#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00503 Uniform title: yogasārasamuccaya Secondary title: akulāgamatantra Manuscript : NGMCP manuscript no. 1-9 Reel No. B 115/6 Description: Wrongly catalogued as the akulāgamatantra is in fact called the yogasārasamuccaya . Deals with Yoga. Notes: Data entered by the staff of Muktabodha under the supervision of Mark S.G. Dycskowski. Revison 0: August 14 2021 Internet publisher : Muktabodha Indological Research InstituteInternet published by Muktabodha Indological Research Instit Publication year : 2021 Publication city : Publication country : United States #################################################### śrībrahmaṇe namaḥ || ajñānatimirāndhasya jñānāñjanaśalākayā | cakṣurunmīlitaṃ yena tasmai śrīgurave namaḥ || 1 || yastu ādau tvayā nātha muniśiṣyaiḥranekadhā | anekaśāstra māyādau kathitā parameśvara || 2 || praśanno devadevaśa bhavaduḥkhavināśana | anekaśāstraśravaṇādasmākaṃ bhrāmitaṃ manaḥ || 3 || kena me kāraṇaṃ karma kiṃ yogaḥ procyate sa tu | yogastu ṣaḍvidhaḥ proktā nānātvaṃ tasya dṛśyate || 4 || antatarbhedabhinnasya manekāśāstracoditā | śāstrasya saṃgatirnāsti śaṃsayaṃ kathaya prabho || 5 || na ta kena mārgeṇa garbhavāsastu dāruṇāḥ | devānāṃ paramāṃ bhaktiṃ śrutvā tu paramaṃ muniḥ || 6 || 1b) provāca bhagavān viṣṇuḥ sarveṣāṃ caiva saṃmataṃ | tvayā hi kathitaṃ yat tad rahasyaṃ guhyamuttamaṃ || 7 || śrīnārāyaṇauvāca || akulāgamakalpoyaṃ śruṇuṣvaṃ kathayāmyahaṃ | vedaśāstrasya madhye tu svāśrayogaḥ prasasyate || 8 || yenaivānekabhedena tena sarve vimohitā | munayaḥ sarvaśāstreṣu yogasāmyaṃ niropitaṃ || 9 || tacchāstraṃ śaṃbhunā proktaṃ kutra kasya janārdana | himādriśikhare ramye nānādhātuvicitrite || 10 || anekadrumasaṃkīrṇe puṣpaprākāraśobhite | gaṃgādisaritastatra sarvatīrthaniṣevite ||11|| puṇyadeśe mahāsaumye maṃgale nirupadrave | ekānte vijane gopye cittasyāhlādakārake || 12 || tasmin madhye mahādevo devānāṃ daivataṃ paraṃ | siddhāsane samo bhūtvā yogeṣu pariniṣṭitaḥ || 13 || dhyānasthaścintayāmāsa sa śivaḥ parameśvaraḥ | niraṃjanaṃ nirākāraṃ nirvikalpaṃ nirūpamaṃ || 14 || paripūrṇaṃ paraṃ brahma tasmin līno maheśvaraḥ | kvacit kāle mahāmāyā śāmbhavī tatra māgatā || 15 || samādhisthaṃ haraṃ dṛṣṭvā stutiṃ ca bruhi pārvati || śrīdevyuvāca || namaste ādināthāya viśvanāthāya te namaḥ || 16 || namaste viśvarūpāya viśvātītāya te namaḥ | namaste viśvakandāya viśvabījāya te namaḥ || 17 || sabāhyābhyaṃtarasthāya namaste viśvadhāriṇe | sṛṣṭisthitiṃ vināśānāṃ tvaṃ hetuḥ parameśvaraḥ || 18 || tvamedopi tridhābhinno brahmāviṣṇuśivākṛtiḥ | namo rajasvarūpāya satvarūpāya te namaḥ || 19 || tamorūpa namastestu nirguṇāya namo namaḥ | adhyātmavidyā vidyānāṃ sā vidyā tvaṃ sureśvara || 20 || sa pātu vidyayā siddhāḥ prāpnuvanti paraṃ sukhaṃ | candrādibhya svarūpāya namaste jātavedase || 21 || prāṇāpānasvarūpāya śabdabrahmātmane namaḥ | trayī vidyā somapāya phaladāya guṇātmaka || 22 || avidyā vidyamānāya mahādevāya te namaḥ | gāyatrī caiva sāvitrī mahāmāyā sarasvatī || 23 || trisaṃdhyāya trikālāya sarvadevyā trayī vapuḥ | triśūnyāya namastubhyaṃ pañcaprāṇāya te namaḥ || 24 || bhūtabhāvanabhūteśa namaste bhūtavāsine | aharniśātmako bhūtvā māyācakra vyavasthitāḥ || 25 || sarveṣāṃ caiva bhūtānāṃ māyuṣyagaṇanāya ca | namaste nādarūpāya bindurūpāya te namaḥ || 26 || kālarūpa namastubhyaṃ mahāprāṇa namostu te | 3a) sthulasūkṣmaprabhedena sarvatraiva vyavasthitā || 27 || jñānagamyośi devesi munināṃ bhāvitātmanāṃ | akārāya namastubhyaṃ ukārāya namo namaḥ || 28 || makārāya namastubhyaṃ praṇavatrayarūpiṇe | jñānavijñāna guhyātmā kūṭasthaḥ kūṭavarjitaḥ || 29 || dvaitādvaitavinirmukto bhāvagamyo maheśvaraḥ | ṛgyajuḥ sāmarūpāya namaste mantrarūpiṇe || 30 || mantrānāṃ bījarūpāya hakārāya namo namaḥ | sākārosinirākāro dehasthaḥ prakṛteḥ paraḥ || 31 || svayaṃ jyoti paramātmā ekopi bahudhā sthitaḥ || 32 || namaste jñānarūpāya namaste jñānadāyine | sarvajñāna namastestu namaste sarvagāya ca || 33 || caturviṃśati tatvante puruṣaḥ paṃcaviṃśati | sajīvastvaṃ guṇādhīno māyayā hyaṃtravāhakaḥ || 34 || 3b) namaste haṃsarūpāya parahaṃsāya te namaḥ | sarvatatvāṃtarasthāya caitanyāya namastute || 35 || sakhātvaṃ sarvabhūtānāṃ jīvānāṃ jīvanaṃ paraṃ | tvayā vinānakopyasti phalado karmakāriṇaṃ || 36 || namastekṣara rūpāya mṛtyave pānasaṃjñake | akṣarāya namastubhyaṃ mapamṛtyuvināsine || 37 || tīrthānāṃ paramaṃ tīrthaṃ vratānāṃ ca mahāvrataṃ | sarveṣāṃ caiva yajñānāṃ tvaṃ ca deva mahāmalaḥ || 38 || tvaṃ mana prāṇarūpastvaṃ kṣetrajñastvaṃ hṛdi sthitaḥ | akartātvamudāsīno sādhanodharmarakṣakaḥ || 39 || namaste śabdarūpāya sparśarūpāya te namaḥ | rasarūpa svarūpāya namaste gandharūpiṇe || 40 || dehāṃtare kṣaratvaṃ hi vāhyepi tvakṣarātmakaḥ | uttamaḥ puruṣaḥ tvanya paramātmā jagatpatiḥ || 41 || pṛthivyāpastathā tejo vāyurākāśameva ca | 4a) pañcabhūtātmane śambho namaste tatva vigrahaḥ || 42 || ekapādo dvipādaśca tripādo vai catuṣpadaḥ | yuge yuge ca yo dharmo namastasmai kapardine || 43 || namaḥ prakṛti rūpāya puruṣa rūpāya te namaḥ | dvaitādvaitasvarūpāya namaste bhedavarjite || 44 || amūrtosi anantosi mūrtosi tvaṃ svamāyayā | kartā hartā prabhuḥ sākṣī bhartābhoktā maheśvaraḥ || 45 || virūpyakṣa namastestu nīlagrīvāya te namaḥ | gaṃgādhara namastubhyaṃ namaste candramauline || 46 || indrādyālokapālāśca yakṣagandharva kinnarā | siddhavidyādharāścānye tvadīśāḥ sarvadevatāḥ || 47 || namaste bodharūpāya bodhabodhyāya te namaḥ | namo viśvaprabodhāya jñānabodhāya te namaḥ || 48 || sthāvaraṃ jaṃgamaṃ cedaṃ vi'svametaccarācaraṃ | karmasaṃvalitaṃ tasya trātātvaṃ parameśvara || 49 || 4b) tvaṃ guruḥ sarvasatvānāṃ upadeṣṭā hṛdisthitaḥ | yogānmukti prado deva bhavakarmopadeśataḥ || 50 || atarkyāsi maheśāna aprameyovyayaḥkila | sarvādhāro nirādhāro jagatāṃ sūtradhārakaḥ || 51 || śaraṃṇyosiśaraṇyānāṃ pāpahākaruṇākara | bhavormi vyākulaṃ deva raktamāṃsaraṇāgatāṃ || 52 || kṛpākaratvamīśāna bhaktānāma bhayaṃkara | ārtānāmārtihaṃtātvaṃ kṛpādṛṣṭvāvalokaya || 53 || jānetvāmīśaṃ viśvasya jagato yāni bījayo | śakteḥ śivasya ca paraṃ yastvaṃ brahma niraṃtaraṃ || 54 || evannānā prakāreṇa pārvatyā prārthitaḥ śivaḥ | dhyānāduparatacitta stutyā jāto maheśvara || 55 || tasminavasare devī sāhlādā śāṃbhavī kalā | mahādevaṃ namaskṛtya tayāpraśna ayaṃkṛtaḥ || 56 || atha dhāryatāṃ suraśreṣṭhamadvākyaṃ kṛpayā śiva | 5a) śāstre tvanantaḥ paṃthānaḥ karmabhināḥ śrutā mayā || 57 || me mati bhrāmitā taistu kiṃ satyaṃ na smarāmyahaṃ | tasmāt kathaya sarvajña kāraṇaṃ vedaśāstrayoḥ || 58 || sarveṣāṃ caiva śāstrāṇāṃ bhedaḥ kiṃ caika vākyatā | ṣaṭ darśane vivādaśca vitarko manasi sthitaḥ || 59 || karmaṇā labhate mokṣa kiṃ yogaḥ sādhanena ca | yogaścaikaḥ sarvasāstre procyate kimanekadhā || 60 || yogasya ca ṣaḍaṃgāni kāni tāni tapodhana | kathayasva mahādeva praśnamanyaṃ yathārthataḥ || 61 || kojīvaḥ sarvabhūtasthaḥ kā ca śakti guṇātmikā | paramātmā ca nirguṇaḥ jīva sākṣī tu kaḥ prabho || 62 || pāpapuṇya nivaddhasya patitasya bhavārṇave | jīvasya brahmasaṃyogaḥ kenopāyena jāyate || 63 || valīpalītako deho jñānakaśca ratā narā | 5b) tayostaṃbho bhavet kena upāyena surādhipaḥ || 64 || idṛśaṃ vākyamākarṇya kailāsādhipatiḥ śivaḥ | kṛpayā lokya netrābhyāṃ pārvatīṃ samuvācaha || 65 || śrī īśvara uvāca || ṛgyajuḥsāmavedaistu sarvaśāstrairanekadhā | sṛṣṭyarthaṃ kalpito bhedo na bhedaḥ paramārthataḥ || 66 || karmamārgeṇa saṃsāro vedaniścita mārgataḥ | yogamārgeṇa mokṣosti sa yoga śivajīvayoḥ || 67 || adhyātmaśāstramadhye tu dṛśyate caika vākyatā | nānātvaṃ nāsti yogasya nāmnā bhedaḥ prakalpayet || 68 || ekasya bahunāmāni bhedabhinnānyanekadhā | tairebhidhānairyogasya tvattasarve bruvanti hi || 69 || yadyapyadhīta nigamāḥ ṣaḍaṃga sahitā priye | āgamādyāni śāstrāṇi jñānaṃ nāsti guruṃ vinā || 70 || 6a) tasmādguruṃ samālocya bhajate yaḥ pumān śive | yogajñānaṃ sphuṭaṃ tasmai bruvate nātrasaṃsayaḥ || 71 || tārakaṃ kopi saṃsāre prāṇīnāṃ sadgurorvinā | daivena darśanaṃ tasya jāyante jñānatodhikān || 72 || yogasyāṃgāni vakṣāmi yaistu sidhyantu sādhakāḥ | saṃvibhāvyātma yogasya dvādaśāddhāni sundarī || 73 || āsanaṃ prāṇasaṃrodhaḥ pratyāhārotha dhāraṇā | dhyānaṃ samādhiretāni yogāṃgāni mahātape || 74 || prathamaṃ cāsanaṃ divyaṃ sadhyaṃ sarvaṃ rujāpahaṃ | tatpraveśe smṛtaṃ bhadre tvakṣare deha pūrake || 75 || yogasyāṃgaṃ dvitīyaṃ tu prāṇāyāmamudāhṛtaṃ | niścalaṃ nābhi deśī ca sarvapāpapranāśanaṃ || 76 || tṛtīyaṃ corddhagaṃ viddhi pratyāhārātmakaṃ hṛdi | graṃtthi bhedādike nātha manoviṣayanāśanaṃ || 77 || caturthyaṃ dhāraṇaṃ nāma svaracakre vyavasthitaṃ | sudhāmayaṃ mahāsaumyaṃ kavitvaṃ yena jāyate || 78 || 6b) paṃcamaṃ bhruvilāṃtasthaṃ dhyānaṃ tadvedasūcitaṃ | aṣṭasiddhi pradaṃ puṃsāṃ yogasyāṃga prakīrtitaṃ || 79 || ṣaṣṭaṃ vai vyoma madhyasthamaṃgaṃ paramadurlabhaṃ | samādhīriti vikhyātaṃ sarvajñānāvabhāsakaṃ || 80 || tena yogī mahādevī procyate parameśvaraḥ | yathābrahma yathāyogo durlakṣastridaśairapi || 81 || ṣaḍaṃgāni ca yogasya kathitāni imāni vai | vahavo yoginaḥ siddhā aṃgairetairvarānane || 82 || āsanaṃ brahmaṇo bhāvaḥ prāṇāyāmastu vaiṣṇavaḥ | pratyāhāro rudrabhāvo dhāraṇā ceśvare matā || 83 || dhyānaṃ sadāśivo bhāvaḥ samādhiḥ puruṣasya ca | bhāvāne tān samabhyasya yogī brahmaṇyavasthita || 84 || īdṛśāni ṣaḍaṃgāni vadatya dhyātma vittamāḥ | prāṇasyārddha pracāreṇa sarveṣāṃ caiva saṃmatāṃ || 85 || 7a) anyaṃ jīvasvarūpaṃ tu rūpaṃ śaktermahātape | śruṇutvaṃ vyāpakaṃ brahma dattacittāvadhānataḥ || 86 || nāḍi trayāṃtarasthāsau guṇatrayavibhāgataḥ | sa jīvaḥ procyate sadbhi kriyāyukto hṛdisthitaḥ ||87 || kriyā kuṃḍalinī śaktiḥ sā ca māyā guṇātmikā | vinirmitaṃ tayā sarvaṃ jagatsthāvarajaṃgamaṃ || 88 || brahmāviṣṇusvarūpāya brahmāviṣṇu svarūpāya rudrarupadharā ca yā | candrasūryāgni madhyasthā sā ca jīva svarūpinī || 89 || yo jīvaḥ sa śivaḥ sākṣāt procyate śāstra madhyate | pāśavaddho yadā jīvaḥ pāśamuktaḥ śadāśivaḥ || 90 || māyāpāśaguṇairvaddhā sopi kṣetrajña ucyate | asaṃsati phale yuktaḥ sarvabhūtavyavasthitaḥ || 91 || aṣṭāṃgayogamārgeṇa pāṇamukto bhavet tataḥ | tadā saṃjñāṃ parityaktvā svayaṃ brahmaṃ bhavediti || 92 || svabrahmavedavikhyātaṃ vṛttidvayavivarjitaṃ | 7b) niścalaṃ śuddhasatvaṃ ca tasya jñānādvimucyate || 93 || pāśacchedo bhavet nūnaṃ manaprāṇasamāgamāt | manaḥprāṇasamāyogaḥ praṇavena vinā na hi || 94 || praṇavābhyāsato yogī mayā tulyo varānane | praṇavaḥ procyate sadbhiḥ prāṇāyāmatrayātmakaḥ || 95 || adhamo madhyamaḥ prokto uttamaḥ kīrtitaḥ śiva | āsanādi kramenaiva śanairyogī samabhyaset || 96 || tyaktanidro mitāhāro jitasvāso jitesvandriyaḥ | yogābhyāsarato nityaṃ yogī brahmasamo bhavet || 97 || jīvasya śivasāyujyaṃ yogābhyāsena pārvati | vāmadakṣiṇakaṃ tyaktā prāṇamūle samabhyaset || 98 || abhyāsāddhṛdayaṃ granthirbhidyate ca śanaiḥ śanaiḥ | antarnāḍī pracāreṇa jīvaḥ śivamayo bhavet || 99 || sa guṇopi guṇātītaḥ pāśacchedī prakīrtyate | 8a) pāśacchedaḥ prakartavyaḥ prāṇāyāmaika yogataḥ || 100 || prāṇāpānaḥ samāyogo nāḍī śuddhā ca labhyate | jñātvā yogavidhiṃ samyak dvayoraikyaṃ samabhyaset || 101 || tenābhyāsena yuktosau bhavataḥ sādhakaḥ priye | na bhaven maraṇaṃ tasya jarāpalitavarjitaḥ || 102 || valī prakṛti vikhyātā palitaṃ puruṣa smṛtaḥ | sthulasūkṣmādibhirbhāvai dvātauve samavasthitau || 103 || rajoratastayornāma sūryacandramasau priye | sāmarasya yadāśūnye tadā staṃbhana ucyate || 104 || valīpalitayo jñānaṃ staṃbhanaṃ ca nigadyate | nūtanatvaṃ śarīrasya śatābdādūrddhamucyate || 105 || sarvalakṣaṇasaṃpūrṇo jāyate yogavinnaraḥ | tāvaccharīravārddhakyaṃ dṛśyate vinivartate || 106 || punaḥ punarna saṃdeho yāvacchata samāvadhī | śatasaṃvatsarābhyāsādvārddhakyaṃ tyajyate punaḥ || 107 || 8b) mṛtyuṃjitvā tadā yogī niḥśaṃkovicaret kṣitau | tāvadvapukṣayo dṛṣṭastvabhyāso naiva yoginaḥ || 106 || yāvanniraṃjanaḥ svātmā na sthiro jīvasaṃjñakaḥ | vahukālasamābhyāsā sthiro bhavati suvrata || 