpāditavacanavyaktīnāṃ tantrāṇāṃ nāstyeva nyāyānugraharahitānāntu vacasāṃ na kvacidapi pariniścāyakatvaṃ, yathā'ha nyāyasaṃpāditavyakti paścādvākyārthabodhakam iti, tasmātsūtrakāreṇa idaṃ mahopaniṣadam ityādivacanairvedebhyoviśeṣeṇābhimatataraprāmāṇyeṣu pañcarātratantreṣvavidyamānajīvotpattipratipādanādhyāropeṇa tannirākaraṇaparatayā sūtraṃ vyākhyāyamānaṃ vyākhyātṝṇāmevākhyāti khyāpayatītyalaṃ prabandhena | tatraiṣa sūtrārthaḥ pūrvaṃ svābhipretasamayaparipanthikapila - kāśyapasugata jina - paśupatimatānāṃ śrutinyāyaviorodhādasāmañjasyaṃ pratipādya adhunā svābhipretapañcarātratantrāṇāmapi itarasamayasamānaparigaṇanād buddhau sannihitānāmitarasamayavadasāmañjasyamāśaṅkya prāmāṇyaṃ (sthūṇānikhanananyāyenetyarthaḥ yathā hi sthūṇāṃ draḍhayitumicchavastāṃ svayameva hastena paricālya parīkṣante |)vyutpādyate | tatrādyena sūtradvayena pūrvapakṣa upakṣipyate tathā hi pañcarātraśāstramapramāṇam utpattyasaṃbhavāt pratipādyamānāyāḥ saṃkarṣaṇādyutpatterasaṃbhavāt, kathamasaṃbhavaḥ, ubhayathā'pyanupapatteḥ tathā hi | kintu catvāra evaite samānaiśvaryabhāginaḥ | eko vā syāccaturbhede dvedhā vyutpattyasaṃbhavaḥ || samānaiśvaryabhāgitve tulyatvānnaiva sṛjyate | ekātmatve'bhyupete'pi tathotpatterasaṃbhavaḥ | sraṣṭṛsṛjyavibhāgo hi naikasminnavakalpate | tathā na ca karttuḥ karaṇam itaśca apramāṇaṃ kartuḥ saṅkarṣaṇa saṃjñājjivāt karaṇasya pradyumnasaṃjñasya manasa utpattyasaṃbhavāt, na hi devadattātparaśurutpadyata iti | evaṃ vā na ca karttuḥ karaṇam itaśca karttuḥ saṃkarṣaṇāt na karaṇamutpadyate brahmaṇa eva samastakaraṇotpattiśruteḥ, etasmājjāyate prāṇomanaḥsarvendriyāṇi ca iti, vijñānādibhāve vā tadapratiṣedha iti, vā - śabdātpakṣo viparivarttate | yaduktamubhayathā'pi saṃkarṣaṇādyutpatterasaṃbhādaprāmāṇyamiti naitadasti tasyāssaṅkarṣaṇādyutpatterapratiṣedhaḥ | yadi hi vijñānādaya ete na bhaveyuḥ syādutpattipratiṣedhaḥ | vijñānañcādi (ādīyate - upādīyate upayujyate sarvakāryārthamityādi sarvajagannidānaṃ brahma, atra yadyapi upasarge ghoḥ kiriti pāṇinīyena kipratyayāntādi-śabdasya nityapu/stvaṃ prāpnoti tathāpīha auṇādikapratyayena sādhibhāvo'vagantavyaḥ śiṣṭaprayoge saṃjñāsu dhāturūpāṇītyadinā tathaivānuśiṣṭatvena śiṣṭaśiṣṭereva ca prayogamūlatayā anauṇādikasyaivapu/stvakalpanāt || athavā vijñānaṃ cādiścetyeva pāṭhaḥ | tataśca vijñānaṃ cādiśca vijñānādi iti samāhāradvandvaḥ, vijñānādītikṛtasamāhāradvandvake vijñānādipade nirvisargakapāṭhāvalokanabhrāntita eva prācīnakośeṣvapi vijñānaṃ cādiśceti vivakṣaṇīye vijñānaṃ cādi ceti lilikhuriti kecinmanyante | ita evāsvarasena kalpāntaramavalalambire granthācāryāḥ evameva ca vijñānādisūtre śrībhāṣye'pi śaṅkāsamādhyabhyūhanamiti kṛtaṃ kusṛṣṭyā vācāmiti cāpare | vastutastu śrībhāṣyakośeṣu āgamaprāmāṇyakośeṣu ca prāyaśo deśaviśeṣanairapekṣyeṇa vijñānādisūtre (vijñānaṃ cādi ca vijñānādi - brahma tadbhāve) ityeva prāmāṇikaḥ pāṭha ityavaśyaṃ tātparyaviśeṣeṇa sa prayogo vaktavyo na tu yathāśrutārthakādi - padenācaramārthena abrahmasādhāraṇena | atraivamācācakṣmahe ā - samantādattu śīlamasyetyādin paramaṃ brahma supyajātau ṇinistācchīlye | iti pāṇinīyena tācchīlye'rtheṇiniḥ, āṅgā cāsādhāraṇyaṃ vivakṣyate tacca attā carācaragrahaṇādityadhikaraṇoktarītyā brahmāsādhāraṇaṃ karmeti tādṛśārthakādipadena nikhilajagadadanakartṛ paraṃ brahmābhihitaṃ bhavati tacca sāṅkhyādyuktadiśā pradhānadharmo mābhūditi vijñānapadena viśeṣyate | evaṃ ca janmādyasya yata iti sūtre ādipadena jagatsthitipraṇāśahetutāyā lakṣaṇatvenābhimatatayā lakṣaṇenetarabhedasādhane janmāditritayasya saṃhatya hetutāyāṃ vyāpyatvāsiddhyā pratyekameva hetutāyā vācyatvena svāsādhāraṇarūpeṇādin padena brahmopasthāpitaṃ bhavatīti | sati caivaṃ (vijñānaṃ cādi ca vijñānādi brahma) iti śrībhāṣyācāryāṇāṃ paramācāryāṇāṃ śrī6yāmunamunīnāṃ cābhidhānamañjasā samañjasamiti yathāśrutārthagrāhiṇāṃ keṣācidamīṣāmācāryatātparyānabodhanibandhanamevānupapattyabh idhānam | pare tu saṃpadāditvāt kvipaṃ kṛtvā tasmātsvārthe vidhāya āda iti prasādhya tato matvarthīyeninā ādinapadaṃ siṣādhayiṣanti | tadidamapi prakiryāgauravaparāhatamiti nātitṛptaye viduṣām | kiṃ ca acchabdasya saṃpadādikvibantasya nityastrītve tato'ṇi jāte aṇantatvena ṅīpi'vaśyaṃ bhāvena ādī iti syāditi tato'pi neṣṭasiddhisaṃbhāvanā | yadapi adanamāda iti bhāve iti sūtreṇa bhāve ghañaṃ kṛtvā bhāvaghañantācca matvarthīyeninā ādinpadaprasādhanaṃ tadidaṃ ghañapośceti pāṇinīyānuśāsanavismaraṇanibandhanaṃ ghañi ghaslādeśavidhānāt |)ceti vijñānādi brahma tadbhāve brahmabhāve utpatterapratiṣedhaḥ | etaduktaṃ bhavati ekasyaiva paramātmano vāsudevasyāparicchinnaśakteḥ svāmāyāveśavaśāt kāryakāraṇabhāvopapattiriti | yattu na saṅkarṣaṇānmana utpadyate brahmaṇa eva utpattiśruteriti tadapi tasya vijñānāditvena parihṛtam | api ca na ca karttuḥ karaṇam iti kimuktaṃ bhavati kiṃ yasyāḥ kriyāyā yatkaraṇaṃ tatkriyākartturnotpadyate, uta yad yatra kvāpi karaṇaṃ tat kutaścidapi kartturnotpadyata iti vā | tatrādye kalpe siddhasādhanatayā anumānasya vipratiṣedhaḥ, na hyatra saṅkarṣaṇātkartturutpadyamānaṃ manaḥ svotpādane karaṇaṃ karmatvāt, nāpi svotpattau kartṛtvāt | apare'pi kalpe pratyakṣavipratiṣedhaḥ udakāharaṇādau karaṇabhūtānāmapi ghaṭādīnāṃ karttuḥ kulālāderutpattidarśanāt | tadidamāha vipratiṣedhāditi | yadvā sūtradvasyāsya vyākhyānāntaramucyate | vijñānādeḥ prāmāṇatvahetorbhāvena yujyate || pañcarātrapramāṇatvaniṣedho'tiprasaṅgataḥ | tatrānuvādasaṃdehajñānānutpattilakṣaṇam || nirastamapramāṇatvaṃ vijñānagrahaṇādiha | vaktrāśayavaśaprāptamithyāśaṃkā'panuttaye || ādiśabdena tantrāṇāmāptoktatvaṃ vivakṣitam | tathā hi | yassākṣāt kurute sadā sahajayā buddhyā samastaṃ jagat | yaḥ puṃsāmabhivāñchitāni diśati dhyānaikasaṃtarpitaḥ || nityāvāptasamastakāma iti yaṃ prāhustrayīpāragāḥ | tasmin vibhramavipralambhanamukhā doṣā bhaveyuḥ katham || utpattyasambhavo yaśca pūrvasūtradvayoditaḥ | saṃkarṣaṇādimūrtīnāṃ tatra pratividhīyate || vipratiṣedhāt iti pañcarātrasamaraṇānumitabhagavatpratyakṣavipratiṣedhāt tadanumitaśrutivipratiṣedhādveti | yadvā sūtrāṇāṃ nyāyapradarśanaparatvāt pañcarātraśrutyorasantamapi virodhaṃ kṛtvā'tra cityante tathā | sati vedāviruddhatve kinnu manvādivākyavat | apramāṇāmidaṃ śāstraṃ pramāṇaṃ veti saṃśaye || apramāṇaṃ viruddhārthapramityutpattyasambhavāt | asambhavaśca sāpekṣanirapekṣatvahetukaḥ || yāvaddhi sāpekṣaṃ pañcarātrasmaraṇaṃ na mūlapramāṇopasthāpanamukhena svārthaṃ pramātumupakramate tāvannirapekṣāpauruṣeyāgamabhuvā pratyayena tadarthasyānyathā paricchedāttadviruddhāyāḥ pramiterutpattyasambhavāt | tāvaddhi pañcarātrasya mūlaśrutyavabodhanam | pratyakṣaśāstraśastreṇa yāvanmūlaṃ na lūyate || nanu kathaṃ vedā vā nirapekṣā yāvatā teṣāmapi bhagavadanubhavasāpekṣameva pramāṇatvaṃ tatkāraṇatvāt, yathaiva hi pañcarātrasmṛtayaḥ tadanubhavasāpekṣāḥ evaṃ vedā apīti tatrocyate na ca karttuḥ karaṇaṃ na kartturīśvarasya karaṇaṃ vedāḥ kriyanta iti karaṇaṃ, karṇi lyuṭ, apauruṣeyā vedā iti yāvat | vijñānādibhāve vā tadapratiṣedha, na cedasti pañcarātraśāstramapramāṇaiti kintarhi tadapratiṣedhaḥ pramityutpatterapratiṣedhaḥ viruddhārdhamapi vikalpena pramāṇamityarthaḥ asambhavadbhramavipralambhagavadanubhavamūlatvād, vijñānādibhāve vijñānaṃ - viśiṣṭaṃ jñānam asambhavatskhalanamiti yāvat, anyeṣāṃ hi sarvadharmaśāstranibandhaṇāṃ sāṃsārikattvenāsārvajñyāt anavāptakāmatvācca sambhāvyamānavividhaviplavaṃ jñānaṃ, bhagavatastu svābhāvikaniraṅkuśaiśvaryasya śrutiśatasamadhigatāvitathasahajasamastadharmādharmādisākṣātkāra ṃ jñānamiti vijñānamityuktaṃ, tādṛśasya (asminnarthe vijñānasyādibhāvovijñānādibhāva iti ṣaṣṭhītatpuruṣo jñeyaḥ)tasyādibhāve mūlatve sati tadapratiṣedhaḥ pramāṇameveti | nanu kathaṃ śrutiviruddhasya tantrasya prāmāṇyābhyupagamaḥ tatprāmāṇye hi śrutyā saha vikalpaḥ prāpnoti, vikalpaśca aṣṭadoṣaduṣṭaḥ, sa ca kvacidanyataraparityāgakāraṇābhāvādagatyā'bhyanujñāyate, yathā vrīhibhiryajet yavairyajeta iti, na hi tatrānyataradapahartuṃ śakyam ubhayorapyanapekṣatvāviśiṣṭatvāt | na caivamapi pañcarātraśrutyorvikalpena bhavitavyam atulyatvāt, nirapekṣaṃ hi vaidikaṃ vacanaṃ apauruṣeyatvāt, sāpekṣaṃ ca pañcarātravacanamiti kathamanayorvikalpaḥ | śrūyatāṃ pañcarātraśāstrasyāpi nirapekṣatvādeva | kathannu pauruṣeyasya vacaso nirapekṣatā | iti cedidamācaṣṭāṃ pṛṣṭassanneṣa tārkikaḥ || kimasya bodhakatvāya parāpekṣā'bhyupeyate | kiṃ vā niścāyakattvāya yathārthajñāpanāya vā || pumarthatvāya vā tatra caturṇāmapyasambhavaḥ | na khalu cakravarttyupacāreṇa bhagavantaṃ samarcayeditīdaṃ vacanaṃ śrūyamāṇaṃ bodhakatvāya kiñcidapekṣate anyatra vyutpattigrahaṇāt, na ca tāvatā sāpekṣatvena daurbalyaṃ śrutāvapi daurbalyaprasaṅgāt | nāpi niścayajananāya, na hi arcayedityetat arcayenna veti saṃśayitaṃ pratyayamutpādayati vyutpattipratipattivyākopaprasaṅgāt | nāpi yathārthatvāya, na hyutpannaṃ jñānaṃ svakāraṇavyatirekeṇa yathārthatvāya aparamapekṣate guṇataḥ prāmāṇyasyāyuktatvāt anabhyupagamācca | na ca puruṣārthatvāya parāpekṣā śāstraśarīraparyālocanādeva tatsiddheḥ, iha hi yathoktasaṃskāravatāṃ śāstraśravaṇāt tadarthajñānaṃ tatastadarthaṃpāñcakālikānuṣṭhānaṃ, tato niratiśayasaṃpatprāptiriti śāstrādevāvagamyate | athocyeta satyapi pañcarātratantrāṇāṃ svataḥprāmāṇye yāvattadvakturāptiniścayapurassaraṃ doṣābhāvo nāvadhāryate na tāvatprāmāṇyaṃ niṣpādyata iti tadasat, na hi doṣābhāvājñānaṃ prāmāṇyaṃ niṣpādayati nirdoṣajñānakāraṇādeva tadutpatteḥ | na ca nirdoṣatvāyāptatvādiguṇaniścayaḥ sattāmātreṇa tatsiddheḥ, yathāha vārtikakāraḥ | tadā na vyāpriyante tu jñāyamānatayā guṇāḥ | iti, doṣābhāvajñāne'pi guṇānāṃ sattayopayogo darśitaḥ, doṣābhāve tu vijñeye sattāmātropakāriṇaḥ | iti, na cotpannamapi pramāṇaṃ hānopādānādivyavahārāyāparamamekṣate smaraṇābhilāṣābhyāmeva tatsiddheḥ, yathāhuḥ smaraṇādabhilāṣācca vyavahāraḥ pravartate iti | api ca svataḥprāptaprāmāṇyānāṃ vedānāmapi yāvatkartṛbhāvaniścayapurassaraṃ doṣābhāvo nāvadhāryate na tāvatprāmāṇyaṃ pratiṣṭhitīti samānaṃ sāpekṣatvam | atha yogyānupalambhādevānāyāsasiddhe vaktṛbhāve nirāśrayadoṣāṇamasambhavādaprāmāṇyaśaṅkaiva vede nāsti iti cet yathāhuḥ | tatrāpavādanirmuktirvaktṛbhāvāllaghīyasī | vede tenāpramāṇatvaṃ na śaṅkāmadhigacchati || iti | hanta tarhi pañcarātratantre'pi sarvajñasarveśvaravaktṛbhāvādeva ayatnasiddhe doṣābhāve aprāmāṇyaśaṅkā nāvataratīti samānaścarcaḥ | etaduktaṃ bhavati ubhayorapi svataḥprāmāṇyayorekatra doṣābhāvaniścayaḥ tadāśrayapuruṣābhāvaniścayāt, anyatra tadviruddhaguṇavaktṛkatva niścayāditi | yathā auṣṇyābhāvaniścayo nabhasi tadādhārābhāvaniścayājjale tu tadviruddhaśaityopalambhāditi | kiñca | sāpekṣanirapekṣatve na hi bādhasya kāraṇam | śuktau rajatabodhasya nirapekṣasya bādhakam || nedaṃ rajatavijñānaṃ tatsāpekṣamapīṣyate | seyaṃ jvāleti saṃvittestailavartivināśajā || anumā bādhikā dṛṣṭā