#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00041 Uniform title: paramārthasāra Main title: paramārthasāra of abhinavagupta with the commentary by yogarāja Author : abhinavagupta Commentator : yogarāja Editor : Chatterji J. C. Description: E-text transcribed from volume 7 of the Kashmir Series of Texts and Studies . Notes: Transcribed by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S. G. Dyczkowski . Revision 0: 28/11/2005 Publisher : Research Department Jammu and Kashmir State Publication year : 1916 Publication city : Shrinigar Publication country : India #################################################### oṃ namaścidātmaparamārthavapuṣe || atha paramārthasāraḥ śrīmanmahāmāheśvarācāryavaryaśrīmadabhinavaguptācāryaviracitaḥ | śrīmadyogarājācāryakṛtavivṛtyupetaḥ | ciddhano'pi jaganmūrtyā śyāno yaḥ sa jayatyajaḥ | svātmapracchādanakrīḍāvidagdhaḥ parameśvaraḥ || 1 || yo'yaṃ vyadhāyi guruṇā yuktyā paramārthasārasaṃkṣepaḥ | vivṛtiṃ karomi laghvīm asmin vidvajjanārthito yagaḥ1 || 2 || iha śivādvayaśāsane dehādipramātṛtāprādhānya- __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [1 yogaḥ yogarājābhidha ācāryaḥ |] --------------- page 2 ----------------- svasaṃkalpasamutthaśaṅkātaṅkālasyasaṃśayādirūpavighnaughaprasara- pradhvaṃsapūrvikāṃ śāstraniṣpattiṃ manyamānaḥ, parimitapramātṛtādhaspadīkāreṇa cidānandaikaghana - svātmadevatāsamāveśaśālinīṃ samastaśāstrārthasaṃkṣepagarbhāṃ prathamataḥ tāvat parameśvarapravaṇatāṃ parāmṛśati paraṃ parasthaṃ gahanād anādim ekaṃ niviṣṭaṃ bahudhā guhāsu | sarvālayaṃ sarvacarācarasthaṃ tvāmeva śaṃbhuṃ śaraṇaṃ prapadye || 1 || tvāṃ sarvapramātṛsphurattāsāraṃ svātmadevatārūpameva śaṃbhuṃ anuttaraśreyaḥsvabhāvaṃ sattātmakaṃ, śaraṇaṃ trātāraṃ tvatsamāveśasamāpattaye saṃśraye | eva - kāraḥ, śambhuṃ svātmadevatākārameva prapadye, na punaḥ māyāntaścāriṇaṃ kaṃcit bhinnaṃ devam - iti anyayogaṃ vyavacchinatti | anyacca kiṃbhūtaṃ paraṃ pūrṇaṃ cidānandecchā --------------- page 3 ----------------- - jñāna - kriyāśaktinirbharam anuttarasvarūpam, tathā parasthaṃ gahanāt iti, gahanāt māyābhidhānāt tattvāt parasmin pūrṇa eva śivādividyātattvaparyante śuddhādhvani svarūpe tiṣṭhantaṃ, na punaḥ tattadavasthāvaicitryeṇāpi sphurataḥ, tataḥ parasmāt pūrṇāt svarūpāt tasya pracyāvo bhavati | yaduktam jāgradādivibhede'pi tadabhinne prasarpati | nivartate nijānnaiva svarūpādupalabdhṛtaḥ || (spa. 1 | 3) iti spandaśāstre | anādiṃ purāṇaṃ sarvapratītīnām anubhavitṛtayā pramātṛtvena ādisiddhatvāt, ekam iti asāhāyaṃ, cidaikyena sphuraṇāt bhedasya anupapatteḥ | tathā niviṣṭam ityādi | evaṃ jātīyakamapi svasvātantryeṇa bahudhā nānāprakāraiḥ bhedaiḥ guhāsu rudra2 - kṣetrajñarūpāsu hṛdguhāsu antarāviṣṭaṃ, caitanyarūpo'pi svayaṃ jaḍājaḍātmatāmābhāsya naṭavat nānāpramātṛtayā __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [2 rudrā bhuvanapatayaḥ kṣetrajñāḥ paśupramātāra iti |] --------------- page 4 ----------------- sthitaḥ - iti yāvat | ata eva sarvālayam iti, sarvasya rudra - kṣetrajñādipramātṛ - prameyarūpasya jagataḥ ālayaṃ viśrāntisthānaṃ | sarvamidaṃ kila pūrṇapramātari sthitaṃ sat, grāhyagrāhakayugalakāpekṣayā unmagnamiva bhedena prakāśamānaṃ nānārūpaiḥ vyapadiśyate, anyathā etasya prakāśāt bhinnasya sattaiva na syāt, kutaḥ idaṃ viśvam - iti sarvanāmapratyavamarśaḥ | na etāvatā bhagavataḥ samuttīrṇaṃ svarūpam - ityāha sarvacarācarastham iti | sarvamidaṃ yat jaḍājaḍasvabhāvaṃ viśvaṃ, tadrūpatayā tiṣṭhantaṃ, kartāsi sarvasya yataḥ svayaṃ vai vibho tataḥ sarvamidaṃ tvameva | iti nyāyena hi vyatiriktasya anyasya aprakāśamānasya kāryatvānupapatteḥ | bhoktaiva bhogyabhāvena sadā sarvatra saṃsthitaḥ | (sp. 3 | 2) --------------- page 5 ----------------- iti bhagavāneva tathā tathā cakāsti - iti | evaṃ vidhaṃ tvām anuttaraṃ sarvasya svātmadevatāsvarūpaṃ parāhantācamatkārasāramapi gṛhītanānātvam, atha ca atyantākhaṇḍitasvasvātantrya - paramādvaya - prakāśasvabhāvaṃ bhagavantaṃ śaṃbhuṃ prapadye śarīrādikṛtrimāhaṃkāraguṇīkāreṇa etādṛśaṃ tvāmeva svātmānaṃ parāhantācamatkārasvarūpaṃ samāviśāmi - iti yāvat | anena grahaṇakavākyena paramopādeyāṃ svasvabhāvasamāveśamayīṃ daśām upadiśatā guruṇā vakṣyamāṇaheyopādeyatayā sakalagranthārthopakṣepaḥ kṛtaḥ || 1 || evaṃ prakaraṇatātparyam advayasvarūpaṃ stutidvāreṇa pratipādya, idānīṃ śāstrāvatāram abhidadhat saṃbandhābhidheyādikaṃ granthakṛt āryādvayena āha --------------- page 6 ----------------- garbhādhivāsapūrvaka - maraṇāntakaduḥkhacakravibhrāntaḥ | ādhāraṃ bhagavantaṃ śiṣyaḥ papraccha paramārtham || 2 || ādhārakārikābhiḥ taṃ gururabhibhāṣate sma tatsāram | kathayatyabhinavaguptaḥ śivaśāsanadṛṣṭiyogena || 6 || (yugalakam) kaścit bhagavatprasādāt samutpannavairāgyaḥ saṃsārāt viratamatiḥ, guroḥ śāsanīyo'smi - iti matvā, sadgurum ādhāraṃ bhagantaṃ śeṣākhyaṃ muniṃ samyak ārādhya paramārthopadeśasvarūpaṃ pṛṣṭavān | tadā tadyogyatāparipākasvarūpapariśīlanakrameṇa taṃ śiṣyaṃ vigalitāntaḥkaraṇaṃ matvā, so'pi anantanātho niḥśeṣaśāstropadeśajñaḥ paramārthasāranāmnā ādhārakārikābhiḥ ityaparābhidhānagranthena --------------- page 7 ----------------- sāṃkhyanayoktopadeśānusāreṇa prakṛtipuruṣavivekajñānāt parabrahmāvāptiḥ - ityevam etaṃ śiṣyaṃ proktavān | sa eva brahmopadeśaḥ paramādvayasvarūpasvasvātantryadṛṣṭyā pratipāditaḥ san yuktiyukto bhavati - iti matvā sarvaṃ janam anugrahītuṃ paramādvayaśaivanayayuktyā, guruḥ abhinavena alaukikena ciccamatkārasphāreṇa gupto guhyaḥ sarahasyaḥ - iti | so'yaṃ puṇyanāmākṣarāvaliḥ, tatsāraṃ tasya paramārthopadeśasya yat sāraṃ, dadhno navanītamiva upādeyaṃ, parānugrahapravṛttaḥ san pratipādayati - iti | evaṃ saṃbandhābhidheyābhidhānaprayojanādaya upapāditāḥ, na iha punaḥ śāstragauravabhayāt pratanyante | kīdṛśaḥ sa śiṣyaḥ ! - ityāha garbhādhivāsa iti | garbhādhivāsaprārambhaṃ jayate, asti, vardhate, vipariṇamate, apakṣīyate, vinaśyati - iti tattadavasthāvaicitryeṇa --------------- page 8 ----------------- ṣaḍbhāvavikā3ranemiyuktaṃ yat maraṇāntakaduḥkharūpam āvirbhāvatirobhāvāt saṃsaraṇasvabhāvatayā cakramiva cakram tasmin vibhrānto viparivṛttaḥ | anena asya prāgjātismaraṇasvabhāvo bodhāvirbhāvo dyotitaḥ, anyathā kathaṃ kāṣṭhāprāptilakṣaṇaṃ praśnakutūhalitvaṃ syāt | evaṃ ca yaḥ samutpannavairāgyaḥ parameśvarānugrahaśaktividdhahṛdayaḥ samuditasamyagjñānaḥ upadeśapātratām avāpya, parameśvarākāraṃ samucitamapi guruṃ samāsādya, paramādvayajñānam abhilaṣate, sa eva ca gurupadeśabhājanaṃ syāt - iti | etadeva ca anyatra uktam śaktipātavaśāddevi nīyate sadguruṃ prati | iti | dīyate paramaṃ jñānaṃ kṣīyate karmavāsanā | iti ca | iha ca purastāt vakṣyate || 3 || __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [3 vikāra eva nemiḥ cakradhārā iti |] --------------- page 9 ----------------- adhunā samutpattikrameṇa pīṭhikābandhaṃ vidhāya, viśvavaicitryacitre asmin jagati pārameśvaram anuttamaṃ svātantryam ekameva saṃyojana viyojanakartṛtvahetuḥ - iti tacchaktivikāsameva viśvam aṇḍacatuṣṭayamukhena āvedayan grantham avatārayati nijaśaktivaibhavabharād aṇḍacatuṣṭayamidaṃ vibhāgena | śaktirmāyā prakṛtiḥ pṛthvī ceti prabhāvitaṃ prabhuṇā || 4 || cidānandaikaghanena prabhuṇā svatantreṇa bhagavatā maheśvareṇa aṇḍacatuṣṭayaṃ viśvācchādakatvena kośarūpatayā vastupiṇḍabhūtam idam | yaduktam ----------------vastupiṇḍo'ṇḍamucyate | iti | prabhāvitaṃ prakāśitaṃ, bhavanakartṛtayā vā prayuktam | kasmāt - ityāha nijaśaktivaibhavabharāt --------------- page 10 ----------------- iti | nijaḥ svātmīyo yo'sau asādhāraṇa icchādyaḥ śaktipracayaḥ tasya yat vaibhavaṃ vicitraḥ prasaraḥ, tasya yo'sau bharaḥ samudrekaḥ tasmāt - iti bhagavataḥ kila svaśaktivikāsasphāra eva jagannirmāṇam | yaduktaṃ śrīsarvamaṅlāśāstre śaktiśca śaktimāṃścaiva padārthadvayamucyate | śaktayo'sya jagatsarvaṃ śaktimāṃstu maheśvaraḥ || iti | kiṃ - rūpā aṇḍacatuṣṭayasaṃkhyā ? - ityāha śaktirmāyā, prakṛtiḥ, pṛthvī ca iti | viśvasya pramātṛprameyarūpasya parāhantācamatkārasārasyāpi svasvarūpāpohanātmākhyātimayī niṣedhavyāpārarūpā yā pārameśvarī śaktiḥ saiva ācchādakatvena bandhakatayā śaktyaṇḍam - ityucyate | sadāśiveśvara - śuddhavidyātattvaparyantadalaṃ sat --------------- page 11 ----------------- vakṣyamaṇam aṇḍatritayam antaḥ samantāt garbhīkṛtya avatiṣṭhate - iti kośarūpatayā eṣā śaktiḥ anena śabdena saṃjñitā | etasmin aṇḍe sadāśiveśvarāveva adhipatī | anyacca malatrayasvabhāvaṃ mohamayaṃ bhedaikapravaṇatayā sarvapramātṝṇāṃ bandharūpaṃ puṃstattvaparyantadalaṃ māyākhyamaṇḍam - ityucyate | tacca vakṣyamāṇam aṇḍadvayam antaḥ samantāt svīkṛtya sthitam | aṇḍādhipatiśca atra gahanābhidhāno rudraḥ | tathā sattvarajastamomayī prakṛtiḥ kāryakaraṇātmanā pariṇatā satī, paśupramātṝṇāṃ bhogyarūpā sukhaduḥkhamoharūpatayā bandhayitrī prakṛtyabhidhānam aṇḍam - ityucyate | tatrāpi mahāvibhūtiḥ śrībhagavān viṣṇurbhedapradhāno'ṇḍādhipatiḥ | tathā pṛthvī ca evaṃ manuṣyasthāvarāntānāṃ --------------- page 12 ----------------- pramātṝṇāṃ pratiprakārarūpatayā sthūlakañcukamayī bandhayitrī - iti kṛtvā pṛthvyaṇḍam - iti ucyate | tatrāpi caturdaśavidhe bhūtasarge pradhānatayā aṇḍādhipo bhagavān brahmā - iti | evaṃ parameśvaravijṛmbhitam idam aṇḍacatu4ṣṭayaṃ bhagavatā itthaṃ prakāśitaṃ parisphurati || 4 || evaṃ etat aṇḍacatuṣṭayaṃ pratipādya atraiva bhogyabhoktṛtvapratipādanaparatayā viśvasvarūpanirūpaṇāya kārikāmāha tatrāntarviśvamidaṃ vicitratanu - karaṇa - bhuvanasaṃtānam | bhoktā ca tatra dehī śiva eva gṛhītapaśubhāvaḥ || 5 || __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [4 yaduktam śaktyaṇḍamṛtpiṇḍamupādadāno māyāṇḍacakrabhramaṇakrameṇa | mūlāṇḍadaṇḍena muhurvidhatte brahmāṇḍabhāṇḍaṃ bhagavān kulālaḥ || iti | mūlaṃ prakṛtiḥ, mūlāṇḍaṃ prakṛtyaṇḍamityarthaḥ |] --------------- page 13 ----------------- tatra teṣu caturṣu aṇḍeṣu āgamaprasiddheṣu viśvam idam antarmadhye vartate | kīdṛśam ! - ityāha vicitra iti | rudra - kṣetrajñabhedabhinnā nānāmukhahastapādādiracanārūpāḥ tanavaḥ ākārā viśiṣṭasaṃsthānarūpeṇa āścaryabhūtāḥ | tathā anyonyabhedena sātiśayāni karaṇāni cakṣurādīni | tadyathā - rudrapramātṝṇāṃ niratiśayāni sarvajñatvādiguṇagaṇayuktāni, taiḥ kila sarvamidam ekasmin kṣaṇe yugapat jñāyate, saṃpādyate ca | kṣetrajñānāṃ punaretānyeva karaṇāni parameśvaraniyatiśaktiniyantritāni santi ghaṭādipadārthamātrajñānakaraṇasamarthānyeva, na taiḥ sarvaṃ jñāyate, nāpi kriyate | tatrāpi yoginām atiśayaḥ karaṇānām - yat niyatiśaktisamullaṅghanāt tadīyaiḥ karaṇaiḥ dūravyavahitaviprakṛṣṭamapi paricchidyate, parapramātṛgataṃ ca sukhaduḥkhādi --------------- page 14 ----------------- jñāyate | evaṃ ca tiraścāmapi niyatiśaktyā saṃkucitānāmapi manuṣyebhyo'pi atiśayaḥ karaṇānāṃ vidyate | tadyathā - gāvaḥ svagṛhaṃ vyavahitamapi paśyanti, aśvā rātrāvapi mārgam īkṣante, gṛdhrā yojanaśatagatamapi āmiṣam avalokayanti, pakṣiṇo mākṣikā maṣakaparyantā ākāśavihāriṇo dṛśyante, sarīsṛpā urasā panthānaṃ gacchanti, dṛśā ca śṛṇvanti śabdān uṣṭrā dūrādapi gartāt śvāsamātreṇa sarpamākarṣayanti - iti | evaṃ sarvatra karaṇavaicitryam ūhyam | tathā bhuvanāni āgamaprasiddhāni vartula tryaśracaturaśrārdhacandra - chatrākāratayā sātiśayasaṃsthānāni - iti | evaṃ vicitro nānātiśayādbhutasvabhāvaḥ eṣāṃ tanukaraṇabhuvanānāṃ saṃtānaḥ aviratabandhapravāho yasmin viśvasmin tat evaṃ - vidhaṃ viśvam | evaṃ - vedhe ca atra bhogyasvabhāve viśvasmin --------------- page 15 ----------------- bhoktrā bhāvyam - ityāha bhoktā ca tatra dehī iti | malatrayāghrāto deho bhogāyatanaṃ vidyate yasya aṇoḥ sa dehī sukhaduḥkhādisvabhāvaḥ śarīrī, sukhaduḥkhādimaye asmin bhoktā sukhaduḥkhādyanubhavitā paśupramātā - iti kathyate | nanu parapramātrapekṣayā aṇumātrasyāpi na bhedo vidyate, kutaḥ tadvyatirikto dehī nāma varākaḥ | yaduktam pradeśo'pi brahmaṇaḥ sārvarūpyam anatikrāntaśca avikalpyaśca | iti | ekaikatra ca tattve'pi ṣaṭtriṃśattattvarūpatā | iti nyāyācca eka eva svaśaktiyukto mahāprakāśavapureva parameśvaraḥ pramātā sarvato'bhinna eva avabhāsate | tato bhinnasya aprakāśamānasya dehino'stitvābhyupagame'pi prakāśamānatvānupapatteḥ --------------- page 16 ----------------- na sattā niścīyate | prakāśate cet, tasmin parabrahmātmani tarhi prakāśābhinna eva ekaḥ pramātā - iti, punarapi kiṃparatvena ayaṃ bhogyabhoktṛlakṣaṇaḥ san bhedaḥ ! - iti sarvaṃ samarthayamāna āha śiva eva gṛhītapaśubhāvaḥ iti | yo'yaṃ bhagavān samanantaraṃ pratipāditaḥ cidānandaikaghanaḥ svātantryasvabhāvaḥ śivaḥ sa eva svarūpagopanāsatattvaḥ san svecchayā naṭa iva dehapramātṛbhūmikāṃ samāpannaḥ, pālyatvāt paśutvāt paśusattālakṣaṇaśca sukhaduḥkhādimaye svayaṃ - nirmite asmin bhogye bhoktā dehī - iti kathyate, na punaḥ śivavyatiriktaṃ kiṃcit padārthajātam asti | eṣa eva ca bhagavān śivaḥ svātantryāt bhoktṛbhogyalakṣaṇaṃ pramātṛprameyayugalakaṃ krīḍanakamiva samutthāpayati, yadapekṣayā ayaṃ bhedapradhāno vyavahāraḥ | tasmāt etadeva --------------- page 17 ----------------- parameśvarasya svātantryaṃ niratiśayaṃ, yat pūrṇasvarūpatāparityāgena bhoktṛbhogyasvabhāvaṃ paśubhāvam āpanno'pi sarvapramātṝṇām anubhavitṛtayā svātmani prasphuran cidānandaikaghanaḥ śiva eva || 5 || evamapi ekaścitsvabhāvaḥ pramātā, sa yadi māyādipramātṛprameyavaicitryeṇa nānātvāt anekaḥ - iti kathaṃ viruddhayaikatayā vyavahriyate, ekaścet kimiti nānārūpaḥ - iti chāyātapavat virodhāt viruddhadharmādhyāsaḥ samāpatati, na punaḥ anekarūpa ekaśca padārthaḥ syāt | yaduktam ayameva bhedo bhedaheturbhāvānāṃ yat viruddhadharmā - dhyāsaḥ kāraṇabhedo vā | iti | laukikam atra dṛṣṭāntaṃ pradarśayan dārṣṭāntike codyaṃ samarthayate --------------- page 18 ----------------- nānāvidhavarṇānāṃ rūpaṃ dhatte yathā'malaḥ sphaṭikaḥ | suramānuṣapaśupādapa - rūpatvaṃ tadvadīśo'pi || 6 || yathā eko'pi sphaṭikamaṇiḥ tattallākṣānīlādyupādhivaicitryasahasreṇa tattadvaicitryaṃ svātmani dhārayan tathā vicitrito bhavati, na punaḥ tasya sphaṭikatāhāniḥ etāvatā samutpadyate | edeva sphaṭikamaṇermaṇitvam, yat tattadviśeṣeṇa ācchurite'pi tasmin, sphaṭikamaṇiḥ ayam - iti abādhitā sarvasya sarvadaiva pratītiḥ | kevalam atra amī lākṣādayaḥ sphuranti - iti vyavahriyate, na punaḥ lākṣādyupādhiḥ paṭamiva taṃ viśinaṣṭi, yena svarūpavipralopo'sya syāt | tasmāt etadeva amalatvaṃ maṇeḥ yat upādhirūpān ākārān bibharti, svasvarūpatayā ca prathate | tathaiva ayam īśvaraḥ svatantraḥ cidekaghana ekako'pi --------------- page 19 ----------------- svacche svātmadarpaṇe deva - manuṣya - paśu - pakṣi - sthāvarāntānāṃ rudra - kṣetrajñādipadārtharūpāṇāṃ viśeṣāṇāṃ svayaṃ nirmitānāṃ ca rūpatvaṃ varṇavaicitryaṃ sphaṭikamaṇivat svātmābhedena dhārayan, tato'pi samuttirṇatvāt aham - ityevam akhaṇḍacamatkāropabṛṃhitaṃ nānārūpamapi ekaṃ svātmānaṃ pratyavamṛśati | itthamapi asya ekatākhaṇḍanāmayo bhinnarūpo deśaḥ, kālo vā na kaścit vidyate, yadapekṣayā etasya svātmamaheśvarasya viruddhadharmādhyāsādidūṣaṇam ucyetāpi | sākṣātkāralakṣaṇaṃ citrajñānaṃ nānābhedasaṃbhinnamapi parairapi ekameva tat abhyupagatam | yathā nīlādiścitravijñāne jñānopadhirananyabhāk | aśakyadarśanastaṃ hi patatyarthe vivecayan || iti pramāṇavārike | kiṃ punaḥ sarvataḥ pūrṇasya jñātuḥ cidekavapuṣaḥ svatantrasya, yau imau deśakālau bhedakatayā'bhimatau mūrtivaicitrya - kriyāvaicitryābhyāṃ yasya samullāsakatayā sthitau, kathaṃ --------------- page 20 ----------------- tasyaiva bhagavato vyavacchedakau syātām | yadi nāma deśakālayoḥ kadācit saṃvido bhedena sthitirabhaviṣyat, tadā tatkṛto'pi viruddhadharmādhyāsa udapatsyata - iti tatra saṃbhāvanā syāt | yāvatā tayoḥ saṃvitprakāśenaiva svātmasattāsiddhiḥ - iti siddha eva anekasvabhāvo'pi eka eva maheśvaraḥ cinmūrtiḥ, bhedadharme punaḥ viruddhadharmādhyāso duruddhara eva - iti || 6 || nanu eka eva saṃvitsatattvaḥ pramātā abhyupagataḥ, tanu - karaṇa - bhuvanatāṃ samāpannaḥ san sa eva anekatāṃ - iti cet, tarhi tanvādivināśe sa eva vinaṣṭaḥ syāt, tadutpattau vā eṣa eva tadā utpadyeta | evaṃ pratipramātṛ sa eva jāyate, asti - ityādiṣaḍbhāvavikāratayā vyavacchidyate, puṇyapāpasvabhāvakarmavaicitryeṇa etasyaiva bhagavataḥ svarganarakādibhogaḥ prāptaḥ - iti katham ucyate - svasvarūpa eva śiva ? - iti | --------------- page 21 ----------------- dṛṣṭāntadvārṇa etadapi samarthayate gacchati gacchati jala iva himakarabimbaṃ sthite sthitiṃ yāti | tanu - karaṇa - bhuvanavarge tathā'yamātmā maheśānaḥ || 7 || yathā jalapravāhe yāti sati, himakarabimbaṃ candravapuḥ vastuvṛttena ākāśasthaṃ svayam acalattātmakaṃ jalapravāhāntaḥpatitamapi tat gacchati prayāti iva tathā tasminneva kṣaṇe anyatra jalāśaye niḥstimite sati, tadeva himakarabimbaṃ sthitiṃ gacchati iva - iti ubhayathā sarvapramātṛbhiḥ etat saṃbhāvyate, na punaḥ paramārthena tat tathaiva syāt | nāpi jalagatau deśakālau bhedakatayā candramasaḥ svarūpaṃ gaganasthaṃ parāmṛśataḥ, kevalaṃ jalameva tādṛśam, atha ca --------------- page 22 ----------------- tatpratibimbitasya candrabimbasya jalagatacalattācalattadiko bhedo vyavahriyate - iti etāvatā gaṅgājalagatasya, kardamapatitasya vā śaśinaḥ svasvarūpatāyāṃ na kācit kṣatiḥ | tathaiva ayamātmā caitanyasvabhāvaḥ svayaṃ nirmite tanukaraṇa - bhuvanasamūhe parikṣīṇe sati, samutpanne vā prakṣīṇaḥ, samutpannaśca - iti māyāvyāmohitānāṃ vyavahāramātram etat jalagatacandravat, na punaḥ svātmā jāyate, mriyate vā - iti | gītāsu evameva uktam na jāyate mriyate vā kadācit nāyaṃ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ | ajo nityaḥ śāśvato'yaṃ purāṇo na hanyate hanyamāne śarīre || (2 | 20) iti | tasmāt ayam ātmā maheśānaḥ svatantraḥ sarvasvātmapratyavamarśasvabhāvaḥ, sarvapramātṝṇām anubhavitṛtayā prathamānaḥ, tataḥ tattadavasthāvipralope, --------------- page 23 ----------------- samutpattau vā svasvarūpa eva | etadeva ca durghaṭakāri maheśānatvaṃ saṃvittattvasya, yat tathā tathā paśupramātṛtayā svarganarakādi bhogabhoktā'pi sarvānubhavitṛtayā saṃvitsvarūpa eva | pratyuta puṇyapāpasvarganarakakṣutpipāsādiko yo'yaṃ paśubhāvo bandhakatayā niyataḥ, sa yadi bhagavatā svātmaprakāśena prakāśitaḥ parāmṛṣṭaśca syāt, tadā yathoktāṃ svātmani sattāṃ labhate, anyathā niḥsvabhāva eva eṣa - iti kathaṃ svātmanaḥ tasyaiva maheśasya svarūpavipralopāya ucyate | sarvathā nirmitameva vastu saṃhāryaṃ, samutpādyaṃ vā dehādirūpaṃ syāt, na punaḥ nitye bhagavati caitanye samutpattivināśau kadācit bhavetām | tasmāt eka eva ātmā grāhyagrāhakatayā nānārūpasvabhāvaḥ san, punarapi sarvānubhavitṛtayā sarvasya ekatayā prathate - iti --------------- page 24 ----------------- na kācit advayavādakṣatiḥ || 7 || itthamapi sarveṣām ayam ātmā viśvaprapañcasvabhāva eva saṃvinmātraparamārthaḥ sarvāvabhāsaḥ sarvatra saṃvidanugamāt - iti yuktyāgamābhyāṃ pratipāditaścet, kimiti loṣṭādāvapi aviśeṣāt svātmatayā sa na pratīyate, abhyupagame vā jaḍājaḍavyavasthā iyaṃ bhāsamānā na saṃgacchate, lokavyavahāraśca jaḍājaḍarūpaḥ - iti kathametat syāt ? - iti āha rāhuradṛśyo'pi yathā śaśibimbasthaḥ prakāśate tadvat | sarvagato'pyayamātmā viṣayāśrayaṇena dhīmukure || 8 || ākāśadeśe rāhuḥ sarvatra paribhramannapi na upalabhyate, sa eva punaḥ grahoparāgakāle candramūrtisthaḥ prathamānaḥ, ayaṃ rāhuḥ - iti parīkṣyate, --------------- page 25 ----------------- anyathā sthito'pi bhacakre'sthita iva | tathaiva ihāpi sarvāntaratamatvena sthito'pi ayam ātmā svānubhavaikasvarūpatayā pratyakṣaparidṛśyamānaḥ sarvasya tathā na upalakṣyate | yadā punaḥ puryaṣṭakapramātṝṇāṃ buddhidarpaṇe pratibhāmukure grāhyavyavasthākāle śabdādiviṣayasvīkāreṇa śṛṇomi ityevam ahaṃ - pratītiviṣayo bhavati, tadā grāhakasvabhāvatayā loṣṭādāvapi sthitaḥ san sphuṭarūpaḥ, tatraiva svātmā prakāśate sarvaiśca svānubhavaikarūpaḥ pratīyate; loṣṭādau atyantatamomayatvāt sthito'pi asthitakalpo'sau prathate, rāhur ākāśe yathā | evam ayaṃ bhagavān māyāśaktyā svātmakalpe'pi bhāvavarge kāṃścit puryaṣṭakasvarūpān vedyakhaṇḍānapi ahantāvyavasthārasābhiṣiktān --------------- page 26 ----------------- vedakīkaroti, kāṃścit vedyīkaroti, yadapekṣayā ayaṃ jaḍājaḍavyavasthāsvarūpo bhedavyavahāraḥ susthita eva upadyate | tena loṣṭādiḥ vedyatvāt jaḍaḥ, vedakatvāt puryaṣṭakapramātāpi ajaḍaḥ | na punaḥ paramārthena parameśvarāpekṣayā jaḍājaḍavyavahāraḥ - iti || 8 || nanu sarvapramātṝṇāṃ buddhau cet svātmano'pi aviśeṣeṇa prasphuraṇaṃ, tarhi te sarve kimiti svātmavido na syuḥ, tajjñānavanto mā vā bhūvan, viśeṣābhāvāt | yat punaḥ saṃsārāvasthāyāmapi kecana svātmajñāntāt jīvanmuktāḥ sarvajñatva - sarvakartṛtvaśālinaḥ, kecana svātmajñānayogyā ārukṣavaśca dṛśyante, apare svātmajñānarahitāḥ santo dharmādharmanimitta - śubhāśubhakarma - nigaḍaprabandhabaddhāḥ saṃsāriṇa eva, - iti katham etat saṃgacchate ? --------------- page 27 ----------------- ittham antaḥ sarvaṃ kṛtvā pārameśvaraḥ śaktipāto viśṛṅkhalaḥ, - iti pratipādayati ādarśe malarahite yadvad vadanaṃ vibhāti tadvad ayam | śiva - śaktipātavimale dhītattve bhāti bhārūpaḥ || 9 || darpaṇe mālinyarahite yathā nirviśeṣarūpādiguṇagaṇayuktaṃ mukhaṃ cakāsti | - na sa deśo'sti yaṃ vinivṛttamala ādarśo na svīkurute | samale darpaṇe tu mukham ananyātiśayamapi dhyāmalatvāt vaiparītyena prakāśate | nāpi malinaḥ tadīyān guṇān svīkartum alam | pratyuta tannyastamukhaḥ pumān mukham anyathaiva dhyāmalatvādyupetam avalokya svātmano lajjām āvahati vikṛtaṃ --------------- page 28 ----------------- madvadanam iti | - tathaiva śivasya svātmano yā asau anugrahākhyā śaktiḥ, tasyāḥ pātaḥ svakiraṇavisphāraḥ, tena saṃmārjite pratibhāmukure āṇava - māyīya - kārmamalavāsanāprakṣayāt viśadīkṭe, keṣāṃcit apaścimajanmanāṃ pramātṝṇāṃ bhāḥ prakāśo rūpaṃ yasya - iti sa bhārūpaḥ svātmā yāvatsarvajñatvādiguṇagaṇayuktaḥ tāvānapi avabhāsate, yena kecanaiva te svātmasvarūpaprathanāt saṃsāramadhyapatitā api muktakalpāḥ sātiśayāśca | keṣāṃcideva parameśvaratirodhānaśaktyā āṇava - māyīya - kārmamalasamācchādite buddhitattve bhārūpo'pi ātmā mālinyāt bhāto'pi abhātakalpaḥ, yena te sāṃsārikāḥ paśavaḥ - iti abhidhīyante; anye'pi ubhayaśaktiyogāt pramātāra ārurukṣavaḥ - iti | itthaṃ tīvra - manda - mandatarādibhedena śaktipātavaicitryaṃ --------------- page 29 ----------------- sarvatrāpi ūhyam | atra na māyāntaḥpātiniyatiśaktisamuttham aśvamedhādikaṃ japadhyānādi vā anyat yatkiṃcit karma mocanahetuḥ ātmanaḥ ; tasya hi māyātaḥ samuttīrṇatvāt bhedapradhānaṃ vastu tatsādhanāya na prakalpate | yat gītam nāhaṃ vedairna tapasā na dānena na cejyayā | (bha. ga. 11 | 53) iti | tasmāt ekameva atra parameśvarānugrahaḥ kāraṇam akṛtrimam bhavyabuddhinām | yaduktam īśituḥ śaktipātāṃśe khyāpayitrī svatantratām | dhīḥ kāraṇakalāghrātā naiva kiṃcidapekṣate || iti | paśupramātṝṇāṃ tu parameśvaratirodhānaśaktiḥ saṃsaraṇahetureva, yena ete svasvarūpāprathanāt śubhāśubhakarmaniratāḥ sukhaduḥkhādibhogabhājaḥ punaḥ punaḥ asmin saṃsaranti | tasmāt --------------- page 30 ----------------- pramātṝṇāṃ sādhāraṇe'pi svātmani, prakāśāprakāśarūpe anugrahatirodhānaśaktī dve eva; te mokṣabandhapravibhāgahetū | yaduktam (avadhūtasiddhapādaiḥ) badhnāti kācidapi śaktiranantaśakteḥ kṣetrajñamapratihatā bhavapāśajālaiḥ | jñānāsinā ca vinikṛtya guṇān aśeṣān anyā karotyabhimukhaṃ puruṣaṃ vimuktau || iti || 9 || evam idaṃ sarvam āgamānubhavayuktiyuktaṃ pratipādya, yat prāk śaktyādyaṇḍacatuṣṭayaṃ pratipāditaṃ tadantarālavarti samutpattikrameṇa ṣaṭtriṃśattattvātmakaṃ jagat yallagnaṃ bhāti, tat prathamataḥ kāraṇakāraṇaṃ paramaśivasvarūpaṃ kārikādvayena āha bhārūpaṃ paripūrṇaṃ svātmani viśrāntito mahānandam | icchāsaṃvitkaraṇair nirbharitam anantaśaktiparipūrṇam || --------------- page 31 ----------------- sarvavikalpavihīnaṃ śuddhaṃ śāntaṃ layodayavihīnam | yat paratattvaṃ tasmin vibhāti ṣaṭtriṃśadātma jagat || 10 | 11 || yat evaṃ - vidhaṃ paraṃ pūrṇaṃ śivatattvaṃ, tatra śivādidharāparyantaṃ vakṣyamāṇaṃ viśvaṃ viśrāntaṃ sat prakāśate, tadabhinnameva cakāsat yuktyā upapadyate - iti yāvat | nanu tanyate sarvaṃ tanvādi yatra tat tattvaṃ; tananāt vā tat āpralayaṃ, tasya bhāvaḥ - iti vā tattvam; iti evamapi tattvavyadeśo'yaṃ jāḍyāpādakaḥ kathaṃ cidrūpe bhagavati paramaśive syāt ? - ucyate | upadeśyajanāpekṣayā yāvatā śabdena pratipādyate, tāvatā tatra tattvavyapadeśo, na vastutaḥ | kīdṛśaṃ tat paraṃ tattvaṃ ? bhāḥ prakāśo rūpaṃ svabhāvo yasya, mahāprakāśavapuḥ - ityarthaḥ | tathā --------------- page 32 ----------------- paripūrṇaṃ nirākāṅkṣam | nirākāṅkṣamapi sphaṭikamaṇidarpaṇādi jaḍaṃ vastu bhavati - ityāha svātmani viśrāntito mahānandam iti | svāsmin svabhāve akhaṇḍāhantācamatkārarase viśramāt mahān ānandaḥ parā nirvṛtiḥ yasya - iti | tat evaṃ paramāhlādakasphurattāsāratvāt prakāśyasphaṭikādeḥ jaḍāt vailakṣaṇyam uktaṃ bhavati | ata eva āha icchāsaṃvitkaraṇairnirbharitam iti | icchā - jñāna - kriyāśaktisvabhāvameva, na punaḥ śāntabrahmavādināmiva śaktivirahitaṃ jaḍakalpam | anyacca anantaśaktiparipūrṇam iti | anantāḥ niḥsaṃkhyā ghaṭapaṭādyā nāmarūpātmikāḥ śaktayaḥ icchā - jñāna - kriyā śaktīnāṃ pallavabhūtā brahmyādyāḥ śaktayaḥ śabdarāśisamutthāḥ, tābhiḥ paritaḥ samantāt pūrṇaṃ vyāptaṃ, tata eva ullasantyaḥ tatraiva śāmyanti - iti | evaṃ parāvāgrūpaṃ bhagavati svātantryam uktaṃ syāt | nanu vāgrūpaṃ cet paraṃ tattvaṃ, tarhi --------------- page 33 ----------------- kālpanikaṃ śabdasaṃbhinnatvāt, kathaṃ śuddhaprakāśavapuṣi kalpanāyogaḥ ? - ityāśayena āha sarvavikalpavihīnam iti | parapramātari yo'yaṃ parāhantācamatkāraḥ sa vāgrūpo'pi nirvikalpaḥ | vikalpo hi anyāpohalakṣaṇo dvayaṃ ghaṭāghaṭarūpam ākṣipan aghaṭād vyavacchinnaṃ ghaṭaṃ niścinoti | prakāśasya punaḥ parāhantācamatkārasārasyāpi na aprakāśarūpaḥ prakāśāt anyaḥ pratipakṣatayā vidyate, yadvyavacchedāt tasya vikalparūpatā syāt | vyavacchedyo hi artho'prakāśātmā prakāśavapuṣi prakāśate cet, tarhi tatsaṃvedanarūpeṇa tādātmyapratipattitaḥ || (spa. 3 | 28) ityādinyāyena yo'pi arthaḥ prakāśasvabhāvatāṃ yātaḥ san, sa kathaṃ svātmanaḥ tasyaiva vyavacchedakaḥ syāt, yena vikalparūpatāṃ tatra samāvahet | atha pratipakṣatayā na prakāśate - iti, katham --------------- page 34 ----------------- iha aprakāśamānaḥ padārthaḥ pratipakṣarūpo'sti iti paricchettumapi śakyeta ? - iti yat kiṃcit etat syāt | yataḥ sarvaiḥ vyavacchedātmakaiḥ vikalpairvihinam aparicchinnasvabhāvaṃ paraṃ tattvam | ata eva āha śuddham iti vimalaṃ, vikalpamayyā aśuddhimaṣyā abhāvāt | tathā śāntam iti | grāhyagrāhakasamutthakṣobhābhāvāt śaktisāmarasyena svasvarūpasthaṃ, na punaḥ aśmaśakalakalpam | anyacca layodayavihīnan iti | sakṛdvibhāto'yamātmā | (śru.) iti kṛtvā sanātana eva | ato bhūtabhaviṣyadvartamānavapuḥ kālaḥ tatra na kramate, yataḥ kālasya tata eva samullāsaḥ - iti samutpattivināśabahiṣkṛte paratattve'bhyupagate viśvasya viśvatvam --------------- page 35 ----------------- upapannam - iti pratipāditaṃ syāt || 11 || nanu evaṃ - vidhe paratattve jagat bhāti - iti yat pratipāditaṃ, tat katham etat syāt, yāvatā paratattvāpekṣayā na kiṃcit bhedena bhātuṃ pragalbheta? tato bhinnaṃ cet jagat bhāsate, tadā advayavādakhaṇḍanā; abhinnaṃ cet, jagat prakāśate iti kathaṃ vācoyuktiḥ ? - iti dṛṣṭāntadvāreṇa tadbhedābhedarūpaṃ tattvam upadarśayan etatsamarthanāya āha darpaṇabimbe yadvan nagaragrāmādi citramavibhāgi | bhāti vibhāgenaiva ca parasparaṃ darpaṇādapi ca || 12 || vimalatamaparamabhairava - bodhāt tadvad vibhāgaśūnyamapi | anyonyaṃ ca tato'pi ca vibhaktamābhāti jagadetat || 13 || --------------- page 36 ----------------- yathā nirmale mukurāntarāle nagara - grāma - puraprākārāṭṭa - sthala - nada - nadī - jvalana - vṛkṣa - parvata - paśupakṣi - strīpuruṣādikaṃ sarvaṃ pratibimbatayā citraṃ svālakṣaṇyena nānārūpaṃ bhāsate; avibhāgi darpaṇāt avibhaktaṃ sat bhāti tadabhedenaiva antar ākāraṃ samarpayati; tatra abhedena bhāsamānamapi bhāti vibhāgenaiva ca parasparam iti anyonyasvālakṣaṇyena ghaṭāt paṭo bhinnaḥ, paṭāt ghaṭaḥ - iti vibhaktatayā sphurati | tadantargatā hi bhāvā eva pṛthaktvena parāmṛśyante, na punaḥ taṃ darpaṇaṃ tyaktvā pṛthak kiṃcit upalabhyate, kiṃtu darpaṇasāmarasyena sthitamapi sarvato bhinnaṃ jagat pratīyate | evamapi ghaṭādipratibimbena darpaṇas tarhi antarhitaḥ syāt - iti, etat na ityāha darpaṇādapi ca iti | na kevalaṃ svayaṃ bhāvā darpaṇāntargatā api bhinnāḥ prakāśante, yāvat darpaṇādapi vyatiricyante; --------------- page 37 ----------------- yato darpaṇaḥ tattatpratibimbamayo'pi tebhyaḥ pratibimbebhyaḥ samuttīrṇasvarūpatayā cakāsti, na punaḥ tanmayaḥ saṃpadyate, yena ca na darpaṇaḥ iti pratītiḥ syāt | sarvasya punaḥ tattatpratibimbagrahaṇe'pi darpaṇo'yam iti abādhitā pratipattiḥ | nāpi ghaṭādiḥ darpaṇaṃ viśinasṭi, yena ayaṃ ghaṭadarpaṇaḥ, ayaṃ paṭadarpaṇaḥ iti svasvarūpatāhāniḥ atra jāyate | deśakṛtaḥ kālakṛto vā bhedo na tatra svabhāvavipralopāya bhavati | tasmāt tattatpratibimbasahiṣṇuḥ san svātmani darpaṇo darpaṇa eva, - iti na kācit pratibimbavādakṣatiḥ | atha ucyate bhrāntireṣā - yat utadarpaṇe hastī - iti parāmṛśyate, natu punaḥ darpaṇe sa kaścit vidyate, tathātvena arthakriyāvirahāt, bhrāntyaiva eṣa niścayaḥ - iti | etāvatā pratibimbavādena dṛṣṭāntaḥ tāvat siddhaḥ | bhrāntestu --------------- page 38 ----------------- svarūpaṃ samanantaraṃ nirūpyate | tadvat tathaiva darpaṇanagarādipratibimbadṛṣṭāntena vimalatamaparamabhairavabodhāt atiśayena vigalitakālikāt pūrṇānandodriktāt prakāśāt jagat viśvam vibhāgaśūnyamapi darpaṇapratibimbavat tataḥ prakāśāt avibhaktamapi, parasparaṃ ca vibhaktatvena grāhyagrāhakāpekṣayā nānārūpaṃ prathate; tato'pi ca iti bodhādapi unmagnamiva ābhāti, yato bodhaḥ tadrūpatayāpi prathamānaḥ tataḥ samuttīrṇaḥ prathate, yathā pratibimbebhyo darpaṇaḥ | evamapi viśvabhāvapratibimbasahiṣṇuḥ prakāśo viśvabhāvebhyaḥ samuttīrṇaḥ sarvasya anubhavitṛtayā svasvarūpeṇa prathate | bhāvagato'pi deśakālākārabhedaḥ kevalam atra prakāśate darpaṇavat, na punaḥ svaṃ rūpaṃ saṃbhinatti | ata eva ekānekasvarūpo'pi bodha eka eva, bodhābhyupagatacitrajñānavat | kiṃtu darpaṇaprakāśāt sacamatkārasya --------------- page 39 ----------------- citprakāśasya iyān viśeṣaḥ, - yat darpaṇe svacchatāmātrasanāthe bhinnaṃ bāhyameva nagarādi pratibimbatvena abhimataṃ bhāti, natu svanirmitam, ato darpaṇe ayaṃ hastī iti yo niścayaḥ, sa bhrāntaḥ syāt; prakāśaḥ punaḥ svacamatkārasāraḥ svecchayā svātmabhittau abhedena parāmṛśan svasaṃvidupādānameva viśvam ābhāsayati | viśvasya ābhāsanameva nirmātṛtvaṃ bhagavataḥ, - iti parāmarśa eva prakāśasya jaḍāt darpaṇaprakāśādeḥ vailakṣaṇyāpādakaṃ mukhyaṃ rūpam - iti | etadeva granthakṛtā vivṛtivimarśinyām uktam antarvibhāti sakalaṃ jagadātmanīha yadvad vicitraracanā makurāntarāle | bodhaḥ punarnijavimarśanasārayuktyā viśvaṃ parāmṛśati no makurastathā tu || --------------- page 40 ----------------- iti | itthaṃ parameśvarāpekṣayā svāṅganirmite bhāvarāśau na kācit bhedabhrāntiḥ māyāpramātrapekṣayā tu yo'yaṃ bhedāvabhāsaḥ, eṣā pūrṇatvākhyātirūpā bhrāntiḥ; - pūrṇasya advayātmano rūpasya akhyānam aprathā, pūrṇaṃ na bhāsate, kiṃtu apūrṇaṃ dvayarūpaṃ bhāsate; bheda eva pratīyate - iti yāvat | tasmāt niravadyo'yaṃ pratibimbavādaḥ || 13 || itthaṃ paratattvasvarūpanirūpaṇapūrvaṃ prakāśābhedena jagataḥ ṣaṭtriṃśattattvātmakasya sthitiṃ vidhāya, punarapi etasya samutpattikrameṇa pratitattvaṃ svarūpaṃ kārikābhiḥ pratipādayati śiva - śakti - sadāśivatā - mīśvara - vidyāmayīṃ ca tattvadaśām | śaktīnāṃ pañcānāṃ vibhaktabhāvena bhāsayati || 14 || --------------- page 41 ----------------- yo'yaṃ paramaśivaḥ paratattvarūpaṇayā samanantarapratipāditasvarūpaḥ, svasvarūparūpāḥ yāḥ śaktayaḥ cinnirvṛtīcchā - jñāna - kriyākhyāḥ pañca anantaśaktivrātahetubhūtāḥ, tāsāmeva pañcānāṃ śaktīnāṃ bhinnatvena atadvyāvṛttyā imāṃ tattvadaśāṃ pañcasaṃkhyāvacchinnāmeva bhāsayati svālakṣaṇyena prakaṭayati - ityarthaḥ | dīdṛśīṃ tām ? - ityāha śivaṃ ityādi | śivaśca śaktiśca sadā śivaśca, teṣāṃ bhāvo yasyāḥ sā tathoktā tāṃ, tathā īśvaravidye prakṛtiḥ yasyāṃ sā tathā - iti | atra pratitattvaṃ svarūpaṃ pradarśyate | tathā - hi - sarvapramātṝṇām antaḥ pūrṇāhantācamatkāramayaṃ sarvatattvottīrṇaṃ mahāprakāśavapuḥ yat caitanyam, etadeva śivatattvam | atra tattvanirūpaṇam upadeśyajanāpekṣayā - iti | tasyaiva bhagavataḥ cidrūpasya ānandarūpā, viśvaṃ bhavāmi iti parāmṛśato --------------- page 42 ----------------- viśvabhāvasvabhāvamayī saṃvideva kiṃciducchūnatārūpā sarvabhāvānāṃ bījabhūmiḥ, iyaṃ śaktyavasthā | eṣaiva viśvagatasṛṣṭisaṃhāropacārāt kṛśapūrṇobhayarūpāpi ekaiva sarvarahasyanayeṣu gīyate | punarapi atraiva viśvasamutpattibījabhūmau mahāśūnyātiśūnyākhyāyāṃ, maheśasya ahamidam iti abhedena pūrṇāhantāmayo yaḥ camatkāro jñānaprādhānyāt kriyābhāgasya ahantāviśrānteḥ, seyaṃ sadāśivadaśā | atra mantramaheśvarāḥ pramātāraḥ tiṣṭhanti | tathā atraiva ahamidam iti abhedena ahantedantayoḥ samadhṛtatulāpuṭanyāyena yaḥ svātmacamatkāraḥ, saiṣā tasya īśvarāvasthā | atrāpi mantreśvarāḥ pramātāraḥ | atrāpi idantāprādhānyena ahantāguṇīkāreṇa yaḥ, aham aham, idam idam ityevaṃrūpaḥ camatkāraḥ sadyojātabālasyeva --------------- page 43 ----------------- śiro'ṅgulīnirdeśyaḥ, etadeva bodhasāratvāt bhagavataḥ śuddhavidyātattvam | atra vidyeśvaraiḥ saha saptakoṣṭyastu mantrāṇāṃ vācakatayā anugrahasvabhāvāt paśūn ūdhartuṃ vācyān mantramaheśvaramantreśvarān prati avatiṣṭhante | atra vidyātattve vidyeśvarapramātṝṇāṃ bodharūpatvāviśeṣe'pi yā bhedaprathā sā māyāśaktikṛtaiva, - iti āgameṣu gīyate māyopari mahāmāyā------------------| iti | yena tatrasthā mantrā mahāmāyānupraveśāt aṇavaḥ - iti ucyante | māyātattvopari śuddhavidyādhaśca vijñānākalāḥ pramātāraḥ āṇavamalabhājanam | evam ekameva idaṃ śivasvarūpaṃ turyātītamapi turyarūpatayā tattvapañcakatayā gīyate | tasmāt eka eva eṣa svatantraḥ kartā prakāśate, yasya ahamidam iti sadāśiveśvarabhūmau yaḥ prakāśaḥ, etadeva śuddhavedanarūpaṃ karaṇaṃ; vakṣyamāṇo māyātattvādidharāntaḥ tattvasargaśca kāryam --------------- page 44 ----------------- - ityeva kartṛkaraṇakriyārūpa eka eva svātmamaheśvarākhyaḥ paramapramātā vijṛmbhate || 14 || māyātattvasvarūpam āha paramaṃ yat svātantryaṃ durghaṭasaṃpādanaṃ maheśasya devī māyāśaktiḥ svātmāvaraṇaṃ śivasyaitat || 15 || paramam ananyāpekṣaṃ yat parameśituḥ svātantryaṃ viśvanirmātṛtvaṃ, saiva iyaṃ māyākhyā śaktiḥ tasya śaktimataḥ | mīyate - paricchidyate dharāntaḥ pramātṛprameyaprapañco yayā sā māyā; viśvamohakatayā vā māyā | eṣā devasya krīḍāśīlasya saṃbandhinī - iti kṛtvā devī, na punaḥ brahmavādināmiva vyatiriktā kācit māyā uapadyate - iti | kīdṛśaṃ tat svātantryaṃ? durghaṭasaṃpādanam iti | duḥkhena ghaṭayituṃ śakyam - --------------- page 45 ----------------- iti durghaṭasya kāryasya pramātṛprameyarūpasya saṃpādanaṃ prāptiprāpakam | eṣaiva māyā svecchayā paśubhāvam āpannasya śivasya svātmāvaraṇaṃ svarūpagopanākhyam āṇavādimalatritayam || 15 || vakṣyamāṇe ca prādhānike sukhādirūpe bhinne bhogye, yat bhoktṛrūpaṃ puṃstattvaṃ, tatsvarūpam āha māyāparigrahavaśād bodho malinaḥ pumān paśurbhavati | kāla - kalā - niyativaśād rāgāvidyāvaśena saṃbaddhaḥ || 16 || māyā - svīkārapāratantryāt sarvajñatva - sarvakartṛmayo'pi bodhaḥ sarvajñatvādiguṇāpahastanena akhyātirūpam āṇavaṃ malam āpannaḥ, yena --------------- page 46 ----------------- ghaṭākāśavat pūrṇasvarūpāt cidākāśāt avacchedya parimitīkṛtaḥ san, tadeva puṃstattvam ucyate | ato māyāyāḥ pālyaḥ pāśyaśca - iti paśuḥ āṇava - māyīya - kārmamalasvabhāvānāṃ pāśānāṃ bhājanam | anyacca kālakalā iti vakṣyamāṇasvarūpaiḥ kālādibhiḥ otaprotatayā samyak baddho dṛbdhaḥ - ityevaṃ tattvaṣaṭkaveṣṭitaṃ puṃstattvam || 13 || kālādīnāṃ tattvānāṃ ca etadveṣṭanakrameṇa svarūpam āha adhunaiva kiṃcideve - dameva sarvātmanaiva jānāmi | māyāsahitaṃ kañcuka - ṣaṭkamaṇorantaraṅgamidamuktam || 17 || itthaṃ svatantro'pi bodhaḥ svamāyayā yathā aṇutvaṃ prāptaḥ, tathaiva tadīye jñānakriyāśaktī --------------- page 47 ----------------- saṃkucite asya paśurūpasya vidyā - kale - iti ucyete | yathā rājñā apahṛtasarvasvasya anukampayā jīvanārthaṃ kiṃcid dhanaṃ stokaṃ dīyate, tathaiva aṇutvam āpannasya bodhasya apahṛtasarvajñatvādeḥ kiṃcitkartṛtāparamārthaṃ jñatvam upodbalyate, - iti jñatvasyaiva prādhānyāt kālādīnāṃ jānātinā anvayo darśitaḥ | idaṃ kañcukaṣaṭkam uktarūpayā māyayā yuktam aṇoḥ āṇavamalāpahastitasarvajñatvādeḥ puṃsaḥ svarūpācchādakam, svarṇasya kālikeva antaraṅgaṃ nijaṃ kathitam | kiṃrūpa? - ityāha adhunā ityādi | adhunaiva jānāmi iti so'ṇuḥ vartamāna5tayā, idaṃ prāk mayā jñātaṃ, jānābhi, jñāsyāmi - iti; evamapi kṛtaṃ, karomi, kariṣyevā - iti jñānakriyāsvarūpeṇa bhāvānapi tathā kalayan avacchinatti ca - ityeṣo'sya kālaḥ | tathā kiṃcideva iti avacchinnameva karoti, __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [5 dhruvasthānīyamātmānamavachidya bhūtabhaviṣyadvartamānatayā ityarthaḥ |] --------------- page 48 ----------------- sarvaṃ kartuṃ na alam; ghaṭamātrakaraṇāya prabhavati, na paṭādau; - ityetad asya aṇoḥ kalātattvam | idameva iti niyatāt kāraṇāt niyataṃ kāryaṃ yat arthayate, yathā vahnereva dhūmaḥ, aśvamedhādikarmaṇā eva svargādiphalam, na sarvasmāt; - ityevaṃ niyamena svasaṃkalpakṛta - karmaprabandhasamutthapuṇyāpuṇyaiḥ ātmā niyamyate yena, tat asya niyatitattvam | tathā sarvātmanā iti yā iyam apūrṇammanyatā, sarvaṃ mama idam upayujyate; bhūyāsaṃ, mā kadācit na bhūvam; - ityetat paśoḥ rāgatattvam | buddhidharmo yo rāgaḥ, sa ekatra kutrāpi kāntālakṣaṇe'rthe anyat apohya, atra me rāgaḥ iti abhiṣvaṅgamātraṃ, na sarvākāṅkṣāmayasya rāgatattvasya samānaḥ | tathā jānāmi iti kiṃcideva purovarti ghaṭādikaṃ, na punar dūravyavahitaṃ vastu; - iti vidyātattvam | śuddhavidyāpekṣayā kārikāyām avidyā iti kathitam, na punar vedanābhāvāt | māyāsahitaṃ bhedaprathāyuktam --------------- page 49 ----------------- etat kañcukaṣaṭkaṃ paśoḥ - iti || 17 || katham etasya kañcukaṣaṭkasya aṇuṃ prati antaraṅgatvam ? - ityāha kambukamiva taṇḍulakaṇa - viniviṣṭaṃ bhinnamapyabhidā | bhajate tattu viśuddhiṃ śivamārgaunmukhyayogena || 18 || vāstavena vṛttena bhinnamapi kambukaṃ yathā abhidā taṇḍulakaṇaviniviṣṭam iti abhedena taṇḍulāntaśca ūtaṃ bhāsate, nipuṇairapi yatnataḥ prakṣipyamāṇaṃ taṇḍulasya antaraṅgatvāt na pṛthak avatiṣṭhate, tathā etat māyādikañcukam aṇoḥ taṇḍulasthānīyasya antaraṅgatvāt kambukasthānīyaṃ vyatiriktamapi, avyatiriktatayā pūrṇasaṃvitsvarūpam ācchādya sthitam - iti śeṣaḥ | evamapi durnivāraṃ kathaṃ tat vilīyate ?- --------------- page 50 ----------------- ityāha bhajate ityādi | tuḥ viśeṣe, na anyaḥ atra upāyaḥ | śivasya svātmamaheśvarasya yo'sau mārgaḥ paramādvayacidānandaikaghano'smi, mamaiva idaṃ viśvaṃ svaśaktivijṛmbhaṇamātram iti yā svātmasvarūpavibhūtipratyavamarśarūpā saraṇiḥ, tadaunmukhyaṃ dārḍhyena tannibhālanaparatvaṃ, sa eva yogaḥ pūrṇarūpatayā aṇoḥ svātmani svasvarūpatvena saṃbandhaḥ, tena tat uktasvarūpaṃ kañcukaṃ viśeṣeṇa śuddhiṃ bhajate svayameva niḥśeṣeṇa vilayaṃ sevate | etaduktaṃ syāt - yadā parameśvaraśaktipātaviśuddhahṛdayaḥ paśurbhavati, tadā ahameva maheśvaraḥ iti svātmajñānāvirbhāvāt svayameva paśutvāpādakaṃ kañcukāvaraṇaṃ vilīyate, na punar atra svātmajñānaṃ vihāya māyīyaṃ kiṃcit niyatiśaktisamutthaṃ karma pragalbhate iti || 18 || evaṃ - vidhasya aṇoḥ bhoktuśca bhogyena bhāvyam, --------------- page 51 ----------------- - iti prādhānikaṃ tattvasargam āha sukha - duḥkha - mohamātraṃ niścaya - saṃkalpanābhimānācca | prakṛtirathāntaḥkaraṇaṃ buddhi - mano'haṅkṛti kramaśaḥ || 19 || sattva - rajastamasāṃ yat sukhaduḥkha - mohātmakaṃ sāmānyaṃ rūpam, - aṅgāṅgibhāvo yatra na upalabhyate - sā mūlakāraṇaṃ prakṛtiḥ | prakṛteḥ anantaraṃ kāryarūpam antaḥkraṇam āha niścaya ityādi | niścayaḥ idam etādṛk - iti, saṃkalpanaṃ mananam, abhimāno mamatā - iti krameṇa buddhiḥ, mano, 'haṃkāraḥ iti, evaṃ - rūpaṃ tritayam antaḥkaraṇam aṅgāṅgibhāvena guṇānāṃ kāryaṃ, bhūtendriyādyapekṣayā ca kāraṇam - iti || 19 || bāhyakaraṇam āha --------------- page 52 ----------------- śrotraṃ tvagakṣi rasanā ghrāṇaṃ buddhīndriyāṇi śabdādau | vākpāṇi - pāda - pāyū - pasthaṃ karmendriyāṇi punaḥ || 20 || vakṣyamāṇe śabdādau viṣaye, jñānapradhānāni śrotrādīni pañca- indriyāṇi, kriyāpradhānāni ca indriyāṇi pañca vāgādīni | - vacanādāna - viharaṇa - visargānandātmakāḥ karmendriyāṇāṃ viṣayāḥ | - iti ubhayathā ca śṛṇomi, kathayāmi iti ahaṃkārānugamāt ahaṃkārakāryāṇi || 20 || eṣāṃ śabdādiviṣayasvarūpaṃ kathayati eṣāṃ grāhyo viṣayaḥ sūkṣmaḥ pravibhāgavarjito yaḥ syāt | tanmātrapañcakaṃ tat śabdaḥ sparśo maho raso gandhaḥ || 21 || --------------- page 53 ----------------- jñeya - kāryatayā svīkāryo yaḥ eṣām indriyāṇāṃ viṣayo gocaraḥ syāt | sa kīdṛśaḥ ? pravibhāgavarjitaḥ viśeṣeṇa bahiṣkṛtaḥ sāmānyātmā sūkṣmo yo'rtho bhavet tadeva śabdādi sāmānyarūpaṃ tanmātraṃ śabdasāmānyaṃ, śabdatanmātram - iti | evam anyāni | viṣaya - viṣayiṇoḥ parasparāpekṣitvāt indriyavat idamapi tanmātrapañcakam āhaṅkārikameva - iti || 21 || viṣayāṇāṃ parasparasāṃkaryeṇa pṛthivyādīni kāryam - ityāha etatsaṃsargavaśāt sthulo viṣayastu bhūtapañcakatām | abhyeti nabhaḥ pavana - stejaḥ salilaṃ ca pṛthvī ca || 22 || eteṣāṃ saṃsargavaśāt parasparasaṃgharṣasāmarthyāt yo viśeṣaḥ sthūlo viṣayaḥ sa eva bhūtarūpatāṃ yāti | --------------- page 54 ----------------- tathāhi - śabdatanmātrāt śabdaviśeṣo nabho jāyate, śabdaparśābhyāṃ pavanaḥ, rūpasaṃyuktābhyām etābhyāṃ tejaśca, ebhyo rasayuktebhyaśca āpaḥ, gandhasaṃyuktebhyaśca pṛthvī, - iti pañcamahābhūtāni kāryakāraṇānuguṇam iti kṛtvā ekottaraguṇāni; - iti | evam eṣā prakṛtiḥ kāryakāraṇātmā puruṣasya parameśvarasya icchayā bhogyatayā pravṛttā, - iti ṣaṭtriṃśatattvātmakaṃ jagat vibhajya pratitattvaṃ nirūpitam || 22 || māyākañcukavat prakṛte kañcukatāṃ puruṣaṃ prati āha tu ṣa iva taṇḍulakaṇikā - māvṛṇate prakṛtipūrvakaḥ sargaḥ | pṛthvīparyanto'yaṃ caitanyaṃ dehabhāvena || 23 || ayamapi prādhānikaḥ sargo parāparyantaḥ taṇḍulakaṇaṃ yathā tuṣo dhānyacarma āvṛṇute --------------- page 55 ----------------- samācchādyati, tathaiva māyākañcukena kambukasthānīyena samāvṛtaṃ caitanyaṃ punarapi tuṣasthānīyena dehabhāvena etat samāvṛṇute, tatpratiprākāratayā sthagayati | atra ime pramātāraḥ, kalābhiḥ indriyamātrābhiḥ viśeṣāntabhiḥ dehasvabhāvāḥ sakalāḥ - iti ucyante, viśeṣavarjitā videhāḥ pralayākalāḥ - iti ca | evaṃ śivādi sakalānta - pramātṛsaptakasanāthaṃ rudra - kṣetra - jñādhiṣṭhitaṃ jagat - iti || 23 || kañcukatritayasya para - sūkṣma - sthūlarūpatām āha paramāvaraṇaṃ mala iha sūkṣmaṃ māyādi kañcukaṃ sthūlam | bāhyaṃ vigraharūpaṃ kośatrayaveṣṭito hyātmā || 24 || caitanyasya svasvarūpāpahastanasatattvā akhyātireva āṇavo malaḥ āntaraḥ, svarṇasya kālikeva --------------- page 56 ----------------- param antaraṅgam āvaraṇaṃ chādanam, tādātmyena sthitatvāt | māyādi - vidyāntaṃ kañcukaṣaṭkaṃ sūkṣmam ātmana āvaraṇam, taṇḍulasya kambukamiva āvaraṇaṃ pṛṣṭhapātitvena āste, yena bhedamayī jñatva - kartṛtvādiprathā prathate; - iti eṣa māyīyo malaḥ | etadapekṣayā bāhyaṃ tuṣasthānīyaṃ prādhānikaṃ śarīrasattālakṣaṇam āvaraṇaṃ sthūlaṃ tvaṅmāṃsādirūpatvāt; eṣa tṛtīyaḥ kārmo malaḥ, yena pramātā śubhāśubhakarmasaṃcayabhājanaṃ bhavati | evam anena para - sūkṣma - sthūlarūpeṇa kośatrayeṇa veṣṭito vikasvaro'pi ghaṭākāśavat saṃkucitīkṛtaḥ ātmā iti aṇuḥ - iti, paśuḥ - iti ucyate || 24 || etatsaṃbandhāt upahata iva bhavati - ityāha ajñāna - timirayogād ekamapi svaṃ svabhāvamātmānam | grāhya - grāhakanānā - vaicitryeṇāvabudhyeta || 25 || --------------- page 57 ----------------- eṣa kośatrayasaṃbaddha ātmā, ātmākhyātyandhakārasaṃbandhāt ekamapi advayasvabhāvamapi svaṃ nijaṃ na anyasmāt upanatam, ātmasvabhāvaṃ caitanyam ātmasattālakṣaṇaṃ svarūpaṃ, pramātṛ - pramāṇa - prameyanānāracanāprapañcena jānāti, abhedaviparītena bhedena abhimanyate, - iti yāvat | yathā rekhātimiropahataḥ puruṣa ekamapi candraṃ paśyan, dvau candrāvimau nabhasi staḥ iti paricchindan, lokamapi darśayati dvau candrāvimau paśya iti | - vastuvṛttena eka eva asau candraḥ, - iti timiravaśāt tathā bhāsate, yena udvegalakṣaṇām ānandalakṣaṇāṃ vā arthakriyāṃ sa taimirikaḥ prāpnoti | - tathaiva ajñānatimiraprāptabhedaprarthaḥ sarvaṃ svātmano'bhinnamapi bhedena vyavaharan bhinnaṃ karmaphalam arthayate, yena bhūyobhūyaḥ svarga - nirayādibhogabhāk bhavati | ataśca ajñānasya timireṇa, rūpaṇā, viparītābhāsanāt || 25 || --------------- page 58 ----------------- ātmādvayaṃ dṛṣṭāntena nidarśayati rasa - phāṇita - śarkarikā - guḍa - khaṇḍādyā yathekṣurasa eva | tadvad avasthābhedāḥ sarve paramātmanaḥ śaṃbho || 26 || rasādayaḥ ikṣubhedā yathā eka eva ikṣurasaḥ paramārthataḥ sarvatra mādhuryānugamāt, tathaiva jāgradādi - avasthābhedā grāhya - grāhakaprapañcarūpāḥ sarve viśeṣāḥ paramātmanaḥ svasvabhāvasya śaṃbhoḥ caitanyamaheśvarasyaiva | yataḥ sa eva bhagavān sarvasya svātmabhūtaḥ svasvātantryāt tāṃ tāmapi bhūmikāṃ samāpannaḥ, tathā grāhya - grāhakādyavasthāviśiṣṭaḥ prathate, yathā ikṣurasaḥ; na punaḥ svātmanaḥ tasmāt bhinnaṃ kiṃcit asti, - iti sa eka eva, sarvāvasthāsu saṃvidanugamāt | itthaṃ sarvatra ekarūpatādarśanāt pramātā sarvadṛśvā bhavati | yathāha śrīśaṃbhubhaṭṭārakaḥ --------------- page 59 ----------------- eko bhāvaḥ sarvabhāvasvabhāvaḥ sarve bhāvā ekabhāvasvabhāvāḥ | eko bhāvastattvato yena dṛṣṭaḥ sarve bhāvāstattvatastena dṛṣṭāḥ || iti | bhagavadgītāsvapi sarvabhūteṣu yenaikaṃ bhāvamakṣayamīkṣate | avibhaktaṃ vibhakteṣu tajjñānaṃ viddhi sāttvikam || (18 | 20) iti || 16 || tīrthāntaraparikalpitastu bhedaḥ saṃvṛtyartham abhyupagato, na satyabhūmau avakalpate - ityāha vijñānāntaryāmi - prāṇa - virāḍdeha - jāti - piṇḍāntāḥ | vyavahāramātrametat paramārthena tu na santyeva || 27 || vijñānam iti bodhamātrameva kevalam anupādhi, nāma - rūparahitamapi anādivāsanāprabodhavaicitryasāmarthyāt --------------- page 60 ----------------- nīla - sukhādirūpaṃ bāhyarūpatayā nānā prakāśate, - iti vijñānavādinaḥ | puruṣa evedaṃ sarvam----------------------| neha nānāsti kiṃcana-------------------------| iti nyāyena antaryāmi sarvasya - iti paraṃ brahmaiva anādyavidyāvaśāt bhedena prakāśate, - iti brahmavādinaḥ | atra ubhayatrāpi vedanasya svātantryaṃ jīvitabhūtaṃ viśvanirmāṇahetuḥ, - iti na cetitam | anye prāṇa - brahmavādinastu yathāprāṇanameva viśvam āgūrya vartate, nahi prāṇanād ṛte anyat kiṃcit brahmano rūpam; - iti savimarśaṃ śabdabrahma, - ityāhuḥ | apare pratipannā yathā virāḍdeham iti vairājamapi brahmaṇaḥ satyabhūtam, - iti | yathoktam yasyāgnirāsyaṃ dyaurmūrdhā khaṃ nābhiścaraṇau kṣitiḥ | sūryaścakṣurdiśaḥ śrotre tasmai lokātmane namaḥ || iyevamādi | jāti iti mahāsattāsāmānyalakṣaṇaṃ sarvaguṇāśrayaṃ --------------- page 61 ----------------- vastu paramārthasat, - iti vaiśeṣikādayo bruvate | anye piṇḍā iti vyaktaya eva paramārthasatyo, nahi sāmānyaṃ nāma kiṃcit ekam anekaguṇāśrayaṃ prakāśate, nāpi upapadyate vā; - iti vyaktīnāmeva vyavahāraḥ parisamāptaḥ, kiṃ sāmānyena, - iti nānāvṛttivikalpaiḥ sāmānyaṃ vivadamānā, vyaktayo na anuyanti, anyadanuyāyi na bhāsate iti evamādi bahu bruvanto, jātirna paramārthaḥ iti pratipannāḥ; - ityeva vijñānādiḥ piṇḍo'nte yeṣāṃ bhedānāṃ te tathoktāḥ, vyavahāramātram etat iti asmin svātantryavāde prakāśamānasya vastuno'napahnavanīyatvāt ete bhedāḥ saṃvṛtisatyatvena prakāśante, paramārthena tu na santyeva iti, na punaḥ satattvatayā ete bhedāḥ; tīrthāntaraparikalpitabhedā --------------- page 62 ----------------- vidyamānā eva | tasmāt eka eva paramaprakāśaparamārthaḥ svatantraḥ caitanyamaheśvara itthamitthaṃ cakāsti, yato'nyasya etadvyatiriktasya aprakāśarūpasya prakāśamānatābhāvāt | yaduktam tīrthakriyāvyasaninaḥ svamanīṣikābhi - rutprekṣya tattvamiti yadyad amī vadanti | tat tattvameva bhavato'sti na kiṃcidanyat saṃjñāsu kevalamayaṃ viduṣāṃ vivādaḥ || iti || 27 || idānīṃ bhrānteḥ asadarthapratipādanasāmarthyena nidarśanam āha rajjvāṃ nāsti bhujaṅga - strāsaṃ kurute ca mṛtyuparyantam | bhrāntermahatī śakti - rna vivektuṃ śakyate nāma || 28 || --------------- page 63 ----------------- bhrānteḥ pūrṇatvākhyātirūpāyā atādrūpyapratibhāsane mahatī śaktiḥ uttamaṃ sāmarthyaṃ na kenacit vivektuṃ śakyate na kenacit vicārāyituṃ pāryate, - iti yāvat | yathā vastuvṛttena rajjuḥ paridṛśyamānā, dīrghatva - kuṇḍalinīrūpatvabhramāt sarpo'yam iti adhyavasātṝṇāṃ rajjudravye'pi asadarthapratibhāso'yaṃ sarpādhyavasāyaḥ sadarthapratibhāsāt bhayaṃ maraṇāvasāyaṃ vidadhāti | anubhavasiddhamapi etat sthāṇuṃ bhūtam iti matvā, svayaṃ bhīṣaṇīyaṃ vā ākāraṃ samullikhya bhrāntāḥ santo hṛdbhaṅganāśaṃ ke nāma na yātāḥ, - iti vibhrama eva apūrṇatvaprathane hetuḥ - iti || 28 || etat prakṛte samarthayate tadvad dharmādharma svarnirayotpatti - maraṇa - sukha - duḥkham | varṇāśramādi cātma - nyasadapivibhramabalādbhavati || 29 || --------------- page 64 ----------------- evaṃ yathā rajjuḥ paramārthasatī bhrāntyā sarpatayā vimṛṣṭāpi sarpagatām arthakriyāṃ karoti, tathaiva dehātmamānināṃ cetasi dharmādi asadapi tattvataḥ avidyamānaṃ, vibhramaṃ - vaśāt māyāvyāmohasāmarthyāt eva bhavati etadeva tattvam iti bhrāntyā sattāṃ labhate | dharmaḥ aśvamedhādiḥ, adharmo brahmahananādiḥ, svaḥ niratiśayā prītiḥ nirayo yātanā, utpattiḥ janma, maraṇaṃ janmābhāvaḥ, sukham āhlādaḥ, duḥkhaṃ rājasaḥ kṣobhaḥ, tathā varṇo brahmaṇo'smi - ityādi, āśramo brahmacārī - ityādi, ādi - grahaṇāt tapaḥ pūjāvratāni, - iti sarvaṃ kalpanāmātrasāraṃ vibhramavijambhitameva māyāśaktyā dehādyātmatayā abhimanyate | etat sarvaṃ bhrānteḥ prabhavati, yayā anavaratasvarga naraka - janma - maraṇa - prabandha - bhājaḥ paśavaḥ; na punaḥ paramārthataḥ svātmano'navacchinnacidānandaikaghanasya dharmādharmādikaṃ kiṃcit cidyate - iti || 29 || evaṃ asadarthapratibhāsane bhrānteḥ sāmarthyaṃ --------------- page 65 ----------------- vicārya, tadutpattim āha etat tad andhakāraṃ yad bhāveṣu prakāśamānatayā | ātmānatirikteṣvapi bhavatyanātmābhimāno'yam || 30 || etat tad andhakāram iti eṣā sā samanantarapratipāditā viśvamohinī pūrṇatvākhyāti - rūpā bhrāntiḥ, yad bhāveṣu pramātṛ - prameyarūpeṣu viśvavartiṣu padārtheṣu prakāśamānatayā iti -----------------nāprakāśaḥ prakāśate | iti prakāśamānatānyathānupapattyā; prakāśaśarīrībhūteṣu ātmanaḥ caitanyamaheśvarāt apṛthagbhūteṣu satsvapi, yaḥ ayam atirekeṇa amī bhāvā grāhyā, bāhyā, matto bhinnāśca iti anātmābhimāno vāstavacidrūpatāpahastanena yat teṣu avāstavaṃ jaḍatvāpādanam | ayamāśayaḥ - bhāvaprakāśane anyasya aprakāśarūpasya --------------- page 66 ----------------- bāhyavāsanāderhetoḥ anupapadyamānatvāt svātmaprakāśa eva svatantraḥ, arthāt nīlasukhādinā prakāśate; ataḥ pramātṛprameyarūpatayā citsvarūpo'hameva prakāśe, - iti yat vāstavaṃ rūpaṃ, tat na prakāśate, kevalameva avāstavo bhedaḥ prathate, - iti tāttvikaprathanābhāvāt bhrānteḥ andhakāreṇa rūpaṇam - iti || 30 || ātmani anātmābhimānapūrvo'nātmani ātmābhimāno bhavati, - iti pratipādayan bhrānteḥ sutarāṃ moharūpatām āha timirādapi timiramidaṃ gaṇḍasyopari mahānayaṃ sphoṭaḥ | yadanātmanyapi deha - prāṇādāvātmamānitvam || 31 || ādau tāvat ekasaṃvitsatattveṣvapi bhāveṣu bhedamayaṃ jāḍyāpādanam akhyātitimireṇa kṛtaṃ, yat svātmano'bhinnānāṃ bhāvānāṃ tato bhedena --------------- page 67 ----------------- prathanam; ata eva timiramiva timiram akhyātiḥ | yathā eko'pi candraḥ cakṣusthena rekhātimireṇa dvidhā bhāsyate dvau candrau iti , tathaiva akhyātitimiram ekamapi sarvaṃ svātmasvarūpaṃ vastu bhedena anātmarūpaṃ prakāśitavat | evam avasthite timiram aparam āyātaṃ, mohāt moho'yam āpatito, gaṇḍasya upari piṭakodbhavaśca; yat akhyātyapahastitacitsvarūpeṣvapi viśvavartiṣu padārtheṣu jāḍyam āpāditeṣu madhyāt uddhṛte vyatirikte jaḍe dehaprāṇādau vedyakhaṇḍe kṛśo'haṃ, sthūlo'haṃ, kṣudhito'haṃ, sukhī asmi, na kiṃcit aham, - iti pramātṛtayā anātmabhūte ātmamānitvam atādrūpye tādrūpyapratipattiḥ, etat ativaiśasam | yadi tāvat ātmābhimānena vinā vaiśasam asti, tat nīlasukhādiṣvapi astu, mā vā kutrāpi bhūt; yat punaḥ katipaye jaḍe dehādau loṣṭaprāye --------------- page 68 ----------------- ātmatayā ahantārasābhiṣekaḥ, anyatra nīla - sukhādau idantayā anātmapratipādanam, eṣa eva pūrṇaḥ saṃsāraḥ śocanīyo, yadabhimānopanato dvandvā6bhighātaḥ karṣati paśūn - iti | yaduktaṃ mārkaṇḍeyapūrāṇe yoginyā madālasayā yānaṃ kṣitau yānagataśca deho dehe'pi cānyaḥ puruṣo niviṣṭaḥ | mamatvamurvyāṃ na tathā yathā sve dehe'timātraṃ ca vimūḍhataiṣā || (25 | 18) iti || 31 || evam akhyātivaśāt mithyāvikalpaiḥ ittham ātmānaṃ badhnāti - ityāha deha - prāṇavimarśana - dhījñāna - nabhaḥ prapañcayogena | ātmānaṃ veṣṭayate citraṃ jālena jālakāra iva || 32 || __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [6 dvandvena sukhaduḥkhādirūpeṇābhivātaḥ parābhava ityarthaḥ |] --------------- page 69 ----------------- akhyātyapahastitacaitanyaḥ sarvaḥ pramātā svotthaiḥ vikalpanigaḍaiḥ vyāpakamapi ātmānaṃ veṣṭayate | katham ? - ityāha deha ityādi | dehaprāṇayoḥ vimarśanaṃ, dhiyo jñānaṃ niścayaḥ, nabhasāṃ prapañco vistāraḥ, tadyogena dehādivikalpasaṃbandhena | yathā kṛśaḥ, sthūlo, rūpavān paṇḍitaśca asmi, - iti bālāṅganāpāmarāḥ kārṣikāḥ itthaṃ svavikalpena dehameva ātmatvena pratipannāḥ kiṃcidvivecakaṃmanyāḥ | dehastāvat ihaiva pralīyate, kuto'sya ātmatvam?, ato yaḥ kṣudhitaḥ pipāsitaḥ so'ham, - iti prāṇātmamāninaśca vivecakaṃmanyatarāḥ | dehaprāṇau jaḍau loṣṭādivat, kuto'nayoḥ ātmabhāvaḥ?, tataḥ sukhī aham, duḥkhī aham, - iti yaḥ sukha - duḥkhādi cetate, sa ātmā, --------------- page 70 ----------------- - iti puryaṣṭakābhimānino mīmāṃsakādayo'pi vivecakatamāśca | etat sukhaduḥkhādyapi buddhidharmaḥ katham ātmatayā vaktuṃ śakyaḥ ?, tato deha - prāṇa - dhīvikalpānāṃ yatra abhāvaḥ sa ātmā, - iti śūnyābhimāninaḥ | evaṃ yatkiṃicit idaṃ bhāti, tat nāham, - iti aprathārūpaṃ śūnyameva sarvāpohanasvabhāvam ātmā, - iti nabhaḥśabdena uktaḥ | tadapi śūnyaṃ yadā samādhānāvasare vedyīkurvate, - etadapi śūnyaṃ vayaṃ na bhavāmaḥ, - tadā śūnyāntaram ātmatvena vidadhānāḥ, na iti, na iti brahmavādyabhyupagatatattacchūnyaparityāgena tāṃ tāṃ śūnyātmatāṃ parigṛhṇanti, - iti nabhaḥ prapañcaḥ kārikāyāṃ nirūpitaḥ | itthaṃ saṃvitsvarūpāparyavasānāt śūnyātmamānino yoginaḥ suṣuptaguhānimagnā jaḍāmtāno --------------- page 71 ----------------- bhrāntā eva ātmānaṃ saṃvitsvarūpamapi jāḍyena anubadhnanti | citram iti āścaryametat - yat uta vaiśasaṃ, na etata svayaṃ kartuṃ pāryate - iti | atra dṛṣṭāntam āha jālena ityādi | yathā jālakāraḥ kaścit kṛmirvā svanirmitena phenena jālam āvaraṇaṃ nirmāya, sarvato gatam ātmānaṃ veṣṭayate svaṃ svātmanidhanāya badhnāti, yena uttaratra tatraiva nidhanaṃ yāti ; tathā dehādyātmamānī tu svavikalpakalpitaiḥ ahaṃ, mama iti vikalpaiḥ svātmānameva badhnāti | tathā ca bauddhāḥ satyātmani parasaṃjñā svaparavibhāgāt parigrahadveṣau | anayoḥ saṃpratibaddhāḥ sarve doṣāḥ prajāyante || ityāhuḥ || 32 || katham eṣa durnivāro mahāmoho dehādipramātṛtāsamutthaḥ pralīyate? - iti bhagavatsvātantryameva atra hetuḥ - ityāha --------------- page 72 ----------------- svajñānavibhavabhāsana - yogenodveṣṭayennijātmānam | iti bandhamokṣacitrāṃ krīḍāṃ pratanoti paramaśivaḥ || 33 || svasya ātmanaḥ caitanyalakṣaṇasya yat jñānaṃ svasvātantryāvagamaḥ, tasya vibhavo dehādyabhimānavigalanena yat citsvarūpe parāhantācamatkārarūpasya svasvātantryasya sphītatvaṃ, cidānandaikaghanaḥ svatantro'smi - iti, tasya bodhasvātantryasvarūpasya vibhavasya bhāsanaṃ prakāśaḥ sarvo mamāyaṃ vibhavaḥ iti bāhyatayā abhimatasya sarvasya svātmanyeva svīkāraḥ, tasya yogaḥ evaṃ - pariśīlanakrameṇa ātmani yat vimarśadārḍhyam, evam etena svajñānavibhavabhāsanayogena nijam ātmānaṃ na anyata upanataṃ caitanyasvabhāvam udveṣṭayate deha - prāṇa - puryaṣṭaka - śūnyaparāmarśanānigaḍaiḥ yo veṣṭita āsīt, --------------- page 73 ----------------- tameva caitanyasvarūpaḥ svatantro'smi iti vimarśanena punarapi bhagavāneva udveṣṭanaṃ vigataveṣṭanaṃ kurute - iti | evam akhyātibalāt āgataṃ svātmano dehādyāvaraṇaṃ, tat punarapi khyātibalāt vinaśyati, - iti svavikalpakalpita iyān doṣaḥ, - iti śrīmadgranthakṛtā tantrasāre nirūpitam yo niścayaḥ paśujanasya jaḍo'smi karma saṃpāśito'smi malino'smi parerito'smi | ityetadanyadṛḍhaniścayalābhayuktyā sadyaḥ patirbhavati viśvavapuścidātmā || iti | kimiti badhnāti muñcati ca bhagavān ?