109 || siddhiḥ sarvaguṇopeta nānācihnairupasthitaḥ | paścānnāsti rujādeho vārddhikyaṃ naiva vidyate || 110 || sutanurvitanuḥ kvāpi prāṇīnāṃ pratibhāsate | atarkya mahimā yasmāt tasmātvaṃ nāvamānayet || 111 || aśraddadhāno pāpātmā nāstiko bhinnasaṃsayaḥ | hetuko vakavṛttiśca teṣāṃ jñānī na gocaraḥ || 112 || tasya līlāṃ na jānanti nindāṃ kurvanti ye dhamāḥ | yogīśvarasya pāpiṣṭā patanti narake dhruvaṃ || 113 || kasyāpi yogino dehe vitarkaṃ naiva kārayet | krīḍaṃti triṣu lokeṣu yathā vai prakṛto parā || 114 || 9a) yogeśvarasya jogasya yogaśāstrasya pārvati | nindāṃ ca ye prakurvanti rākṣasāstena rākṣitau || 115 || pākhaṃḍinaḥ pāparatā svadharma vimukhāstute | yairvānamānito yogī teṣāṃ trātā na bhūtale || 116 || āyuḥ kāntiryaśaḥ puṇyaḥ naśyante tasya suvrate | yasya yoge matirdraṣṭā jāyate moharūpinī || 117 || pratikūlo yasya dharmo yogastasya na ropate | sopi garbhodbhavaṃ duḥkhaṃ bhuṃkte caiva niraṃtaraṃ || 118 || yasya yasya yathākarma tasya tasya tathāmatiḥ | pāpapuṇyāśrito bhāvo jāyate prāṇiṇāṃ priye || 119 || vāyuprakṛti saṃyogāt bhūtaṃ bhavyaṃ vyavasthitāṃ | manaḥprāṇasya yogena nāmavede pragīyate || 120 || sāṃkhyayogāvimaudehe manaḥprāṇau nagātmane | dvayoraikyaṃ na jānanti saṃbhavanti punaḥ punaḥ || 121 || 9b) yāvanmanastatra marutpravṛttiryāvanmaruccāpi manapravṛttiḥ | tatraikanāśādaparasya nāśamekapravṛtteraparapravṛttiḥ || 122 || śuddhāsti yasyendriya varga vṛttervidhvaṃsate mokṣa padasya siddhiḥ | tathāpi sādhyaḥ pavanasya nāsaḥ ṣaḍaṃga yogādviniveṣinena || 123 || yadvai manaḥ savvai prāṇo yaḥ prāṇastanmanaḥ smṛtaṃ | kṣarākṣara svarūpeṇa vartate sarvajaṃtuṣu || 124 || manaprāṇasamatvena mokṣo bhavati nānyathā | etadguhya tamaṃ proktaṃ na deyaṃ yasya kasyacit || 125 || iti śrī akulāgamamahātantre yogasārasamuccaye prathamaḥ paṭalaḥ || 1 || śrīdevyuvāca || adya me saphalaṃ janma adya me saphalaṃ tapaḥ | adya me saphalaṃ jñānaṃ tvatprasādā bhavāntaka || 1 || karmākarmadvayaṃ proktaṃ sarvaśāstre maheśvaraḥ | niddhāraṃ na ca vai tasya saṃsayo vartate mama || 2 || 10a) vikarma kīdṛśaṃ jñeyaṃ kandamūlaṃ śūbhāśubhaṃ | manovasthācatuṣkaṃ ca dharmādharmavicāraṇaṃ || 3 || saṃsārabandhanaṃ deva kīdṛśaṃ muktilakṣaṇaṃ | kīdṛśaṃ maraṇaṃ caiva bhāvābhāvau tathaiva ca || 4 || layo haṭho mantrayogo rājayogastu śaṅkara | sahajaṃ ca yathājñānaṃ kathayāmi sureśvara || 5 || śrī īśvara uvāca || vedasāraṃ tvayā devī kṛtaṃ praśnasamuccayaṃ | krameṇa kathayiṣyāmi śṛtvātvaṃ hṛdi dhāraya || 6 || kiṃ karma kimakarmeti kavayopyatra mohitā | tat te karma pravakṣyāmi yat jñātvā mokṣase'śubhāt || 7 || karmaṇo hyapi boddhavyaṃ vaddhavyaṃ ca vikarmaṇaḥ | akarmaṇaśca boddhavyaṃ gahaṇākarmaṇo gatiḥ || 8 || karmakṣaraṃ vijānīyādakarmākṣarasaṃjñakaṃ | kṣarākṣaravinirmuktaṃ vikarma pratipadyate || 9 || vikarmasatvasaṃsiddhaṃ samānaṃ vahniliṃgakaṃ | 10b) karmasītāṃśunirdiṣṭaṃ prāṇo caiva pratiṣṭhitaṃ || 10 || akarmasūryarūpeṇa apāno saṃsthitaṃ sadā | ete bhedāḥ samākhyātā karmākarmavikarmajāḥ || 11 || karmaṇya karmayaḥ paśyadakarmaṇi ca karmayaḥ | sa buddhimānmanuṣyeṣu sayuktaḥ kṛtsna karmakṛt || 12 || bindunādasvarūpāya karmākarma dvidhāsthitaṃ | atha kandaṃ pravakṣyāmi mūlaṃ vai sarvakāraṇaṃ || 13 || samatvaṃ yobhyased yogī sayuktaḥ kṛtsnaḥ karmakṛt | karmākarmavicāroyaṃ guhya eva udāhṛtāḥ || 14 || nābhimadhye mahādevī sthitaṃ kandaṃ śivātmakaṃ | somasūrya havistatra śaktiḥ svāheti mantritaṃ || 15 || kālānalasamākāraṃ prasphuraṃtaṃ śivālayaṃ | daśadhātu samopetaṃ paṃcatanmātravarjitaṃ || 16 || taṃ jīvaṃ jīvalokasya prakṛtyādhiṣṭhitaṃ svayaṃ | vināyena mṛtaṃ manye taṃ kandaṃ dehasaṃsthitaṃ || 17 || 11a) vātāvarto bhavet sopi mantrapīṭhannigadyate | vidyāpīṭhaṃ bhavet tasya mudrāmaṇḍalameva ca || 18 || tanmūlaṃ sarva cakrāṇāṃ grahāṇāñca raviryathā | kandamūlamidaṃ bhadre śubhāśubhamathaśruṇu || 19 || śubhaṃ śivamataṃ proktamaśubhaṃ prakṛtermataṃ | śubhāśubhataraṃ viddhi sāśvataṃ brahmaṇo mataṃ || 20 || catasrau manasovasthāstā vijñeyāḥ kalevare | jāgrasvapnasuṣuptiśca turyāvasthāna bhedataḥ || 21 || hṛdaye prathamāvasthā dvitīyā ṣoḍaśāntagā | tālumadhye tṛtīyā tu caturthā vyomarandhrake || 22 || jñātavyā praṇave naiva suṣumnāṃ tarjatā priye | deheṣvavasthitāḥ sarvāḥ vṛttibhedānmanomayāḥ || 23 || manovasthācatuṣkaṃ tu dvividhaṃ kathitaṃ mayā | prathame saṃpravakṣyāmi dharmādharmasya lakṣaṇaṃ || 24 || dharmādharmavubhāvetau mamāṃśau tu śarīriṇau | agniṣomātmakau viddhi ahorātri svarūpakau || 25 || 11b) satyānṛtasamākhyātau śuklakṛṣṇau tu kīrtitau | sūryacandramasau jñeyau sthirāsthiraparāparau || 26 || dyāvyāpṛthvīti vikhyātau sadasaṃtaukṣarākṣarau | dvāsuparṇī vimaujīvau paṭhyate vedaśāstrayoḥ || 27 || bhedābhedau mokṣavandhau cittācittau ca vaṇyate | iḍānaṃ piṃgalanāmākhyau jāhnavī yamuneticau || 28 || kiṃ punarvahunoktena vidyāvidyātmakau priye | nānāvidhānasaṃjñātau dharmādharmapratisthitau || 29 || ūrdhvasaṃjñe bhaveddharmo adhaścādharmasaṃjñakaḥ | asaṃjñaṃ tu paraṃ brahma saṃjñājīvaśvarūpinīṃ || 30 || bindunādapathau dvau tu rajastamaḥ svarūpakau | hariharāvana dvau dvau sarvadehe vyavasthitau || 31 || dharmādharmā sakauvetau madhye miśrau kriyātmakau | 12a) rāgādi mālīne kāye yenātmānaṃ prapatsyate || 32 || yastu yasyati cātmānaṃ nityānandaṃ niraṃjanaṃ | prekṣiṇa sākṣiṇaṃ nityaṃ bhāṣate paramaśva saḥ || 33 || bhāvābhāvadvayoryogo hyasmin śāstre vyavasthitaḥ | athānyaṃ paramaṃ vakṣye śṛṇu bhedaṃ tṛtīyakaṃ || 34 || vyayaṃ tu triguṇaḥ piṃḍo jñātavyo liṃgasaṃjñakaḥ | strīpuṃnapuṃsakaṃ jñeyastamaḥ satvotha rājasaḥ || 35 || prathamo mūrtimāṃ nityaḥ karmatvaṃ ca kalātmakaṃ | sa eva jīva uddiśaḥ saṃsārī cetano mataḥ || 36 || kṣatrajñaḥ karma nāmeti kālacātmani gṛhyate | ekopi bahudhā bhinnastatve tatva vyavasthitaḥ || 37 || anekākṣara rūpo hi phale sakto nibadhyate | dharmādharmātmako vandho jīvasya parikīrtitaḥ || 38 || te naiva saṃsṛtīstasya punaḥ punarbhavāntare | evaṃ saṃsārabandhosau kālacakre pratisthitaḥ || 39 || athātaḥ saṃpravakṣyāmi muktibhedaṃ sudurlabhaṃ | dharmādharmavinirmuktaṃ yadi cittaṃ nirāśrayaṃ || 40 || tadā nirvāṇarūpāya muktirbhavati yogināṃ | cittaṃ jīvitamākhyātamacitte maraṇaṃ dhruvaṃ || 41 || cittācittasamobhūtvā jīvanmuktirihocyate | jīvitaṃ maraṇaṃ caiva saṃkṣepāt kathitaṃ mayā || 42 || athātaḥ saṃpravakṣyāmi bhāvābhāvau hṛdisthite | bhavaḥ praveśamātreṇa nirgamo bhāvasaṃjñakaḥ || 43 || bhāvābhāvavinirmuktaḥ svabhāvo brahmasaṃjñakaḥ | bhāvaḥ prāṇasamākhyātaṃ abhayoyana śabditaḥ || 44 || prāṇopānasamāyogo yānti brahmapathaṃ priye | śūnyaṃ sarvanirābhāsaṃ svarūpaṃ yatra cinyate || 45 || abhāvayogaḥ saṃproktaṃ caturthaṃ yogalakṣaṇaṃ | layayogo haṭhaścaiva mantrayogastṛtīyakaḥ || 46 || 13a) caturtho rājayogaśca eka eva hi kevalaṃ | kṣetrajñaḥ paramātmā ca dvayoraikyaṃ kathaṃ bhavet || 47 || layayogamidaṃ bhadre haṭhayogamidaṃ śruṇu | hakāraṃ sūryasaṃjñaṃ tu ṭhakāraṃ candrarūpiṇaṃ || 48 || candrasūryasamībhūte haṭhayogo nigadyate | makāreṇa manaḥ proktaṃ trakāraṃ prāṇa ucyate || 49 || manaḥprāṇasamāyogo yogo vai mantrasaṃjñakaḥ | apānavṛttimākṛṣya prāṇogacchati madhyame || 50 || rājate gaganāṃbhoje rājayogostutena saḥ | indraḥ sakāraṃ saṃjño yo hakāraḥ kathyate raviḥ || 51 || tayoryātaṃ nirākāraṃ sahajaṃ taṃ viduḥ priye | nāmnāmatāntare bhedo na bhedaḥ paramārthataḥ || 52 || guroḥ pādaprasādena eka eva prakāsyate | sarvabhāvavinirmuktaṃ kṣetrajñaṃ brahmaṇi nyaset || 53 || etat jñānaṃ ca dhyānaṃ ca śeṣonyograṃthavistaraḥ || 53 || 13b) iti śrī akulāgame mahātaṃtre yogasārasamuccaye īśvarapārvatisamvādo nāma dvitīyaḥ paṭalaḥ || 2 || śrīdevyūvāca || nānāpathajuṣāṃ puṃsāmeko gamyastu kathyate | yogagamyaṃ paraṃ brahma ityalīkavaca prabho || 1 || neti neti śruti vrute nirdhāraṃ kiṃ niṣedhataḥ | tatvārthaṃ vadate nātha yathāveda pratisthitaṃ || 2 || yaddṛṣṭaṃ naṣṭasaṃjñaṃ tu adṛṣṭaṃ bhāvavarjitaṃ | kenopāyena tatprāpya yatpadaṃ parikīrtitaṃ || 3 || adṛśya bhāvanā nāsti dṛśyamānaṃ vinaśyati | avarṇamasvaraṃ brahma kathaṃ dhyānaṃ niyoginaḥ || 4 || atrārtho śaṃsayo deva mahānmanasi vartate | śrutyarthaḥ kīdṛśaḥ śaṃbho sphuṭī kuru jaṭādharaḥ || 5 || kiṃ madyaṃ maithunaṃ māṃsaṃ satyānṛtamanuttamaṃ | bindupātaṃ ca tatsarvaṃ grasāḥ ke caturāśrame || 6 || 14a) śrī īśvara uvāca || nānāpathavicāroyaṃ śrutyarthaṃ vācadhāraya | amūrti bhāvanā yātu yathārthaṃ pravadāmyahaṃ || 7 || madyamaithunamāṃsaṃ ca satyānṛtamanuttamaṃ | bindupātaṃ ca grāsāśca śṛṇucchindhi yathākramaṃ || 8 || iḍāpiṃgalanāmākhyau pathau dvā suvibhūṣitau | nānāpathasamākhyātau sevyate yogibhiḥ sadā || 9 || tayorabhyāsayogena ūrddhamārgaṃ pravartate | yena mārgena gantavyaṃ brahmasthānaṃ nirāmayaṃ || 10 || nānāpathajuṣāṃ devi yogo vede praśasyate | na gacchat punarāvṛttiṃ tarate bhavasāgaraṃ || 11 || nānāmārgaprakāreṇa mokṣo nāsti iti bruvan | tena sarve durācārā śāstranirddhāravarjitaḥ || 12 || śāstrasya hṛdayaṃ cānyat pralāpaṃ cānyathā priye | kiṃ kāraṇaṃ mahādevī viṣṇumāyā vimohitāḥ || 13 || 14b) vicitrakarmasaṃbaṃdhādbuddhi bhedaḥ prajāyate | na smaraṃti paraṃ tatva sanān saṃgavivarjayet || 14 || atha śṛtyādibhirvākyai neti tenīti saṃsmṛtaṃ | prathame śakti nirdhāraṃ na kāraṃ sa dvitīyake || 15 || śiva śaktyātmakaṃ brahma praṇavesaṃvyavasthite | na jānanti paraṃ bhāvaṃ devasya parameśvarī || 16 || nānākṣaraṃ tṛtīyantu tayoraikyaṃ nirākaraṃ | idaṃ tu paramaṃ tatvaṃ pratyakṣaṃ jñānacakṣuṣā || 17 || amūrto bhāvanāviddhi prāṇāyāmena nānyathā | tasmāt sarvaprayatnena prāṇāyāmaṃ samabhyaset || 18 || evaṃ bhāvaya deveśi samayogaṃ paraṃ dhruvaṃ | ādhārasaṃsthitaṃ tāvat yāvad brahma layaṃgataḥ || 19 || madyamaithunamānsāni ye dviṣaṃti maheśvarī | te pataṃti mahāghore raurave nātrasaṃsayaḥ || 20 || raktaṃ madyaṃ vijānīyāt śuklaṃ māṃsaṃ sureśvarī | 15a) yā surātvaṃ maheśāni yadvījaṃ tadahaṃ priye || 21 || haste padmaṃ vijānīyāt pātraṃ pretaṃ tu kārayet | tanmadhya cintayed devaṃ manasānandarūpiṇaṃ || 22 || avidyamadirā jñeyā bhrāmikāviśvaraṃjikā | vidyāmāṃsasamuddiṣṭaṃ mocakaṃ vārddhagāmi ca || 23 || vidyāvidyātmakaṃ binduṃ tṛtīyaṃ samarūpakaṃ | maithunaṃ tatparaṃ devī jñātavyaṃ mokṣasaṃbhavaṃ || 24 || avidyāpānasaṃsthā tu suvidyāprāṇamāśritā | maithunāmaithunaṃ proktaṃ trisaṃjñaṃ viddhi suvrate || 25 || bāhyamadyarato yastu maithunaṃ māṃsabhakṣaṇe | te sarve narakaṃ yānti iti satyaṃ vaco mama || 26 || bindunā kṛṣyate nādo madyapānaṃ tu tatsmṛtaṃ | kalayākṣakṣate bindustena vai māṃsabhakṣaṇaṃ || 27 || anyathā te durācārā pāpiṣṭāḥ jñānavarjitāḥ | 15b) pravartante kumārgeṇa sarve te adhamāsmṛtaḥ || 28 || abhakṣaṃ bhakṣate yogi apeyaṃ pibate sadā | agamyāgamanaṃ nityaṃ sa yogīnātrasaṃsayaḥ || 29 || abhakṣaṃ kālamityāhurapeyā paramā kalā | agamyaṃ paramaṃ sthānaṃ yojānāti sa tatvavit || 30 || itthaṃ sarvaṃ mahādevī jñātavyaṃ yogasādhane | madyamaithunamāṃsaṃ ca saṃkṣepāt triguṇātmakaṃ || 31 || candrasūryāgni saṃyogaścintanīyo mumukṣubhiḥ | idaṃ guhyaṃ mayākhyātaṃ gopanīyaṃ prayatnataḥ || 32 || rahasya paramaṃ bījamidaṃ jñānamanuttamaṃ | yathānyasaṃpravakhyāmi satyānṛtavicāraṇaṃ || 33 || aditi prāṇasatvena sa candraḥ saraviḥsmṛtaḥ | oṃkāraṃ binduśaktintu sākṣiṇaṃ puruṣaṃ harīṃ || 34 || evantu trivitaṃ satyaṃ brahmāviṣṇuśivātmakaṃ | 16a) tripādaṃ ca trivedaṃ ca satyaṃ ca triguṇaṃ smṛtaṃ || 35 || adhame madhyame līnaṃ madhyamaṃ cottame sthitaṃ | uttamaṃ corddhagaṃ viddhi brahmasatyaṃ pracakṣate || 36 || satyaṃ brūyāt priyaṃ brūyāt na brūyāt satyamavyayaṃ | satyaṃ ca nānṛtaṃ brūyāt eṣadharma sanātana || 37 || oṃmityekākṣaraṃ brahma satyamātmani kīrtitaṃ | asatyaṃ cānyathā proktaṃ kṣare bhāve pratiṣṭhitaṃ || 38 || prāṇaḥ satyamiti khyātamasatyaṃ tadviparyayaḥ | satyānṛtamidaṃ vākyaṃ prāṇe caiva pratiṣṭhitaṃ || 39 || dharmavṛddhidbhavet satyā asatyāddharmasaṃkṣayaḥ | tasmāt satyaṃ pravaktavyamasatyaṃ parivarjayet || 40 || buddhisaṃjñā tu yā vācā paśyanti praṇave sthitaḥ | tayoruccārataccorddhaṃ prāṇo vai madhyame pathi || 41 || etat