sāpekṣā'pyakṣajanmanaḥ | ato niravakāśena sāvakāśaṃ niṣidhyate || na ceha sāvakāśatvaṃ bhagavacchāstravedayoḥ | atha śrutiviruddhasya tantrabhāgasya duśśakam || vāsudevapraṇītatvaṃ niścetumiti manyase | pañcarātraviruddhasya vedabhāgasya vā katham || apauruṣeyatājñānamāvirbhavati bādhitam | tasyāpi vedabhāgatvāt tathābhāvo'bhyupeyate || asyāpi pañcarātratvāt tatpraṇītatvamiṣyatām | karturasmaraṇāttatra yadi cāpauruṣeyatā || tatkartṛkatvasmṛtyā'tra kinna syāttatpraṇītatā | asti hyāstrīkumāraṃ sā dṛḍhā smṛtiparamparā || pañcarātrasya nirmātā keśavo bhagavāniti | tatpraṇītatvaviśvāsād gajānaśvān dhanaṃ bahu || dakṣiṇāṃ vividhāṃ dattvā pratiṣṭhādīni kurvate | sāṅkhyasya kapilo vaktā pañcarātrasya keśavaḥ || iti skandapurāṇe'pi paṭhyate bhārate tathā | pañcarātrasya kṛtsnasya vaktā nārāyaṇaḥ svayam || idaṃ mahopaniṣadaṃ caturvedasamanvitam | sāṅkhyayogakṛtāntena pañcarātrānuśabditam || nārāyaṇamukhodgītaṃ nārado'śrāvayanmunīn | brahmaṇassadane tāta ! yathādṛṣṭaṃ yathāśrutam || evamādipurāṇoktaiḥ sahasrairnyāyavṛṃhitaiḥ | vāsudevapraṇītatvaṃ pañcarātrasya nirvyatham || kintu vedasya nityatve vivadande vipaścitaḥ | tena nirdoṣavijñānakāraṇatvād dvayorapi || nirviśaṅkaṃ pramāṇatvaṃ bhagavacchāstravedayoḥ | tataśca tulyaśiṣṭatvād vikalpena pramāṇatā || iti matvaitadācaṣṭe sūtrakāro mahāmanāḥ | vijñānādibhāve vā tadapratiṣedha iti || nanu ca bhagavatassarvajñatvenāsaṃbhāvyamānāyāmapi bhrāntau sarvaśaktitvena vipralabdhamapi bhavatīti kimidamapi śāstraṃ vyāmohayitumabhihitam uta vastuto'vahitabuddhyā nibaddhamityanyatarapakṣāvalambanaviklabamanasāṃ ka iva nirṇayopāyaḥ, pratyuta vedavirodhādeva viplavanaphalamityadhyavasyāma iti | tatrocyate vipratiṣedhāt iti, samastaśrutītihāsapurāṇalokavipratiṣedhād yadi vinā kāraṇena bhagavataḥ sarvaśaktitvamātrād viplāvanaśaṅkā | hantaivaṃ sarvaśaktitvānnarake dhārmikānapi | pātayenneti sandehānniśceṣṭaṃ jagadāpatet || api cāyaṃ sarvaśaktitvena vipralipsamānaḥ kimatīndriyāsatyārthān vedānādau nirmāya sva svanirmāṇasmaraṇaśaktimapi hiraṇyagarbhāderapahṛtya tatprabhṛti svādhyāyaparamparāmimāṃ pravartitavānna veti saṃśayānāḥ kathaṃ viśvasimaḥ | athāsya satyapi sarvaśaktitve yāvacchakti karaṇe pramāṇābhāvāt anavasthānād bhagavataśca svabhāvāptakāmatayā vipralambhaprayojanavirahād vaiṣamyanairghṛṇyādidoṣairmātrayāpi cāsaṃspṛṣṭatvāt sarvaprāṇijātasya svabhāvasauhṛdena vyavasthānād vipralabdhuṃ praṇītatve ca viduṣāmadya yāvat svādhyāyādhyayana - tadarthānuṣṭhānavatāṃ tatkartṛdoṣavismaraṇānupapattestādṛśāśaṅkā nāstīti cettadetatsarvamanyatrāpi samānam | tathā hi | kimasyāvāptakāmasya sarvajñasya dayānidheḥ | alpasattvairalabdhārthairvipralabdhaiḥ prayojanam || vipralabdhuṃ kṛtaṃ tantraṃ kathaṃ vā paramarṣayaḥ | itastataḥ praśaṃsanti tulyavacchrutimūrddhabhiḥ || tathā hi vedaissaha nirviśeṣaṃ vārāha - rāmāyaṇa - bhāratādau | amuṣya tantrasya rahasyabhāvaṃ va (paṭhantīti draviḍapāṭhaḥ |)danti santastamimaṃ vadāmaḥ || vedena pañcarātreṇa bhaktyā yajñena ca dvija ? | prāpyo'haṃ nānyathā prāpyo varṣalakṣaśatairapi || pañcarātraṃ sahasrāṇāṃ yadi kaścid grahīṣyati | karmakṣaye ca madbhakto yadi kaścid bhaviṣyati || tasya vedāḥ pañcarātraṃ nityaṃ hṛdi va(vatsya prāpte vasiṣyatītyārṣam |)siṣyati | yadidaṃ pañcarātramme śāstraṃ paramadurlabham || tad bhavān vetsyate sarvaṃ matprasādādasaṃśayam | purāṇaiścaiva vedaiśca pañcarātrastathaiva ca || dhyāyanti yogino nityaṃ kratubhiśca yajanti tam | evamekaṃ sāṅkhyayogaṃ vedāraṇyakameva ca | parasparāṅgānyetāni pañcarātrañca sattama ? || vedena pañcarātreṇa yaḥ paśyati sa paśyati | idammahopaniṣadaṃ caturvedasamanvitam || vacasāmevamādīnāmānantyāduparamyate | itthaṃbhūtasya tantrasya viplavaṃ yadi śaṅkase || sarvatra syādanāśvāsa ityetadupadiśyate | vipratiṣedhāt | iti, evañca | virodhe'pi vikalpaḥ syād bhagavacchāstravedayoḥ | virodha eva nāstīti prāgeva pratyapādayam || nanvatra bhavatāṃ bhāṣyā(bhāṣyakārapadeneha dramiḍācāryo, bhidhitsitaḥ | śrībhāṣyakārāḥ śrī6rāmānujācāryāstu, śrī 6yāmunamunīnāṃ śiṣyaśiṣyā iti śrībhāṣyasya śrī6yāmunamunyuttarakālapraṇītatvena tadiha bhāṣyaṃ na vivakṣituṃ śakyam |) kārāṇāṃ viruddhāṃśaprāmāṇyābhidhānaṃ kathamiva, yadyapi virodhaḥ kṛtvā cintayā parihṛtastadapi gambhīranyāyasāgaramavagāṭhugraparibṛḍhānāṃ komalamanasāṃ vedānādaro mābhūdityevamparam, yathaiva hi bhagavato jaimineḥ karmaphalopanyāsaḥ karmaśraddhāsaṃvarddhanāyeti | vedabāhyagṛhītattvādaprāmāṇyamavādi yat | etadvāhyagṛhītatvād vedānāṃ vā kuto na tat || api ca | kiṃ cedaṃ vedabāhyatvaṃ kā vā syāttadgṛhītatā | kimaṅga vedādanyatva vedabāhyatvamucyate || tanniṣiddhārthakāritvamāho taddveṣaśīlatā | tathā | gṛhītatvamadhītatvaṃ jñātatvaṃ vā vicāryatām | kriyamāṇarthatā vā syāddhetuḥ sarvatra duṣyati || tatra tāvad | yadi vedādvibhinnatvaṃ bāhyatvaṃ sā'pyadhītatā | vedādanyaistribhirvarṇairadhītaṃ vaidikaṃ vacaḥ | pramāṇamityanaikāntyaṃ hetostatra prasajyate || jñātatve'pi gṛhītatve doṣādasmānna mucyase | pūrvoktaṃ vedabāhyatvaṃ kriyamāṇārthatā yadi || gṛhītatā'pi vedaiḥ syāttathaiva vyabhicāritā | pratiṣiddhārthakartṛtve vedabāhyatvalakṣaṇe || vyabhicārastrayīvākyaiḥ prāyaścittavidhāyakaiḥ | prāyaścittavidhāyakāni vākyāni kūṣmāṇḍairjuhuyāt ityādīni pratiṣiddhakāribhiradhītagṛhītānuṣṭhīyamānārthānyeva pramāṇānīti tādṛśavedabāhyagṛhītatvamanaikāntikam | nāpi vedadveṣijanaparigṛhītatvādaprāmāṇyaṃ pañcarātratantrāṇāṃ, hetorasiddhatvāt, api ca na vedadveṣijanaparigrahaḥ prāmāṇyaṃ pratihanti, yadi hi pratihanyānnirargalastarhi nāstikānāṃ panthāḥ, te hi vedaprāmāṇyaprotsādanāya prayasyantaḥ | kathañcidvedavākyāni gṛhītvā vipralambhanāt | anāyāsena mithyārthān vedān kuryurdigambarāḥ || atha tatrānadhikāriṇāmadhyetṝṇāmeva na cābhivyāhared brahmasvadhāninayādṛte | ityādivacanaparyālocanayā doṣo na nirdoṣavedavākyānāmiti cet tatprastutatantreṣvapyanadhikāriśrotṛjanānāmeṣa doṣaḥ, na nirdoṣatantrāṇāmiti sarvaṃ samānamanyatrābhiniveśāt | atha mataṃ vedabāhyatvaṃ nāma vaidikakarmānadhikāritvaṃ tadanadhikāribhirvedabāhyairgṛhītatvāt caityavandanavākyavat apramāṇamiti tatrāpi kimakhilavaidikakarmānadhikārijanaparigṛhītatvaṃ hetuḥ, uta katipayavaidikakamrānadhikārigṛhītatvamiti vivicya vyācaṣṭām | na tāvadagrimaḥ kalpaḥ kalpate hetvasiddhitaḥ | na hi so'sti manuṣyeṣu yaḥ śraute kvāpi karmaṇi || nādhikuryādahiṃsādau nṛmātrasyādhikāraḥ | anyathā hi brāhmaṇahanana=taddhanāpaharaṇa- varṇāṅganāsaṃgama-vedādhyayanādi kurvāṇāścaṇḍālādayo na duṣyeyuḥ | tadanadhikāritvād, yasya hi yanna karttavyaṃ tasya hi tatkaraṇaṃ pratyavāyāya, ataḥ sarveṣāmīdṛśavaidikarmaṇi adhikāro vidyata evetyasiddho hetuḥ, sādhanavikalaśca dṛṣṭāntaḥ | nāpi katipayavaidikakarmānadhikāribhirgṛhītatvādaprāmāṇyaṃ samastavedavākyānāmaprāmāṇyaprasaṅgāt, asti hi sarveṣāṃ katipayavaidikakarmānadhikāraḥ, brāhmaṇasyeva rājasūye, rājanyasyeva somapāne, ato vyavasthitavarṇādhikārigṛhītavedavacanairanaikāntikohetuḥ, aprayojakaśca | caityavandanataḥ svargo bhavatītīdṛśī matiḥ | na tatparigrahānmithyā kintu kāraṇadoṣataḥ || uktaśca vaidikasamastāstikapravarabhṛgu - bharadvāja - dvaipāyanaprabhṛti - maharṣijanaparigrahaḥ, adyatve'pi hi pañcarātratantravihitamārgeṇa prāsādakaraṇa - pratimāpratiṣṭhāpana - praṇāma - pradakṣiṇotsavādīni pratyakṣaśrutivihitāgnihotrādivat śreyaskaratarabuddhyā'nutiṣṭhataḥ śiṣṭān paśyāmaḥ, na caitadācaraṇaṃ nirmmūlamiti yuktaṃ sandhyāvandanāṣṭakācaraṇāderapi nirmūlatvaprasaṅgāt, uktaṃ ca śiṣṭācārasya prāmāṇyam api vā kāraṇāgrahaṇe prayuktāni pratīyeranniti | atha bhāgavatajanaparigṛhītatvāditi hetuḥ, hanta tarhi tatparigṛhītatvād vājasaneyakaikāyanaśākhāvacasāṃ pratyakṣādīnāṃ cāprāmāṇyaprasaṅgaḥ | atha taireva parigṛhītatvāditi hetuḥ tadasādhāraṇānaikāntikam, asiddhañca | kimiti vā tatparigrahādaprāmāṇyam atraivarṇikatvāditi cet kiṃ bhoḥ traivarṇiketarasavarṇarathakāraniṣādādiparigṛhītānuṣṭhīya- mānārthānāmātharvaṇavacasāṃ rathakāra ādadhīta etayā niṣādasthapatiṃ yājayet ityādivacasāṃ prāmāṇyaṃ nāsti | astuvā'travarṇikaparigraho'prāmāṇyahetuḥ, eteṣāṃ tu bhagacchāstrānugāmināṃ bhāgavatānāmutkṛṣṭabrāhmaṇyaṃ sarvapramāṇasamavagatamiti tatparigrahaḥ prāmāṇyameva draḍhayati | āha kena punaḥ pramāṇenaiṣāṃ brāhmaṇyamavagataṃ, kena vā'nyeṣām | nanu cakṣurvisphāraṇasamanantaraṃ śikhā - yajñopavīta - pālāśadaṇḍa - mauñjīyujo dvijakumārakān paśyanto brāhmaṇā ityavagacchanti iha vā kimaharaharadhīyamānavājasaneyakaikāyanaśākhān vilasadupavītottarīyaśikhāśālino'dhyāpayato yājayata pratigṛhṇato viduṣaḥ paśyanto brāhmaṇā iti nāvayanti | atha yājana - pravacana - pālāśadaṇḍādīnāṃ duṣṭaśūdrādiṣu vyabhicārasaṃbhavād brāhmaṇyasiddhavatkāreṇa pravṛtteśca na tebhyo brāhmaṇya nirṇayaḥ, tadbhāgavatetaraviprāṇamapi samānam | atha satyapi teṣāṃ kvacidvyabhicāre tatsāmānyādanyatra vyabhicāraśaṅkāyāṃ śuktau rajatadhiyo vyabhicārāt rajate rajatadhiyāṃ vyabhicāraśaṅkāvat pratyakṣavirodhāt anavasthānācca anupalabhyamānavyabhicārodāharaṇeṣu tathātvaniścayastadanyatrāpi samānam | atha matam anyeṣāṃ brāhmaṇyaṃ tadasādhāraṃagotrasmaraṇāditi, tad bhāgavatānāmapi samānam, smaranti hi bhāgavatāḥ | vayaṃ bhāradvājāḥ vayaṃ kāśyapāḥ vayaṃ gautamāḥ vayamaupagavā iti | na cedaṃ gotrasmaraṇaṃ nirmūlaṃ sāma (ādhunikam)yikaṃ vā sarvagotrasmaraṇānāṃ tathābhāvaprasaṅgāt | saṃbhāvyamānadoṣatvād vaṃśānāṃ yadi saṃśayaḥ | tadbrāhmaṇye tato lokaṃ sarvaṃ vyākulayedayam || tathā hi | jananījārasandehajātaścaṇḍālasaṃśayaḥ | nirviśaṅkaḥ kathaṃ vedamadhīṣe sādhu sattama ? || tena bhāgavatānāmavicchinnaparamparāprāptavicitragotrasmaraṇa- paryavasthāpitaṃ brāhmaṇyamanapoditamāste iti na bhāgavatānāmamyeṣāñca brāhmaṇye kaścidviśeṣaḥ | yadi paraṃ te paramapuruṣamevāśritā ekāntinaḥ, anye kṣudradaivatikā (tāṃstu bhagavāneva teṣpi māmeva kaunteya yajantyavidhipūrvakamiti vinininda |)ssādhāraṇā iti, kiṃ punareteṣāṃ brāhmaṇye pramāṇamabhihitaṃ yadevānyeṣāṃ, kena vā teṣāṃ brāhmaṇyamavagatam kinna (na kevalaṃ mamaiva brāhmaṇyanirūpaṇyanirupaṇabhāra āvayorubhayoreva tasya nirūpaṇīyatvena samatvāditi bhāvaḥ |) etena, yadi ca kautūhalam | śrūyatāmubhayatrāpi brāhmaṇyasyāvadhārakam | pratyakṣaṃ vā'numānaṃ vā yadvā'rthāpattireva vā || nanu kathaṃ pratyakṣaṃ brāhmaṇyamavagamayati, na hi prathamākṣasannipātasamanantaramadṛṣṭapūrvavipra - kṣatrasamānavayoveṣapiṇḍadvayasannidhāvajagajamahiṣādiviśeṣavad ayaṃ brāhmaṇaḥ ayaṃ kṣatriya iti vibhāgena pratipadyāmahe | na ca tatpitrādibrāhmaṇyasmaraṇasāpekṣamakṣameva sannihitavyaktivarti brāhmaṇyamavagamayatīti sāmprataṃ, tatsmarasyaiva pūrvānubhavaviraheṇa bandhyāsutasmaraṇavadanupapatteḥ | na cānumānāttatpratibaddhaliṅgādarśanāt | na ca śama dama tapaśśaucādayo brāhmaṇye liṅgaṃ, teṣāṃ brāhmaṇena satā saṃpādyatvād vyabhicārācca | na cārthāpattyā brāhmaṇyanirṇayaḥ, anupapattyabhāvāt, na ca vasante brāhmaṇo'gnīnādadhīta ityādivākyārthānupapattyā brāhmaṇyanirṇayaḥ, brāhmaṇyādipadārthāvagamapūrvakatvāt tadvākyārthāvagamasya, nāyaṃ doṣaḥ, na hi prathamākṣasaṃprayogasamaya eva bhāsamānaṃ pratyakṣaṃ nānyadityasti niyamaḥ, yadevendriyavyāpārānuvṛttau satyāmaparokṣamavabhāsate tatpratyakṣaṃ tathā ca brāhmaṇyamiti tadapi pratyakṣaṃ, pratīmo hi vayamunmīlitalocanāḥ tatsantativiśeṣānusaṃdhānasamanantaraṃ vasiṣṭha - kāśyapīya - śaṭhamarṣaṇaprabhṛtivicitragotrakulaśāliṣu samācāraśuciṣu vilasadupavītottarīyaśikhāmauñjībandheṣu sphuṭatarasaṃdadhad brāhmaṇyam | na caitadalaukikaṃ yatsantativiśeṣānusaṃdhānasāpekṣamakṣaṃ brāhmaṇyaṃ grāhayatīti, sarvatra deśakālasaṃsthānāditikarttavyatānugṛhītamendriyaṃ svagocaraparicchedotpāde kāraṇambhavati karaṇamātrasyāyaṃ svabhāvo yaditikarttavyatāpekṣaṇam | yathāha | na hi tatkāraṇaṃ loke vede vā kiñcidīdṛśam | iti kartavyatāsādhye yasya nānugrahe'rthitā || iti, tataśca santatismṛtyānugṛhītena cakṣuṣā | vijñāyamānaṃ brāhmaṇyaṃ pratyakṣatvaṃ na muñcati || tathā ca dṛśyate nānā sahakārivyapekṣayā | cakṣuṣojātivijñānakaraṇatvaṃ yathoditam || suvarṇaṃ vyajyate rūpāt tāmratvāderasaṃśayam | tailād ghṛtaṃ vilīnañca gandhena tu rasena vā || bhasmapracchādito vanhiḥ sparśanenopalabhyate | aśvatvādau ca dūrasthe niścayo jāyate dhvaneḥ || saṃsthānena ghaṭatvādi brāhmaṇatvādiyonitaḥ | kvacidācārataścāpi samyagrājyānupālitāt || iti || yatsamānavayoveṣapiṇḍadvayavilokane | tatkṣaṇādakṣato bhedo nāvabhātīti bhāṣitam || naitāvatā vibhāgasya pratyakṣatvaṃ nivartate | sādṛśyadoṣāttatra syād vibhāgasyānavagrahaḥ || samānarūpasaṃsthānaśuktikā - kaladhautayoḥ | vivekaḥ sahasā nābhāditi kālāntare'pi kim || pratyakṣo na bhavedevaṃ viprakṣatraviśāṃ bhidā | yadvā saṃtativiśeṣaprabhavatvameva brāhmaṇyaṃ, taccānvayavyatirekābhyāṃ yathālokaṃ kāryāntaravadavagantavyameva, ke punaḥ santi viśeṣā yeṣu brāhmaṇaśabdaṃ prayuñjate vṛddhāḥ keṣu vā prayuñjate, | uktaṃ gotrārṣeyādismṛtimatsvityanekaśaḥ | āstāmaprastutā cintā prācī prastūyate kathā || siddhaṃ gotrādiyuktatvād viprā bhāgavatā iti | vaiśyavrātyānvaye janma yadeṣāmupavarṇitam || pañcamassātvato nāma viṣṇorāyatanāni saḥ | pūjayedājñayā rājñaḥ sa tu bhāgavataḥ smṛtaḥ || vaiśyāttu jāyate vrātyāditi vākyadvayekṣaṇāt | atra brūmaḥ kimetābhyāṃ vacanābhyāṃ pratīyate || abhidhānānvayo vā syānniyamo vā'bhidhīyatām | na tāvat sāttvat - bhāgavata - śabdau vaiśyavrātyābhidhāyakāveveti niyantuṃ śakyau apratīteḥ, atiprasaṅgācca, na hi pañcamaḥ sātvata ityatra sātvata - bhāgavata - śabdayorarthāntarābhidhānapratiṣedhaḥ pratīyate śrutahānyaśrutakalpanāprasaṅgāt iha hi vrātyavaiśyānvayajanmā yaḥ pañcamaḥ sātvata iti tasya sāttvatasaṃjñānvayo'vagamyate pañcama śabdasya prathama nirdiṣṭatvenoddeśa (uddeśyasamarthakṛtvādityarthaḥ)katvāt | na ca pañcamasya sātvatatve sātvatenāpi vaiśyavrātyapañcamena bhavitavyaṃ, na hi uddiśyamānasyāgnimattve upādīyamānasyāgne dhūmavattvena bhavitavyam ato nedṛśasmṛtiparyālocanayā sātvata - bhāgavata - śābditānāṃ vrātyatvaniścayaḥ | yadi punaranayorjātyantare'pi prayogo dṛṣṭa iti etāvatā tacchabdābhidheyatayā bhagavacchāstrānugāmināmapi viprāṇāṃ tajjātīyatvaniścayaḥ, tatastatraiva sahapaṭhitācāryaśabdasyāpi nikṛṣṭavrātyāpatye prayogadarśanāt sāṅgasarahasyavedadāturdvijaparasyāpi vrātyatvaṃ syāt | atha tasya vrātyavācakācārya - śabdābhidheyatve'pi pramāṇāntareṇāplutabrāhmaṇyaniścayāt ācārya - śabdasya ācinotyasya buddhim ityādiguṇayogenāpi vṛttisaṃbhavānna vrātyatvaśaṅkā tadatrāpi jātyantaravācakasātvata - bhāgavata - śabdābhidheyatve'pi bhagavacchāstrānugāmināmamīṣāmati- spaṣṭaviśiṣṭagotrārṣeyādismaraṇadṛḍhāvagatatvād brāhmaṇyasya sātvata - bhāgavata - śabdayośca sattvavati bhagavati bhaktiyogenaiva vṛttisambhavānna vrātyatvaśaṅkāvatāraḥ, etaduktaṃ bhavati | na caikaśabdāvācyatvādekajātīyatā bhavet | mā bhūdācāryaśabdatvād brāhmaṇasya maṇḍūkavācitā | iti tacchabdavācyatvāt siṃho maṇḍūka eva kim || tathā go - śabdavācyatvācchabdaścāpi viṣāṇavān | tataśca | sudhanvācārya ityādyā yathā'rthāntaravācakāḥ | vrātyānvaye prayujyante tathaivaito bhaviṣyataḥ || yaduktaṃ yogarūḍhiśaktidvayopanipāte sātvata - bhāgavata=śabdayorūḍhiśaktirevāśrayitumuciteti | tadayuktaṃ kḷptāvayavaśktyaivābhidhānopapattau satyāmakḷptākhaṇḍaśaktikalpanā'nupapatteḥ | yo'pi hi sātvata - bhāgavata- śabdayorvaiśyavrātyānvayajanmani rūḍhiśaktimabhyupagacchati abhyupagacchatyeva asāvanyatra sattvavadbhagavacchabdayoḥ prakṛtibhūtayostadutpannasya ca taddhitapratyayasyārthāntarābhidhānasāmarthyaṃ sāttvataṃ vidhimāsthāya, janmāntarakṛtaiḥ puṇyairnaro bhāgavato bhavedityādau tadihāpi tadyogenaiva vrātyānvayajanmani vṛttisambhavena śaktyantarakalpanāyāṃ pramāṇaṃ kramate, saṃbhavati caiteṣāmapi sākṣādbhagavadārādhanābhāve'pi vāsudevasyāyatanaśodhana - balinirharaṇa - pratimāsaṃrakṣaṇādikriyāyogenaiva sāttvata - bhāgavata - śabdābhidheyatvaṃ, tasyedam iti saṃbandhamātre'pi cāṇpratyayasmaraṇāt, uktaśca vaiśyavrātyānvayajanmano'pi bhagavadāyatanādiśodhanādikriyāyogaḥ, sātvatānāñca devāyatanaśodhanaṃ naivedyabhojanaṃ pratimāsaṃrakṣaṇam iti, tathā viṣṇorāyatanāni saṃpūjayeti | etena idamapyapāstaṃ yadeṣāmapi vṛttisāmyād vrātyātvamiti anyadeva hi devāyatanaśodhanabalinirharaṇapratimāsaṃrakṣaṇādikam | anye cābhigamanopādānejyā - svādhyāyayogā bhāgavatairaharaharanuṣṭhīyamānāḥ kriyākalāpā iti jyotiṣṭomādāviva