#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00108 Uniform title: kṣurikopaniṣat Main title: yoga upaniṣads with the commentary of śrī upaniṣad brahmayogin Secondary title: kṣurika upaniṣat Commentator : brahmayogin Alternate name : śrī upaniṣad brahmayogin Editor : śāstrī mahādeva Description: Notes: Transcribed by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S. G. Dyczkowski. Revision 0: June 14, 2007 Publisher : Adyar library and research centre Publication year : 1920 Publication city : Madras Publication country : India #################################################### kṣurikopaniṣat saha nāvavatu- iti śāntiḥ yogādhikāraḥ kṣurikāṃ saṃpravakṣyāmi dhāraṇāṃ yogasiddhaye | yāṃ prāpya na punarjanma yogayuktasya jāyate || 1 || vedatattvārthavihitaṃ yathoktaṃ hi svayaṃbhuvā | vivaraṇam kaivalyanāḍikāntasthaparābhūmivarāsanam | kṣurikopaniṣadyogabhāsuraṃ rāmamāśraye || iha khalu kṛṣṇayajurvedāntargateyaṃ kṣurikopaniṣat jñānapratibandhakanirasanayogaśāstrarūpiṇī pravṛttā | tasyāḥ upoddhātādi kaṭhavallīvadūhyam | uktalakṣaṇalakṣitāyāḥ asyāḥ svalpagranthato vivaraṇamārabhyate | śrutireva yathoktādhikāriṇa uddiśya svacchandaṃ pravṛtteti yat tadvidyāstutyartham | keyaṃ śrutirityata āha- kṣurikāmiti | ye yathoktayogasādhanasaṃpannāḥ tān prati svājñānahṛdayagranthicchedanapaṭvīṃ kṣurikāmiva śastrarūpāṃ dhāraṇāṃ brahmātiriktaṃ na kiṃcidastīti bhāvanālakṣaṇāṃ samyak pravakṣyāmi | kimartham ? brahmamātrānusaṃdhānaṃ p. 37) yogaḥ tatsiddhaye tadavagataya ityarthaḥ | yām uktalakṣaṇalakṣitāṃ dhāraṇāṃ prāpya yogayuktasya muneḥ na punarjanma jāyate janimṛtikalanā na hi bhavati tāmeva saṃpravakṣyāmīti pūrveṇānvayaḥ || 1 || kiṃ tadyogalakṣaṇaṃ, kenoktaṃ, kiṃ tatsādhanajātam, ityata āha- vedeti | svayameva bhavatīti svayaṃbhūḥ tena svayaṃbhuvā brahmaṇā parameśvareṇa yogaśikhādau brahmāṇaṃ prati yathoktaṃ tat vedatattvārthavihitaṃ sarvavedāntasaṃmatamityarthaḥ || āsanaprāṇāyāmau niḥśabdaṃ deśamāsthāya tatrāsanamavasthitaḥ || 2 || kūrmo'ṅgānīva saṃhṛtya mano hṛdi nirudhya ca | mātrādvādaśayogena praṇavena śanaiḥ śanaiḥ || 3 || pūrayet sarvamātmānaṃ sarvadvāraṃ nirudhya ca | uromukhakaṭigrīvaṃ kiñciddhṛdayamunnatam || 4 || prāṇān saṃsārayet tasmin nāsābhyantaracāriṇaḥ | bhūtvā tatrāyataprāṇaḥ śanairucchvāsamucchvaset || 5 || tathāvidhayogasiddhaye sādhanānyupadiśati- niḥśabdamiti | yo nirvikalpakayogārthī so'yaṃ janasaṃbādharāhityāt niḥśabdaṃ deśamāsthāya tatra rahasyapradeśe siddhapadmādyāsanam avasthitaḥ san || 2 || śrotrādīnīndriyāṇi kūrmo'ṅgānīva saṃhṛtya svahṛdi mano nirudhya | caśabdāt prāṇendriyadvārasaṃkalpaviralaṃ manaḥ kṛtveti dyotyate | jānū pradakṣiṇīkṛtya na drutaṃ na vilambitam | aṅgulīsphoṭanaṃ kuryāt sā mātrā parikīrtitā || p. 38) iti śrutisiddhakālarūpamātrādvādaśayogena caturmātrapraṇavena śanaiḥ śanaiḥ || 3 || sarvamātmānaṃ svaśarīraṃ vāyunā pūrayet | vāyunirgamanadvāreṣu satsu kathaṃ vāyudhāraṇā syādityatra apānādisarvadvāraṃ nirudhya | caśabdāt pūritaṃ vāyum aṣṭacatvāriṃśanmātrākālaṃ kumbhayediti dyotyate | evaṃ dhāraṇāṃ kṛtvā yathāvat recayet ityāha- ura iti | siddhādyāsanasthito yogī uraśca mukhaṃ ca kaṭiśca grīvā ca uromukhakaṭigrīvamiti | prāṇyaṅgatvāt ekavadbhāvaḥ | hṛdayaṃ ca kiṃcit unnataṃ vidhāya || 4 || evaṃ yathoktakālam āyataprāṇo bhūtvā śanaiḥ śanaiḥ ucchvāsam ucchvaset caturviṃśatimātrākālaṃ pūritaṃ vāyuṃ recayet | iḍayā vāyumāpūrya kumbhayitvā piṅgalayā virecya punaḥ piṅgalayā āpūrya kumbhayitvā iḍayā virecayet | evaṃ pratidinaṃ catuṣkālam aśītiprāṇāyāmaṃ kuryāt iti bhāvaḥ || 5 || pratyāhāraḥ sthiramātmadṛḍhaṃ kṛtvā aṅguṣṭhena samāhitaḥ | dve gulphe tu prakurvīta jaṅghe caiva trayastrayaḥ || 6 || dve jānunī tathorū dve gude śiśne trayastrayaḥ | pāyorāyatanaṃ tatra nābhideśe samāśrayet || 7 || tatra nāḍī suṣumnā tu nāḍībhirdaśabhirvṛtā | tatra raktā ca pītā ca kṛṣṇā tāmrā vilohitā || 8 || atisūkṣmā ca tanvī ca śuklāṃ nāḍīṃ samāśrayet | tatra saṃcārayet prāṇān ūrṇanābhīva tantunā || 9 || p. 39) tato raktotpalābhāsaṃ hṛdayāyatanaṃ mahat | daharaṃ puṇḍarīkaṃ tad vedānteṣu nigadyate || 10 || tadbhittvā kaṇṭhamāyāti tannāḍīṃ pūrayediti | āsanaprāṇāyāmalakṣaṇamuktvā pratyāhāralakṣaṇamāha- sthiramiti | evaṃ prāṇābhyāsapāṭavāt yogī siddhaṃ padmāsanaṃ vā āsthāya samāhitendriyo bhūtvā kaniṣṭhikānāmikābhyāṃ sahāṅguṣṭhena nāsikāpuṭaṃ nirudhya hṛdaye sthiraṃ yathā bhavati tathā svātmamanaḥprāṇaṃ dṛḍhaṃ kṛtvā kevalakumbhakamāsthāya | atha dve gulphe vartete tatra vāyuṃ samāropya dhāraṇāṃ kurvīta | tuśabdataḥ pādāṅgulīṣvapi vāyumāropayediti dyotyate | tato jaṅghe jaṅghāpradeśe caiva trayastraya ityāvṛttiḥ ādarārthā | pādāṅgulīgulphajaṅgheṣu trayastraya iti dvitīyārthe prathamā- trisaṃkhyākān dṛṣṭimanaḥprāṇān krameṇa āropya tatastataḥ pratyāharet || 6 || tathā dve jānunī ūrū dve gude śiśne ca trayastrayo dṛṣṭimanaḥprāṇān pratyāharet | jānūrumūlādhārasvādhiṣṭhāneṣu tatra tatra kumbhitvā pratyāhṛtya atha pāyoḥ mūlādhārādeḥ yadāyatanaṃ āśrayaḥ tatra nābhideśe maṇipūrake dṛṣṭimanaḥprāṇān samāropya tajjayaparyantaṃ samāśrayet || 7 || tatra maṇipūrakāśrayanāḍīkande iḍāpiṅgalādināḍībhiḥ daśabhiḥ vṛtā satī suṣumnā nāma kācana brahmanāḍī vartate | tatraiva nāḍīkande raktā, caśabdāt kapiśā, pītā caśabdāt piṅgalā, kṛṣṇā, tāmrā, vilohitā | pāṇḍarādivarṇaviśiṣṭā idā- piṅgalā- gāndhārā- varuṇetyādidaśanāḍītatiḥ || 8 || sūkṣmā ca tanvī ca | caśabdadvayataḥ dvāsaptatisahasrasaṃkhyāḥ pradhānanāḍyaḥ santīti