satyaṃ vijānīyādasatyaṃ śṛṇu śāṃprataṃ | dvitīyādhūmarūpāya vāṇī vai vaikharī smṛta || 42 || 16b) tasyāduccarato devī prāṇogacchatyadho mukhaḥ | amṛtaṃ tatsamākhyātaṃ tatorūpaṃ hṛdisthitaṃ || 43 || śabdāpaśabdabhedena satyāsatyaṃ prakīrtitaṃ | caṃcalaṃtyānṛte tyaktyā niścalaṃ satyamucyate || 44 || satyena sarvamāpnoti satye sarvaṃ pratiṣṭhitaṃ | tatsatyaṃ recakaṃ proktaṃ śivākhyāṃ dvādaśāntagaṃ || 45 || bindupātaṃ tvayā pṛṣṭaṃ tvayā devī śubhānane | tathā tasya svarūpaṃ hi pravadāmyakhilāntute || 46 || bindurbuddhiḥ śivo binduḥ bindurviṣṇuḥ prajāpati | binduḥ sarvagato devo bindustrailokya dīpanaṃ || 47 || ekopi stribhibhāvaiva vartate sarvatantuṣu | nivṛtyā jīvyate viśva pravṛtyāsaṃharet tu saḥ || 48 || yathā binduścalo bhūtvā guṇaliṃgo pravartate | tadā vai saṃsṛtistasya garbhavāsaḥ punaḥ punaḥ || 49 || kālenākalitaṃ piṇḍaṃ piṇḍaḥ kālasya bhojanaṃ | 17a) sa bindukālarūpeṇa grasate sa carācaraṃ || 50 || nānyaḥ kālosti bhūtānāṃ nānyo bhavati rakṣakaḥ | jīvite maraṇe caiva bindurekaḥ prasasyate || 51 || adhomārgasthito bindu pravṛttistena kathyate | nivṛtyākṣobhate bindurūrddhamārgavyavasthitaḥ || 52 || pravṛttiśca nivṛrttiśca jīvitaṃ maraṇa dhruvaṃ | binduścarati tatsarvaṃmabhedyaṃ tridaśairapi || 53 || vahnisthānaṃ parityajya sūryasthānaṃ samāśritaḥ | yadā bindustadā dehaḥ patate nātrasaṃsayaḥ || 54 || śarīrarakṣanārthāya bindureka praśasyate | ūrddhaṃ gacchatyadho bhāgāt tadā kāle layaṃ gataḥ || 55 || bindupātena vṛddhatvaṃ mṛtyurbhavati dehināṃ | sa evarecako vāyu dhyāyate yogibhiḥ sadā || 56 || vāyunā sādhyate bindurna cānyadvindu sādhanaṃ | 17b) siddhe bindu mahāratne sarvasiddhi prajāyate || 57 || 17b) eṣa bindu samākhyāto guṇatrayavibhāgataḥ | utpatti sthiti saṃhāre bindureko hi kāraṇaṃ || 58 || nānyo bindu śarīresmin caitanyaṃ bindurucyate | annātsaṃjāyate binduḥ sa bindu dhātu saṃjñakaḥ || 59 || evaṃ jñānī vijānāti taṃ śivaṃ bindurūpiṇaṃ | tasyābhyāsa prayogena mṛtyuntarati yogavit || 60 || maraṇaṃ bindupātena jīvanaṃ bindu cāraṇāt | tasmāt sarvaprayatnena bindu vairadharet svayaṃ || 61 || āyuṣyaṃ vardhate nityaṃ yadi binduḥ sthiro bhavet | caṃcalatve kṣayaṃ yānti mṛtyurbhavati dehināṃ || 62 || caṃcale caṃcalaṃ sarvaṃ niścalaiḥ niścalaṃ bhavet | caṃcalatvaṃ parityaktyā evaṃ niścalamāśrayāt || 63 || tadāsau niścalobhūtvā rakṣate dehapiṃjaraṃ | 18a) kālopyakālato yāti iti veda vido viduḥ || 64 || brahmarupo bhaved deho abhyāsāt pavanasya ca | amūrtadhyanayogena adṛśyo jāyate svayaṃ || 65 || jīvanmuktiriti khyāto nānyathā muktirucyate | dehe gate ca yā mukti sā muktirbhāvasaṃjñako || 66 || etat sarvaṃ samākhyātaṃ bindunirdhāraṇaṃ svayaṃ | caturthagrasaparyāyaṃ śruṇusvāyatalocane || 67 || aṣṭau grāsāḥ puna proktāḥ ṣoḍaśāraṇya vāsinaḥ | dvātriṃśat tu grahasthānya yatheṣṭaṃ brahmacāriṇāṃ || 68 || anenaiva prakāreṇa kathitaṃ yogamuttamaṃ | yatra yatra ca saṃdeho vartate hṛdaye tava || tatra tatra kuru praśnaṃ śāstramadhye svaśaktitaḥ || 69 || iti śrī akulāgame mahātaṃtre yogaśāstrasamuccaye mūrtabhāvanānāma tṛtīya paṭalaḥ || 3 || śrīdevyūvāca || punaḥ punarna pṛcchāmi pṛcchāmi ca punaḥ punaḥ | 18b) anyathā niścaye nāsti karuṇāṃ kurune prabho || 1 || saṃsārabhayabhītāhaṃ rakṣa rakṣa maheśvara | kṛpāṃ kuruṣva me nātha saṃśaya chedakārakaḥ || 2 || sūcittaḥ sūtramārgeṇa vedamadhye jagatpate | agnidhūmātmakaḥ paṃthā uttaraṃ dakṣiṇāyanaṃ || 3 || kā garti vahnimārgeṇa dhūmamārgeṇa kā gatiḥ | agnidhūmasvarūpaṃ tu vyaktaṃ kuru maheśvara || 4 || candrasūryasya saṃsāro prāṇāgni havanaṃ tathā | viṣuvaṃ sūryarūpaṃ ca madhyasthaḥ bhavamocakaṃ || 5 || haṃsākhyaṃ praṇavaṃ deva yena vyāptaṃ jagattrayaṃ | anyacca guhyasaṃketaṃ yadyasti kathayasva me || 6 || śrī īśvara uvāca || sādhu sādhu tvayā pṛṣṭaṃ lokasadguruṇāparaṃ | ādhyātmikaṃ svabhavasthaṃ gītaśāstreṣu saṃsmṛtaṃ || 7 || agnirjyotirahaḥ śukra ṣaṇmāsa uttarāyaṇaṃ | 19a) tatra prayātā gacchanti brahmabrahmavidojanaḥ || 8 || dhūmo rātristathā kṛṣṇa ṣaṇmāsādakṣiṇāyaṇaṃ | yatra cāndrasamaṃ hyotiryogī prāpya nivartate || 9 || gītā sāstrasya bhāvārthaṃ na jānanti yathārthataḥ | pralayaṃ * tyunā yuktā bhrāmitā viṣṇu māyayā || 10 || agnidhūmātmakau mārgau vāmadakṣiṇasaṃjñakau | īḍāpiṃgalanāmākhyau prāṇāpānapravāhakau || 11 || īḍāyāṃ saṃsthitaḥ prāṇa apānaḥ piṃgalāśritaḥ | prāṇo vahni samuddiṣṭo pānodhūmaḥ prakīrtitaḥ || 12 | vartate saha yogena parasparavilakṣaṇau | ekasya āśrayaṃ brahma dvitīyasya prabhāśrayaḥ || 13 || gamāgama prayogena uttare dakṣiṇe sthitau | anyonya gati saṃcārāt saṃkrāntī savīdhiyate || 14 || vāmanāḍī sthito jīva nāmābhiḥ sa prasasyate | 19b) agnirjyotirahaḥśuklaḥ ṣaṇmāsādakṣiṇāyanaṃ || 15 || tacca cāndramasaṃ jyotiḥ sūryo madhyavyavasthita | yogatastena mārgeṇa pataṃti bhavasāgare || 16 || śuklakṛṣṇagati hyete jagataḥ śāśvate mate | ekayāyātpanāvṛttimanyayāvartate punaḥ || 17 || uttaraṃ tvayanaṃ prāṇo hyapāno dakṣiṇāyanaṃ | satye ca yāmya digbhāge jñātavyamayana dvayaṃ || 18 || tathorddhaṃ cānyasaṃjño vai uttaraṃ dakṣiṇāyanaṃ | dullabhaṃ tatra saṃsāramavidyā kṛṣṇa cetasāṃ || 19 || prāṇe tvapānasaṃcāramapāṇe prāṇasaṃsthitaḥ | ekaśvāsau dvidhābhūta chāyāvṛkṣa ivasthitaḥ || 20 || vṛkṣeṇa rahitā chāyā na chāyā rahitodrumaḥ | prāṇāpāṇau tathā bhadre dehamadhye vyavasthitau || 21 || anantavāyavo dehe sahye tu dā * * hṛtāḥ | tathāpi śṛṇu kartārau prāṇāpāṇau smṛtā vubhau || 22 || 20a) prāṇacandramayo jñeyo pānaḥ sūryamayastathā | ubhābhyāṃ piṇḍaniṣpatti jāyate sthiti saṃhṛdi || 23 || candrasūryadvayorgraṃnthi bhidyate prāṇasaṃyamāt | parabrahmaṇajīvoyaṃ sāyujyaṃ prāpyate dhruvaṃ || 24 || śrīcandrasūryamadhyasthamuttamaṃ dakṣiṇāyaṇaṃ | agnidhūmātmakaḥ paṃthā kathitaḥ sopapattikaḥ || 25 || prāṇāgni hotraṃ prathamaṃ śṛṇutvaṃ dehamadhyataḥ | apunarbhavadaṃ puṇyaṃ sugopyaṃ kathayāmyahaṃ || 26 || apāne juhvati prāṇaṃ prāṇopānaṃ tathāpare | prāṇāpānagatirurddhā prāṇāpānaparāyanaḥ || 27 || apare niyatāhārāḥ prāṇān prāṇeṣu juhvati | sarvepyate yajñavido yajña kṣapiti kalmaśā || 28 || samānādu sthito vahnistatra madhya asudvayaṃ | svāhoccārita mantreṇa hutvā yajñaḥ prakīrtitaḥ || 29 || 20b) prāṇāgnihotraṃ paramaṃ pavitraṃ ye naiva kālo vijitaśca sadyaḥ | deha sthite rogajarāpahāraṃ mokṣasya sāraṃ munayo vadantī || 30 || pakṣadvayavinirmuktaṃ cittaṃ madhyagataṃ bhavet | viṣuvantaṃ vijānīyād bhāvābhāvavivarjitaṃ || 31 || svabhāvaścottaraṃ pakṣaṃ abhāvo dakṣiṇaḥ smṛtāḥ | haṃsasya parameśasya pakṣai vyāptaṃ carācaraṃ || 32 || sitāsitāvaubhau pakṣau kathyate candrasūryakau | dve pakṣe gatisaṃsasya adhorddha vāmadakṣiṇe || 33 || ekapakṣau bhavet sṛṣṭireko saṃharate svayaṃ | sṛṣṭisaṃhārako haṃso yena viśvaṃ pragopitaṃ || 34 || taṃ haṃsaṃ paramānanda śivamadvayamakṣayaṃ | guroḥ pādaprasādena jñātavyaṃ tu vicāraṇe || 35 || haṃsa evamataḥ kālo jīvoyaṃ sarvadehināṃ | atha pramāṇayogena brute sarvaṃ śubhāśubhaṃ || 36 || 21a) caṃcalatvaṃ bhavet tasya adhovāyu samāśrayāt | vātadvayasamāhārāddhaṃso niścalatāṃ gataḥ || 37 || niścalatve bhavet sarvamaṇimādi guṇāṣṭakaṃ | dehamuktimavāpnoti khecaro jāyate naraḥ || 38 || sthiratvaṃ naiva haṃsasya viṣuvena vinā bhavet | viṣuvaṃ sādhayet tasmād vairāgyena parena tu || 39 || agni dhūmātmake mārge madhye jyotiḥ prasasyate | viṣuvantaṃ vijānīyāt āyuṣyaṃ phaladāyakaṃ || 40 || ahaḥ prāṇaśca vijñeyo apāno rātrimeva ca | sādhanaṃ viṣuvaṃ sādhyaṃ varddhanaṃ puṇyakarmaṇāṃ || 41 || ahorātri dvayormadhye brāhmīsaṃcāriṇī kalā | sā sandhyā kulaniṣṭānāṃ viṣuvaṃ parikīrtitaṃ || 42 || jñānarūpāparā sandhyā upāsya munipuṃgava | viṣuvena vinā nāsti tasmādviṣumavāśrayet || 43 || 21b) sarvakāmāpti viṣuvaṃ nirvāṇaphaladāyakaṃ | dharmārthakāmamokṣyāṇāṃ viṣuvaṃ suprasiddhidaṃ || 44 || nāḍītrayaṃ triśūnyaṃ ca śaktitrayamudāhṛtaṃ | prāṇatrayaṃ cakṣutrayaṃ tathā vai manasatrayaṃ || 45 || mārgatrayaṃ tripādaṃ ca vyāhṛti trayamucyate | lokatrayaṃ trikālaṃ ca trivedamakṣaratrayaṃ || 46 || agnitrayaṃ tathācānyaṃ gaṃgādi saritātrayaṃ | vedatrayaṃ tribhāstu guṇatrayamudāhṛtaṃ || 47 || saṃdhyātrayaṃ trivargaṃ ca tricakraṃ cāsanaṃ trayaṃ | bindutrayaṃ trivaktraṃ ca trikūṭaṃ śikharatrayaṃ || 48 || trayīmayaṃ jagatsarvaṃ tridhābhūtaṃ vyavasthitaṃ | avasthā tritayaṃ sthānaṃ taṃtevīṣuvamucyate || 49 || śivaśaktisamāyogaṃ viṣuvaṃ vedasaṃmitaṃ | puṇyane labhate jñānaṃ nānyapyādarśanaṃ bhavet || 50 || yajñadādirakaṃ puṇyaṃ tatpuṇyaṃ sarvasādhaṇaṃ | prāṇasaṃyamane puṇyaṃ nirguṇaṃ mokṣakāraṇaṃ || 51 || 22a) idaṃ te jñānasarvasvaṃ kathitaṃ sarvato mukhaṃ | viṣuvaṃ praṇavajñānaṃ smaratvaṃ dehamadhyataṃ || 52 || praṇavaṃ tārakaṃ brahma nityaṃ dhyāyaṃti yoginaḥ | tat jñāne tatkṣaṇāt siddhi jāyate nātrasaṃsayaḥ || 53 || brahmāviṣṇuśca rudraśca īśvaraśca sadāśivaḥ | ye kecid devatāścānye indrādyā ṛṣayastathā || 54 || yakṣakinnaragandharvāḥ piśācoragarākṣasāḥ | siddhividyā dharāścaiva svedajā udvijāstathā || 55 || sthūlasūkṣmaṃ jagatsarvaṃ praṇave saṃsthitaṃ sadā | praṇavaṃ ca parityaktvā yonyamaṃtramupāsate || 56 || na siddhirjāyate teṣāṃ kalpakoṭi śatairapi | 22b) kriyā nāsti karmayogo nāsti mantrān cintanaṃ || 57 || praṇaveṇa vināloke tasmāt praṇavamabhyaset | anantanāmaparyāyaistārakaṃ parikīrtitaṃ || 58 || haṃsanādaṃ paraṃ brahma praṇavaḥ sarvato mukhaṃ | etatsarvaṃ mayākhyātaṃ hṛdaye paribhāvaya || 59 || iti stutoravyaktavyamityājñā parameśvaraḥ || iti śrī akulāgame mahātantre yogasārasamuccaye īśvarapārvati samvāde caturthaḥ paṭalaḥ || 4 || śrī īśvara uvāca || śrūyatāndharma sarvasvaṃ sṛtvā caivā vadhāryatāṃ | ātmanaḥ pratikūlāni pareṣāṃ na samācaret || 1 || ātmanaḥ pratikūlāni karmāṇi vividhāni ca | pareṣu ca ti sarvāni pare cendrādaya smṛtaḥ || 2 || tepi vai iha madhyasthā guṇāḥ prakṛtisaṃbhavāḥ | tāmasā rājasāścaiva sātvikā trividhā smṛtaḥ || 3 || 23a) guṇaistu kīrtito jīvo māyāsaṃvalitaḥ prabhuḥ | dehād dehāntaraṃ gatvā ajñānāvṛtacetasaḥ || 4 || tasmād guṇeṣu cāvṛttiḥ tyājya yogaḥ valena tu | hṛdi kleśāḥ kṣayaṃ yānti sa eva jāyate śivaḥ || 5 || guṇatrayavinirmukto yadā yogī śive sthitaḥ | janmamṛtyujarāśoka bhayaduḥkhaṃ tadā na hi || 6 || ātmanaḥ pratikūlāni nasyaṃti tatkṣaṇena tu | sa coddeśaḥ guṇā prokto guṇakarmāni bhāvayet || 7 || guṇabhāvavinirmukto jīvo gacchatyanāmayaṃ | guṇapravāhe bhavabandhanaṃ syāt aguṇa pravāhe || 8 || bandhasya mokṣasya guṇeṣu kāryaṃ saṃtāpe bhedena adhorddhavṛrtti || 9 || guṇasaṃvalito jīvo adhomārge pravartate | tadā vandhasya vijñeyaḥ karmalakṣaṇasaṃjñakaḥ || 10 || guṇasaṃharate jīvaścorddhamārga pravartate | 23b) tadā muktirna saṃdeha piṇḍasya patanaṃ na hi || 11 || etaddharmasya sarvasvaṃ śṛtvā caivāvadhāraya | māyā ānavakarmākhya guṇabrahmaṇi saṃsthitaḥ || 12 || imaṃ śāstrasya saṃketaṃ kecijjānaṃti bhūtale | guroḥ pādaprasādena teṣāṃ siddhiradūrataḥ || 13 || brahmavidyātmakaṃ sarvaṃ jñānaṃ paramadurlabhaṃ | tvat praśnaṃ kathitaṃ devī paramārtha phalapradaṃ || 14 || āgame mantraśāstreṣu nānārthaḥ pratipāditaḥ | sarveṣāṃ caiva vākyānāṃ brahmaṇaiva samanvayaḥ || 15 || mahābodhakaraṃ sāstraṃ nirgūdhavedasaṃmataṃ | jñānātmakaṃ sarvaharaṃ yogenānandadāyakaṃ || 16 || 24a) asmin madhye mahādevī varṇitaṃ akṣaraṃ mayā | ekaṃ ca brahmabhedena prakārai nāmayogataḥ || 17 || nirguṇaṃ nirvikāraṃ ca nirābhāsaṃ sadoditaṃ | ānandamamṛtaṃ brahma cintayasva suniścalaṃ || 18 || iti śrī akulāgame mahātaṃtre yogasārasamuccaye īśvarapārvatisamvāde paṃcamaḥ paṭalaḥ || 5 || śrī īśvara uvāca || brahmārpaṇaṃ brahmahavi brahmāgnau brahmaṇāhutaṃ | brahmavate na gantavyaṃ brahmakarmasamādhinā || 1 || brahmaṇastrividhā dehe sthūlasūkṣmaṃ paraṃ yataḥ | sthūlaṃ saguṇamākhyātaṃ sūkṣmaṃ saguṇanirguṇaṃ || 2 || guṇātītaṃ paraṃ brahma nirvikāraṃ sadoditaṃ | tadvaśīhavihutvā kuru brahmārpaṇaṃ priye || 3 || sthūlaṃ brahmasvakarmākhyaṃ havinirdiśyate kalā | gṛhītvā tu pareṇaiva sūkṣmaṃ tadbrahmaṇāhutaṃ || 4 || 24b) brahmāgni niścalaṃ caiva karmanirharaṇaṃ caret | brahmavate na gantavyaṃ brahmakarmasamādhinā || 5 || tadidaṃ vā sudeveśa gītāsāstre nigadyate | arjunasya prabodhāya dvāparānte mahāhave || 6 || brahmārpanena vai jñānaṃ dhyānaṃ brahmārpanena tu | bhaktiyogakriyādānaṃ sarvaṃ brahmārpaṇe sthitaṃ || 7 || brahmanyādāyakarmāṇi saṃgaṃ muktvā sureśvarī | brahmakarmasamāyogā darpaṇasyānna cānyathā || 8 || brahmarpaṇamidaṃ puṇyaṃ bhavakleśavināsakaṃ | pāpakṣayakaraṃ bhadre kaivalyaṃ phaladāyakaṃ || 9 || manuṣyānāṃ sahasreṣu kecidbrahmārpaṇa sthitaḥ | karmagrastā na jānanti karmakālātmakaṃ manaḥ || 10 || tasmān manomayaṃ karma nāśrayet tatvamuttamaiḥ | āśrayed yoga satkarma manobhāvavivarjitaṃ || 11 || 25a) idaṃ brahmārpaṇaṃ viddhi brahmayajñastadaiva ca | brahmavidyātmakaṃ jñānaṃ brahmadhyānamiti smṛtaṃ || 12 || ye kicicchāstra madhyasthā brahmaparyāyavācakā | te sarve brahmasaṃbhūtā tasmād brahma vicintayet || 13 || kecidbrahmavadatyevatsvabhāvamapare priye | ekakālaṃ paraṃ daivaṃ kecit kāmamutā pare || 14 || carācarepi cidrūpa sthi * tpratyatyayātmakaḥ | udāsīnaśca idhyakṣo vāyurātmani dehināṃ || 15 || eṣa bhūtāni bhūtātmā bhūteśo bhūtabhāvanaḥ | sṛjatpatti punaḥ pāti svaśaktyā mayayā yutaḥ || 16 || avidyā bhrāmitā sarve na smaranti paraṃ hariṃ | ceṣṭate yena viśvaṃ ca yenedaṃ rakṣitaṃ sadā || 17 || ātmā devānāṃ bhuvanasya bhargo yathā vaśaṃ caranti deva eṣāḥ | ghoṣā idasya śṛṇi varena rūpaṃ tasmai vātāya haviṣā vidhemā || 18 || 25b) iti śrutiḥ || ṛgvedādi yajurvedo gīyate parameśvaraḥ | pratyakṣaḥ sarvabhūtānāṃ dṛśyate na ca labhyate || 19 || pratyakṣopi parokṣosau jāyate manda bhāgyataḥ | yena brahmādayo devāḥ pālitā svātma māyayā || 20 || taṃ hariṃ vyāpakaṃ śānta dehasthaṃ pratyayātmakaṃ | prāpnuyādyoga mārgeṇa śāstreṇa tasmādyogaṃ samabhyaset || 21 || yogena rahitaṃ kiṃcinna śāstre pratipāditaṃ | vahvācāya pravādaistu śāstrabhedaḥ pradṛśyate || 22 || anuṣṭe yaḥ sarvadharmo yogaḥ paramadurlabhaḥ | sa yogaḥ kīrtito vede prāṇāpānasamāgamāt || 23 || apānaprāṇayoraikyaṃ smṛtayogamanuttamaṃ | etacchāstrasya sadbhāvaṃ nānyathā mokṣasādhanaṃ || 24 || abhūtkālabhayādbrahmā prāṇāyāmaparāyaṇaḥ | 26a) yogino munayaścaiva tataḥ prāṇa niyantrayet || 25 || prāṇāyāmaparo yogī śivatulyobhijāyate | prāṇāyāmaṃ vinābhadra yogināṃ hi viṭaṃbhanā || 26 || prāṇasaṃyamanaṃ kāryaṃ dehaprāṇādi dhāraṇaṃ | antanāḍī pracāreṇa brahmārpaṇa bhavediti || 27 || saṃślāghyaḥ puṇyakarmā ca prāṇāyāmarato muniḥ | jīvanmukto bhaved yogī khecaro jāyate svayaṃ || 28 || yasya ṣaṭcakra bhedosti tasya brahmārpaṇaṃ bhavet | ṣaṭcakra bhedanād devī konasiddhyati bhūtale || 29 || iti śrī akulāgame mahātantre yogasārasamuccaye īśvarapārvatīsaṃvāde ṣaṣṭamaḥ paṭalaḥ || 6 || śrīdevyūvāca || deva deva jagannātha saṃsārārṇava tāraka | adhunoktaṃ tvayā deva ṣaṭcakraṃ te kimātmakaṃ || 1 || 26b) ṣaṭvidhaṃ kena racitaṃ ko caitad bhedanaḥ kramaḥ | kenopāyena deveśa vaktumarhasya śeṣataḥ || 2 || śrī īśvara uvāca || upāyaścaiva bhedasya ādhāraḥ prathamo bhavet | ādhāraśca sa vijñeya svakarmaṇi * saṃsthitaḥ || 3 || ācāra hīnasya kathaṃ matiryoge bhaviṣyati | arṇāśramocitaṃ karma tasmāt taṃ tatyajet kvacit || 4 || hataṃ jñāna kriyāhīnaṃ hatācājñānataḥ kriyā | kṛtvā haṃtā parityāgaṃ jñātvā karma samācaret || 5 || ādau śauca prakartavyaṃ dviyīyaṃ śruti coditaṃ | pādaprakṣālanaṃ caiva kṛtvā camya vidhānataḥ || 6 || malaprakṣyālanaṃ snānaṃ yathāvidhi puraḥsaraṃ | kṛtvā taddhārayed vastraṃ tautaṃ malavivarjitaṃ || 7 || tilakaṃ dvādaśāṃgeṣu hastayordarbhadhāraṇaṃ | 27a) kuryāt sūryodaye saṃdhyā kālaṃ naiva ca laṃghayet || 8 || aṣṭottaraśataṃ jāpyaṃ gāyatryā nyāsa pūrvakaṃ | kālocitaṃ prakurvīta kāryakāraṇasaṃjñakaṃ || 9 || karmadharmasya saṃsiddhi karmabrahmānu cintanaṃ | brahmajñānaṃ ca dharmaṃ ca tadevamokṣasādhakaḥ || 10 || karmatyāgena yo yogamatyased bhramito naraḥ | tasya vighnasahaśrāṇi saṃbhavanti na saṃsayaḥ || 11 || vighnāstu kuścite jñāne buddhi tasya prajāyate | tayā buddhyādurācārā patate niraye dhruvaṃ || 12 || karmakāṇḍaratāśāntā mohamāsaryavarjitāḥ | yogīsvarastute vijñe anye tena madhārakāḥ || 13 || tatkarmasādhanaṃ yoge vedāntaśravaṇaṃ tathā | ekādaśīvrataṃ dāna śaktyā ca śivapūjanaṃ || 14 || astikyaṃ sarvadharmeṣu bhūtamaitrī kṣamādayā | tīrthasevā nirmalatvamasteyama pratīgrahaḥ || 15 || 27b) brahmacaryamitāhāru mānaṃ śaṃkaravarjitaṃ | nidrālasya parityāgaṃ kāmaṃ krodhaṃ ca varjayet || 16 || ahiṃsā satyamadveṣo mātāpitroḥ prapūjanaṃ | gurusuśrūṣaṇaṃ caiva saujanyaṃ guruvāndhavai || 17 || aloluptaṃ kṛyābhūtaiḥ satāṃ saṃgatireva ca | indrayārtheṣu vairāgyametadyogasya sādhanaṃ || 18 || satāmācāramārgeṇa vairāgyamupajāyate | vairāgya na matiryoge bhavate bhavavarjite || 19 || paścāt sadguru saṃprāpti puṇyena bhavate dhruvaṃ | yasya prasādāt paraṃ yoga jñānaṃ ca labhyate || 20 || karma tyāgo na kartavyaḥ kartavyo dharmasaṃgrahaḥ | karmaṇā jāyate yogaḥ kathaṃ karma parityajet || 21 || ārurukṣormuniryogaṃ karmakāraṇamucyate | yogārūḍhasya tasyaiva śamaḥ kāraṇamucyate || 22 || 28a) yamaiśca niyamaiścaiva satkarmāmādanaistathā | yogābhyāsaḥ prakartavyaḥ sthāne ca nirupadrave || 23 || ekānte vijane ramye desemāśaṃkavarjite | guhāyā puṇyadeśe tu devatāyatanepi vā || 24 || siddhakṣetre mahātīrthe purāṇa puruṣā śrame | kalpanā kalpite puṇye dhyānasiddhiḥ prajāyate || 25 || gṛhe vā śuddhabhūmau vāmaṭhaṃ kuryāt prayatnataḥ | sudhūpa dhūpitaṃ kṛtvā tatra yogaṃ samabhyaset || 26 || gaṇeśa pūjane cādau durgāviṣṇu prapūjayet | gurupādāmbujaṃ natvā māṃ ca dhyātvā sadāśivaṃ || 27 || sthāpanen maṭhamadhye tu āsanaṃ sumanoharaṃ | niṣedhavarjitaṃ saumyaṃ cittasyā hlādakārakaṃ || 28 || nātyudhritaṃ nātinītaṃ caijinasa kuśottataṃ | tatra siddhāsanaṃ vaddhvā rajukāyaṃ ca dhārayet || 29 || 28b) śarīraṃ niścalaṃ kṛtvā dṛṣṭiṃ bhrūmadhyasaṃsthitaṃ | gurūpadiṣṭamārgeṇa prāṇāyāmaṃ samabhyaset || 30 || pūrayed vai vāmanāḍyā svaśaktyā dhārayet punaḥ | recayed vai dakṣiṇayātayāpi saṃprapūrayet || 31 || pūrvavat kumbhakaṃ kṛtvā recayediḍayāśanaiḥ | evamabhyāsayogena nāḍī śuddhi