- ityāha iti bandha ityādi | iti prāk pratipāditena krameṇa bhagavān svatantraḥ paramaśivaḥ pūrṇacidānandaikaghanalakṣaṇaḥ svarūpagopanasatattvakrīḍāśīlatvāt akhyātyavabhāsanapūrvaṃ svātmānameva dehādipramātṛtāpannaṃ vidhāya, --------------- page 74 ----------------- svarūpaṃ pracchādya ca bandhaṃ vidadhāti; tathaiva punaḥ svecchātaḥ svātmajñānaprakāśakrameṇa dehādipramātṛtābandhaṃ nivārya, sa eva taṃ svātmānaṃ mocayati; - iti ubhayathā bandhamokṣacitrāṃ saṃsārāpavargasvarūpāścaryamayīṃ krīḍāṃ khelāṃ pratanoti vistārayati ekākī na ramāmyaham iti | svabhāva eva eṣa devasya, yat tāṃ tāmapi avasthām āpannaḥ svarūparūpaḥ san sarvatra anubhavitṛtayā prathate, - ityetadeva svātantryam || 33 || na kevalametat , yāvat aparaḥ kaścit avasthāviśeṣaḥ svasmin rūpe viśrānta eva avabhāsyate bhagavatā - ityāha sṛṣṭi sthiti - saṃhārā jāgratsvapnau suṣuptamiti tasmin | bhānti turīye dhāmani tathāpi tairnāvṛtaṃ bhāti || --------------- page 75 ----------------- viśvāpekṣayā ye sargādayo, māyāpramātṛgatāśca ye jāgradādayo'vasthāviśeṣāḥ, te ubhayathā etasmin bhagavati ānandaghane turīye dhāmani caturthe pūrṇāhantāmaye pade bhānti tadviśrāntāḥ santaḥ svarūpasattāṃ kalpitapramātrapekṣayā bāhyatayā labhante | parameśvarabhittau yat na prakāśate tat bāhyatayāpi na prakāśate, ataḥ triṣu caturthaṃ tailavadāsecyam | (3 | 20 śi. sū.) iti sarvāsu avasthāsu turīyaṃ rūpam anusyūtattvena sthitam, - iti paramārthaḥ | etāvatā tatra taiḥ svarūpam ācchāditaṃ syāt na vā? - ityāha tathāpi tairnāvṛtaṃ bhāti iti | itthamapi taiḥ svarūpasattārtham āvṛtamapi tebhyaḥ samuttīrṇatayā sarvānubhavitṛtayā sarvatra avabhāsata eva, na punaḥ tadāvaraṇena pūrṇasvarūpatāṃ tatra tirodhatte; - iti śivadhāma sarvāvasthāsvapi sadaiva paripūrṇam || 34 || --------------- page 76 ----------------- vedāntabhāṣābhirjāgradādīnāṃ trayāṇāṃ svarūpaṃ vyavaharan, tadanusyūtamapi tataḥ paraṃ turīyam āvedayati jāgradviśvaṃ bhedāt svapnastejaḥ prakāśamāhātmyāt | prājñaḥ suptāvasthā jñānaghanatvāttataḥ paraṃ turyam || 35 || jāgradavasthaiva viśvaṃ brahmaṇo vairājaṃ svarūpaṃ, kutaḥ? bhedāt śabdādiviṣayapañcakasya bāhyatayā parameśvarasṛṣṭasyaiva sarvapramātṝṇāṃ cakṣurādīndriyapravṛtteḥ, - iti ekasyaiva brahmaṇo viṣayaviṣayibhāvena sthitasya nānā indriyajñānavaicitryam | ata eva śivasūtreṣu jñānaṃ jāgrat | (1 | 8) iti | eṣā brahmaṇo virāḍavasthā gīyate | yacchrutiḥ --------------- page 77 ----------------- yo viśvacakṣuruta viśvato mukho viśvato hasta uta viśvataspāt | saṃbāhubhyāṃ namate saṃyajatrai - rdyāvāpṛthivī janayandeva ekaḥ || iti | tathā svapnaḥ tejo'vasthā brahmaṇaḥ | kutaḥ? - ityāha prakāśamāhātmyāt iti | svapne bahiṣkaraṇāni śabdādau viṣaye tāvat na pragalbhante, nāpi tatra bāhyaṃ śabdādikaṃ nāma kiṃcit paramārthasat vidyate, nāpi bāhyatayā adhyavasāyasya avidyādi kiṃcit bhinnam abhinnaṃ vā kāraṇāntaram upalabhyate, yuktyā vicāryamāṇaṃ vā upapadyate, atha ca svapne sarvaṃ prakāśate; ata idam arthabalāt āyātam - yat sa eva bhagavān svasvabhāvo devaḥ tattatpramātṛtāṃ samāviṣṭaḥ svapnāyamānaḥ svātmānameva prakāśasvātantryāt gṛha - nagarāṭṭālādi - anekapramātṛvaicitryarūpatayā pravibhajya pratipramātṛ svapne asādhāraṇamevaviśvaṃ prakāśayatyeva, - iti brahmaṇaḥ --------------- page 78 ----------------- svātantryaṃ svapna eva brahmavādibhiḥ abhyupagatam | yato vedānteṣu idamuktam pravibhajyātmanātmānaṃ sṛṣṭvā bhāvān pṛthagvidhān | sarveśvaraḥ sarvamayaḥ svapne bhoktā prakāśate || iti prakāśamāhātmyameva - atra hetuḥ, ataḥ svapno brahmaṇaḥ tejo'vasthā - iti | tathā prājñaḥ suptāvasthā iti | sarvapramātṝṇāṃ yā suptāvasthā suṣuptaṃ sā prajñaḥ iti brahmaṇaḥ prājñāvasthā - iti | yataḥ sarvapramātṝṇāṃ grāhya - grāhakaprapañcavilayāt mahāśūnyatvarūpe grāhyādivilaye saṃskāraśeṣe suṣupte viśvasya bījabhūtasya brahmaṇa eva prajñā, brahma prajñātṛtayā antaratamam avaśiṣyate, - iti yāvat | sarvasya pramātuḥ nīlasukhādiviśvavaicitryaprathāyāḥ saiṣā saṃskārabhūmiḥ, tataḥ prabuddhasya prāganubhūtavat vyavahāradarśanāt; anyathā yadi asyāṃ bhūmau sthiraṃ prajñātṛsvabhāvaṃ sarvakroḍīkāreṇa brahma na prākāśiṣyata, kutaḥ tata utthitasya --------------- page 79 ----------------- pramātuḥ prāganubhūtavastunaḥ tathaiva tat iti anubhūtacaratvena smṛtirudapatsyata; nāpi sukham aham asvāpsam, duḥkham aham asvāpsam, gāḍhamūḍho'ham āsam iti anubhavaḥ prādurabhaviṣyat - iti | tathā ca bhaṭṭadivākaravatsaḥ sarve'nubhūtā yadi nāntararthā - stvadātmasātkārasurakṣitāḥ syuḥ | vijñātavastvapratimoṣarūpā kācit smṛtirnāma na saṃbhavettat || iti | itthaṃ suṣuptaṃ cinmayameva brahmaṇaḥ prājñāvasthā, - iti gīyate | kutaḥ? jñānaghanatvāt iti | suṣuptaturyayoḥ sādhāraṇo'yaṃ hetuḥ, - iti ubhayatra yojyam | eṣā suṣuptabhūmiḥ jñānaghanā prakāśamūrtiḥ, kevalaṃ viśvapralayasaṃskāreṇa dhyāmalā/ satī śuddhacinmayī na bhavati - iti | yaduktaṃ spandaśāstre jñānajñeyasvarūpiṇyā śaktyā paramayā yutaḥ | padadvaye vibhurbhāti tadanyatra tu cinmayaḥ || (1 ni. 18 kā.) __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [7 dhyāmalā asphuṭā ityarthaḥ |] --------------- page 80 ----------------- iti | tathā tataḥ paraṃ turyam iti | tasmāt suṣuptāt param anyat niḥśeṣapāśavavāsanāsaṃskāraparikṣayāt śuddhapūrṇānandamayaṃ brahmaṇaḥ turīyaṃ rūpam anuguṇaṃ nāma | yat atra nāma anvarthaṃ na kiṃcit upapadyate, ato vyākhyātasya avasthātrayasya viśrāmabhūtaṃ sarvāntaratamatvena anusyūtam, - iti catuḥsaṃkhyāpūraṇena turyam iti pūraṇapratyayena saṃkhyāvyapadeśo'tra kṛtaḥ katham avasthātrayasya anusyūtamapi, tataḥ param etat ? - ityāha jñānaghanatvāt iti | yato jāgradādayo'vasthāḥ sarvā bhedapravaṇatvāt pramātṝṇām ajñānamayyaḥ, turīyaṃ grāhya - grāhakakṣobhapralayasaṃskāraparikṣayāt jñānaghanaprakāśānandamūrti; ataḥ adantaḥsthamapi tābhyo'vasthābhyaḥ cinmayatayā samuttīrṇatvāt param anyat - iti | evam avasthāvicitraṃ paramādvayasvabhāvaṃ svatantraṃ brahmaiva pūrṇaṃ vijṛmbhate || 35 || evamapi śuddhasya paramātmanaḥ sarvapramātranusyūtatvena --------------- page 81 ----------------- sthitatvāt avaśyaṃ pramātṛgaṇagatam akhyātimālinyam āyāti, - iti yat, tat na, - iti dṛṣṭāntena āvedayati jaladhara - dhūma - rajobhi - rmalinīkriyate yathā na gaganatalam | tadvanmāyāvikṛtibhi - raparāmṛṣṭaḥ paraḥ puruṣaḥ || 36 || yathā megha - dhūma - dhūlīpañjaiḥ ākāśasthairapi ākāśapṛṣṭham amalinaṃ svabhāvato na malinaṃ vidhīyate, nāpi nityatāvaitatyakhaṇḍanāṃ vā nīyate, kevalaṃ darpaṇapratibimbavat tattadavasthāvicitraṃ gaganaṃ gaganameva, sarvadā tathātvena pratyabhijñānāt | tadvat iti tathaiva māyāvikṛtibhiḥ akhyātisamutthairvikāraiḥ nānāpramātṛgatairjanma - maraṇādyanekavicitrāvasthāmayaiḥ bhagavatsthairapi bhagavān na parāmṛṣṭaḥ na taiḥ apahṛtasvarūpaḥ; yataḥ sa eva paraḥ puruṣaḥ iti sarvapuruṣāṇāṃ jīvānām ādya ullāso viśrāntisthānaṃ ca, - iti sarvānubhavitṛtayā --------------- page 82 ----------------- sadā sphurati, - iti paraśabdena nirdiṣṭaḥ | tasmāt na svasamutthaiḥ aprakāśarūpaiḥ māyāvikāraiḥ aindrajālikavat bhagavataḥ kācit khaṇḍanā - iti, parameṣṭhinā ajaḍapramātṛsiddhāvapi uktam yadyapyarthasthitiḥ prāṇapuryaṣṭakaniyantrite | jīve niruddhā tatrāpi paramātmani sā sthitā || tadātmanaiva tasya syātkathaṃ prāṇena yantraṇā | iti || 36 || nanu ekacinmātraparamārthā api puruṣā viśiṣṭasukha - duḥkha - moha - janma - maraṇādinānāvasthāvaicitryabhājaśca, - iti katham etat? - iti dṛṣṭāntam āha ekasmin ghaṭagagane rajasā vyāpte bhavanti nānyāni malināni tadvadete jīvāḥ sukha - duḥkhabhedajuṣaḥ || 37 || --------------- page 83 ----------------- yathā ekasmin kumbhākāśe dhūlipuñjasamācchādite na anyāni ghaṭākāśāni vimalānyapi ākāśatvāviśeṣāt malināni rajasā ācchāditāni bhavanti | vimalaṃ vyāpakaṃ nityamapi hi gaganaṃ yādṛśaṃ ghaṭasaṃkocasaṃkucitaṃ bhavet, tādṛśameva tasyaiva ghaṭasya tat bhavati, na punaḥ sarvāṇi ghaṭapaṭādyākāśāni kṛṣṇāgurudhūpitāni, mṛgamadādhivāsitāni viṭhiraghandhīni vā ekākāśasvarūpatvāt saṃkīryante, svagataghaṭādikṛtavicchedāt; pratyuta ekatrāpi gagane vāstave sthite ghaṭādayaḥ svagatabhittisaṃkocaniyantritāḥ santo nānāgaganavaicitryaṃ prathayanti | itthaṃ ghaṭakṛtaḥ saṃkoca eva gaganatayā tathā avaśiṣyate, tathātvena arthakriyākāritvāt; na punaḥ gaganasya etat kiṃcit ghaṭagataṃ mālinyādi svarūpatirodhānāya bhavati, nāpi parasparaṃ ghaṭādyavacchinnānāṃ gaganānāṃ vyāmiśraṇā - iti | tadvat iti tathaiva amī jīvāḥ --------------- page 84 ----------------- puruṣā ekacinmātraparamārthā api pārameśvaryā māyāśaktyā āṇava - māyīya - prākṛtakośatrayāveṣṭanena pūrṇaṃ vyāpi cidānandaikaghanaṃ svarūpam apahastya parimitīkṛtāḥ, yena ekacaitanyātmāno'pi svagatakośatrayavicchedadaurātmyāt parasparaṃ bhinnāśca - iti, ghaṭapaṭādyākāśavat | itthaṃ māyīyakośakṛto viccheda eva jīvatayā vyavahriyate, na punaḥ parameśvare'navacchinnacidānandaikaghane jīvāḥ, puruṣāḥ, ātmānaḥ, aṇavaḥ - iti darśanāntaradṛṣṭaḥ kaścit vyavahāraḥ | evam āṇavādikośāvacchinnā jīvā anādivicitrakarmamalavāsanādhivāsitanānādehā nānāśayā nānāpuṇya - papa - svarga - naraka - sukha - duḥkha - janma - maraṇādidvandvabhedabhājaśca santo na anyonyaṃ saṃkīryante, yathā nānādravyādhivāsitāni ghaṭādyavacchinnāni ghaṭākāśāni, - iti sūpapannam ekacinmātraparamārthā api svavicchedāt anyonyabhedajuṣaśca iti || 37 || itthaṃ jīvamaṇḍalagatā avasthāviśeṣā ye, --------------- page 85 ----------------- te kevalaṃ bhagavati upacaryante, na punaḥ tattvataḥ te'tra kecit - ityāha śānte śānta ivāyaṃ hṛṣṭe hṛṣṭo vimohavati mūḍhaḥ | tattvagaṇe sati bhagavān na punaḥ paramārthataḥ sa tathā || 38 || tattvagaṇe indriyavarge śānte uparate sati, tadgataḥ paramātmā śānto naṣṭa iva abhimanyate; evaṃ tasmin hṛṣṭe sāhlāde sati, sa tathaiva upacaryate; paraṃ tamomaye mūḍhe mohavān - iti, yathā sthāvarayonau, na punaḥ paramārthato vastuvṛttena sa parameśvaraḥ tathā tena prakāreṇa bhavati | sarvo hi jaḍabhāga utpādyaḥ saṃhāryo vā bhavati, na punaḥ nitye bhagavati bodhasvabhāve māyādikañcukagate vināśotpattī syātām, - iti bhagavan sadā samaḥ || 38 || samutpattikrameṇa āgatā bhrāntiḥ punaḥ jñaptikrameṇa sutarāṃ samunmūlitā bhavati, - ityatra svātmana eva svātantryam - ityāha, --------------- page 86 ----------------- yadanātmanyapi tadrūpā - vabhāsanaṃ tat purā nirākṛtya | ātmanyanātmarūpāṃ bhrāntiṃ vidalayati paramātmā || 39 || anātmani acetanalakṣaṇe dehādau, kṛśaḥ sthūlaśca asmi ityādi yat tadrūpāvabhāsanam anātmani ātmatayā parāmarśanaṃ, tat tasmin purā ādāveva nirākṛtya ahaṃ cidānandaikaghano'navacchinnasvabhāvaḥ svatantraśca iti akṛtrimāhantāsphuraṇayā kṛtrimadehādipramātṛtām apahṛtya, ātmaiva vigalitadehabandhaḥ paramātmatāṃ yātaḥ san ātmani asmin sphuradrūpe viśvapadārthe prakāśavapuṣi svāṅgakalpe'pi yā bhrāntiḥ dehādipramātṛtābhimānajanitā bhedaprathā, tāṃ vidalayati ahameva eko viśvātmanā --------------- page 87 ----------------- sphurāmi ityevaṃ cūrṇīkaroti | idamatra tātparyam, yāvat anātmani dehādau ātmābhimāno na galitaḥ, tāvat svātmaprathārūpe'pi jagati bhedaprathāmoho na vilīyate; ataśca anātmani ātmābhimānabhramavināśāt, ātmani anātmābhimānabhrāntiṃ paramātmaiva svātmamaheśvaro bhagavāneva vināśayati, na anyasya atra sāmarthyam || 39 || evaṃ bhrāntidvayāpasāraṇāt parameśvarībhūtasya yogino na kiṃcit kāryam avaśiṣyate - ityāha itthaṃ vibhramayugalaka - samūlavicchedane kṛtārthasya | kartavyāntarakalanā na jātu parayogino bhavati || 40 || itthaṃ kārikārthapratipāditaprakāreṇa bhrāntidvayasya prarohavidāraṇe kṛtārthasya svasvātantryasya --------------- page 88 ----------------- parijñapteḥ aśeṣasaṃkocavidalanāt kṛtaḥ prāptaḥ arthaḥ puruṣārthalābho yena, tasya prakṛṣṭayogayuktasya na kadācit kartavyāntarasya tīrthāṭana - kṣetraparigraha - dīkṣā - japa - dhyāna - vyākhyā - śravaṇādirūpasya kāryaśeṣasya kalanā manovyāpāro'pi na vidyate, ayameva paro dharmo yadyogenātmadarśanam | iti hi svātmayogasya prādhānyam; ataḥ tatprāptyā na anyatra pariśramaḥ pūrṇayoginaḥ | yaduktam yadā te mohakalilaṃ buddhirvyatitariṣyati | tadā gantāsi nirvedaṃ śrotavyasya śrutasya ca || (2 | 52) iti gītāsu || 40 || saṃprati pṛthivyādimāyāntasya bhedāvabhāsabhājo viśvasya bhedābhedamayaśāktabhūmikāveśena --------------- page 89 ----------------- pūrṇaprakāśānandaghanaśāṃbhavapadasamāpattyā bhedavilāyanena tadabhedamayatāprāptimabhidhāya, tataḥ śāṃbhavāt padāt saṃpūrṇasudhāmbhodhikalpāt mahāpravāhadeśīyaśāktaprasarollāsapramukhaṃ tattattaraṅgabhaṅgirūpatāmabhidadhat, svānubhavasiddhaṃ mahāmantravīryasāraṃ samastabhedavilāyanaparamādvayodayaṃ nara - śakti - śivasāmarasyātmakaṃ parasaṃviddhṛdayaṃ krameṇa unmīlayiṣyan, viśvasya āgamikāṇḍatrayātmatāsaṃkalanayuktyā ekīkāraṃ tāvadāha pṛthivī prakṛtirmāyā tritayamidaṃ vedyarūpatāpatitam | advaitabhāvanabalād bhavati hi sanmātrapariśeṣam || 41 || pārthiva - prākṛta - māyīyāṇḍātmakaṃ yat sthūla - sūkṣmapararūpaṃ trividhaṃ vedyarūpatāpatitaṃ jñānagocaratāṃ prāptaṃ --------------- page 90 ----------------- tattadrūpatayā jñānaṃ bahirantaḥ prakāśate | jñānādṛte nārthasattā jñānarūpaṃ tato jagat || nahi jñānādṛte bhāvāḥ kenacidviṣayīkṛtāḥ | jñānaṃ tadātmatāṃ yātametasmādavasīyate || iti śrīkālikākramoktanyāyena yad advaitabhāvanaṃ tadbalāt - tatprakarṣāt sanmātrapariśeṣaṃ prakāśamānatātmakasattāmātrātmakaṃ bhavati | hiḥ yasmādarthe || 41 || etadeva bhedasya avāstavatvapratipādanābhi prāyeṇa upapādayati raśanākuṇḍalakaṭakaṃ bhedatyāgena dṛśyate yathā hema | tadvadbhedatyāge sanmātraṃ sarvamābhāti || 42 || yathā kila sauvarṇaṃ raśanādyābharaṇaṃ suvarṇārthino raśanāviśeṣaparihāreṇa hemamātratayaiva ābhāti, hema - rajata - kāṃsya - tāmra - nāgādi tāvanmātrārthino loharūpatayā, tadvat sarvam idaṃ --------------- page 91 ----------------- tyaktahānādānādivikalpakalaṅkasya avikalpapratibhāsamātraniṣṭhasya yogino rūpādiṣu pariṇāmāt tatsiddhiḥ | iti bhaṭṭaśrīkallaṭoktanītyā bhedatyāge sati sanmātraṃ sattāmātrātmakam ābhāti || 42 || tadiyataḥ sarvasya saṃkocāvabhāsaparityāgāt āgamaprasiddhyā nararūpasya śāktarūpopārohaṃ mantrasaṃpradāyaṃ kaṭākṣayan abhidadhāti tadbrahma paraṃ śuddhaṃ śāntamabhedātmakaṃ samaṃ sakalam | amṛtaṃ satyaṃ śaktau viśrāmyati bhāsvarūpāyām || 43 || tat etat sattāmātrātmakaṃ sarvaṃ bṛhattvāt brahma | yadāhuḥ śrutyantavidaḥ sadevedaṃ somya agra āsīt | iti pūrṇatvāt param, heyopādeyabhāvāt śuddham, --------------- page 92 ----------------- pṛthaktvopaśamāt śāntam, ata eva abhedātmakam, prakarṣāpakarṣābhāvāt samam, pradeśo'pi brahmaṇaḥ sārvarūpyam - natikrāntaścāvikalpyaśca | iti sthityā sakalam, ata eva amṛtam avināśi, satyāsatyau tu yau bhāgau pratibhāvaṃ vyavasthitau | satyaṃ yattatra sā jātirasatyā vyaktayaḥ sthitāḥ || iti | yadādau ca yadante ca yanmadhye tasya satyatā | iti tatrabhavadbhartṛharinirūpitanītyā satyaṃ, tadeva sattāmātrātmakam etat sarvaṃ bhāsvarūpāyām icchā - jñāna - kriyārūpaśaktisāmarasyātmikāyāṃ parasyāṃ śaktau viśrāmyati saṃvinniṣṭhā viṣayavyavasthitiḥ | iti sthityā tanmayībhavati iti | atha ca śāntaṃ śakārasyānte yanmūrdhanyarūpaṃ, tataḥ paraṃ yat amṛtam amṛtabījātmakaṃ --------------- page 93 ----------------- brahma sanmātrātmakaṃ sādākhyapadasparśāt śuddham, ata eva aham idaṃ sarvam iti sarvasamarasīkaraṇāt samaṃ sakalaṃ ca, ataśca akhyāti galanāt satyam | yadādiṣṭaṃ bhagavatā tṛtīyaṃ brahma suśroṇi-----------------| iti śrītriṃśikāyām | tadidam amṛtībhāvāvamṛṣṭaṃ sadāśivapadopāruḍham etadviśvātmakaṃ brahma, prāguktāyāṃ śaktau viśrāmyati || 43 || kriyājñānecchāmukhena paraśaktau yanna viśrāmyati tat na kiṃcit - ityāha iṣyata iti vedyata iti saṃpādyata iti ca bhāsvarūpeṇa | aparāmṛṣṭaṃ yadapi tu nabhaḥ prasūnatvamabhyeti || 44 || yad vastu vastuvṛttena bahirvidyamānamapi, tadyadi icchājñānakriyāmukhena bhāsvareṇa etacchaktitrayasāmarasyātmakaparāśaktisphāramayena bodhena --------------- page 94 ----------------- na parāmṛṣṭaṃ tat pra8khyopākhyāvikalaṃ gaganapuṣpatulyam | anena ca sadvṛttyurdhvavartitriśūlātmakavṛttivīryaṃ sūcitam || 44 || etacchāktapadāveśamasya anuvadan śāṃbhavapadasamāpattyā tanmayībhāvamāvirbhāvayati śaktitriśūlaparigama - yogena samastamapi parameśe | śivanāmani paramārthe visṛjyate devadevena || 45 || taditthaṃ samastamapi etat sattāmātrarūpatvāt proktabrahmaparamārthaṃ, śaktitriśūlaparigamayogena nirṇītayuktyā parāśaktisamāpattikrameṇa, śivanāmani paramārthe anavacchinnacidāndaikaghane parameśvare svasmin svabhāve, visṛjyate - antarmukhavimarśanaprakarṣāt tatsamāveśena __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [8 prakhyā jñānam, upākhyā abhivadanam, athavā svātmano jñānaviṣayībhāvaprāptīcchā prakhyā, parasya jñānaviṣayībhāvaprāpaṇecchā upākhyā, svātmaparāvabhāsaviṣayabhāvajigamiṣetyarthaḥ |] --------------- page 95 ----------------- tanmayībhāvamāpādyate, devānāṃ brahmādi sadāśivāntānāṃ, sarvaprakāśānām indriyāṇāṃ ca devena prabhuṇā paramaśivenaiva, nahi atra anyasya kasyacit kartṛtvaṃ ghaṭate, nāpi etadvyatirikto'nyaḥ kaścit pramātāsti, asyaiva ca bhagavataḥ tattadbhūmikādhirohiṇaḥ tattadrudra - kṣetrajñādipramātṛrūpatayā sphuraṇam, - iti devadevena iti yuktaiva uktiḥ | taditthaṃ visargavṛttirdarśitā || 45 || evaṃ iyatā bhedātmano nararūpasya jagato bhedābhedātmakaśāktapadādhyāroheṇa abhinnacidghanaśivasāmarasyāpattimupasaṃhāradṛśā pradarśya, idānīṃ cidekaghanaḥ śiva eva śaktirūpatayā ullāsya narātmakaviśvarūpatayā sphurati, na tu śivavyatiriktaṃ śaktinarayoḥ kimapi rūpaṃ, śiva eva tu itthaṃ nijarasāśyānatayā sphurati, - iti prasarayuktiṃ mahāmantrasphāramayīṃ darśayati --------------- page 96 ----------------- punarapi ca pañcaśakti - prasaraṇakrameṇa bahirapi tat | aṇḍatrayaṃ vicitraṃ sṛṣṭaṃ bahirātmalābhena || 46 || cidānandecchājñānakriyākhyaśaktipañcakasāmarasyātmā yaḥ paramaśivaḥ, tena cidādiśaktiprādhānyaprathanātmakaśiva - śakti - sadāśiveśvara - śuddhavidyākhyabhūmikonmīlanayuktyā tat aṇḍatrayaṃ vicitram iti tattadbhuvanādirūpaṃ sṛṣṭaṃ bahirātmalābhena iti bāhyābhāsātmatayā svātmanaḥ pradarśanena | punarapi ityanena etat darśayati - yat paramaśiva eva svatantraḥ sadā svabhittau viśvaprapañcollāsanavilāpanakrīḍāṃ svātmānatiriktāmapi atiriktāmiva ādarśayan evamitthaṃ sthito, na tu tadvyatiriktaṃ kimapi asti iti || 46 || itthaṃ viśvollāsanavilāyanakrīḍāśīlo bhagavān --------------- page 97 ----------------- yaḥ śivaḥ iti vyapadiśyate, sa katamaḥ kutra tiṣṭhati, katamena vā pramāṇena prasiddhaḥ? - ityāśaṅkya sarveṣāṃ svātmaiva śivaḥ sarvatra ādisiddhatayā sphuran sargādīn vidadhāti, - ityasmacchabdavācakaiḥ śabdaiḥ pratipādayati iti śakticakrayantraṃ krīḍāyogena vāhayandevaḥ | ahameva śuddharūpaḥ śaktimahācakranāyakapadasthaḥ || 47 || mayyeva bhāti viśvaṃ darpaṇa iva nirmale ghaṭādīni | mattaḥ prasarati sarvaṃ svapnavicitratvamiva suptāt || 48 || ahameva viśvarūpaḥ karacaraṇādisvabhāva iva dehaḥ | sarvasminnahameva sphurāmi bhāveṣu bhāsvarūpamiva || 49 || --------------- page 98 ----------------- draṣṭā śrotā ghrātā dehendriyavarjito'pyakartāpi | siddhāntāgamatarkāṃ - ścitrānahameva racayāmi || 50 || iti - vyākhyātena prakāreṇa, cidādiśaktipañcakākṣipto'nanto yaḥ śaktisamūhaḥ, tadeva yantraṃ krīḍāyogena vāhayan araghaṭṭaghaṭīyantranyāyena sṛṣṭyādyunmajjananimajjanahelākrameṇa viparivartayan, ahameva iti, devaḥ sarvaprāṇinām aham iti, anāhato nādātmā parāhantācamatkārasāraḥ svātmaparāmarśaḥ, sa eva sarvasya anapahnavanīyo'yaṃ svātmaiva devaḥ krīḍanaśīlaḥ sphurati iti | anena svasvarūpaniṣṭha eva śivaḥ iti pratipāditam | tathā śuddharūpaḥ iti, kalpanātikrāntagocaraḥ | anyacca śaktīnāṃ karaṇadevatānāṃ viṣayāharaṇatyāgādivyavahārasvātantryadātṛ yat mahācakranāyakapadaṃ tatra tiṣṭhati tatsthaḥ | yataḥ karaṇaśaktīnāṃ caitanyaviśrāntiṃ --------------- page 99 ----------------- vinā svarūpasattā na vidyate, ataḥ śaktimantameva svarūpāsādanāya anavarataṃ bhajante, - ityanena sarvapramātṛhṛdayādhiṣṭhātṛtvāt bhagavato niyatabhuvanādhiṣṭhātṛtvaṃ parihṛtam | tathā yadidaṃ kiṃcit viśvatayābhimataṃ, tat sarvam ādarśapratibimbanyāyena mayyeva bhāti vyākhyātarūpāsmadarthaviśrāntameva avabhāsate, ahantāsārameva sphurati iti yāvat | tathā mattaḥ iti - pūrṇāt aham iti - rūpāt svātmanaḥ, sakalaṃ niḥśeṣamidaṃ viśvaṃ prasarati pramātrapekṣayā apahṛtatayā sphurati | katham?