dyotyate | sarvāsu nāḍīṣu yā pradhānabhūtā śuklavarṇojjvalā tāṃ śuklāṃ suṣumnānāḍīṃ samāśrayet | tatra dṛṅmanaḥprāṇān pratyāharet ityāha- tatreti | yathā ūrṇanābhiḥ tantunā saṃcarati tathā tatra suṣumnāyāṃ dṛgādīn saṃkramet ityarthaḥ || 9 || tataḥ suṣumnāmārgāt raktotpalābhāsaṃ hṛdayāyatanaṃ nāḍyapekṣayā p. 40) mahat | daharaṃ puṇḍarīkaṃ veśma ityādivedānteṣu yat daharaṃ puṇḍarīkaṃ nigadyate tatra suṣumnānālārpitahṛdaye dṛgādīn trīnapi pratyāharet || 10 || tataḥ tat hṛdayapaṅkajaṃ bhittvā dṛgādiḥ kaṇṭhaṃ tadgataviśuddhicakraṃ yāti | tatra pratyāhṛtya, tato bhrūmadhyam ājñācakraṃ tataḥ sahasrāracakraṃ ca pūrayet pratyāharet | iti śabdaḥ pratyāhārasamāptyarthaḥ || dhāraṇādhyānasamādhayaḥ manasastu paraṃ guhyaṃ sutīkṣṇaṃ buddhinirmalam || 11 || padasyopari yanmarma tadrūpaṃ nāma cintayet | manodhāreṇa tīkṣṇena yogamāśritya nityaśaḥ || 12 || indravajramiti proktaṃ marmajaṅghānukṛntanam | taddhyānavalayogena dhāraṇābhirnikṛntayet || 13 || ūrdhvormadhye tu saṃsthāpya marmaprāṇavimocanam | caturabhyasya yogena chindedanabhiśaṅkitaḥ || 14 || tataḥ kaṇṭhāntare yogī samūhennāḍisaṃcaye | ekottaraṃ nāḍiśataṃ tāsāṃ madhye parā sthitā || 15 || suṣumnā tu pare līnā virajā brahmarūpiṇī | iḍā tiṣṭhati vāmena piṅgalā dakṣiṇena tu || 16 || tayormadhye paraṃ sthānaṃ yastaṃ veda sa vedavit | dvāsaptatisahasrāṇi pratināḍīṣu taitilam || 17 || p. 41) chidyate dhyānayogena suṣumnaikā na chidyate | yoganirmalasāreṇa kṣureṇānalavarcasā || 18 || chindennāḍīśataṃ dhīraḥ prabhavādiha janmani | jātīpuṣpasamaṃ yogī yadā paśyati taitilam || 19 || evaṃ śubhāśubhairbhāvaiḥ sā nāḍīnāṃ vibhāvayet | tadbhāvitāḥ prapadyante punarjanmavivarjitāḥ || 20 || tato dhāraṇādhyānasamādhilakṣaṇamāha- manasa iti | manasaḥ antaḥkaraṇavṛttisahasrāt param | tuśabdo manastatkāryasya vastuto'saṃbhavārthaḥ | guhyam, anadhikāriṇo gopanīyatvāt | sutīkṣṇaṃ, svājñānatatkāryatantuchedanasutīkṣṇasvajñānaśastravattvāt | buddhinirmalaṃ, nirmalabuddhivedyatvāt || 11 || viśvavirāḍotrādipādajātasya upari yanmarma viśvādyasaṃbhavaprabodhasiddhasīma tadrūpaṃ nāma tadasmīti cintayet dhārayet | evaṃ brahmadhāraṇaṃ svājñānagranthichedakaṃ syādityāha- mana iti | evaṃ nityaśaḥ sadā tīkṣṇena manodhāreṇa brahmātiriktaṃ na kiṃcidastīti manodhāraṇārūpaśastreṇa, svājñānaṃ bhramaṃ chindet ityanvayaḥ || 12 || yat svājñānaparvatabhedena indravajramiti proktaṃ svātiriktamarmādyavayavakṛntanaṃ tathāvidhayogaṃ suṣumnābhedanalakṣaṇaṃ āśritya tadbrahmāhamasmīti dhyānabalayogena tadviśiṣṭapadāṅguṣṭhādisahasrārāntadhāraṇābhiḥ svātiriktaṃ bhramaṃ nikṛntayet || 13 || yadi punaḥ svātiriktabhrama udeti tadā svāvidyāpadasya ūrvoḥ vyaṣṭisamaṣṭyoḥ tadāropāpavādādhāraviśvavirāṭtatturyayoḥ yat madhyam avikalpaṃ tasmin madhye dṛṅmanaḥprāṇān saṃsthāpya dhāraṇāṃ kṛtvā | tuśabdaḥ avadhāraṇārthaḥ | yathoktayogena sthūlādicaturaṃśāḍhyasvāvidyāpadatatkāryaṃ marma | tadāropāpavādādhāraḥ prāṇo viśvavirāḍotrādiḥ tanmocanaṃ caturabhyasya marmaprāṇasthūlādicaturaṃśāpavādaṃ kṛtvā tadapavādādhikaraṇaṃ p. 42) brahmāsmīti dhāraṇābalena anabhiśaṅkitaḥ san yogī yogāntarāyaṃ chindet || 14 || tataḥ kimityata āha- tata iti | yataḥ nāḍīsaṃcayaśuddhiṃ vinā yogasiddhiḥ na bhavati tataḥ kāraṇāt yogī svakaṇṭhāntare vilasannāḍīsaṃcaye prāṇavāyuṃ samyak ūhet, kevalakumbhakopāyato nāḍīsaṃcayaśuddhiṃ kuryāt | pradhānanāḍayaḥ kā ityata āha- eketi | svadehamadhye ekottaram iḍādipradhānanāḍīśataṃ vidyate | tāsāṃ madhye sthirā suṣumnā nāḍī parā sarvotkṛṣṭā || 15 || seyaṃ suṣumnā tu pare brahmaṇi līnā; brahmasūtravāt | virajā, rajastamovikāravairalyāt | brahmarūpiṇī, brahmalokāptihetutvāt | suṣumnājñānaphalamāha- iḍeti | suṣumnāyā vāmabhāgena, saptamyarthe tṛtīyā, suṣumnāvāmadakṣiṇapārśvayoḥ iḍā piṅgalā ca tiṣṭhati || 16 || tayormadhye suṣumnāyāṃ paramutkṛṣṭaṃ brahmasthānaṃ vartate | taṃ tatratyaparamātmānaṃ pratyagabhedena yo veda sa muniḥ vedārthabrahmavit bhavati | yathoktadhyānayogena suṣumnetaranāḍīṣu prāṇagatiḥ chidyate, suṣumnāprāṇagatistu na chidyata ityāha- dvāsaptatīti || pradhānanāḍyastu dvāsaptatisahasrāṇi bhavanti | tatra suṣumnā-nāḍyantargatakaivalyanāḍikāntaḥsthaniṣpratiyogikacinmātradhyānayogena pratināḍīṣu prāṇavāyostaitilaṃ gatāgatalakṣaṇam || 17 || chidyate vicchidyate | tadānīṃ suṣumnā ekā suṣumnāmadhyagakaivalyanāḍikāyāṃ dṛṅmanaḥprāṇavṛttiḥ na chidyate ābrahmakalpaṃ na naśyati, na bahiḥ nirgacchati, kalpānte virūpavilayaṃ bhajati | ata eva kaivalyanāḍīpraviṣṭadṛgvāyumanovṛttimanmunikalebaram ābrahmakalpaṃ tiṣṭhatītyatra bhagavadvacanaṃ mānama- mattattvavettuḥ karaṇālirādau kaivalyanāḍyantara citkhametya | ābrahmakalpaṃ vilayaṃ bhajan san kāyena kaivalyamavāpya tiṣṭhet || iti | yataḥ evam ato dhīro yogī yogaḥ tattvajñānaṃ tathāvidhayoga eva nirmalasāraḥ sūkṣmadhārārūpaḥ tena yoganirmalasāreṇa kṣureṇa analavarcasā || 18 || iha asminneva janmani prabhavāt brahmātiriktaṃ na kiṃcidastīti bhāvanābalāt nāḍīśataṃ tadgataprāṇapracarān chindet kaivalyanāḍyāmeva p. 43) dṛṅmanaḥprāṇapracāraṃ kuryāt iti bhāvaḥ | kaivalyataditaranāḍīvāyupracārāpracārato yogī kṛtakṛtyo bhavatītyāha- jātīti | yathoktasādhanasaṃpanno yogī jātīpuṣpaparimalāvinābhāvavat yadā kaivalyanāḍyāṃ dṛṅmanaḥprāṇataitilaṃ sthairyaṃ paśyati tadā videhamukto bhavati, gamanaṃ taitilaṃ sthairyam iti kośāt || 19 || evaṃ yadā suṣumnāntaḥsthakaivalyanāḍītaranāḍīnāṃ yā dṛṅmanaḥprāṇagatiḥ seyaṃ svarganarakagamanāgamanalakṣaṇaiḥ śubhāśubhaiḥ bhāvaiḥ yukteti vibhāvayet | apunarbhavagatipradā iyaṃ suṣumnā nāḍī, kaivalyagatipradā iyaṃ suṣumnāntargatakaivalyanāḍī, taditararamādināḍītatiḥ śubhaphalasvargādiprāpikā, aramādināḍītatiḥ aśubhaphalanarakādiprāpikā, taditaranāḍyastu nānāvicitrarogādigatiprāpikā ityatra ramā puṇyena puṇyaṃ lokaṃ nayati aramā pāpena pāpam icchayā yat smarati tadabhisaṃpadyate apunarbhavāyākośaṃ bhinatti ityādi mṛtyurvai pare deva ekībhavati ityādi śruteḥ | yataḥ itaranāḍīvāyupracāraḥ śubhāśubhahetuḥ ato yogābhyāsena tadgatinirodhaṃ kṛtvā suṣumnādināḍyāmeva vāyupracāraṃ bhāvayet | evaṃ bhāvanāphalamāha- taditi | evaṃ suṣumnādau prāṇamāropya tadbrahmāhamasmīti dhiyā bhāvitā evaṃ bhāvanayā te punarjanmavivarjitāḥ santaḥ tadeva brahma prapadyante || 20 || yogasādhanaṃ tadadhikārī ca tapovijitacittastu niḥśabdaṃ deśamāsthitaḥ | niḥsaṅgaḥ sāṅgayogajño nirapekṣaḥ śanaiḥ śanaiḥ || 21 || tadyogasādhanaṃ adhikāriṇaṃ ca nirūpayati- tapa iti | svāśramācārasahakṛtayogābhyāsatapasā vijitacittastu yogī nirvikalpakasamādhyarthaṃ janasambādharāhityāt niḥśabdaṃ deśamāsthitaḥ svāntarbahiḥkalanāniḥsaṅgaḥ sāṅgayogajñaḥ aṣṭāṅgayogatattvavit svātiriktanirapekṣaḥ san śanaiḥ śanaiḥ vikalpajātaṃ hitvā nirvikalpakasamādhiniṣṭho bhavet iti vākyaśeṣaḥ || 21 || p. 44) samādhiphalam pāśāṃśchittvā yathā haṃso nirviśaṅkaṃ khamutpatet | chinnapāśastathā jīvaḥ saṃsāraṃ tarate sadā || 22 || yathā nirvāṇakāle tu dīpo dagdhvā layaṃ brajet | tathā sarvāṇi karmāṇi yogī dagdhvā layaṃ vrajet || 23 || prāṇāyāmasutīkṣṇena mātrādhāreṇa yogavit | vairāgyopalaghṛṣṭena cchittvā tantuṃ na badhyate || 24 || ityupaniṣaṭ || sadṛṣṭāntaṃ samādhiphalamāha- pāśāniti | yathā haṃsaḥ svatuṇḍena svapādabandhanamānasasaroruhakamalapāśān chittvā nirviśaṅkaṃ yathā bhavati tathā khamutpatet tathā yogī jīvaḥ sadā yogābhyāsatīkṣṇakhaḍgena saṃchinnasaṃsṛtipāśaḥ san saṃsāraṃ tarate || 22 || kiṃ ca- yathā dīpo nirvāṇakāle svāśrayavarttyādikaṃ dagdhvā svayonau layaṃ śāntiṃ brajet tathā yogī svāvārakabrahmamātrāvaraṇasarvakarmajālaṃ dagdhvā svātiriktalayamapahnavaṃ brajet || 23 || uktopaniṣadarthamupasaṃharati- prāṇeti | yathoktayogavit muniḥ prāṇāyāmādisādhanasutīkṣṇena samyaktīvrataravairāgyayopalaghṛṣṭena ardhamātrādhāreṇa svajñānaśastreṇa svajñānatantuṃ chittvā na punaḥ badhyate svājñānena | svajñānena tantucchedanasamakālaṃ yogī svamātramavaśiṣyate | itiśabdo niḥsaṃśayārthaḥ | upaniṣacchabdaḥ prakṛtopaniṣatparisamāptyarthaḥ || 24 || śrīvāsudevendraśiṣyopaniṣadbrahmayoginā | likhitaṃ syādvivaraṇaṃ kṣurikāyāḥ sphuṭaṃ laghu | kṣurikopaniṣadvyākhyā viṃśatyadhiśataṃ smṛtā || iti śrīmadīśādyaṣṭottaraśatopaniṣacchāstravivaraṇe ekatriṃśatsaṃkhyāpūrakaṃ kṣurikopaniṣadvivaraṇaṃ saṃpūraṇam ########### END OF FILE #######