tathaiva jyotiṣṭome grahacamasajuhvādipātrakaraṇatakṣṇādiṣu takṣṇo vyāpāraḥ, ṛtvijastu viśiṣṭamantroccāraṇadevatābhidhyānā'bhiṣṭavaprabhṛtiṣu | na ca tāvatā teṣāṃ takṣṇāñcaikajātitvasaṃśayaḥ, evamihāpi bhagavacchāstrasiddhapāñcakālikānuṣṭhātṝṇāmanyeṣāmāya- tanaśodhanādi kurvatāṃ prāsādapālakāvaranāmnāmantyānāṃ ceti | yatpunaruktaṃ sātvata - bhāgavata - śabdayoryaugikatve rathakāra ādadhīta ityatrāpi rathakāra - śabdasya rathakaraṇayogena traivarṇikavṛttiprasaṅga iti tadanupapannaṃ, yuktaṃ hi tatrādhānotpattivākyāvagatavasantādikālabādhaprasaṅgāt, saudhanvanā ṛbhavaḥ sūracakṣasa iti mantravarṇāvagatajātyantaravṛttibādhaprasaṅgācca | māhiṣyeṇa kariṇyāṃ tu rathakāraḥ prajāyate | iti smṛtyavagatajātyantaratve'pi kṣatriyavaiśyānulomotpanno rathakārastasyejyādhānopanayanakriyāścāpratiṣiddhā iti śaṅkhavacanād vidyāsādhye'pi karmaṇi adhikārāvirodhāt, traivarṇikānāñca śilpopajīvitvasya pratiṣiddhatvena teṣu rathakāraśabdasyānucitatvācca jātyantaravācitvādhyavasānaṃ, na ceha tathā virodho'sti | api ca | kḷptāvayavaśaktyaiva labdhe svārthāvabodhane | naṣṭāvayavamānatvaṃ pratyācaṣṭa ca sūtrakṛt || prokṣaṇīṣvarthasaṃyogāt iti | tataśca sattvādbhagavān bhajyate yaiḥ paraḥ pumān | te sātvatā bhāgavatā ityucyante dvijottamāḥ || smṛtyantarāṇi ca bhāgavatānāmutkṛṣṭabrāhmaṇyapratipādakānīti parastāt pradarśayiṣyante | yat punaruktaṃ samāne brāhmaṇye kimiti sātvata - bhāgavataikāntika - śabdairevaiteṣāṃ niyamena vyapadeśa iti tatparivrājakanigadādivadityadoṣaḥ | yathaiva hi samāne brāhmaṇye yajuṣṭve ca kecideva brāhmaṇāḥ kānicideva yajūṃṣi parivrājakanigadaśabdābhyāmadhīyante tiṣṭhantu brāhmaṇāḥ parivrājakā ānīyantāṃ, yajūṃṣi varttane na nigadāḥ, nigadā varttante na yajūṃṣi iti ca tathehāpi bhaviṣyati, nigadāścaturthammantrajātaṃ yajūṃṣi vā tadrūpattvāt iti nyāyābhidhānāt | vṛttyarthaṃ devatāpūjānaivedyaprāśanādibhiḥ | daurbrāhmaṇyaṃ yadapyuktaṃ tatra pratividhīyate || na hi bhāgavataissarvairvṛttaye'bhyārcito hariḥ | dṛṣṭā hi bahavassavārthaṃ pūjayanto'pi sātvatāḥ || kecidyadi paraṃ santaḥ sāttvatā vṛttikārśitāḥ | yājayanti mahābhāgairvaiṣṇavairvṛttikāraṇāt || na tāvataiṣāṃ brāhmaṇyaṃ śakyaṃ nāstīti bhāṣitum | na khalvādhvaryavaṃ kurvañ jyotiṣṭome patiṣyati || yadi na pratigṛhṇīyuḥ pūjaiva viphalā bhavet | pūjāsādguṇyasiddhyarthamataste pratigṛhṇate || arcanānte hiraṇyañca tasmai deyaṃ svaśaktitaḥ | anyathā pūjakasyaiva tatra pūjāphalaṃ bhavet || hantyalpadakṣiṇo yajña ityādismṛtidarśanāt | ṛtvijā dravyalubdhena svayaṃ yāñcāpurassaram || yadārtvijyaṃ kṛtaṃ karma tadeva hi niṣidhyate | tadyathā yadāśaṃsamānamārtvijyaṃ kārayanti uta vāme dadyāt uta vā mā vṛṇīta iti taddha tatparāgeva yathā jagdhaṃ na haivaṃ tyajyamānaṃ bhunakti | iti, śraddhāpūtadakṣiṇādānaṃ tūbhayorapi śreyaskarameva | yo'rcitaṃ pratigṛhṇāti dadyādarcitameva ca || tā ubhau gacchataḥ svargamityādismṛtidarśanāt | yadapi vṛttyarthaṃ devapūjanād devakośopajīvitvācca devalakattvaprāptiriti tadaṣi devatāntaravṛttyarthārādhana tatkośopajīvanaviṣayamiti draṣṭavyam | tathā ca bhagavān vyāsaḥ | bhaveddevalako yo vai rudrakādyupajīvakaḥ iti, api bhavati śāṇḍilyavacanam | vṛttyarthaṃ yājinassarve dīkṣāhīnāśca kevalam | karmadevalakā ete smṛtā hyatra purā mune || tāṃśca saṃvatsarādūrdhvaṃ na spṛśenna ca saṃviśet | tathā | kalpadevalakāḥ kecit karmadevalakā api | atha trivarṣādūrdhvamayogyā devakarmaṇi || ye kalpoktaṃ prakurvanti dīkṣāhīnā dvijātayaḥ | vṛttyarthaṃ vā yaśo'rthaṃ vā kalpadevalakāstu te || vṛttiṃ kṛtvā tu vipreṇa dīkṣitena vidhānataḥ | anyena yūjayeddevamaśaktaḥ svayamarcane || yajanaṃ mukhyamevaitad gauṇamevānyathā bhavet | anyathā iti - adīkṣitenetyarthaḥ, tadeva spaṣṭayati adīkṣitena vipreṇa yenakena vidhānataḥ | vṛttyarthaṃ yatkṛtaṃ karma tajjaghanyamudāhṛtaṃ || ityādismṛtiśataparyālocanāt pañcarātrasiddhadīkṣāsaṃskāravirahitānāṃ brāhmaṇānāṃ devakośopajīvanavṛttyarthapūjanādikamupabrāhmaṇatvadevalakatvā- vahamiti niścīyate, yatpunaḥ śiṣṭavigarhitanirmālyanivedyopayogād bhāgavatānāmaśiṣṭatvamiti | tatra brūmaḥ kimidaṃ nirmālyaṃ nivedyaṃ cābhipretaṃ śrotriyasya | puṣpaudanādimātraṃ cet sarvalokāviruddhatā | puṣpaudanaparityāgaṃ na hi loko'numanyate || viśiṣṭapratiṣedho'pi na yuktastadasiddhitaḥ | na hyanirūpitaviśeṣaṇā viśiṣṭabuddhirāvirasti, na ceha viśeṣaṇaṃ nirūpayituṃ śakyate, kimiti na śakyate yāvatā devoddeśena parityāgo viśeṣaṇaṃ, kimidānīṃ pañcarātraśāstramapi pramāṇamaṅgīkṛtaṃ bhavatā yena pañcarātratantravihitamantrapratiṣṭhāpitapratimāsu devatāmabhyupetya taduddeśena tyāgo viśeṣaṇamabhilaṣyate, kathaṃ hi tatprāmāṇyānabhyupagame tatpratipādyamānāyā devatātvaṃ, kathantarāñca taduddeśena tyaktasya nirmālyanivedyabhāvaḥ, na hi kācijjātyā devatā nāmāsti, yaiva hi haviḥ pratiyogitayā pramāṇabhūtācchabdādavagamyate sā tatra devatā iti hi vaḥ siddhāntaḥ | atha pañcarātrikairdevatoddeśena parityaktatvābhyupagamānnirmālyanivedyabhāvaḥ, hanta tarhi, taireva paramapāvanatayā'pi nirmālyanivedyopayogasyāṅgīkṛtatvāt tadvadeva pāvanatvamaṅgīkriyatām | athāpāvanameva taiḥ pāvanabuddhyā parigṛhītamiti na tatprāśatyamaṅgīkriyate, hanta tarhyadevataiva devatābuddhyāropeṇa taiḥ parigṛhīteti na taduddeśena tyaktasya nirmālyanivedyabhāvo'ṅgīkriyatām | etaduktaṃ bhavati puṣpaudanādisvarūpamātratyāgasyāniṣṭatvāt svadarśanānusāreṇa ca viśeṣaṇāsaṃbhavāt paradarśanānusāreṇa viśeṣaṇanirūpaṇe tasyaiva paramapāvanatvāpātāt tatra prāmāṇyamabhyupagacchadbhiranyaiśca nirmālyanivedyopayogo'vaśyāṅgīkaraṇīya iti | āha kathaṃ punastatra prāmāṇyamaṅgīkurvatā nirmālyaṃ nivedyañca na pariharaṇīyam | niṣidhyate hi tantreṣu nirmālyaprāśanādikam | yathā sanatkumārīyasaṃhitāyāmudīritam | niveditaṃ tu yaddhavyaṃ puṣpam phalamathāpi vā | tannirmālyamiti proktaṃ tatprayatnena varjayet || tathā pradeśāntare | nirmālyaṃ bhakṣayitvaivamucchiṣṭamagurorapi | māsaṃ payovrato bhūtvā japannaṣṭākṣaraṃ sadā || brahmakūrcaṃ tataḥ pītvā pūto bhavati mānavaḥ | iti, tathendrarātre | na copajīveddeveśaṃ na nirmālyāni bhakṣayet | tathā | na copayo (na copabhogayogyānīti pā. |)gayogyāni nirmālyāni kadācana | iti, tathā saṃhitāntare | nirmālyāni na cāśnīyānna jighrenna ca laṅghayet | iti, tadevamanekasaṃhitāsamadhigataniṣedhasya nirmālyopabhogasya kathamiva pāvanatvāṅgīkāraḥ, | atrāha devamuddiśya tyaktasyāpi ca vastunaḥ | nāḍikādaśakādarvāgupayogo na nindyate || tathendrarātra eva | daśanāḍyādhikaṃ pūraṃ sthāpayettu vicakṣaṇaḥ | kālayogassamuddiṣṭo rātrāvahani caiva hi || kālayogātiriktaṃ tu nirmālyaṃ paricakṣate | tatastadapsu caivāgrau kṣipedbhūmau khanettu vā || iti | ucyate nātra nirmālyaprāśanādi praśasyate | kintu pūraṇapūjāyāṃ viniyuktasya vastunaḥ || nāḍikādaśake pūrṇe paścāttyāgo vidhīyate | sāmānyena niveditasya puṣpaudanādeḥ kṛtakāryatayā nirmālyatvenāpanaye prāpte nāḍikādaśapūraṇaṃ pūjāṅgatayā sthāpanaṃ vidhīyate daśanāḍyādhikaṃ pūraṃ sthāpayediti | tataśca tantrasiddhāntaparyālocanayāpi vaḥ | haridrācūrṇa - naivedya - pādāmbusparśanādikam || na siddhyet tantrasiddhāntaḥ kva nu yūyaṃ kva cālpakāḥ | aho vidyālavollāsijihvāgrastavicetasaḥ || sitāsitaṃ vaco bhāti sakalaṅkendubimbavat | ye hi yuṣmadvidhā mūrkhāsteṣāmeva niṣedhagīḥ || sevyamānaḥ hi tatsarvaṃ vaiṣṇavairadhikāribhiḥ | aghaughadhvaṃsanāyālaṃ somapānamivādhvare || anyeṣāṃ hi tadaspṛśyaṃ puroḍāśaḥ śunāmiva | tadyatheśvarasaṃhitāyām | durlabho bhagavadbhakto lokesmin puruṣaḥ suta ? | tatrāpi durlabhataro bhāvo vai yasya tattvataḥ || pādodakaṃ prati śubhassiddhānnai (śrīmadbhāgavate yathā'ha bhagavantaṃ śrīkṛṣṇamuddhavaḥ - tavocchiṣṭabhujo dāsāstava māyāṃ jayemahi iti |) ca nivedite | sragādike copabhukte hyupabhogārthameva ca || ataśca bhāvahīnānāmabhaktānāṃ ca ṣaṇamukha ? | niṣiddhaṃ bhagavanmantradṛkpūtamakhilaṃ hi yat || iti, tathā pradeśāntare | kuṅkumaṃ candanañcaitat karpūramanulepanam | viṣṇudehaparāmṛṣṭaṃ tadvai pāvanapāvanam || iti, tathā padmodbhave | viṣṇudehaparāmṛṣṭaṃ yaścūrṇaṃ śirasā vahet | so'śvamedhaphalaṃ prāpya viṣṇuloke mahīyate || tatheśvarasaṃhitāyām | upabhuktasya sarvasya gandhapuṣpādikasya ca | snānādāvupayuktasya dadhikṣīrādikasya ca || dūṣaṇaṃ na prayoktavyaṃ śabdairapra (nindā'sūyādyāviṣkārakārakairityarthaḥ |)tipattijaiḥ | nirmālyabuddhyā devīyaṃ pāvanaṃ dūṣayanti ye || te yānti narakaṃ mūḍhāstatprabhāvāpalāpinaḥ | iti, yāni punardīkṣitamevādhikṛtya samayānuśāsanasamaye nirmālyopayoganiṣedhaparāṇi vacanāni tāni pā(bhagavatpāriṣadānamīśoviṣvaksenastadupayogānantarakāle niṣedhaparāṇi draṣṭavyāni |)riṣadeśopayogottarakālābhiprāyeṇa draṣṭavyāni | yato bhagavadarthena tyaktaṃ srakcandanādikam | paścādabhogyatāṃ yāti viṣvaksenanivedanāt || ata eva nivedyādi tato'rvāgeva sātvataiḥ | sevyate tena tatteṣāmutkarṣasyaiva kāraṇam || api ca | devatāntaranirmālyaṃ śiṣṭairiṣṭaṃ vigarhitam | idantu vaidikatvena somapānavadiṣyate || ye nāma bhagavacchāstraprāmāṇyaṃ nānujānate | na nirūpayituṃ śakyaṃ tairnirmālyamitīritam || nirūpaṇe'pi bhagavannirmālyamatipāvanam | samastavaidikācāryavacanairavasīyate || śabdapramāṇake hyarthe yathāśabdaṃ vyavasthitiḥ | na cātra śabdo nāstīti vaktavyaṃ badhiretaraiḥ || yathā brahmapurāṇe ca paṭhyate | viṣṇornaivedyakaṃ śuddhaṃ munibhirbhojyamucyate | anyannivedya nirmālyaṃ muktvā cāndrāyaṇañcaret || viṣṇudehaparāmṛṣṭammālyaṃ pāpaharaṃ śubham | yo naraśśirasā dhatte sa yāti paramāṅgatim || etena | nirmālyañca nivedyañca bhuktvā cāndrāyaṇañcaret | iti smaraṇamapi rudrakālyādiviṣayamityāveditavyaṃ, tathā mahābhārate | hṛdi dhyāyan hariṃ tasmai nivedyānnaṃ samāhitaḥ | madhyamā'nāmikāṅguṣṭhairgṛhītvānnamitaṃ punaḥ || prāṇāya cetyapānāya vyānāya ca tataḥ param | udānāya samānāya svāheti juhuyāt kramāt || iti, tathā pradeśāntare | niveditantu yaddeve taddadyād brahmacāriṇe | iti | tathā mahābhārate | pañcarātravido mukhyāstasya gehe mahātmanaḥ | prāpaṇaṃ bhagavadbhuktaṃ bhuñjate cāgrabhojanam || iti, tathā ca bhagavān śaunakaḥ naivedyaṃ svayamaśnīyāt iti, | ityādismṛtiśatasiddhaśuddhi viṣṇornaivedyaṃ bhavabhayabhedi yo vinindet | nāstikyāt smṛtivacanānyupekṣamāṇastajjihvāviśasanameva yuktamatra | nanu prāṇāgnihotrasya naivedyaṃ sādhanaṃ katham | niriṣṭakaṃ na śiṣṭānāmiṣṭaṃ homādisādhanam || na ca dravyāntarākṣepo homāyetvakalpate | rāgataḥ prāptamevānnaṃ yatastenopajīvyate || nāpi bhuktyantarākṣepo naivedyāyopapādyate | sāyaṃ prātardvijātīnāmaśanaṃ śruticoditam || nāntarā bhojanaṃ kuryāditi tatpratiṣedhanāt | naiṣa doṣo yataḥ prāṇaprabhṛtirdevatāgaṇaḥ || guṇabhūtaḥ śruto viṣṇorviṣṇupāriṣadeśavat | yathaiva hi bhagavanniveditamapi puṣpaudanādiviṣvaksenāya dīyamānaṃ nānaucittyamāvahati | yathā vā hoturucchiṣṭa eva somaraso'dhvare | adhvaryvāderviśuddhyai syādevamatra bhaviṣyati || api ca | bhojyābhojyavyavasthāyāḥ śāstrameva nibandhanam | taccedbhojyamidaṃ brūte kiṃ vayaṃ vidadhīmahi || yathā'nuṣṭhānatantratvaṃ nityakāmyāgnihotrayoḥ | evaṃ prāṇāgnihotre'pi naivedyāśanatantratā || yadapyuktaṃ garbhādhānādidāhāntasaṃskārāntasevanād bhāgavatānāmabrahmaṇyamiti tatrāpyajñānamevāparādhyati, na punarāyuṣmato doṣaḥ, yadete vaṃśaparamparayā vājasaneyaśākhāmadhīyānāḥ kātyāyanādigṛhyoktamārgeṇa garbhādhānādisaṃskārān kurvate | ye punaḥ sāvitryanuvacanaprabhṛtitrayīdharmatyāgena ekāyanaśrutivihitāneva cattvāriṃśat saṃskārān kurvate te'pi svaśākhāgṛhyoktamarthaṃ yathāvadanuti (yadyapi anūpasṛṣṭāttiṣṭhaternātmanepadaṃ prāpnotīti anutiṣṭhanta ityeva syāttathāpi anuṣṭhānaśīlā anuṣṭhānaparāyaṇā ityarthasya pratipipādathiyitatvena tācchīlyavayovacanaśaktiṣu cānaś iti pāṇinīyena cānaśpratyayo na tu śānacpratyaya ityavadhārayantu nipuṇāḥ |)ṣṭhamānāḥ na śākhāntarīyakarmānanuṣṭhānād brāhmaṇyāt pracyavante, anyeṣāmapi paraśākhāvihitakarmāna- nuṣṭhānanimittābrāhmaṇyaprasaṅgāt sarvatra hi jāti - caraṇa - gotrādhikārādivyavasthitā eva samācārā upalabhyante | yadyapi sarvaśākhāpratyayamekaṃ karma tathā'pi na parasparavilakṣaṇādhi- kārisaṃbaddhā dharmāḥ kvacitsamuccīyante, vilakṣaṇāśca trayīvihitasvargaputrādiviṣayopabhogasādhanaindrāgneyādikarmādhika aribhyo dvijebhyastrayyantekāyanaśrutivihitavijñānābhigamanopādā- nejyāprabhṛtibhagavatprāptyekopāyakakarmādhikāriṇomumukṣavo brāhmaṇā itinobhayeṣāmapyanyonyaśākhāvihitakarmānanuṣṭhāna- mabrāhmaṇyamāpādayati, yathā caikāyanaśākhāyā apauruṣeyatvaṃ tathā kāśmīrā (kāśmīrāgamapadena kiṃ vivakṣitamiti na viśiṣya jānīmaḥ kāśmīrāgamaprāmāṇya- nirūpaṇaparograntho'pi cāsmadṛṣṭeragocara iti na kiṃcidīśmahe vaktum | yatnena tu tatsarvamāsāsya samaye prakāśayiṣyate |)gamaprāmāṇye prapañcitāmiti ne prastūyate | prakṛ(etenaiti śrīsaṃpradāye sarvavedarahasyārthānuyāyini kenāpyajñātatasukṛtena samutpadyāpi śiṣyasaṃjivṛkṣayā vā, śiṣyān vyāmohyārthalipsayā vā, śāstratattvārthānabhijñānena vā, durabhimānagarimṇā vā, lokadhandhanārthaṃ vā, pūrvācāryavacassvaśraddhayā vā, tadīyacaramatātparyajñānāśaktatayā vā, kalikalmaṣakaluṣatayā vā, svīyaduradṛṣṭākṛṣṭatayā vā, vādinigūḍhātiprauḍhabhāvārthānabhijñatayā vā like svaprauḍhimakhyāpanāya vādinī mudhaiva saṃninatsayā vā, athavā saṃbhūyaitaiḥ sarvarhetubhireva otatsaditi nirdeśo brahmaṇastrividhaḥ smṛta iti bhagavaduktarītyā brahmāsādhāraṇa - tadādipadaghaṭite parabrahmāsādhāraṇa - śrīrāmāyaṇārambhaṇarūpe gāyatrīmantre sarvavādyavipratipannaparadevatāprasādake devatāntarārthakatvaṃ balādadhyāropya sādhāraṇamantratāprasādhanena tasya kṣudradevārādhanaparatvaṃ vā dvijānāmanāvaśyakatvakhyāpanaṃ vā kṣudramantrasāmyasaṃbhāvanaṃ vā kurvantaḥ parāstāḥ | prakṛtānāṃ bhāgavatānāṃ tadatyāgabodhanena tyajatāṃ ca vrātyatābodhanena pūrvācāryāṇāṃ gāyatrīmantre dvijatvaprasādhakatāyāḥ spaṣṭamanumatatvena tannityatve vivadamānānāmācāryārthavaimukhyasya bālenāpi sujñānatvāt | yadapi kvacit smṛtiṣu gāyatryā ravidevatākatvaṃ savitṛdevatākatvaṃ vā śrūyate iti na tasyā bhagavanmantratvamiti samutthānaṃ tattu raviḥḥ sulocanaḥ sūryaḥ savitā ravilocanaḥ iti ślokasthabhagavannāmānabhijñānanibandhanameva | yatra brahmāsādhāraṇaliṅgadarśanena bhautikākāśādivācakākāśādipadānāmākāśastalliṅgāditi parabrahmopasthākatvamāstiṣatācāryāḥ kimu tatra bhagavannāmagaṇāntaḥpātino ravisavitṛpadayorbhagavadvācakatvavipratipattisamutthānaśaṅkā'pi viduṣām | na ca yāni nāmāni gauṇāni vikhyātāni mahātmanaḥ | ityādinā sahasranāmācārya eva gauṇanāmatāmavocaditi na tayorbhagavadraḍhatvaṃ kintu ravi - savitṛpadayoḥ kośādinā divākara eva rūḍhiriti kathaṃ bhagavadasādhāraṇyasaṃbhāvanāpīti vācyam | na hyatra gauṇānītyuktyā guṇavṛttyā bhagavadabhinirdeśakatvamabhidhitsitaṃ kintu avayavaśaktyā bhagavadabhidhāyakatvena ḍitthakapitthādiśabdānāmi bhagavannāmagaṇāntaḥ pātiśabdānāṃ na yadṛcchāśabdatvaṃ, kintu lokavedayosteṣāṃ śabdānāṃ tadarthe śaktibhramavidhurairlakṣaṇāgrarahitaiśca ṛṣibhirbhūśaṃ parasmin brahmaṇi vāsudeve'bhihitatvāttadvācakā eva te śabdā ityayamarthaḥ | ata eva tu prayogabhūyastvābhidhitsayā vikhyātānī tyuktam | parigītānītyatra paripadamapi sahasranāmnāṃ rūḍhatvamupodvalayati | kiṃca sarvadhīprerayitṛtvalakṣaṇāntaryāmikṛtyāliṅgopalambhasāmarthyena api tasyā brahmāsādhāraṇyasiddhiḥ | kiṃ ca priya eva hi sarvathā varaṇīyo bhavati nāpriya iti varaṇīyatvaliṅgaliṅgitatvenāpi niratiśayapriyatamatvena brahmāsādhāraṇyasiddhiriti pravyaktam | tataścarṣīṇāṃ lakṣaṇāgrahājanyabhūyaḥprayogayogena nāmnāṃ rūḍhatvasiddhyā sāvitrādidevatākatvaṃ parabrahmāsādhāraṇadevatākatvasādhakamiti supuṣkalamavaśiṣṭaṃ cāsmacchiṣyaiḥ sunirūpitamanyatreti kṛtamanabhijñanigrahasaṃnahanena vaidikamārganiṣkaṇṭhakīkaraṇapravṛttānāṃ sudūradṛśām ||)tānāṃ tu bhāgavatānāṃ sāvitryanuvacanāditrayīdharmabandhasya sphuṭataramupalabdherna tattyāganimittavrātyatvādisaṃdehaṃ sahate || tattatkalpitayuktibhisśakalaśaḥ kṛtvā tadīaṃ mataṃ | yacchiṣyairudamardi sātvatamatasparddhāvatāmuddhatiḥ || yaccetatsataṃ mukundacaraṇadvandvāspadaṃ vartate | jīyānnāthamunissvayogamahimapratyakṣatattvatrayaḥ || ākalpaṃ vilasantu sātvatamataprasparddhiduṣpaddhati- vyāmugdhoddhatadurvidagdhapariṣadvaidagdhyavidhvaṃsinaḥ | śrīmannāthamunīndravarddhitadhiyonirdhūtaviśvāśivāḥ santassantatagadyapadyapadavīhṛdyānavadyoktayaḥ | iti śrī6yāmunamuniviracitamāgamaprāmāṇyam || śrāvaṇakṛṣṇapratipadi śukre saṃva 1957 || ########### END OF FILE #######