- ityāha svapnavicitratvamiva suptāt iti, yathā nidritāt pramātuḥ svapnāvasthāyāṃ bāhyapadārthābhāve'pi pura - prākāra - devagṛhādi nānāścaryaṃ svapnapadārthavaicitryam avidyādiparikalpitakāraṇāntarābhāvāt svasaṃvidupādānameva prasarati, tathaiva tīrthāntaraniyamitakāraṇāntarānupapatteḥ anavacchinnacidānandaikaghanāt aham iti - rūpādviśvam iti | tathā ahameva viśvarūpaḥ ityādi | --------------- page 100 ----------------- aham, ityeva yaḥ pūrṇaścaitanyaparāmarśaḥ, eṣa eva asmi nānādehādipramātṛtāsamāpanno viśvarūpaḥ, ā - gopālabālāṅganādiṣu antarabhedena sphuraṇāt viśvāni mamaiva rūpāṇi iti yāvat | ka iva,? karacaraṇādisvabhāvo deha iva, yathā sāmānyena sarveṣām eko dehaḥ karacaraṇādisvabhāvaḥ pratipramātṛ svālakṣaṇyena nānārūpaḥ, tathaiva ekaścaitanyalakṣaṇaḥ padārthaḥ sarvāvāsatvāt viśvarūpaḥ iti | tathā sarvasmin pramātṛpramāṇaprameyarūpe'smin ahameva sphurāmi sarvasya svātmānubhavitṛtvena prakāśanāt | kathaṃ? bhāveṣu bhāsvarūpamiva iti, yathā nānāvastuṣu bhāsvarūpam atiśayena dyotanaśīlaṃ vastu dedīpyate, tathaiva jaḍe'smin jagati ekaścidrūpo'ham iti | ataśca draṣṭā ityādi, - dehendriyavarjito'pi cinmūrtatvāt ahameva paśyāmi, śṛṇomi, jighrāmi, rasayāmi, spṛśāmi - iti sarvatra pūrṇāhantāviśrānteḥ kṛtakṛtyatā | dehendriyavargo hi paśyāmi --------------- page 101 ----------------- ityādi manyate, paraṃ svāpādyavasthāsu draṣṭṭatvādyabhāvāt; tasmāt dehendriyādivargasamullāsakaḥ tadvarjito'pi cidānandaikaghanaḥ sarvabhūtahṛdayāntaracārī puruṣa eva | tathā ca śrutiḥ apāṇipādo javano grahītā paśyatyacakṣuḥ sa śṛṇotyakarṇaḥ | sa vetti vedyaṃ na ca tasyāsti vettā tamāhuragryaṃ puruṣaṃ mahāntam || (śve. u. 3 | 19) iti | tathā akartāpi siddhāntāgama ityādi, svayamavidhātāpi deva - muni - manuṣyādyāśayāviṣṭaḥ saṃkṣepavistāravivakṣayā antaḥpratibhāsvarūpaḥ ahaṃ siddhāntādīn nānāścaryān karomi, na punaḥ jaḍānāṃ loṣṭasthānīyānāṃ dehendriyāṇāṃ tatkaraṇaṃ śakyam, - iti tattadvyavadhānena ahameva sarvapramāṇanirmātā iti | anena parāhantāsvarūpasya svātmamaheśvarasya sattāyāṃ na pramāṇopayoga upapadyate yupayujyate vā - ityuktaṃ syāt | evamanapahnavanīyaḥ aham ityevam anubhavitṛtayā --------------- page 102 ----------------- sarveṣāṃ svātmaiva śivaḥ sarvatra avasthitaḥ, sarvapramāṇeṣu ādisiddhaḥ iti || 47 || 48 || 49 || 50 || tadevaṃ vyākhyātena krameṇa sarvo mamāyaṃ vibhavaḥ iti dārḍhyena svātmānaṃ pratyavamṛśan parabrahmasvarūpo yogī bhavati ityāha itthaṃ dvaitavikalpe galite pravilaṅghya mohanīṃ māyām | salīle salilaṃ kṣīre kṣīramiva brahmaṇi layī syāt || 51 || anena prakāreṇa sarvāhaṃbhāvapariśīlanayuktyā dvaitavikalpe gilite - bhedaprathāyāṃ vilīnāyāṃ, mohanīṃ māyāṃ pravilaṅghya anātmani ātmābhimānarūpām akhyātiṃ bhedaprathāheum ahameva viśvātmā iti saṃkocāparaṇena samutsṛjya, jñānī brahmaṇi bṛṃhaṇātmake pūrṇe cidānandaikaghane svarūpe layī syāt saṃkocavilayād brahmatādātmyaṃ --------------- page 103 ----------------- yāyāt | kiṃ yathā ? - ityāha salile ityādi | yathā salalilam uddhṛtaṃ nānāghaṭādibhiḥ jalaṃ, kṣīraṃ vā, vividhaśāvaleya - bāhuleyādyanekagosahasrasaṃbhinnaṃ punarapi ghaṭaśāvaleyādikṛtabhedasaṃkocaparikṣayāt salile salilaṃ praviṣṭam kṣīre kṣīraṃ vā - ityekameva tadvastu, na tatra bhedaḥ sphurati, tathaiva dehaprāṇapuryaṣṭakaśūnyātmakapratyavamarśabhaṅgāt brahmaiva saṃpadyate | yathāha bhaṭṭadivākaravatsaḥ jāte dehapratyayadvīpabhaṅge prāptaikadhye nirmale bodhasindhau | avyāvartya tvindriyagrāmamanta - rviśvātmā tvaṃ nitya eko'vabhāsi || iti kakṣyāstotre || 51 || evaṃ brahmasattāmadhirūḍhasya yogino dvandvābhibhavo'pi brahmamaya eva na svarūpavipralopāya pragalbhate - ityāha --------------- page 104 ----------------- itthaṃ tattvasamūhe bhāvanayā śivamayatvamabhiyāte | kaḥ śokaḥ ko mohaḥ sarvaṃ brahmāvalokayataḥ || 52 || evaṃ nirṇītena prakāreṇa galitakañcukabandhasya yoginaḥ tattvasamūhe bhūtaviṣayendriyavrāte bhāvanayā sarvamidamekā svasaṃvit - iti dṛḍhapratipattyā śivamayatvaṃ prāpte - paramādvayarūpatāṃ yāte, śokamohopalakṣitā dvandvābhibhavāḥ sarvam idaṃ tattvavrātaṃ brahma paśyato'sya na kecanaiva te, brahmamayatvāt sarve svarūparūpā - iti na khedāya prabhavanti || 52 || nanu paramādvayarūpasyāpi jñānino'vaśyaṃ sthite śarīre'pi taddhetukaśubhāśubhakarmaphalasaṃcayaḥ kimiti na syāt? - iti pariharati --------------- page 105 ----------------- karmaphalaṃ śubhamaśubhaṃ mithyājñānena saṃgamādeva | viṣamo hi saṅgadoṣa - staskarayogo'pyataskarasyeva || 53 || aśvamedha - brahmahananādirūpapuṇyāpuṇyakarmaphalapracayasaṃ- cayo'pi mithyājñānena saṃgamādeva prādurbhavati, ahaṃ śarīrī, idam aśvamedhādi mama upāyatayā astu - iti yadanātmani ātmābhimānapūrvam ātmani anātmābhimānalakṣaṇaṃ vaiparītyena jñānaṃ, tena yo'bhiṣvaṅgaḥ, tasmādeva paśoḥ śubhāśubhakarmaphalasaṃcayo, yena anavaratādhivāsitaḥ saṃsārakleśabhājanaṃ bhavati | nanu brahmātmakasyāpi pramātuḥ kimiti etāvatā paśutvamāyāti? - ityatra arthāntaramupakṣipati viṣamo hi ityādi | yasmāt saṅgadoṣaḥ sarvathā aviṣahyaḥ, yathā asādhuyogo'tyantasādhorapi --------------- page 106 ----------------- svagatadoṣasamarpaṇaṃ kurute, tathaiva śuddhasyāpi pramātuḥ akhyātijanito mohayogaḥ paśutvamāpādya śubhāśubhakarmasaṃbandhaṃ dadāti || 53 || janmamaraṇādyapi na brahmarūpasya yoginaḥ, api tu māyāpramātṝṇāmeva - ityāha lokavyavahārakṛtāṃ ya ihāvidyāmupāsate mūḍhāḥ | te yānti janmamṛtyū dharmādharmārgalābaddhāḥ || 54 || ye pramātāro dehātmamānino bhūtvā phalakāmanākaluṣitā lokācārarūpāṃ puṇyāpuṇyamayīm avidyāṃ bhedaprathārūpāṃ māyāṃ jagati svarganarakādi phalaprāptyupāyatvena sevante, te mūḍhāḥ ajñāḥ puṇyāpuṇyanigaḍabaddhāḥ tatphalopabhogāya punaḥ punaḥ jāyante mriyante ca, - ityanavaratasaṃsārakleśabhājo bhavanti, na punaḥ prakṣīṇamohāvaraṇo vigalitadharmādharmabandho brahmasvabhāvo yogī jāyate --------------- page 107 ----------------- mriyate vā - iti || 54 || evamavidyopārjitānyapi karmāṇi jñānāvirbhāvādeva kṣīyante, na anyathā - ityāha ajñānakālanicitaṃ dharmādharmātmakaṃ tu karmāpi | cirasaṃcitamiva tūlaṃ naśyati vijñānadīptivaśāt || 55 || ajñānakāle kṛtrimapramātṛtābhimānāvasare puṇyāpuṇyarūpaṃ karma anuguṇaphalaprārthanayā yat nicitaṃ svīkṛtaṃ, tat vijñānadīptivaśāt viśiṣṭajñānadīptivaśāt naśyati ahameva paraṃ brahma iti kṛtrimapramātṛtādāhasamarthaṃ vijñānaṃ, tasya yā paunaḥpunyena pratyavamarśanāt prabhā, tatsāmarthyāt tat adarśanaṃ yāti | kimiva? - ityāha cirasaṃcitaṃ tūlamiva yathā cirasaṃcitaṃ tūlaṃ haṃsaroma vahnipradīptivaśāt jhaṭityeva bhasmasāt yāti, tathaiva sarvaḥ karmaphalapracayo vijñānavahnisāmarthyāt --------------- page 108 ----------------- kṣaṇamadhye pralayamupagacchati - iti | gītāsu yathaidhāṃsi samiddho'gnirbhasmasātkurute'rjuna | jñānāgniḥ sarvakarmāṇi bhasmasātkurute tathā || (4 | 37) iti || 55 || na kevalaṃ prākkṛtaṃ karma jñānaprasādāt upalīyate, yāvat idānīntanamapi karma jñāneddhayā dṛṣṭyā na phalopabhogāya paryavasyati - ityāha jñānaprāptau kṛtamapi na phalāya tato'sya janma katham | gatajanmabandhayogo bhāti śivārkaḥ svadīdhitibhiḥ || 56 || ātmamaheśvarapratyavamarśaprarūḍhau kṛtamapi śubhāśubhādikaṃ karma kṛtrimapramātṛtābhimānābhāvāt na anuguṇaphaladānāya pragalbhate, - iti karmaphalābhāvāt tadupabhogayogyasya janmanaḥ --------------- page 109 ----------------- kena prakāreṇa sattā syāt, na bhavet yoginaḥ punarjanma - ityarthaḥ | nanu sa piṇḍapātāt punarna jāyate cet, tarhi kīdṛśaḥ syāt? - ityāha gatajanma ityādi | gato janmarūpasya bandhasya yogaḥ saṃbandho yasya sa evam - iti, prakṣīṇamohāvaraṇaḥ svadīdhitibhiḥ cinmarīcinicayaiḥ sa śivarūpo'rko bhāti sphurati, na punaḥ tīrthāntaraparikalpito'sya mokṣaḥ9 - kutracit prāptiḥ, - iti kevalaṃ māyādikañcukakṛtasaṃkocavināśāt svaśaktivikasvaratām āpadyate - iti || 56 || atraiva yuktimāha tuṣa - kambuka - kiṃśāruka - muktaṃ bījaṃ yathāṅkuraṃ kurute | naiva tathāṇavamāyā - karmavimukto bhavāṅkuraṃ hyātmā || 57 || __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [9 mīmāṃsakānāṃ svargādilokāvāptereva mokṣasyābhimananāditi bhāvaḥ |] --------------- page 110 ----------------- yathā kiṃśārukatuṣakambukebhyaḥ pṛthakkṛtaṃ śālibījaṃ bījasvabhāvakiṃśārukādisāmagryabhāvāt kṣitijalātapamadhyavartyapi naiva aṅkurajananalakṣaṇakārye heturbhavati, tathaiva kambukasthānīyena āṇavena malena, tuṣasthānīyena māyāmalena, kiṃśārukasthānīyena kārmamalena ca muktaḥ pṛthagbhūtaḥ ātmā caitanyaṃ malatrayarūpasāmagryabhāvāt na punaḥ bhavāṅkuraṃ saṃsāraprarohaṃ vidadhāti, kevalaṃ viśvagatanānāpadārthasārthaprādurbhāvavināśavaicitryaṃ svātmani parāmṛśan maheśvara eva bhavati || 57 || evaṃ jñānāgnidagdhakañcukabījasya jñānino na kiṃcit śaṅkāsthānaṃ heyopādeyaṃ vā - iti ata āha ātmajño na kutaścana bibheti sarvaṃ hi tasya nijarūpam | naiva ca śocati yasmāt paramārthe nāśitā nāsti || 58 || --------------- page 111 ----------------- yaḥ ātmajñaḥ svātmamaheśvarasvātantryavit, sa na kutaścana bibheti na sa kasmādapi rājñaḥ śatroḥ prāṇibhyo vā bhayamādatte | kuta etat? - ityāha sarvaṃ hi tasya nijarūpam iti , yataḥ tasya svātmamaheśvarādvayavedinaḥ sarvaṃ padārthajātamidaṃ viśvaṃ nijasya svātmano mahāprakāśaikavapuṣa eva rūpam ākāraḥ, sarvatra prakāśānugamāt, - iti prakāśa eva svātantryāt svaparātmanā prakāśate; ata eva bhayasthānaṃ loke yat kiṃcit pratibhāti tat tasya tathiva svāṅgakalpameva kathaṃ bhayajanakaṃ syāt; yaduta svātmano vyatiriktaḥ padārtho bhayaheturbhavet, kaḥ punaḥ sarvataḥ paripūrṇasya avadhibhūto bhinno yamādirasti, yasmāt jñānī apahastitadehātmamānitvo'pi bibhiyāt, - iti sarvatra --------------- page 112 ----------------- nijarūpopalabdheḥ saṃsārasthito'pi ekako vigalitasvaparavibhāgatayā niḥśaṅkaṃ vicaratyeva | yathoktaṃ parameṣṭhipādaiḥ yo'vikalpamidamarthamaṇḍalaṃ paśyatīśa nikhilaṃ bhavadvapuḥ | svātmamātraparipūrite jaga - tyasya nityasukhinaḥ kuto bhayam || (utpalastotrāvalyāṃ 13 sto. 16 ślo. iti | granthakāro'pi ekako'hamiti saṃsṛtau jana - strāsasāhasarasena khidyate | ekako'hamiti ko'paro'sti me itthamasmi gatabhīrvyavasthitaḥ || iti | anyacca naiva ca śocati ityādi | nāpi ātmajñaḥ śocati yathā - dhanadārādikaṃ mama naṣṭaṃ, rikto'smi, vyādhinākrānto'haṃ mriye vā - ityādi, yato vyākhyātena krameṇa paramārthe tāttvike vastuni caitanyarūpe antarmukhe pramātṛmātre --------------- page 113 ----------------- nāśitā kṣayadharmitvaṃ na vidyate | sarvaṃ hi abhimānasāraṃ kāryatvena pratibhāsamānam idantāvacchinnam utpadyate kṣīyate ca, na punaḥ saṃvinmayasya ātmano'hantāsārasya akṛtrimasya svatantrasya, - krāyonmukhaprayatnānupalabdheḥ | na ca etāvatā svarūpavipralopaḥ syāt - iti vimṛśato yogino dehasthasyāpi tadghe?tukaḥ śokādyāvirbhāvaḥ svarūpācchādakatvena na bhavet iti || 58 || nāpi svātmamaheśvarasvarūpapariśīlanadārḍhyāt asya jñāninaścetasi apūrṇatvādidoṣaḥ syāt - iti pratipādayati atigūḍhahṛdayagañja - prarūḍhaparamārtharatnasaṃcayataḥ | ahameveti maheśvara - bhāve kā durgatiḥ kasya || 59 || atigūḍham atiśayena guptaṃ hṛdayameva gañjaṃ sarvaparamārthasvasvarūpaviśrāntisthānasvabhāvaṃ --------------- page 114 ----------------- bhāṇḍāgāraṃ, tatra yo'titīvratamasamāśvāsaprarūḍhaḥ paramārthaḥ sadgurupadiṣṭaḥ svātmajñāna satattvaḥ sa eva sarvavibhūtihetutvāt ratnasaṃcaya iva ratnasaṃcayaḥ tena hetunā, ahameveti sarvamidam asmi - iti yaḥ āvirbhūtaḥ pūrṇaḥ parāhantāviśrāntilakṣaṇo maheśvarabhāvaḥ śarīriṇo'pi svātmaprakāśasvātantryaṃ, tasmin sthite sati kā nāma varākī durgatiḥ daridrabhāvaḥ, tadupalakṣito vā kaścit kṛtrimo vibhūtyādyatiśayaḥ syāt | ābhāsasārā hi sarve padārthā yadaiva ābhāsante, tadaiva yoginaḥ svātmakalpāḥ santaḥ katham utkarṣāpakarṣādau pragalbhante - iti na kiṃcit daurgatyādikaṃ bhavet | kasya vā, iti ko vā asyā durgateḥ samāśrayaḥ, dehādyātmābhimānino hi asyā durgateḥ samāśrayā bhavantu, yataste vyatiriktasya eṣaṇīyasya prāptyā īśvarāḥ, --------------- page 115 ----------------- tadapahārādriktāḥ - iti | yaḥ punaḥ akṛtrimāhantāpratyavamarśaparamārtho jñānī sarvamasmi iti avyatiriktena eṣaṇīyena maheśvaraḥ, sa kathaṃ vyatiriktaprāptyaprāptyabhāvāt daurgatyāderbhājanaṃ syāt?, ata eva gañjaśabdasya ratnasaṃcayaśabdasya īśvaraśabdasya ca hṛdayaprarūḍhaparamārtho mahān, - iti akṛtrimārthavācakāni viśeṣaṇāni upapāditāni || 59 || idānīṃ mokṣasvarūpamāha mokṣasya naiva kiṃcid dhāmāsti na cāpi gamanamanyatra | ajñānagranthibhidā svaśaktyabhivyaktatā mokṣaḥ || 60 || mokṣasya parāhantācamatkārasārasya kaivalyasya --------------- page 116 ----------------- dhāma vyatiriktaṃ sthānaṃ na vidyata eva, deśakālākārāvacchedābhāvāt; ata eva na cāpi anyatra kutracit vyatirikte gamanaṃ layo mokṣaḥ, yathā bhedavādināṃ matena utkrāntyā ca krādhārādibhedanāt ūrdhvaṃ dvādaśānte layaḥ - eṣaiva muktiḥ - iti | yaduktam vyāpinyāṃ śivasattāyāmutkrāntyā kiṃ prayojanam | avyāpinī pare tattve hyutkrāntyā kiṃ prayojanam || iti | evaṃ - vidhā api anye tīrthāntaraparikalpitā bahavo mokṣabhedāḥ santi, te pratanyamānā granthagauravabhayam ānayanti, - iti neha pratanyante - iti sarvatra dvaitamalasya saṃbhavāt amokṣe mokṣalipsā mokṣābhāsa eva | kiṃ punaḥ mokṣalakṣaṇam? - ityāha ajñāna ityādi | ajñānam akhyātijanitaḥ ātmani anātmābhimānapūrvo'nātmani dehādau ātmābhimānalakṣaṇo mohaḥ, sa eva pūrṇasvarūpasaṃkocadāyitvāt granthiriva granthiḥ svasvātantryalakṣaṇasya nijasya vyāpitvādeḥ --------------- page 117 ----------------- dehādyabhimānatayā bandhaḥ, tasya bhit bhedanaṃ nijapūrṇasvātmasvātantryapriśīlanadārḍhyāt dehādyabhimānalakṣaṇasya granthervidāraṇaṃ, tena hetunā svaśaktibhiḥ svātmasvātantryalakṣaṇaiḥ dharmaiḥ abhivyaktatā svātmaśaktivikasvaratā, eṣa eva niratiśayo mokṣaḥ iti | ayamāśayaḥ - yathā sahajanityavyāpakatvādidharmayuktam ākāśamapi ghaṭādibhittibandhasaṃkucitam, tata eva tadeva avyāpakatvādidharmayuktaṃ ghaṭākāśam - ityucyate ākāśādbhinnamiva prathate, punarapi ghaṭādibhittikṛtasaṃkocabhaṅgāt tadeva ghaṭādyākāśaṃ tadaiva vyāpakatvādidharmayuktaṃ syāt, na punaḥ tasya ghaṭādibhaṅgāt nūtanaḥ kaściddharmāvirbhāva āyāti - iti | tathaiva dehādyabhimānakṛtasaṃkocasaṃkucitaṃ caitanyaṃ baddhamiva - ityucyate, tadeva punaḥ svasvarūpajñānābhivyakteḥ dehādipramātṛtābandhasaṃkṣayāt svaśaktivivekavikasvaraṃ --------------- page 118 ----------------- muktamiva, - iti abhimānamātrasārau parimitapramātrapekṣayā bandhamaukṣau, na punaḥ paramārthe saṃvittattve evaṃ kiṃcit saṃbhavati - iti | tasmāt muktau nūtanaṃ na kiṃcit sādhyate, nijameva svarūpaṃ prathate | etadeva viṣṇudharmeṣvapi uktam yathodapānakaraṇātkriyate na jalāmbaram | sadeva nīyate vyaktimasataḥ saṃbhavaḥ kutaḥ || bhinne dṛtau yathā vāyurnaivānyaḥ saha vāyunā | kṣīṇapuṇyāghabandhastu tathātmā brahmaṇā saha || iti || 60 || evaṃ prakṣīṇājñānabandho jñānī parānugrahārthaṃ śarīramapi dhārayan muktaḥ - iti āvedayati bhinnājñānagranthi - rgatasaṃdehaḥ parākṛtabhrāntiḥ | prakṣīṇapuṇyāpāpo vigrahayoge'pyasau muktaḥ || 61 || śarīrasaṃbandhe'pi svātmajñānavit śarīrādyabhimānābhāvāt --------------- page 119 ----------------- jīvannapi mukto vikasvaraśaktirbhavet | nanu vigrahayoga eva bandhaḥ, kathaṃ tatsaṃbandhe'pi asau muktaḥ syāt ? - ityāha bhinna ityādi | bhinno vidāritaḥ ajñānarūpo granthiḥ apūrṇatvakhyātisamuttho dehādyabhimānarūpo bandho yena sa evaṃ | tathā gatasaṃdehaḥ iti ata eva naṣṭasaṃśayaḥ | parākṛtā nyakkṛtā paramādvayajñānalābhāt bhrāntiḥ dvayarūpo bhramo yena sa tathā - iti | evaṃ pariśīlanena prakṣīṇāni puṇyāpuṇyāni vigalitasaṃskārāṇi dehātmamānitvābhāvāt dharmādharmāṇi yasya sa evaṃ - vidhaḥ, - iti | anena ajñānameva bandhaḥ iti pratipāditam | tacca vigrahayoge'pi yasya prakṣīṇaṃ sa tadaiva jīvanneva mukto, na punaḥ śarīrayogo bandhaḥ, tadapagamo muktiḥ - iti, kiṃ tu dehapātāt pūrṇo mokṣa iti || 61 || jīvanmuktasya karmahetau śarīre sthite'pi śarīrayātrāmātrārthaṃ jñāneddhaṃ kurvāṇasya karma na --------------- page 120 ----------------- phalāya tasya bhavati - ityatra upapattimāha agnyabhidagdhaṃ bījaṃ yathā prarohāsamarthatāmeti | jñānāgnidagdhamevaṃ karma na janmapradaṃ bhavati || 62 || vahninirbhṛṣṭaṃ śālibījaṃ kṣitisalilātapamadhyavartyapi sāmagrīvaikalyāt yathā aṅkurādijanane aśaktatāṃ yāti, tathaiva jñānāgninā dagdhaṃ paramādvayabodhadīptyā pluṣṭaṃ karma yathā ahameva itthaṃ viśvātmanā sphurāmi - ityevaṃ - rūpeṇa dehādyātmamānitvahāneḥ heyopādeyabuddhiparityāgena yat kiṃcit śubhāśubhaṃ karma kriyamāṇaṃ tat dagdhavīryaṃ na punaḥ jñāninaḥ piṇḍapātādanantaraṃ janmaphalapradaṃ bhavati dehanirmāṇahetuḥ saṃpadyate dagdhaṃ bījamivāṅkure | tasmāt na sarvāhaṃbhāvarūpāyāḥ --------------- page 121 ----------------- citiśakteḥ aphalābhisaṃdhānatayā kṛtaṃ karma bhūyo janma dātuṃ prabhavati iti || 62 || evaṃ punarvikasvarāpi citiśaktiḥ kathaṃkāraṃ dehavatī syāt? - ityāha parimitabuddhitvena hi karmocitabhāvidehabhāvanayā | saṃkucitā citiretad - dehadhvaṃse tathā bhavati || 63 || yasmāt parimitabuddhitvena akhyātijanitena dehādyabhimānavāsanāpūrvakakāmanākāluṣyaniścayena yat kṛtaṃ karma yathā aham aśvamedhena yakṣye, iha amutra ca sukhī bhūyāsam, mā kadācana duḥkhyahaṃ bhūyāsam, amunā karmaṇā vā aindraṃ --------------- page 122 ----------------- padaṃ pāpnuyām ityevaṃ - vāsanāviśiṣṭasya kartuḥ evamanuguṇaṃ karma, tasya manovāsanālabdhaprarūḍheḥ karmaṇaḥ ucitaḥ tadanuguṇaphalabhoktṛtāyogyaḥ asau bhāvī dehaḥ prārabdhakarmaphalabhoktṛśarīrādhikāraparikṣayāt yat uttaratra bhaviṣyaccharīraṃ, tasya yā bhāvanā amunā aśvamedhādikarmaṇā sāmrājyādi āpnuyām iti abhimatakarmaphalavāsanādhirūḍhiḥ, tayā karmocitabhāvidehabhāvanayā iyaṃ sarvataḥ pūrṇāpi citiśaktiḥ āṇavamāyīyamalamūlena kārmamalena āghrātā saṃkucitā vyāpinyapi ghaṭākāśavat karmānuguṇaphalabhoktṛśarīravāsanāvacchedavatī saṃpannā satī etaddehadhvaṃse tathā bhavati iti | etasya prārabdhasya karmaphalasya yo bhoktā dehaḥ tasya bhogaparikṣayāt yo dhvaṃso mṛtiḥ tasmin dehadhvaṃse sati sā citiḥ udbhūtakarmavāsanā tathā bhavati yena āśayena pūrvakarmaphalam upārjitaṃ tatkarmaphalabhoktā yo dehaḥ tadvatī saṃpadyate, yadvaśāt --------------- page 123 ----------------- citirapi svarganarakādibhogabhājanaṃ syāt | tasmāt śarīrībhūtvā parimitaphalalaulyāt yat kṛtaṃ karma tat phalabhoktṛ janma dātum avaśyaṃ prabhavati | yat punaḥ aśarīrībhūtvā sarvaṃ brahmāsmi iti saṃvidrūpatayā kṛtaṃ, tat vāsanāprarohānāsādanāt kathaṃ vyāpinyāḥ citiśakteḥ janmane syāt ? - iti tātparyārthaḥ || 63 || evam anātmatayā samucitaṃ karma saṃsaraṇāya pramātuḥ bhavati - iti cet, tarhi ātmasvarūpaṃ vaktavyaṃ yena saṃsārī na syāt - iti pratipāditamapi śiṣyajanahṛdayaṅgamīkartuṃ punaḥ kathayati yadi punaramalaṃ bodhaṃ sarvasamuttīrṇaboddhṛkartṛmayam | vitatamanastamitodita - bhārūpaṃ satyasaṃkalpam || 64 || --------------- page 124 ----------------- dikkālakalanavikalaṃ dhruvamavyayamīśvaraṃ suparipūrṇam | bahutaraśaktivrāta - pralayodayaviracanaikakartāram || 65 || sṛṣṭyādividhisuvedhasa - mātmānaṃ śivamayaṃ vibuddhyeta | kathamiva saṃsārī syād vitatasya kutaḥ kva vā saraṇam || 66 || yadi punaḥ paraśaktipātaviddhahṛdayaḥ pramātā dehādipramātṛtābhimānam adhaspadīkṛtya svātmānaṃ śivamayaṃ vibuddhyeta cidānandaikaghanaṃ vijānīyāt, sa parijñātasvātmamaheśvarabhāvaḥ kathamiva kena prakāreṇa saṃsārī saṃsaraṇaśīlo bhavet ?, na syāt - iti yāvat, yataḥ cidacidrūpapuryaṣṭakātmā --------------- page 125 ----------------- kārmamalasaṃbandhena saṃsarati; yaḥ punaḥ cidekamūrtiḥ śivamayaḥ prakṣīṇāṇavādimalakañcukaḥ sa kathaṃ saṃsārī? - iti tātparyam | nanu cidekamūrtiḥ syāt saṃsārī ca bhavet - iti kiṃ duṣyeta,? - ityevamāśaṅkyāha vitata ityādi | vitatasya anavacchinnadeśakālākārasya pramātuḥ dehādyabhimānapūrvasvakṛtavāsanāparikṣayāt pūrṇasya tasya kutaḥ saraṇam sarvavyāpitvāt, tadati riktaṃ kimasti yadvastu apekṣya tato viśliṣṭo'nyatra bhinne saṃsaraṇaṃ gamanaṃ kuryāt? ; yato dehādipramātṛtābhimānāvacchinnasya kila apādānādhikaraṇādikārakasaṃbhavaḥ; yaḥ punaḥ cidekaghano brahmabhūto'navacchinnadeśakālaḥ pramātā tasya saṃsaraṇe vācoyuktirapi na bhavediti | kīdṛśaṃ śivarūpam ātmānaṃ vibuddhyeta? - ityāha amalaṃ --------------- page 126 ----------------- bodham ityādi | apagata āṇavādimalapracayo yasya tam, ata eva vaimalyāt bodhaṃ śuddhacaitanyam | tathā sarvasamuttīrṇaṃ niratiśayaṃ jñānakriyā svātantryaṃ prakṛtaṃ yasya - iti tam, vitataṃ deśādikṛtavicchedābhāvāt vyāpinam | tathā avidyamāne astodite pralayodayau yasyāḥ bhāso bodhadīpteḥ saiva rūpaṃ deho yasya tam | anyacca satyāḥ paramārthāḥ saṃkalpāḥ svecchāvihārā yasya, yadyat icchati tattathaiva bhavati - iti tamevaṃvidham | tathā dikkālākārakalanābhiḥ carcābhiḥ virahitaṃ vyāpitvanityatvadharmayogāt, ata eva dhruvaṃ kūṭastham, avyayam avināśinam | tathā īśvaraṃ svatantram | anyacca tathā suparipūrṇaṃ suṣṭhu nirākāṅkṣaṃ | tadanu bahutarāṇi prabhūtāni śabdarāśisamutthāni brāhmyādiśaktyadhiṣṭhitāni ghaṭapaṭādiśaktivrātāni teṣāṃ layotpattividhau svatantram | anyacca sṛṣṭyādividhisuvedhasam supravīṇaṃ vedhasaṃ vidhātāram - ityevamādiviśeṣaṇaiḥ --------------- page 127 ----------------- sarvataḥ paripūrṇaṃ svātmamaheśvaraṃ jānāno yatkiṃcidapi kurvāṇo, dagdhakarmabījo na punaḥ saṃsārabhāk, jīvannaiva vimukto bhavet - iti yāvat || 64 || 65 || 66 || evaṃ svātmapratyavamarśopapattyā jñāninā vigalitakarmaphalābhilāṣeṇa kṛtamapi karma na phalāya - iti āvedayan svānubhavasiddhaṃ lokadṛṣṭāntamāha iti yuktibhirapi siddhaṃ yatkarma jñānino na saphalaṃ tat | na mamedamapi tu tasye - ti dārḍhyato nahi phalaṃ loke || 67 || ahameva cidghanaḥ svatantraḥ sarvapramātrantaratamatvena sarvakarmakārī, nāhaṃ vā kartā, pārameśvarī --------------- page 128 ----------------- svātantryaśaktiḥ itthaṃ karoti - iti mama śuddhacaitanyarūpasya etāvatā kim āyātam? - iti yuktibhiḥ prākpratipāditasvarūpābhiḥ upapattibhirvyākhyātasvātmasvarūpavidaḥ pramātuḥ ubhayathā dehādyahaṃbhāvābhāvāt heyopādeyaśūnyatvena yat siddhaṃ karma niṣpannamapi kṛtaṃ na saphalaṃ na tat phalena yujyate, tasya ātmajñāninaḥ pratipāditavat ubhayathā kṛtrimatvābhāvāt kṛtamapi karma kutra phalena yogaṃ kuryāt?, dehādipramātṛtābhimānasvabhāvāśrayābhāvāt na kutracit, - iti yāvat | kṛtasya karmaṇo yā pramātuḥ phalābhimānarūḍhiḥ eṣa eva āśrayaḥ, jñāninastu abhimānābhāvāt svasmin rūpa eva prakṣīṇaṃ karma na phalena saṃbadhyate - iti | nanu abhimānādeva karma phalena yujyate - iti kutra yathā? - ityāha na mamedamapi ityādi | dṛṣṭam ca etat, na apūrvaṃ, yathā na mama idaṃ yajñādikaṃ karma api --------------- page 129 ----------------- tu tasya kasyāpi arthavato yajamānasya iti anayā buddhyā kṛtamapi yajñādikaṃ karma loke mūlyārthitayā phalābhimānābhāvāt na, yataḥ tat karma pāralaukikena phalena yuktaṃ kalpate | tathāhi - yajanti yājakāḥ, yajate yajamānaḥ iti nyāyena yajatām ṛtvijāṃ yajñakarma svayaṃ kṛtavatāmapi idam aśvamedhādikaṃ yajñakarma na asmākaṃ kiṃcit, api tu dīkṣitasya puṇyavataḥ, vayaṃ kila iha yajñakarmāṇi niyamita mūlyamātrārthinaḥ atra na kecanaiva, yajamānaḥ punaḥ amunā karmaṇā svargādiphalabhāgapi iti teṣāṃ karmaphalābhimānābhāvāt na svayaṃ kṛtamapi karma tadīyena svargādinā phalena yujyate; yajamānastu tatra yajñakarma svayam akurvāṇa ṛtviṅnirvartyakarmamukhaprekṣyapi mama idam aśvamedhādikaṃ yajñakarma, madīyena dhanena amī ṛtvijaḥ karmaṇi pravṛttāḥ iti mamaiva svargādiphalaṃ --------------- page 130 ----------------- dehapātāt avaśyaṃbhāvi, - iti akurvāṇasyāpi yathā samīhitakarmaphalābhimānadārḍhyāt tat tasya karma phalena yujyate | ata eva kartrabhiprāye kriyāphale iti dīkṣitāt kartuḥ yajate yajamānaḥ iti ātmanepadam, kartranabhiprāye tu parasmaipadaṃ yajanti yājakāḥ iti | iyān mahimā durlaṅghyo vikalpasvātantryasya - yat svayaṃ kṛtamapi karma phalābhimānābhāvāt tatphalena na yujyate, anyaiḥ kṛtamapi karma mama idam iti abhimānadārḍhyāt phalayuktaṃ syāt; tasmāt ṛtvigvyāpāravat kriyamāṇaṃ yoginā karma phalābhimānābhāvāt na tat saphalaṃ bhavet - iti || 67 || evaṃ sarvakarmasu heyopādeyakalpanākalaṅkaparityaktabuddhiḥ jñānī dīptaḥ syāt - ityāha (131) itthaṃ sakalavikalpān pratibuddho bhāvanāsamīraṇataḥ | ātmajyotiṣi dīpte juhvajjyotirmayo bhavati || 68 || itthaṃ vyākhyātena prakāreṇa yā bhāvanā ahameva caitanyamaheśvaraḥ sarvātmanā sarvadā evaṃ sphurāmi iti yā ātmani vimarśarūḍhiḥ, saiva śanaiḥ prasarantī samīraṇo vāyuriva, tena jñānī pratibuddho bhasmacchanno vāyunā pratibodhito vahniryathā sakalavikalpān paśurasmi karmabandhabaddho deharūpī, mama idaṃ putradārādi, amunā karmaṇā svargo nirayo vā bhaviṣyati ityādisarvāḥ kalpanāḥ ahameva idaṃ sarvam iti parāmarśaśeṣībhūtāḥ ātmajyotiṣi caitanyakṛśānau dīpte parāhantācamatkārasāre juhvat avikalpakasaṃvidrūpānupraveśena samarpayan sa jyotirmayo --------------- page 132 ----------------- bhavati dāhyavikalpendhanaparikṣayāt dāhakākāraḥ cidagnireva saṃpadyate, parapramātrekavapuḥ asau avaśiṣyate - iti yāvat || 68 || evaṃ vyākhyātena prakāreṇa yaḥ prakṛṣṭajñānayogābhyāsarataḥ sa śeṣavartanayā kathaṃ kālam ativāhayati - ityāha aśnan yadvā tadvā saṃvīto yena kenacicchāntaḥ | yatra kvacana nivāsī vimucyate sarvabhūtātmā || 69 || yat kiṃcit puraḥ patitam adanayogyaṃ padārtham aśnan camatkurvan, na punaḥ niyamena, idaṃ pavitram, idam apavitram, idaṃ kadannam, idaṃ miṣṭānnam iti heyopādeyakalpanāvirahāt --------------- page 133 ----------------- ayatnena āpatitaṃ yadapi tadapi samāharan | tathā saṃvīto yena ityādi kanthayā carmaṇā valkalena vā tūlapaṭādinā, divyātmavastraiḥ vā samācchāditaḥ, - iti ubhayathā utkarṣāpakarṣābhāvāt, śarīrācchādanārthakriyārthī bhūtvā nāpi kiṃcit dveṣṭi, nāpi stauti - iti | katham etat? yataḥ sa śāntaḥ sukhaduḥkhādivikalpanātikrāntaḥ - iti | tathā yatra kvacana nivāsī iti | yatra kvacana yādṛśe tādṛśe sthāne svapariśrayamātrārthī; na punaḥ tasya kṣetrāyatanatīrthādi pavitratvāt svīkāryaṃ bhavati, nāpi śmaśānaśvapacasadanādi apavitratvāt parihāryaṃ syāt, ayatnena yat yat sthānam āpatitam tat tat adhivasati, pavitrāpavitrakalpanākalaṅkavirahāt | vimucyate iti, evamapi śeṣavartanayā parānugrahārthapravṛttaḥ kālam ativāhayan vimucyate paramaśivībhavati | uktam ca --------------- page 134 ----------------- yena kenacidācchanno yena kenacidāśitaḥ | yatra kvacana śāyī yastaṃ devā brāhmaṇaṃ viduḥ || iti | mokṣadharmeṣvapi aniyataphalabhakṣyabhojyapeyaṃ vidhipariṇāmavibhaktadeśakālam | hṛdayasukhamasevitaṃ kadaryai - rvratamidamājagaraṃ śuciścarāmi || iti | katham evamapi kurvan jñānī svayaṃ mucyeta? - ityāha sarvabhūtātmā iti | yataḥ sajñānī sarvabhūtātmā, sarveṣāṃ bhūtānām ātmā sarvāṇi ca bhūtāni tasya ātmā - iti kṛtvā na kiṃcit bandhakatayā bhavati, sarvaṃ vimuktaye'sya saṃpadyate - iti || 69 || nāpi evaṃ - rūpasya nirabhimānasya yatkiṃcitkurvato'pi puṇyapāpasaṃbhavaḥ - ityāha --------------- page 135 ----------------- hayamedhaśatasahasrā - ṇyapi kurute brahmaghātalakṣāṇi | paramārthavinna puṇyai - rna ca pāpaiḥ spṛśyate vimalaḥ || 70 || ya evaṃ paramārthavit svātmamaheśvarasvabhāvasatattvajñaḥ, saḥ aśvamedha - rājasūyāptoryāmādiyajñān niḥsaṃkhyān phalakāmanābhimānavirahāt kartavyatāmātramidam ityevaṃ kṛtvā krīḍārthaṃ yadi kadācit vihitāni karmāṇi vidadhāti; athavā brahmahanana - surāpānastainyādīni pramādopanatāni mahāpātakāni avihitānyapi aśarīratayā ca - iti ubhayathā ahaṃ mama ityabhimānābhāvāt parameśvarecchaiva itthaṃ vijṛmbhate, mama kim āyātam iti buddhyā na puṇyaiḥ śubhaphalaiḥ nāpi pāpaiḥ aśubhaiḥ sa jñānī spṛśyate --------------- page 136 ----------------- malinīkriyate - iti | kathametat ? - ityāha vimalaḥ iti | yataḥ tasya vigatāḥ prakṣīṇā āṇava - māyīya - kārmamalāḥ saṃsaraṇahetavaḥ - iti | evaṃ malinasya hi pramātuḥ vicchinnadehādipramātṛtayā ātmātmīyābhimānabhāvo yena mama idaṃ karma śubham, idam aśubham iti abhimānadaurātmyāt puṇyapāpasaṃcayayogaḥ syāt; yasya karmaphalasaṃcayo mamatvaheturmalapracayo vigataḥ syāt tasya abhimānābhāvāt kathaṃ puṇyapāpasparśaḥ | yathā śrībhagavadgītāsu yasya nāhaṃkṛto bhāvo buddhiryasya na lipyate | hatvāpi sa imāṃllokānna hanti na nibadhyate || iti || 70 || evaṃ - vidhasya jñānino niyatacaryāṃ parāmṛśannāha madaharṣakopamanmatha - viṣādabhayalobhamohaparivarjī | niḥstotravaṣaṭkāro jaḍa iva vicaredavādamatiḥ || 71 || --------------- page 137 ----------------- mado dehapramātṛtābhimānaḥ, harṣaḥ alabdhasya lābhāt pramodaḥ, kopaḥ krodhaḥ, manmathaḥ saṃbhogābhilāṣaḥ, viṣādaḥ iṣṭaviyogāt mūḍhatvam, bhayaṃ śatroḥ siṃhavyāghrādervā daraḥ, lobhaḥ kārpaṇyaṃ, moho bhūteṣu ātmātmīyabhāvaḥ - iti etān dehasaṃskārapratyavamarśān madhye madhye samāyātānapi sarvaṃ brahmāsmi iti parivarjayati avikalpakasaṃvidrūpānupraveśena svātmapratyavamarśaśeṣībhūtān saṃpādayati | tathā nirgataḥ stotravaṣaṭkārebhyaḥ yaḥ sa, evaṃ stutyasya vyatiriktasya abhāvāt na tasya stotrādyupayogo, nāpi vaṣaḍādimantrasaṃśrayo, bhinnasya devatāviśeṣasya virahāt; kevalaṃ sa jaḍa iva vicaret avādamatiḥ iti | pūrṇatvāt ākāṅkṣāvirahāt ca unmatta iva itikartavyatārūpe śāstrīye karmaṇi pramāṇopapanne vā prameyasatattve pramātṛbhiḥ saha idam upapannam, idaṃ na iti vicārabahiṣkṛtabuddhiḥ, --------------- page 138 ----------------- nāpi svātmani upadeśam apekṣate, parān upadeṣṭuṃ vā prameyam upanyasyati , iti dāntaprāyo bhūtvā sarvaṃ brahma avalokayan krīḍārthaṃ viharedeva iti jaḍatvena nirūpitaḥ || 71 || evamapi parivarjyamānenāpi madādivargeṇa vayamiva jñānī sati śarīre, kimiva na spṛśyate - ityatra kāraṇamāha madaharṣaprabhṛtirayaṃ vargaḥ prabhavati vibhedasaṃmohāt | advaitātmavibodha - stena kathaṃ spṛśyatāṃ nāma || 72 || samanantarakārikāvyākhyāto madādivargo'yaṃ vibhedasaṃmohāt iti ātmātmīyarūpo yo vibhedasaṃmohaḥ apūrṇatvakhyātiḥ, tataḥ prabhavati paśupramātṛbhyo dvaitabhrāntyā heyopādeyatayā samutpadyate | yaḥ punaḥ sarvaṃ brahmāsmi iti paramādvayātmabodhaḥ --------------- page 139 ----------------- prakṛṣṭajñānī ākāśakalpaḥ sa tena madādivargeṇa kathaṃ nāma spṛśyatāṃ kena prakāreṇa ābilīkriyatāṃ; bhinnaṃ vastu bhinnasya hi kadācita svarūpam arpayatām, brahmabhūtatvena gṛhīto madādivargo brahmabhūtasya jñāninaḥ samānajāteḥ kathaṃ virodhāya syāt ? - iti || 72 || bāhyastavanahavanavargo'pi dvaitasamāśraya eva na tasya paritoṣāya alam - ityāha stutyaṃ vā hotavyaṃ nāsti vyatiriktamasya kiṃcana ca | stotrādinā sa tuṣyen muktastannirnamaskṛtivaṣaṭkaḥ || 73 || stutyaṃ kiṃciddevatārūpaṃ, hotavyaṃ vā kiṃcit jñānino'dvayabodharūpasya na vyatiriktaṃ --------------- page 140 ----------------- bhinnarūpaṃ vidyate, yat stūyate hūyate vā - iti | nāpi kartavyam ityevaṃ - rūpatayā ca stotrādinā sa ātmajñaḥ paritoṣaṃ yāti, abhedabodhasaṃbhogena hi nityānandamayatvāt kṛtrimam ānandaṃ na ādriyate; tasmāt nirgato namaskṛtivaṣaṭkebhyo yaḥ sa eva mukto vedānteṣu evaṃ - stutaḥ iti || 73 || naca tasya bhinnena devagṛheṇa upayogaḥ, svaśarīrameva ātmadevatādhiṣṭhānaṃ saṃvidāśrayo vā na anyaḥ kaścit, - iti no bhinnaṃ devagṛham asya - ityāha ṣaṭtriṃśattattvabhṛtaṃ vigraharacanāgavākṣaparipūrṇam | nijamanyadatha śarīraṃ ghaṭādi vā tasya devagṛham || 74 || --------------- page 141 ----------------- tasya jñānino nijaḥ parakīyo vā deha eva devatāveśma, svātmadevatāyāḥ bhogyādhāratvāt | bāhyastu mervādiprāsādaḥ tadā devagṛhībhavati yadā guruṇā śarīravyāptyā ṣaṭtriṃśattattvakalanarūpayā parikalpitaḥ syāt, tadgato bāhyo'pi devaḥ svātmavyāptyā cidghanatvena parigṛhītaḥ ceta tadā so'pi tatra devo bhavet, anyathā ubhayametat jaḍaṃ śilāśakalakalpameva kathaṃ bhaktān uddharet, mṛtān sāmīpyādi vā nayet ? - iti evaṃ mukhyayā vṛttyā śarīraṃ saṃvidāśrayatvāt devagṛham, tadgataḥ sarveṣāmapi svātmā devaḥ, - iti deha eva saṃprabuddhasya devagṛham | kīdṛśaṃ tat ? - ityāha ṣaṭtriṃśattattva iti | bāhyaṃ ṣaṭtriṃśattattvavyāptyā parikalpyate, paraṃ dehadevagṛhaṃ punaḥ sākṣāt ṣaṭtriṃśatā tattvaiḥ bhṛtaṃ poṣitam | bāhyadevagṛhe gavākṣaracanā bhavati, idaṃ tu vigraharacanāgavākṣaparipūrṇam iti, vigrahe śarīre racanā indriyadvāraparipāṭiḥ, saiva --------------- page 142 ----------------- tamorikalpanā tayā paripūrṇam akṣuṇṇam, - iti bāhyadevagṛhasadṛśam | na kevalaṃ śarīraṃ saṃvida āśrayaḥ - iti kṛtvā devagṛhaṃ, yāvat yatkiṃcidvā saṃvidadhiṣṭhitaṃ tatsarvaṃ tasya devagṛham - ityāha ghaṭādi vā iti | ghaṭādyupalakṣitaṃ viṣayapañcakam idaṃ bhogyarūpaṃ cakṣurādidvāreṇa saṃvidādhiṣṭhitam bhoktaiva bhogyabhāvena sadā sarvatra saṃsthitaḥ || (3 | 2) iti spandaśāstropadeśadṛśā saṃvinmayameva, jñānino bhūtaśarīravat ghaṭādi viśvaṃ bhāvaśarīram - iti kṛtvā tadapi abhinnaṃ svaśarīravat devagṛhaṃ devasya krīḍāvataḥ svatantrasya svātmamaheśvarasya gṛhaṃ bhogyādhiṣṭhānam - iti || 74 || bāhyadevagṛhe kila bhaktaḥ puṣpādyāharaṇapūrvaṃ devapūjāparo dṛṣṭaḥ, dehadevagṛhe punaḥ jñānī kiṃ kurvan adhitiṣṭhati? - ityāha --------------- page 143 ----------------- tatra ca paramātmamahā - bhairavaśivadevatāṃ svaśaktiyutām | ātmāmarśanavimala - dravyaiḥ paripūjayannāste || 75 || tasmin svadehadevagṛhe prakṛṣṭayogī, paramaḥ sarvātiśāyī yaḥ caitanyalakṣaṇaḥ ātmā sa eva niḥśeṣaśabdādiviṣayopabhogavilāyanapragalbhatvāt bhairavaḥ bharaṇa - ravaṇa - vamanasvabhāvaḥ, sa eva śivadevatā prakṛṣṭaśreyorūpo devaḥ, tāṃ paripūjayan āste anavarataṃ vakṣyamāṇena krameṇa tāṃ tarpayan parisphuret | nanu bāhyadevatā parivārayutā bhavati, etāṃ kiṃ parivārayutāṃ samarcayet ? - ityāha svaśaktiyutām iti | svāḥ caitanyaraśmirūpāḥ cinnirvṛtīcchājñānakriyāśaktīnāṃ vibhavātmikāḥ cakṣurādikaraṇaśaktayaḥ, --------------- page 144 ----------------- tābhiḥ yutāṃ samantāt āvṛtām | kaiḥ paripūjayan āste ? - ityāha ātmāmarśana ityādi | svātmaiva idaṃ sarvam iti yat āmarśanaṃ sarvapadārthānāṃ saṃvidrūpatayā pūrṇāhantāviśrānti lakṣaṇo yaḥ parāmarśaḥ, tena dvaitakāluṣyakalaṅkaparikṣayāt vimalāni yāni śabdādiviṣayapañcakarūpāṇi pūjārthaṃ dravyāṇi jāḍyāpagamena viśuddhāni taiḥ, ātmāmarśanavimaladravyaiḥ - iti | ayamāśayaḥ - jñānī heyopādeyabhedakalaṅkaparityāgena ayatnopanataṃ śabdādiviṣayapañcakaṃ śrotrādikaraṇadevībhiḥ samāhṛtya antaścamatkurvan svātmanā abhedam āpādayati, - ityevam anavarataṃ prativiṣayasvīkārakāle yo'ntarabhedena camatkāraḥ pūrṇāhantāsphuraṇam etadeva svātmadevatāpūjanam; ata eva śabdādayo viṣayāḥ pūjopakaraṇam - iti avadhānavatā viṣayagrahaṇakāle --------------- page 145 ----------------- pratikṣaṇaṃ svātmadevatāpūjakena bhāvyam, - iti rahasyavidaḥ | edadeva stutidvāreṇa rājānakarāmo dṛbdhavān yathā nityoddāmasamudyamāhṛtajagadbhāvopahārārpaṇe - vyāgrābhistava taijasīprabhṛtibhiryacchaktibhistarpyate | tanmāṃsāsravasāsthikūṭakalile kāye śmaśānālaye rūpaṃ daśarya bhairavaṃ bhavaniśāsaṃcāravīrasya me || iti || 75 || pūjānte tāvat agnihavanena bhāvyam, - iti jñāninaḥ kathaṃ tat ? - ityāha bahirantaraparikalpana - bhedamahābījanicayamarpayataḥ | tasyātidīptasaṃvi - jjvalane yatnādvinā bhavati homaḥ || 76 || tasya evaṃ - vidhasya svātmadevatāpūjakasya atidīpte parāhantācamatkārabhāsvare caitanyāgnau --------------- page 146 ----------------- yatnāt vinā tilājyendhanādisvīkārakadarthanāyā ṛte homo vahnitarpaṇaṃ saṃpadyate | kiṃ kurvataḥ ? - ityāha bahirantara ityādi | bahiḥ nīlādau prameye yat svaparapramātṛkalpanam, antargrāhye sukhādau ca yat saṃkalpanam , - ityevaṃ - rūpoyo bhedaḥ bāhyābāhyayoḥ pramātṛprameyayoḥ niścayasaṃkalpanābhimānavṛttisvabhāvaṃ nānātvam etadeva mahābījaṃ pramātṛprameyayoḥ tataḥ samutpatteḥ, tasya kalpanārūpasya bhedabījabhūtasya nicayo bhedasya ānantyāt rāśiḥ, tam arpayataḥ paramādvayadṛṣṭyā avikalpakasaṃvidrūpānupraveśena svātmavahnau juhvataḥ - iti | ayamāśayaḥ - parabrahmātmakasya yogino dehādipramātṛtābhimānābhāvāt yaḥ svarasasiddhaḥ svaparapramātṛprameyakalanaparikṣayaḥ sa eva akṛtrimo homaḥ | yathāha bhaṭṭaśrīvīravāmanakaḥ yatrendhanaṃ dvaitavanaṃ mṛtyureva mahāpaśuḥ | alaukikena yajñena tena nityaṃ yajāmahe || --------------- page 147 ----------------- iti || 76 || evaṃ - rūpasya yājakasya dhyānam āha dhyānamanastamitaṃ puna - reṣa hi bhagavān vicitrarūpāṇi | sṛjati tadeva dhyānaṃ saṃkalpālikhitasatyarūpatvam || 77 || niyatākāracintitasya ākārasya anyatra manovṛtteḥ gamanāt kṣayo'sti, idaṃ punaranastamitaṃ dhyānam, yasmāt eṣa bhagavān api anantaḥ svātmarūpo maheśvaraḥ kriyāśaktisvabhāvavikalpasvātantryeṇa yāni vicitrāṇi rūpāṇi sṛjati anavarataṃ nānāpadārthān vikalparūpān ākārān buddhidarpaṇe samullikhati, tadeva astodayavarjitam etasya dhyānaṃ cintanaṃ, na ato'nyat kiṃcit | itaratra tu devatāviśeṣe --------------- page 148 ----------------- nānāvaktrāṅgaparikalpanayā naiyatyaṃ syāt | sarvo manovyāpāraḥ parāśaktisphārapallavabhūtaḥ, - iti jānānasya anavacchinnam idaṃ sarvaṃ parameśvarībhūtam | tathā saṃkalpena manasā ālikhitaṃ saṃvidbhittau citrīkṛtaṃ satyarūpatvaṃ paramārthatā yasya dhyānasya tat | evaṃ yataḥ sarvam idaṃ prakāśamānaṃ vikalpollikhitaṃ manovyāpārarūpamapi prakāśānatiriktaṃ satyaṃ, sarvatra saṃvidanugamāt - iti | taduktaṃ śrīmatsvacchandaśāstre yatra yatra mano yāti tatra tatraiva dhārayet | calitvā kutra gantāsi sarvaṃ śivamayaṃ yataḥ || iti | tathā śaivopaniṣadi yatra yatra mano yāti bāhye vābhyantare priye | tatra tatra śivāvasthā vyāpakatvāt kva yāsyati || iti | tasmāt svarasoditam etat yogino --------------- page 149 ----------------- dhyānaṃ - iti || 77 || japaśca asya kīdṛśaḥ syāt ? - ityāha bhuvanāvalīṃ samastāṃ tattvakramakalpanāmathākṣagaṇam | antarbodhe pariva - rtayati yatso'sya japa uditaḥ || 78 || vakṣyamāṇena krameṇa yo viśvasya pratikṣaṇam abhedena parāhantāpratyavamarśaḥ so'yam asya japa uditaḥ akṛtrimatvena kathitaḥ | ko'sau ? - ityāha bhuvanāvalīṃ samastāṃ ṣaṭtriṃśattattvasamūhāntarvartinīṃ catvāriṃśaduttaraśatadvayasaṃkhyātāṃ prākārapaṅktiṃ niḥśeṣām, tathā tattvakramakalpanām iti tattvakramasya ātmavidyāśivākhyasya parikalpanāṃ paricchedam, athākṣagaṇam --------------- page 150 ----------------- iti antarbahiṣkaraṇarūpam indriyasamūhaṃ ca - iti antardhe madhyamaprāṇaśaktyakṣasūtrabhūtāyāṃ svasaṃvittau nādabindupravāhakrameṇa yat parivartayati araghaṭṭaghaṭīyantravat pratiprāṇavikṣepasṛṣṭisthitisaṃhārakrameṇa sarvametat svasaṃvittau paribhramayati, pratikṣaṇaṃ nādātmanā parāmṛśati - iti yāvat | sa eva pūrṇāhantāviśrāntilakṣaṇo'kṛtrimaḥ asya japaḥ | ayamāśayaḥ - japaḥ kila vācyarūpāyā devatāyā vācakasya mantrasya uccāraḥ, sa ca akṣamālayā prāṇaśaktivyāptikayā akṣaparivartanakrameṇa saṃkhyeyaḥ | paramādvayayoginastu svā prāṇaśaktistantubhūtā madhyamaprāṇe pravāhakrameṇa nadantī svarasoditā sarvākṣakroḍīkāreṇa sahajaiva akṣamālā ucyate; yataḥ sarvam idaṃ vācyaṃ ṣaṭtriṃśattattvātmakaṃ --------------- page 151 ----------------- viśvaṃ prāṇaśaktāveva pratiṣṭhitaṃ sat, pratiprāṇavikṣepam udayavyayakrameṇa parāsvabhāvā bhagavatī prāṇasvarūpam āśritya vimṛśantī pratiprāṇaspandam avadhānavato yogino japam akṛtrimaṃ sādhayati | atra japasaṃkhyā ekaviṃśatsahasrāṇi ṣaṭśatāni divāniśam | japo devyāḥ samuddiṣṭaḥ sulabho durlabho jaḍaiḥ || iti śaivopaniṣadi | śivasūtreṣu kathā japaḥ (3 u. 27 sū.) iti | evam eṣa vandyacaraṇānām avadhānavatāmeva gocaraḥ - iti || 78 || idaṃ vratam asya - ityāha sarvaṃ samayā dṛṣṭyā yatpaśyati yacca saṃvidaṃ manute | viśvaśmaśānaniratāṃ vigrahakhaṭvāṅgakalpanākalitām || 79 || --------------- page 152 ----------------- viśvarasāsavapūrṇaṃ nijakaragaṃ vedyakhaṇḍakakapālam | rasayati ca yattadetad vratamasya sudurlabhaṃ ca sulabhaṃ ca || 80 || evaṃ yat vakṣyamāṇam etadeva asya jñānino vratam svātmadevatāsamārādhanāya niyamaḥ kīdṛśam ? tadāha sudurlabhaṃ ca sulabhaṃ ca iti | suṣṭhu kṛtvā duḥkhena akhyātiparikṣayāt anyopāyaparihārarūpeṇa parameśvarānugraheṇa labhyate, - ityataḥ sudurlabhaḥ; tathā sukhena bāhyāsthibhasmādyābharaṇāhāraniyamādisvīkārakadarthanāṃ ca vinā labhyate, - ityataḥ sulabhaṃ ca | kiṃ tat vratam ? - ityāha sarvam ityādi | yat sarvam idaṃ prātītikaṃ bhedāvabhāsarūpaṃ yuktyāgamānubhavapariśīlanena abhedadṛśā sarvamidaṃ ekaḥ sphurāmi --------------- page 153 ----------------- iti samīkṣate | yathā śrībhagavadgītāsu sarvabhūtasthamātmānaṃ sarvabhūtāni cātmani | īkṣate yogayuktātmā sarvatra samadarśanaḥ || (6 | 29) ityādi | evam abhedabuddhidārḍhyameva vratam | anyacca yat viśvaśmaśānaniratāṃ saṃvidaṃ manute tadapi vratam | yathā viśvaṃ grāhyagrāhakasvabhāvaṃ ghaṭadehādijaḍalakṣaṇapadārthaśavaśatasamākrāntam - iti kṛtvā tadeva śmaśānaṃ pitṛvanam, - yataḥ saṃvidekā bhagavatī ajaḍā, ato'nyat tadullāsitaṃ sarvamidaṃ śavasthānīyaṃ jaḍam; ato viśvasya śmaśānena sādṛśyam | - tasmin viśvaśmaśāne niḥśeṣeṇa ratāṃ saṃvidaṃ samutpattinidhanatayā mahābhīṣaṇe madhyavartinīṃ manute avabudhyate | vratī kila śmaśāne vasati, ayaṃ punaḥ --------------- page 154 ----------------- alaukiko vratī sarvatra ahameva ekacittattvaparamārthaḥ iti matvā, jaḍaiḥ paśupramātṛbhiḥ ghaṭādibhiḥ prameyaiśca paretasthānīyaiḥ saha unmattavat kriḍāṃ kurvāṇaḥ saṃsārabhuvam imāṃ sarvapramātṛprameyanidhanatayā bhīṣaṇāṃ śmaśānasvabhāvām adhyāste | anyacca yat vigrahakhaṭvāṅgakalpanākalitāṃ saṃvidaṃ manute iti | vigrahaḥ śarīraṃ sa eva khaṭvāṅgakalpanā kaṅkālavidhiḥ, yoginaḥ kila svaśarīrapramātṛtābhimānadurgrahasaṃkṣayāt śarīrātītaṃ svātmānaṃ manyamānasya saṃskāraśeṣībhūto vigrahaḥ śavaprāyameva, - iti avadhārayataḥ svaśarīrameva kaṅkālamudrākalpanā, tayā kalitāṃ bhogyādhāratvena mudritām | vīravratino hi śmaśānasthasya khaṭvāṅgamudrayā bhavyam, ato'sya svasaṃvidvapuṣaḥ svaśarīramapi vedyatayā bhinnam avadhārayataḥ saiva khaṭvāṅgamudrā, - iti etadapi asya vratam | tathā vedyakhaṇḍakakapālaṃ rasayati --------------- page 155 ----------------- carvayati; yacca śabdādiviṣayapañcakalakṣaṇaṃ sarvabhogyarūpam idaṃ vedyaṃ jñeyatvakāryatvābhyāṃ paricchinnam, - iti khaṇḍakaṃ karparaprāyaṃ, tadeva kapālaṃ śiro'sthiśakalaṃ yat rasayati sārāharaṇakrameṇa pūrṇāhantāviśrāntyā camatkurute - iti etadapi vratam | vratinā kila kapālasthaṃ vīrapānaṃ rasyate - ityāha viśvarasa iti | viśvasmin vedyaśabdādiviṣayapañcakarūpe kapālakhaṇḍe yo'sau sārabhāgaḥ carvaṇāmṛtamayo'ṃśaḥ sa eva paramānandadāyitvāt rasāsavaḥ uttamaṃ pānaṃ, tena pūrṇaṃ nirbharam | etat uktaṃ syāt - viśvasya yaḥ śalkasthānīyaḥ kaṭhino'ṃśaḥ pātrakalpaḥ sa eva kapālaṃ, tadgataḥ sārabhāgaḥ camatkārakṣama āhlādadāyitvāt pānam - iti | kapālaṃ tu vratinaḥ karagataṃ bhavati - iti āha nijakaragam iti | nijāḥ svātmīyāḥ ye karāḥ cakṣurādikaraṇadevīsvabhāvāḥ cinmarīcayaḥ, teṣu bhogyatayā tat --------------- page 156 ----------------- vedyakhaṇḍakaṃ viṣayatvaṃ gacchati, - iti nijakaragam, yathā pāṇisthena kapālena pānaṃ pīyate, tathaiva vedyakhaṇḍakakapālena viśvarasāsavaḥ cakṣurādisaṃvitkaraiḥ yoginā samāhṛtya āsvādyate | ayamāśayaḥ - yogī sarvadaiva yathopanataṃ viṣayapañcakaṃ karaṇadevībhiḥ āhṛtya yuktyā svacaitanyabhairavaviśrāntim avyucchinnāṃ bhajamānaḥ caramakṣaṇaparyantaṃ yathopadiṣṭam advayadṛśā nirvāhayati - iti etadeva asya pariśīlitasadgurucaraṇapaṅkajasya vratam, ato'nyat śarīraśoṣaṇamātram - iti || 80 || prāk pratipāditaṃ saṃkalayan asya upadeśasya utkṛṣṭatvam āha iti janmanāśahīnaṃ paramārthamaheśvarākhyamupalabhya | upalabdhṛtāprakāśāt kṛtakṛtyastiṣṭhati yatheṣṭam || 81 || --------------- page 157 ----------------- iti samanantaroktena prakāreṇa yat pratipāditaṃ rahasyaṃ paramārthamaheśvarākhyaṃ tāttvikaṃ maheśvaram upalabhya svātmani dṛḍhapratipattyā samyak anubhūya | kīdṛk ? āha janmanāśahīnam iti, yena adhigatena utpattimaraṇe na syātām - iti yāvat | kṛtakṛtyastiṣṭhati yatheṣṭam iti, yogī etat prāpya kartavyatāntarasya abhāvāt niṣpannaparapuruṣārtho yatheṣṭaṃ svecchātikramaṃ vinā svātantryeṇa cakrabhramavat dhṛtaśarīraḥ tiṣṭhati kālam ativāhayan āste | katham ? āha upalabdhṛtāprakāśāt iti | etadrahasyapariśīlanena sarvāsu daśāsu anubhavitṛtayā prakāśaḥ parisphuraṇaṃ tasmāt - iti, śarīrastho'pi pūrṇānandamayaḥ - iti yāvat || 81 || itthaṃ svātmānaṃ yaḥ kaścit jīvatāṃ madhyāt jānānaḥ sa sarvaḥ tadrūpaḥ syāt, - iti adhikāriniyamābhāvam āha --------------- page 158 ----------------- vyāpinamabhihitamitthaṃ sarvātmānaṃ vidhūtanānātvam | nirupamaparamānandaṃ yo vetti sa tanmayo bhavati || 82 || ittham iti uktena prakāreṇa vyāpinam anavacchinnacidānandaikaghanaṃ śivam abhihitaṃ yuktyāgamānubhavapariśīlanakrameṇa āveditaṃ yo vetti yaḥ kaścideva prāṇiprāyo jānāti, sa sarvaḥ tyaktasaṃkocaḥ tanmayaḥ śiva eva syāt - iti | atra svātmajñāne na adhikāriniyamaḥ; yato ye kecana janmamaraṇādidoṣāghrātāḥ tiryañco'pi vā te sarve svātmamaheśvarapratyabhijñānāt tanmayā bhavanti, - iti yacchabdasya parāmarśaḥ | kīdṛśaṃ ca? sarvātmānam iti | sarveṣāṃ pramātṛprameyāṇām ātmā sarvāṇi vā pramātṛprameyāṇi yasya ātmā, taṃ sarvottīrṇaṃ --------------- page 159 ----------------- sarvamayam - iti yāvat | ata eva vidhūtaṃ nyakkṛtaṃ sarvadā sarvatra cidrūpatayā sphuraṇāt nānātvaṃ bhedānantyaṃ yena tam, evam ākāṅkṣāvirahāt nirupamo viśeṣaṇarahitaḥ prakṛṣṭa ānando yasya tam evaṃ - vidham, - iti svātmānaṃ jānānaḥ sarvaḥ śivarūpī syāt - iti || 82 || evam adhigatasvātmamaheśvaraḥ svaśarīrādhikāraparikṣaye kutra śarīraṃ parityajet, kiṃ vā yāti ? - ityādisaṃśayaṃ pariharati tīrthe śvapacagṛhe vā naṣṭasmṛtirapi parityajandeham | jñānasamakālamuktaḥ kaivalyaṃ yāti hataśokaḥ || 83 || evaṃ pariśīlitasvasvarūpo jñānī sarvamidaṃ svātmaprakāśasvātantryam iti paramādvayadṛśā gāḍhaṃ samāśvastahṛdayaḥ, tīrthe prayāgapuṣkarakurukṣetrādau --------------- page 160 ----------------- mahāpuṇye sthāne, atha vā śvapacasadane antyajanagṛhopalakṣite atipāpīyasi śarīraṃ muñcan, - iti ubhayathā svīkāraparityāgakadarthanāvirahito'pi ātmajñānādeva kaivalyaṃ yāti kalevaraparikṣayāt pradhānādikāryakāraṇavargebhyo'nyāṃ cidāndaikaghanāṃ turyātītarūpāṃ kevalatāṃ yāti - iti yāvat | yataḥ asya sarvamidaṃ viśvaṃ svātmanā pūrṇaṃ samadṛśā parameśvarādhiṣṭhitaṃ paśyato na kṣetrākṣetrapravibhāgaḥ, ata eva hataḥ parākṛto vikalpaśaṅkāsamutthaḥ śoko yena sa evam | yathā uktam himavati gaṅgādvāre vārāṇasyāṃ kurau prayāge vā | veśmani caṇḍālādeḥ śivatattvavidāṃ samaṃ maraṇam || iti śrīnirvāṇayogottare | nāpi asya dehapātāvasare smṛtyupayogaḥ - ityāha naṣṭasmṛtirapi --------------- page 161 ----------------- iti | āstāṃ saṃsmṛtiḥ - iti apiśabdārthaḥ | yadi vā sa jñānī śarīratyāgakāle tadutthavātapittaśleṣmābhibhavāt naṣṭasmṛtiḥ kāṣṭhapāṣāṇatulyatvāt vigatasvātmasaṃbodhaḥ kalevaram avaśobhūtvā tyajati, tathāpi prāgadhigatasvātmajñānaḥ kaivalyam avaśyaṃ yāti; tato na svātmajñānādhigame pramayasamaye smaraṇāsmareṇe viśeṣo'sti | nanu tīrthātīrthapravibhāgo'sya svātmajñānavidomā bhūt, yat punaḥ antakāle sa naṣṭasmṛtirapi - iti yadeva svātmajñānam upāyatayā gṛhītaṃ, tasya dehapātāvasare tu vismaraṇaṃ cet, tarhi kathaṃ sa muktaḥ syāt ? | yaduktam, antakāle'pi māmeva smaranmuktvā kalevaram | yaḥ prayāti sa sadbhāvaṃ yāti nāstyatra saṃśayaḥ || (8 | 5) iti śrīgītāsu | evamapi atra smaraṇasyaiva upayogaḥ; --------------- page 162 ----------------- yadapi parameśvarasmaraṇābhāve'pi antakāle tadbhāvāpattiḥ syāt, tarhi sarvaḥ paśujanaḥ pramayasamaye mūḍho'pi viśeṣābhāvāt parameśvarasamāpattiṃ yāyāt; vākyāni ca evamādīni apramāṇāni syuḥ; na caivam - ityatra uttaramāha jñānasamakālamuktaḥ iti | satyaṃ na asya smaraṇena upayogaḥ, kiṃtu sadguruṇā yadaiva tasya karṇamūle svātmamaheśvarajñānopadeśaḥ kṛtaḥ tasminneva kāle ahameva sarvamidam iti adhirūḍhasvātmajñānaparamārtho vigalitamāyādikañcukabhāvo na anyat kiṃcit apekṣate, kevalaṃ saṃskāraśeṣatayā cakrabhramavat śarīraṃ vahamānaḥ, - iti na punaḥ tasya uttarakāle smaraṇāsmaraṇakadarthanā; yasmāt ajñānajanitāṇavamāyīyakañcukasaṃbandhe sati dehakañcukaṃ prabhavati, svātmajñānopadeśena ajñānajanitakañcukakṣayāt kathaṃ dehakañcukaṃ vinaṣṭaprāyaṃ paryante jñānino yantraṇāṃ kartum --------------- page 163 ----------------- alam ?, - iti svātmajñānakathanāvasara eva sa jīvanneva muktaḥ syāt | yathā ukta kularatnamālikāyāṃ sāhasrikāyām yadā guruvaraḥ samyakkathayettadasaṃśayam | muktastatraiva kāle'sau yantravatkevalaṃ vaset || iti | śrīmanniśāṭane'pi godohamiṣupātaṃ vā nayanonmīlanātmakam | sakṛdyuktaḥ pare tattve sa mukto mocayetparān || yasmātpūrvaṃ pare nyasto yenātmā brahmaṇi kṣaṇam | smaraṇaṃ tu kathaṃ tasya prāṇānte samupasthite || iti | atha vā ātmavidaḥ paryantakṣaṇaḥ svānubhavaikasākṣī kena anubhūyate, yadvaśāt tasya smaraṇam asmaraṇaṃ vā parikalpyate, yāvatā tatra arvāgdṛśāṃ nāsti gocaraḥ - iti sarvajñāstatra praṣṭavyāḥ; na punaḥ śarīraceṣṭāmātrāt maraṇāvasare adhigataparamārthasyāpi dehatyāgakṣaṇaḥ śubhāśubhatvena anumātuṃ śakyaḥ | tasmāt avaśyameva sadā tadbhāvabhāvitaṃ svātmajñānavidaṃ svātmastha eva parameśvaro --------------- page 164 ----------------- maraṇāvasare svaṃ svarūpaṃ kāṣṭhapāṣāṇatulyamapi smārayati | yaduktam svasthaceṣṭāśra ye martyāḥ smaranti mama nārada | kāṣṭhapāṣāṇatulyāṃstānantakāle smarāmyaham || tathā sthire cetasi susvasthe śarīre sati yo naraḥ | dhātusāmye sthite samartā viśvarūpaṃ ca māmakam || tatastu mriyamāṇaṃ taṃ kāṣṭhapāṣāṇasaṃnibham | ahaṃ smarāmi madbhaktaṃ nayāmi paramāṃ gatim || iti bhagavatā lakṣmīsaṃhitāyām uktam | evamatra sadātadbhāvabhāvitatvameva hetuḥ, anyathā pūrvānubhavasaṃskāradārḍhyaṃ vinā katham ante smṛtirapi syāt, - iti na kenacidapi jānino maraṇāvasare samupayogaḥ - iti || 83 || yadi punaḥ tīrthādyāśrayaṇam uktaprakāreṇa na kutracidapi aṅgabhāvaṃ yāti, tarhi kimiti vidvadbhiḥ tat samāśrīyate ? - iti viṣayavibhāgam āha --------------- page 165 ----------------- puṇyāya tīrthasevā nirayāya śvapacasadananidhanagatiḥ | puṇyāpuṇyakalaṅka - sparśābhāve tu kiṃ tena || 86 || yeṣāṃ viduṣāmapi dehādipramātṛtāgrahaḥ sāmprataṃ na vigalitaḥ svātmajñānacarcāyāṃ ca na tathā samāśvāsaḥ, teṣām iṣṭāpūrtādidharmasaṃgrahaṃ kurvatām adharmasaṃgrahaṃ vā, prayāgāditīrthasevā maraṇāvasare kṣetraparigrahaḥ puṇyāya uttamalokaprāptaye niścitaṃ syādeva | tathaiva śvapacasadananidhanagatiḥ iti | śvapākādigṛhopalakṣite pāpīyasi sthāne nidhanagatiḥ pramayaprāptiḥ nirayāya avīcyādinarakapātāya eteṣāṃ kimiti na bhavet ?, dehapramātṛtāgrahasya vidyamānatvāt | maraṇasthānānuguṇaṃ bhogamapi bhuktvā śubhāśubheṣu deheṣu jāyante punaḥ mriyante ca, - iti anavaratajanmamaraṇaprabandhā --------------- page 166 ----------------- dehādyātmamānina evaṃ - prāyāḥ syuḥ | yasya punaḥ svātmajñānapratyavamarśadārḍhyāt dehādipramātṛtābhimāno niḥśeṣeṇa vigalitaḥ, tasya cinnabhaḥsvabhāvasya dharmādharmasvabhāvavāsanāsparśaprakṣaye vṛtte sati kiṃ tena ? | evaṃ sa yataḥ śubhāśubhakarmabhājāṃ tīrthādiparigrahaḥ, tataḥ tena tīrthasevādinā vimalasya jñānino nāsti upayogaḥ | yaduktaṃ mānave dharmaśāstre yamo vaivasvato rājā yastavaiṣa hṛdi sthitaḥ | tena cedavivādastvaṃ mā gaṅgāṃ mā gayāṃ gamaḥ || iti | atra dehātmamānitaiva hṛdayavartinī yamaḥ, sā yaiḥ pūrṇasvātmamaheśvarasvabhāvam upalabhya saṃbhakṣitā, teṣāṃ katham eṣa tīrthādisevāprayāsaḥ ? - iti siddhāntaḥ || 84 || nanu prāk pratipāditaṃ - yathā jñānadagdhāṇavamāyīyakārmamalasvarūpa ātmā piṇḍapātāt svasvarūpastha eva na punarbhavaprarohaṃ vidhatte dagdhabījamivāṅkuram - iti | svatmajñānāvirbhāvasamakālaṃ --------------- page 167 ----------------- dehakañcukabhaṅgaḥ cet, tarhi uttaratra mā vidhattaṃ; yat punaḥ vidyamāne dehādikañcukabandhe kathaṃkāraṃ sa tadgatadharmācchurito na syāt, tadācchuritaḥ san mṛtaḥ kathaṃ na saṃsārī ? - iti codyam apavadati tuṣakambukasupṛthakkṛta - taṇḍulakaṇatuṣadalāntarakṣetaḥ | taṇḍulakaṇasya kurute na punastadrūpatādātmyam || 85 || tadvat kañcukapaṭalī - pṛthakkṛtā saṃvidatra saṃskārāt | tiṣṭhantyapi muktātmā tatsparśavivarjitā bhavati || 86 || tuṣakambukābhyāṃ suṣṭhu pṛthakkṛto viśliṣṭo yaḥ taṇḍulakaṇaḥ tasya yaḥ tuṣadalāntarakṣepaḥ --------------- page 168 ----------------- prāgiva punaḥ tatraiva vinyāsaḥ, sa yathā tuṣadalāntaraprakṣepaḥ taṇḍulakaṇasya tadrūpatayā aṅkura jananakṣamatvena sthito'pi tādātmyaṃ gāḍhāvaṣṭambhaṃ na kurute ayaḥśalākāvat bhinnāveva tuṣataṇḍulau tiṣṭhato, na punarekakāryajananavyagrau bhavataḥ, tadvat tathaiva jñānina iyaṃ saṃvit cetanā kañcukapaṭalyāḥ āṇavamalādikañcukasamūhāt pṛthakkṛtā ahameva svātmamaheśvarasvabhāvo viśvātmanā sarvadā sarvatra sphurāmi iti svātmajñānapariśīlanadārḍhyāt samuddhṛtā, atra iti asyāṃ kañcukapaṭalyāṃ kaṃcitkālaṃ śeṣavartanayā dehabhāvena tiṣṭhantyapi sthitā satī vimuktātmā pradhvastabandhā tatsparśavivarjitā bhavati, tasyāḥ dehādikañcukapaṭalyāḥ sparśaḥ puṇyāpuṇyarūpakārmamalopajanito ya uparāgaḥ --------------- page 169 ----------------- saṃsārāṅkurajananakṣamaḥ, tena vivarjitā parihṛtā saṃpadyate, yathā tuṣadalāntare kṣiptaḥ taṇḍulo'ṅkuraprarohasparśarahito bhavati - iti | idam uktaṃ syāt - ajñānakāraṇakaḥ tāvat saṃsāraḥ, tatra samuditasvatmajñānadalitakañcukasya yoginaḥ saṃvit na punaḥ saṃsārahetuḥ, ajñānajanitasāmagrīvaikalyāt; nāpi tasya śeṣavartanayā saṃskāravaśena tiṣṭhan ayaṃ dehakañcukabandho jñānāgnidagdhājñānamūlaḥ svagatadharmāvirbhāvena saṃsāraprarohaṃ dātum alam, - iti jñānī jīvanneva turīyarūpo dehābhāvāt turyātītarūpaḥ, - iti ubhayathā punaḥ na kācit saṃsāraśaṅkā - iti || 86 || nanu śeṣavartanayā yāvat śarīrāvasthitaṃ yogisaṃvedanamadhigatasvasvarūpamapi dehopādhikṛtamālinyasyāpi tāvadaṃśena vidyamānatvāt aśuddhameva, - iti dṛṣṭāntena pariharati --------------- page 170 ----------------- kuśalatamaśilpikalpita - vimalībhāvaḥ samudgakopādheḥ | malino'pi maṇirupādhe - rvicchede svacchaparamārthaḥ || 87 || evaṃ sadguruśāsana - vimalasthiti vedanaṃ tanūpādheḥ | muktamapyupādhyantara - śūnyamivābhāti śivarūpam || 88 || yathā maṇiḥ atipravīṇavaikaṭikasamuddyotitanairmalyaḥ san samudgakaviśliṣṭatvāt malino'pi dhūsaraprāyo bhavati, sa eva punaḥ samudgakopādhivicchede āvaraṇaviśeṣābhāve svacchaparamārthaḥ yathāvat nirmalasvarūpaḥ saṃpadyate | evam --------------- page 171 ----------------- anenaiva prakāreṇa idaṃ vedanaṃ sadguruśāsanavimalasthiti, paripūrṇasvātmajñānavit yodaiśikapravaraḥ, tasya yat śāsanaṃ svātmajñānarahasyamukhāmnyāyaḥ tasya pariśīlanena vigatā kālikārūpasya āṇavamalasya māyīyakārmamalabhittibhūtasya sthitiryasya, tat evaṃ - vidhaṃ maulikamalaprakṣayāt nabhorūpamapi vedanaṃ tanūpādheḥ tanuḥ śarīraṃ tallakṣaṇā upādhiḥ viśeṣaṇaṃ, tato muktaṃ pṛthakkṛtaṃ viśeṣaṇāntarābhāvāt tat śivarūpam ābhātyeva dehabhaṅgāt paramaśivatvena bhāsate - iti yāvat | yathā samudgakopādhivirahāt maṇiḥ svasvarūpo bhāti, tathaiva svasvarūpāvabodhāt vimalamapi aśuddhābhimataśarīropādhikṣayāt viśuddhameva saṃvedanaṃ bhāsate | nanu maṇiryathā samudgakopādheḥ vimukto'pi punaḥ anyatamopādhiparigrahāt samalaḥ saṃpadyate, tathaiva tanūpādhermuktamapi saṃvedanaṃ maṇivat upādhyantaraṃ cet gṛhṇāti, tarhi punarapi --------------- page 172 ----------------- sopādhitvāt aśuddhameva, - iti pariharati upādhyantaraśūnyamapi iti | na dṛṣṭāntadārṣṭāntikayoḥ sarvathā sāmyaṃ, yataḥ piṇḍapātāt tasya mahāprakāśavapuṣaḥ paramādvayarūpasya sarvamidam upādhyabhimataṃ svāṅgakalpaṃ bhāsate, ato vyatiriktasya upādhyantarasya abhāvāt na punaḥ tadupādhyantareṇa viśiṣyate, - iti na maṇinā upādhigrahaṇasya sāmyam | ajñānamūlaṃ kila śarīropādhigrahaṇaṃ, tat cet svātmajñānakuṭhāreṇa dalitaṃ kathaṃkāraṃ punaḥ upādhisaṃśrayo bhavet ? | yaduktam ajñānenāvṛtaṃ jñānaṃ tena muhyanti jantavaḥ || jñānena tu tadajñānaṃ yeṣāṃ nāśitamātmanaḥ | teṣāmādityavajjñānaṃ prakāśayati tatparam || (3 | 16) iti śrīgītāsu | tasmāt svasvarūpajñānāt yoginaḥ svasaṃvedanaṃ sadaiva śuddhameva - iti || 88 || --------------- page 173 ----------------- sarvaupādhyutpattau yathāvatpariśīlitavyāpāramanaḥsaṃskāraprarūḍhireva nimittaṃ, na punaḥ nūtanatvena kimapi āyāti - iti āvedayati śāstrādiprāmāṇyād avicalitaśraddhayāpi tanmayatām | prāptaḥ sa eva pūrvaṃ svargaṃ narakaṃ manuṣyatvam || 89 || āgamaprāmāṇyāt, gurupadeśapāramparyakathanāt, yuktipariśīlanāt prāgvāsanāprarūḍhayā śraddhayā vā svātmajñāne, iṣṭāpūrte pāśave karmaṇi vā kṛtābhyāsaḥ pramātā tadaiva tatsaṃskārapraroheṇa tanmayatāṃ tattadabhyastavastusvarūpatāṃ prāptaḥ san uttaratra dehapātāt vāsanānuguṇyena svargaṃ niratiśayāṃ prītiṃ, narakaṃ avīcyādi duḥkhaṃ, manuṣyatvaṃ sukhaduḥkhobhayarūpaṃ manuṣyabhāvaṃ prāpnoti; na punaḥ anabhyastavāsanasyāpi puruṣasya --------------- page 174 ----------------- dehapātādeva yat kiṃcit āpatati | yataḥ sarvaḥ pramātā yena āśayena yat abhyasyati tadaiva sa tadrūpo bhavati, kiṃtu maraṇasamaye sphuṭatayā yat abhilaṣitaṃ vastu tat pramātuḥ abhivyaktiṃ yāti, - iti na abhyastavastunaḥ kadācit viparyayaḥ syāt; nāpi anabhyastavastusvarūpaṃ kiṃcit apūrvatvena āpatet, - iti sarvatra pūrvābhyāsa eva kāraṇam - iti bhāvaḥ || 89 || evaṃ sadā tadbhāvabhāvitatvaṃ svātmavido dehatyāgāvasare pūrṇaprathāhetuḥ, na punaḥ lokaparidṛśyaḥ puṇyāpuṇyarūpo maraṇāvasaraḥ kaścit svargaṃnirayādikāraṇaṃ parikalpanīyam - ityāha antyaḥ kṣaṇastu tasmin puṇyāṃ pāpāṃ ca vā sthitiṃ puṣyan | mūḍhānāṃ sahakārī - bhāvaṃgacchati gatau tu na sa hetuḥ || 90 || --------------- page 175 ----------------- ye'pi tadātmatvena viduḥ paśupakṣisarīsṛpādayaḥ svagatim | te'pi purātanasaṃbodha - saṃskṛtāstāṃ gatiṃ yānti || 91 || evaṃ - pratipādite jñānini antyaḥ kṣaṇaḥ caramo dehavināśasahabhāvī kālo dhātudoṣavaśena duṣṭavyādhyanubhavāt vā samīpasthitaiḥ pramātṛbhiḥ anumitāṃ puṇyāṃ pāpamayīṃ vā sthitiṃ puṣyan sevamānaḥ san mūḍhānāṃ dehātmamānināṃ pramātṝṇāmeva sahakārībhāvaṃ kāraṇatvaṃ gacchati | gacchatu varākaḥ, na etāvatā nirbhagnadehātmamānitve sadā svātmamaheśvaranibhālanacature tasmin yogini saḥ antyaḥ kṣaṇo gatau dehāt dehāntaraprāptau hetuḥ kāraṇaṃ bhavet | kutaḥ etadāgatam ? - iti nidarśayan āha ye'pi --------------- page 176 ----------------- iti | ye'pi kenāpi āśayavaśena śāpādinā vā pāpayonayaḥ paśurūpa- tāmapi prāptāḥ svagatim ātmasthitiṃ maraṇāvasare ātmatvena jānīyuḥ, te mūḍhāḥ santo'pi prāgabhyastasvātmajñānavāsanāprabodhānugṛhītāḥ svātmasthitiṃ ca labhante | gajendra mokṣaṇādau yathā hastinā paśusvabhāvenāpi satā prākpariśīlitaparameśvarabhaktisaṃskāraprabhuddhena viṣṇuṃ bhagavantaṃ stutvā samyak kañcukaṃ bihāya svasvarūpam upalabdham, kaḥ tatra smaraṇe hetuḥ abhūt | ayaṃ bhāvaḥ - śarīrādyutthadhātudoṣavaśāt kāṣṭhapāṣāṇaceṣṭo jñānī puṇyaṃ pāpam ā9labiḍālādikaṃ vā yat kiṃcit pralapan dehaṃ tyajati, na etāvatā svasthaceṣṭatayā yat abhyastaṃ jñānādikaṃ tasya vipralopaḥ syāt; śarīrādigatā dharmāḥ śarīrādāveva nipatanti, na punaḥ sadā __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [9 ālo vānara iti |] --------------- page 177 ----------------- bhāvitaṃ vastu sthagayituṃ prabhavanti, - iti āmaraṇakṣaṇaṃ sarvatra prarūḍhireva paramārthaḥ | yathā gītāsu uktam yaṃ yaṃ vāpi smaranbhāvaṃ tyajatyante kalevaram | taṃ tamevaiti kaunteya sadā tadbha vibhāvitaḥ || (8 | 6) tathā teṣāṃ satatayuktānāṃ bhajatāṃ prītipūrvakam | dadāmi buddhiyogaṃ taṃ yena māmupayānti te || (10 | 10) iti bhāvitāntaḥkaraṇataiva paryantagatidānahetuḥ || 91 || evaṃ darśitadṛṣṭyā yataḥ sadā tadbhāvabhāvitatvam apahastya nūtanatvena śarīravināśe na apūrvaṃ kiṃcit samāpatet jñāninaḥ, yato deha eva vināśī, kevalaṃ sa eva vinaśyati, na punaḥ vāsanāprarohaḥ - iti darśayan āha --------------- page 178 ----------------- svargamayo nirayamaya - stadayaṃ dehāntarālagaḥ puruṣaḥ | tadbhaṅge svaucityād dehāntarayogamabhyeti || 92 || evaṃ jñānāvasare svātmā sakṛdasya yādṛgavabhātaḥ | tādṛśa eva tadāsau na dehapāte'nyathā bhavati || 93 || tat tasmāt śarīraghaṭādiniviṣṭaḥ puruṣaḥ sarvasya kārmamalādhivāsita ātmā svargādyabhiprāyapūrvakṛtakarmaphalavāsanāvāsitāntaḥkaraṇaḥ svargamayaḥ prarūḍhasvargaphalavāsanāviśiṣṭatvāt svargaphalabhoktā - iti yāvat | evaṃ duṣkṛtapūrvakarmavāsanāprarūḍho narakaphalabhoktā, kevalaṃ deha ubhayakarmaphalabhogāyatanaṃ tadbhaṅge svaucityāt iti, tasmin dehakṣaye svasya ātmano yathāhi - --------------- page 179 ----------------- tavāsanānuguṇyāt anyena bhogāyatanena śarīrāntareṇa samanantaraṃ saṃbandham upayāti, uttarakālaṃ yena viśiṣṭakarmavāsanādattaphalabhogabhāgī bhavati | tathaiva jñānāvasare upadeśyasya gurūpadiṣṭasvātmaprakāśanakāle svātmā caitanyaṃ sakṛt ekavāraṃ yādṛk yādṛśaḥ avabhātaḥ upadeśakramānusāreṇa paripūrṇasvātantryalakṣaṇā mitāṃ vā parāmarśadaśāṃ gataḥ, tādṛśa eva sadā asau yenaiva svarūpeṇa jñāninā svātmā sarvakālaṃ parāmṛṣṭaḥ tādrūpyeṇa vāsanāprarohāt tasya prathate, na punaḥ dehapāte prakāśito'pi svātmā jñāninaḥ anyathā samācchādito bhavati | nahi bhātam abhātaṃ syāt, aparathā na kaścit kiṃcit abhyaset, - iti sarvavyavahāravipralopo bhavet dharmeṇa gamanamūrdhvaṃ gamanamadhastādbhavatyadharmeṇa | jñānena cāpavargo viparyayādiṣyate bandhaḥ || ityādi sarvaṃ ca truṭyet; tasmāt maraṇakāle śarīraṃ --------------- page 180 ----------------- yathā astu tathā astu, kevalaṃ vāsanāprarohaḥ svātmagataḥ sarvasya bandhe mokṣe ca hetuḥ - iti || 93 || yadi punaḥ dhātuvaiṣamyāt śarīre maraṇavyathopalabdhiḥ syāt, na etāvatā abhyāsaprarohe kācit kṣitiḥ, - iti āveditāmeva sthitim upalabdhuṃ parighaṭayate karaṇagaṇasaṃpramoṣaḥ smṛtināśaḥ śvāsakalilatā cchedaḥ | marmasu rujāviśeṣāḥ śarīrasaṃskārajo bhogaḥ || 94 || sa kathaṃ vigrahayoge sati na bhavettena mohayoge'pi | maraṇāvasare jñānī na cyavate svātmaparamārthāt || 95 || karaṇagaṇasya bāhyāntargatasya trayodaśātmakasya --------------- page 181 ----------------- samyak pramoṣaḥ svarūpavipralopaḥ, yathā cakṣurādīni indriyāṇi rūpādiviṣayālocanāyāṃ na pragalbhante, vāgādikarmendriyāṇyapi evaṃ vacanādānādau na pravartante, nāpi buddhiḥ yathārtham artham adhyavasyati, manaso'navasthitiḥ, ahaṅkāro'pi madhye madhye saṃskāratayā āste | tathā smṛtināśaḥ anubhūtaviṣayasya saṃpramoṣaḥ, bandhubhirarthyamāno'pi mumūrṣuḥ puro'vasthitaṃ vastu śataśo'nubhūtamapi na pratyabhijānāti; ata eta sadā tadbhāvabhāvitatvaṃ vinā brahmavidyādikathanam, antakāle dānam anyat kiṃcit vā tasyām avasthāyāṃ nabhaścitramiva na citte prarohati, kiṃtu tat itikartavyatāmātraṃ kāryam, - iti niyogaḥ | tathā śvāsaḥ kaṇṭhyo vāyuḥ, tasya kalilatā kaṇṭhadeśe gadgadikā hikkā vā | anyacca marmasu chedaḥ asthisaṃdhiṣu troṭaḥ | tathā --------------- page 182 ----------------- rujāviśeṣāḥ jvarātīsāraprabhṛtayaḥ - iti | evaṃ yaḥ śarīrasya bhūtakañcukasya vātapittaśleṣmadhātuvaiṣamyāt śarīrasaṃskārajo bhogaḥ dehajo duḥkhānubhavaḥ, sa kathaṃ kena prakāreṇa vigrahayoge sati jñānino'pi na bhavet syādeva | tena hetunā jñānī sadā adhaspadīkṛtadehādyabhimānaḥ samāviṣṭasvātmamaheśvarabhāvaśca, maraṇakṣaṇajanitaśārīrājñānasaṃbandhe'pi svātmaparamārthāt prarūḍhacaitanyapratyavamarśasatattvāt na cyavate na anyathābhāvaṃ yāti | yato'sau jñānī nyakkṛtadehasaṃbandho na tajjena bhogena tanmayīkartuṃ pāryate, kevalaṃ lokavat cet śarīrapātasamanantaraṃ kṣaṇaṃ na upalabhate, - iti etāvatā tasya svasthahṛdayasya svasaṃkalpitābhiprāyeṇa svasthaceṣṭatayā abhyastabhagavadbhakteḥ na kiṃcit apūrvaṃ --------------- page 183 ----------------- samāpatati ; tasmāt jñānī svātmaprathāsamanantarameva muktaḥ, na śarīrasaṃskāro'sya bandhadāyī, - iti śataśaḥ prāk pratipāditam | yastu sadā dehātmamānī puṇyapāpamayaḥ, sa kathaṃ dehasaṃskārodbhūtasukhaduḥkhādibhogajanitaṃ tanmayatvaṃ na āyāti | yaduktam yadā sattve pravṛddhe tu pralayaṃ yāti dehabhṛt | tadottamavidāṃ lokānamalānpratipadyate || (14 | 14) ityādi | sattvādayo guṇāḥ prakṛtidharmāḥ tanmayasyaiva niyantraṇāṃ vidadhate, yena punastato viviktatayā pariśīlitā na taṃ prati ete kecana, - iti jñānino'nya eva panthāḥ | ye punaḥ adṛṣṭagurucaraṇāḥ paśupramātāraḥ te svagatān dharmān anyatra āpādayanti | yathā yadi ayaṃ jñānī syāt, kimiti vyādhyādyupahataśarīro bhuṅkte paridadhāti ca? yadi vā maraṇasamaye jāḍyam āyātaḥ, smṛtam anena na kiñcit, - ityevaṃ --------------- page 184 ----------------- bahuprakāram avidyopahatatvāt vivadamānāśca kena paryanuyujyantām | yadi ayaṃ jñānī syāt dehadharmasaṃskārayuktaśca bhavet, kim etāvatā ca tasya duṣyet ? | jñāninaḥ svātmaprakāśaḥ tattadavasthāvicitro'pi svātmaprakāśa eva, na punaḥ tasya svātmānubhavitṛtayā vipralopaḥ syāt, yena jñānaṃ naśyeta | pūrṇaṣāḍguṇyamahimāpi bhagavān vāsudevaḥ kṛṣṇāvatāre vyādhaśarāghātajanitavyatho bhūtaśarīraṃ tyaktavān, - ityevaṃ kṛtvā, kiṃ tasya jagatprabhoḥ svasvarūpavipralopo'bhūt ,? - iti ā kīṭāt sadāśivāntasyāpi dehasaṃskāra etādṛśa eva; kuṃtu ekaḥ svātmapratyavamarśamātrasanāthadehaḥ, aparastu dehādyātmamānitāsatattvaḥ, - iti iyān viśeṣaḥ | tasmāt śarīradharmāḥ jñānyajñāninoḥ sadṛśā eva, na etāvatā phalasāmyam, - iti etadeva gītāsu uktam --------------- page 185 ----------------- sadṛśaṃ ceṣṭate svasyāḥ prakṛterjñānavānapi | prakṛtiṃ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṃ kariṣyati || (3 | 33) iti || 95 || idānīm akrameṇa krameṇa ca jñānayogapariśīlena vicitraparaśaktipātameva kāraṇaṃ praipādayan phalabhedam āha paramārthamārgamenaṃ jhaṭiti yadā gurumukhāt samabhyeti | atitīvraśaktipātāt tadaiva nirvighnameva śivaḥ || 96 || yasminneva kāle janaḥ paścimajanmā gurumukhāt pravaradaiśikavaktrāt enaṃ śataśaḥ pratipāditaṃ paramārthamārgaṃ pūrṇasvātantryalakṣaṇaṃ svātmasaṃbodhamukhāmnāyarahasyasaraṇiṃ yaḥ kaścit abhyeti samabhiyāti, sa tadaiva tasminneva avasare gurupadeśasamanantarameva anantarāyaṃ kṛtvā śiva --------------- page 186 ----------------- eva syāt | śrīkule yathoktam helayā krīḍayā vāpi ādarādvātha tattvavit | yasya saṃpātayed dṛṣṭiṃ sa muktastatkṣaṇātpriye || iti | nanu katham evaṃ - vidhaṃ mukhāmnāyarahasyameva upanayet - ityāha atitīvraśaktipātāt iti | atiśayena tīvraḥ karkaśoyo'sau anugrahākhyāyāḥ pārameśvaryāḥ śakteḥ pātaḥ paśuhṛtkamalāvataraṇaṃ, yena paśurapi gurvāmyāyavedanāt śivībhavati, jīvanneva muktaḥ - iti yāvat | yathā tāmradravyaṃ siddharasapātāt suvarṇībhavati | ayamarthaḥ - parameśvarānu- grahopāya eva svātmajñānalābhaḥ, - iti na atra niyatiśaktisamutthaṃ japadhyānayajñādikam upāyatayā kramate | anugrahaśaktividdhahṛdayasya tu haṭhādeva akramaṃ devatāmukhāmnyāyarahasyaṃ hṛdayam āvarjayati, yena jhaṭityeva parameśvarībhāvaṃ yāti, - iti aparyanuyojyo vicitraḥ pārameśvaraḥ śaktipātaḥ - iti || 96 || --------------- page 187 ----------------- yasya punaḥ madhyamandamandatarādibhedena pravṛttaḥ śaktipātaḥ, tasya gurupadeśam āmaraṇakṣaṇaṃ yāvat yogakrameṇa vimṛśataḥ piṇḍapātāt śivatvaṃ syāt - iti pratipādayati sarvottirṇaṃ rūpaṃ sopānapadakrameṇa saṃśrayataḥ | paratattvarūḍhilābhe paryante śivamayībhāvaḥ || 97 || evaṃ kila śaktipātamandatvāt pūrṇajñānopadeśānāsādanena sarvottīrṇaṃ rūpaṃ sarvatattvaparyantavartisvabhāvaṃ saṃśrayataḥ sākṣātkurvataḥ, katham ? - ityāha, sopānapadakrameṇa iti | kandanābhi - hṛtkaṇṭha - lampikā - bindu - nādaśaktirūpāṇi sopānāni ūrdhvam ākramaṇāya tīrthānyeva teṣāṃ padam āsādanaṃ, tatra hānādānarūpaḥ kramaḥ śanaiḥ śanaiḥ kande tato nābhau tato hṛdi, - ityevam ākramaṇaṃ tena - iti | evaṃ yāvatparamārthaprarohopalabdhau --------------- page 188 ----------------- paramārthaprarohopalabdhau piṇḍapātā vasare yoginaḥ tasya krameṇa śivatāsvabhāvā sthitirbhavati, - iti eṣā kramayuktiḥ kathitā || 97 || evamapi kramayogam abhyasyato yoginaḥ samāśvastasyāpi sataḥ tathārūḍhirna syāt, abhīṣṭaprāptā antarāyo jāyate; yadi param anāsāditatattvasya maraṇaṃ syāt, tadā kiṃ bhavet - ityāśaṅkāṃ pariharati tasya tu paramārthamayīṃ dhārāmagatasya madhyaviśrānteḥ | tatpadalābhotsuka - cetaso'pi maraṇaṃ kadācitsyāt || 98 || yogabhraṣṭaḥ śāstre kathito'sau citrabhogabhuvanapatiḥ | viśrāntisthānavaśad bhūtvā janmāntare śivībhavati || 99 || --------------- page 189 ----------------- evaṃ ullaṅghanakrameṇa yogam abhyasyataḥ kenāpi antarāyeṇa madhyaviśrānteḥ kutracit cakrādhāre'pi anubhavopalabdheḥ tatraiva paritoṣaṃ gatasya, ata eva paramārthamayīṃ dhārām agatasya paratattvarūpāṃ pratijñātāṃ daśāṃ sarvādhvottīrṇāṃ aprāptavato, yadi vā tatpadalābhotsukacetaso'pi pratijñātaparamārthasattāsādanasābhilāṣasyāpi kadācit madhye vipattiḥ saṃbhāvyate, tadā etasya alabdhalābhasyāpi piṇḍapātāt kā gatiḥ ? - ityāha yogabhraṣṭaḥ ityādi | sa yogāt samādheḥ ubhayathā bhraṣṭaḥ calitaḥ śāstre āgamagranthe kathitaḥ uktaḥ | kīdṛk bhavet ? - ityāha citra ityādi | piṇḍapātādeva citrabhogāni nānāścaryastryannapānamālyavastrānulepanagītavādyādipradhānāni yāni bhuvanāni svaviśrāntyanuguṇāni tattveśvarasthānāni, teṣu patiḥ īśvaro bhavati maraṇasamanantarameva divyairbhogaiḥ yujyate - iti yāvat | tadbhogādhikāraparikṣaye --------------- page 190 ----------------- punarapi sa yogabhraṣṭaḥ kathaṃ syāt ? - ityāha viśrānti ityādi | viśrāntisthānasya kandādeḥ pradeśasya vaśāt tadabhyāsasaṃskāraprabodhasāmarthyāt sa janmāntare dvitīye janmani bhūtvā saṃsāre adhikāriśarīraṃ yogābhyāsayogyaṃ prāpya, pūrvābhyastaṃ yogam prayāsena svīkṛtya, helayā paramārthamayīṃ prāgjanmapratijñātāṃ daśām adhiruhya, piṇḍapātāt śiva eva bhavati || 99 || atha abhyasyato'pi yogaṃ yogino manaścāñcalyāt viśrāntim ekadeśe'pi manāgapi alabhamānasya, yogaṃ prati śraddhāvataśca piṇḍapātāt kā gaiḥ syāt ? - ityāha paramārthamārgamenaṃ hyabhyasyāprāpya yogamapi nāma | suralokabhogabhāgī muditamanā modate suciram || 100 || --------------- page 191 ----------------- viṣayeṣu sārvabhaumaḥ sarvajanaiḥ pūjyate yathā rājā | bhuvaneṣu sarvadaivai - ryogabhraṣṭastathā pūjyaḥ || 101 || enam iti śataśaḥ pratipāditaṃ svātmajñānasatattvaṃ patthānam abhyasya śraddhābhaktibhyāṃ sevitvāpi cittadoṣānavasthānena yathāvadyogalakṣaṇāṃ viśrāntiṃ janmamadhye'pi anadhigataḥ san mṛtaścet, tadā sa yogabhraṣṭo jñānayogaviṣayaprarūḍhaśraddhābhaktiprasādasāmarthyena devalokabhogabhāgī sāhlādacittaḥ suciraṃ kālaṃ harṣaṃ prayāti, sarairapi bhuvaneṣu nijanijasthāneṣu pūjyo bhavati | ka iva ? - ityāha sārva ityādi | yathā sārvabhaumo rājā saptadvīpeśvaro rājā cakravartī viṣayeṣu nānāmaṇḍaleṣu sarvajanaiḥ pūjyate samabhyarcyate, tathaiva ayaṃ prakṣīṇapuṇyāpuṇyaviṣayaḥ --------------- page 192 ----------------- samutpannavairāgyaḥ paścima10janmā vandyo'smākaṃ, yasya svātmani jijñāsārthaṃ prāk janmani udyamo'bhūt - iti surairapi stūyate - iti yāvat || 100 || 101 || tasya lokāntarabhogādhikāranivṛtteḥ anantaraṃ kiṃ syāt ? - ityāha mahatā kālena puna - rmānuṣyaṃ prāpya yogamabhyasya | prāpnoti divyamamṛtaṃ yasmādāvartate na punaḥ || 102 || devalokeṣu yathānirdiṣṭeṣu bhogān bhuktvā, atidīrghena kālena sa yogabhraṣṭaḥ saṃsāre'smin manuṣyabhāvam āgatya, yogābhyāsasādhanayogyaṃ śarīram āsādhya prāgjanmani manaścāñcalyāt yoyogo duṣprāpo'bhūt, tameva yogaṃ prāgjātabhaktiśraddhāprarūḍhayogavāsanāsaṃskāraprabodham __________________FOOṭṇOṭEṣ___________________ [10 paścimajanmeti asminneva janmani mokṣādhi gamā dantimajanmabandha ityarthaḥ] --------------- page 193 ----------------- anāyāsena prāpya samabhyasya ca dehānte divyam amṛtaṃ paratattvasvarūpam upalabhate, parasvarūpatādārḍhyaṃ gacchati - iti yāvat | ata eva tasmāt punarāvartanaṃ tasya na syāt - iti | evaṃ mahati kalyāṇe svātmajñānaviṣaye manāgapi pratyavamarśaḥ saṃsārasaraṇāya na bhavati | yaduktaṃ śrīgītāsu nehābhikramanāśo'sti pratyavāyo na vidyate | svalpamapyasya dharmasya trāyate mahato bhayāt || (2 | 4) iti | tathā ayatiḥ śraddhayopeto yogāccalitamānasaḥ | aprāpya yogasaṃsiddhim--------------------|| (6 | 37) --------------- page 194 ----------------- ityādipraśnādārabhya anekajanmasaṃsiddhastato yāti parāṃ gatim || (7 | 45) iti uttaraparyanto grantho muninā pratipādito'pi smartavyaḥ - iti || 102 || evam anena jñānayogakrameṇa jantoḥ manāgapi spṛṣṭasya sata iyān vibhūtyatiśayo yaḥ pravaktuṃ na pāryate, tasmāt sarvātmanā vivekārdrahṛdayaiḥ jananamaraṇanivṛttau sāvadhānairbhāvyam - iti nirūpayati tasmāt sanmārge'smin nirato yaḥ kaścideti sa śivatvam | iti matvā paramārthe yathātathāpi prayatanīyam || 103 || yata evaṃ svātmapratyavamarśābhyāsaḥ pratipāditakramavaśāt uttamaphalalābhaḥ, tasmāt etasmin --------------- page 195 ----------------- suśobhane mārge prakṛṣṭamuktiprāpake pathi yaḥ kaścit nirataḥ iti adhikāriniyamābhāvaḥ pradarśitaḥ | yaḥ kaścit jano jananamaraṇavyādhyādikleśaśataparipīḍito nirato vivekabuddhyā niḥśeṣeṇa rataḥ - tatraiva śraddadhāno bhūtvā nimagnaḥ, sa jantuḥ acirāt laghunaiva kālena śivatvam eti sakalasāṃsārikakleśān avadhūya paraśreyorūpadaśām ekenaiva janmanā prāpnoti | yathā śivadharmottare śāstre ihaikabhaviko mokṣa eṣa tāvatparīkṣyatām | anekabhavikā muktirbhavatāṃ kena vāryate || iti | iti matvā evaṃ vimṛśya tasmin paramārthe yathā tathā yena tenāpi prakāreṇa prayatanīyaṃ prakarṣeṇa samudyamaḥ kāryaḥ | pradhāne yatnaḥ phalavān iti kṛtvā atra arthe manāgapi avalepo na vidheyaḥ, yena yogābhyāsena svātmaprarūḍhiścet --------------- page 196 ----------------- samutpannā siddhaṃ naḥ samīhitam, na cet divyalokāntaraprāptiḥ | tato'pi pratyāvṛttasya prāksamabhyastayogavāsanāprabodhavalena punarapi yogasaṃbandhaḥ, - iti śreyomārgapariśīlanāt na viruddhaṃ kiṃcit kartuḥ samāpatati, - iti paramapuruṣārthasādhanāyāṃ manāgapi avalepo kāryaḥ - iti śivam || 103 || evaṃ śāstrakāraḥ śeṣabhaṭṭārakoktaṃ paramārthasāropadeśaṃ śivādvayaśāsanakrameṇa yuktyanubhavāgamasanāthaṃ pratipādya, svātmanaḥ paritoṣamātrārthitayā svābhidhānapradarśanapūrvakam ayameva upadeśaḥ parapuruṣārthasādanopāyaḥ iti nirūpayan granthārthopasaṃhāram āha idamabhinavaguptodita - saṃkṣepaṃ dhyāyataḥ paraṃ brahma acirādeva śivatvaṃ nijahṛdayāveśamabhyeti || 104 || --------------- page 197 ----------------- idaṃ prathamānaṃ vitatya pratipāditaṃ yat paraṃ prakṛṣṭaṃ brahma bṛṃhakatvāt paripūrṇānandamayaṃ svātmasvarūpaṃ dhyāyataḥ anāyāsena svātmani pratyavamṛśato janasya acirāt śīghrameva, natu punaḥ bahūnāṃ janmanāmante - iti | tat evaṃ - vidhasya brahmabhūtasya śivatvam abhyeti niḥśreyasaprāptiḥ saṃbhavati | kathaṃ ? nijahṛdayāveśaṃ kṛtvā, nijaṃ hṛdayaṃ parāmarśasthānam āviśya | kīdṛśaṃ tat brahma ? kīrtanīyanāmnā abhinavaguptena uditaḥ prakāśitaḥ saṃkṣepaḥ tātparyaṃ yatra tat evaṃ - vidham | atra ca nāmavyājena idamapi uktaṃ syāt, yathā - abhinavo yo'nyaiḥ adṛṣṭaḥ parabrahmarahasyātiśayo guptaśca avacchanna iva abhūt, sa evaṃvidha uditaḥ prakāśitaḥ saṃkṣepo yatra tadevaṃ - vidhaṃ brahma - iti | evam āvedayatā durlabhatā upadeśasya pratipāditā --------------- page 198 ----------------- syāt || 104 || granthaparimāṇaṃ nirūpayan asmin prakaraṇe kartṛtvam āha āryāśatena tadidaṃ saṃkṣiptaṃ śāstrasāramatigūḍham | abhinavaguptena mayā śivacaraṇasmaraṇadīptena || 105 || idaṃ śāstrasāraṃ bahūnāṃ granthānāṃ yat prakṛṣṭaṃ satattvaṃ tat mayā saṃkṣiptaṃ granthasahasrairapi upapādayitum aśakyam tadeva laghunā vṛttaśataparimāṇena svīkṛtya uktam, - ityanena pratibhākauśalam uktaṃ bhavet | kīdṛśena mayā ? śivacaraṇasmaraṇadīptena iti | śivasya paraśreyaḥ - svabhāvasya svātmamasthasya cidānandaikamūrteḥ yāni caraṇāni cidraśmayaḥ teṣāṃ smaraṇaṃ śabdādiviṣayagrahaṇakāle nibhālanaṃ pratikṣaṇaṃ --------------- page 199 ----------------- svānubhavāpramoṣaḥ, tena dīptaḥ parāhantācamatkārabhāsvaraḥ, ata eva kīrtanīyābhidhānena | anyathā kathaṃ dehādyātmamānino'jñātasvātma maheśvarasatattvasya iyati mahārthopadeśe asya kartṛtādhikāritvam upapadyate ?, yato yo yatsvabhāvaḥ sa tatsvabhāvaṃ vivektuṃ pragalbhate, - iti upadeṣṭuḥ samāviṣṭamaheśvarasvabhāvo'nena vākyena uktaḥ syāt - iti śivam || 105 || iti śrīmahāmāheśvarācāryābhinavaguptaviracitaḥ paramārthasāraḥ || śrīmataḥ kṣemarājasya sadgurvāmnāyaśālinaḥ | sākṣātkṛtamaheśasya tasyāntevāsinā mayā || 1 || śrīvitastāpurīdhāmnā viraktena tapasvinā | vivṛtiryoganāmneyaṃ pūrṇādvayamayī kṛtā || 2 || saṃpūrṇeyaṃ paramārthasārasaṃgrahavivṛtiḥ kṛtistatrabhavatparamamāheśvaraśrīrājānakayogarājasya || ########### END OF FILE #######