prajāyate || 32 || vahniprabodhamārogyaṃ dhvaniḥ kānti laghu tvaya | yatheṣṭadhāraṇaṃ vāyornāḍī śuddhā ca labhyate || 33 || vṛthā kleśo bhavet tasya nāḍī śuddhimakurvataḥ | tasmāt sarva prayatnena kartavyaṃ nāḍi śodhanaṃ || 34 || candrāṃge prāṇamabhyasya sūryāṃge pānamabhyaset | candrasūryadvayormadhye cintayet parameśvaraṃ || 35 || ādhārādya kulāntasthaṃ niścalaṃ śabdavarjitaṃ | suṣumnāntargataṃ devaṃ bhāvagamyaṃ sadāśivaṃ || 36 || bhāvayet paramānandaṃ bhāvadvayavivarjitaṃ | 29a) ṣaṭcakra bhedanāt samyak nānyathā bhāvagocaraṃ || 37 || apānacakramādhāraṃ prāṇādhisthānamucyate | samāno maṇipūraṃ ca udāno nāhataṃ smṛtaṃ || 38 || vyāno vai pañcamaṃ proktaṃ viśuddhaṃ cakramuttamaṃ | ṣaṣṭamambujasaṃsthaṃ ca vyomarūpamudāhṛtaṃ || 39 || māyātra varṇarūpā ca mātṛkānāmaviśṛtā | tayā sarvāṇi cakrāṇi bhāvyaṃte dehamadhyataḥ || 40 || dvipatraṃ ṣoḍasāraṃ ca dvāḍaśāraṃ daśārakaṃ | ṣaṭdalaṃ caturaṃ caiva ṣaṭcakraṃ mātṛkodbhavaṃ || 41 || apānacakramadhyasthaṃ varṇāvāsāntikā smṛtaḥ | prāṇacakre valāṃ sāni akṣarāṇi śuśobhane || 42 || ḍādi phāntāstu ye varṇā samānacakramāśritaḥ | kaṭhāntā dvādaśā proktā udānacakramāśritāḥ || 43 || ṣoḍaśasvarasaṃjñā ye vyānacakre vyavasthitāḥ | vyomacakre sthitau dvau tu haṃsaprāṇasvarūpakau || 44 || hakāraḥ prāṇavijñeyaḥ sakāropāna ucyate | 29b) prāṇāpāna dvayorgraṃthiḥ praveśe nirgame sthitaḥ || 45 || taccakraṃ sarvadeheṣu jīvarūpaṃ vyavasthitaṃ | ṣaṭcakraṃ kīrtitaṃ devī yena vaṃdhaḥ prajāyate || 46 || apānasaṃsthitaṃ cakramādhāraṃ sūryasaṃjñakaṃ | bhidyate prāṇacakreṇa prāṇacakraṃ śivātmakaṃ || 47 || yāvat ṣaṭcakrasaṃbaṃdhastāvat saṃsāra ucyate | tasmāt ṣaṭcakra bhedena yogī brahma padaṃ vrajet || 48 || prāṇasarvagato brahma tatra vijṛmbhaṇa kṣaṇaḥ | apānasaṃsthitaṃ cakramādhāraṃ sūryasaṃjñakaṃ || 49 || svādhisthānaṃ procyate sadbhistaccakraṃ bhidyate śanaiḥ | samāne tu tṛtīyena samānojātavedase || 50 || maṇinā tantunā yatra vāyunā pūryate vapuḥ | taṃ nābhi maṃḍale cakre procyate maṇi pūrakaṃ || 51 || bhidyate graṃtthī bhedena udānena samānajaṃ | anāhata bhudānākhyaṃ cakraṃ cāntarasaṃsthitaṃ || 52 || 30a) viśuddhe naiva tadbhedyaṃ viśuddhaṃ vyānajaṃ smṛtaṃ | ājñācakraṃ tu ṣaṣṭaṃ vai vyomarūpamudāhṛtaṃ || 53 || viśuddhaṃ tena cakreṇa bhitvā cājñāṃbhinatyasau | ṣaṭcakrabhedataḥ prāṇo nānyosti cakra bhedakaḥ || 54 || ādhāraṃ tu catuḥpatraṃ svādhisthānaṃ tu ṣaṭ dalaṃ | daśāraṃ maṇipūraṃ ca dvādaśāramanāhataṃ || 55 || viśuddhaṃ ṣoḍaśaproktaṃ ājñācakraṃ dvipatrakaṃ | ṣaṭcakraṃ prāṇamuddiśyaṃ prāṇopānena bhidyate || 56 || evaṃ vai cakrasaṃbhedya prāṇāyāmena jāyate | prāṇacakrasvarūpo hi svayuṃbhettābhavet tu saḥ || 57 || ekopi pavaṇaḥ kartā daśamūrtyā nileśvaraḥ | sarvasaṃsārikaṃ cakraṃ prāṇādeva prajāyate || 58 || tasmāt tat prāṇayamanaṃ kartavyaṃ sātvikairnaraiḥ | prāṇaḥ sarvagataṃ brahma sarvaṃ prāṇe pratiṣṭhitaṃ || 59 || taṃ prāṇaṃ niścalaṃ viddhi nirākāraṃ niraṃjanaṃ | 30b) kaivalyaṃ śāsvataṃ brahma iti vedavido vruvan || 60 || vedasāstrasya hṛdayaṃ guhyametadudāhṛtaṃ | brahmajñānaparaṃ devī samūḍharakṣitaṃ mayā || 61 || asya jñānānna deho syādajñānā dehasaṃbhavaḥ | tāvat karma prabhāvoyaṃ yāvadātmāna vidyate || 62 || ātmajñānaṃ mayātedya kathitaṃ nirvikalpakaṃ | devānāṃ durlabhaṃ tatva mayopyeṣu na dāpayet || 63 || pākhaṇḍinaḥ pāparatāḥ nāstikābhedabuddhayaḥ | strīlaṃpaṭā durācārā kṛtaghnā vakavṛttayaḥ || 64 || karmabhraṣṭākta mānaṣṭā nindātarkānuvādinaḥ | krodhino hiṃsakāścaiva dāṃbhikāḥ piśunāstathā || 65 || kusaṃgino jaḍonmattāḥ parasaṃtāpakāriṇaḥ | dravyalubdhāḥ śaṭhāmūrtāḥ karkaśāḥ kalahapriyā || 66 || ātmaprasaṃgakāryā ca vedamārgavibhaṃjakāḥ | hetukā vādinaścaiva teṣāṃ jñānaṃ pragopayet || 67 || 31a) kaṃnyā cārthaṃ mamatvena manyatoyanarādhamāḥ | pāpiṣṭaṃ tadviyānīyāt dūrataḥ parivarjayet || 68 || anyathā karmakurvāṇo mānarūḍho na budhyate | guṇapravāhe patito naṣṭaprajño vrajatyadhaḥ || 69 || śivanindā yoganindā śāstranindā karoti yaḥ | eteṣu jñānasarvasvaṃ na deyaṃ paramārthataḥ || 70 || maunaṃ caiva prakartavyaṃ tatvajñai śāstrakovidaiḥ | śiṣyasya lakṣaṇaṃ jñātvā ātmajñānaṃ pradāpayet || 71 || kuśiṣyasya na dātavyamiti me niścitaṃ mataṃ | purāsatya yuge devī viśuddha tamayokhilāḥ || 72 || prakāśitaṃ mayājñānaṃ sarveṣāṃ mokṣahetave | ātmajñānaprabhāveṇa vedābhyāsarato naraḥ || 73 || abhyāsād dehasahito nirvikalpe layaṃ gataḥ | tasmin kālo jagatprāṇo mama pratyakṣatāṃ gatāḥ || 74 || 31b) nirākārasvarūpeṇa uvācakṣaṇayāgirā | svāgamaiḥ kalpitaistvaṃ ca jananmadvimukhāṃ kuru || 75 || māṃ ca gopaya yena syāt sṛṣṭireṣottarottarā | ityāha paramātmā sā vadṛśo jāyate svayaṃ || 76 || śivajñānamidaṃ bhadre mayā tena pragopitaṃ | bhūtavṛddistathā jātā svātmajñānaṃ vinā priye || 77 || jñānaṃ tatparamaṃ sūkṣmaṃ labdha devi tvayādhunā | yasya jñānamidaṃ loke sa śivo nararūpadhṛk || 78 || ācāryastu sa vijñeyo guruśiṣyena dṛśyate | yasya nāsti paraṃ jñānaṃ sa vai pāpādhikodhamaḥ || 79 || ātmanirddhāraṇaṃ yasya sa guruḥ pāśahā bhavet | ayamātmā paronantaḥ pratyakṣo vyomavigrahaḥ || 80 || iti veda sa viddhāvyo yo vidvāṃsa gururhariḥ | na hi jñānena sadṛśaṃ pavitramiha vidyate || 81 || 32a) raktatavyaṃ prayatnena gopyaṃ kuru nagātmaje | vedārthasārasarvasvaṃ sarvaśāstraika vākyataḥ || 82 || kathitaṃ tatva sadbhāvaṃ brahmajñānaṃ sugopitaṃ || iti śrī akulāgame mahātantre yogasārasamuccaye īśvarapārvatīsamvāde saptamaḥ paṭalaḥ || 7 || śrīdevyūvāca || vedārthasārasarvasvaṃ sarvaśāstraika vākyataḥ | kathitaṃ tatva sadbhāvaṃ brahmajñānaṃ sugopitaṃ || 1 || śrī īśvara uvāca || idaṃ sarvamayādattaṃ jñānamadhyātmika paraṃ | agnisomagatirbhaṅgyacchivadīkṣāratāpava || 2 || niśamya vacanaṃ śaṃbho māhāmāyāmudānvitā | uvāca śāśvataṃ rudraṃ vismitā bhālalocanā || 3 || śrīdevyūvāca || apūrvaṃ tu mayādeva śrutaṃ ṣaṭcakrabhedanaṃ | yā dīkṣā yogamadhyasthā na jānāti maheśvaraḥ || 4 || tvaṃ guruḥ sarvadevānāṃ lokānāmabhayaṃkaraḥ | 32b) prasanno bhavadeveśa dīkṣāṃ kathaya śaṃkaraḥ || 5 || śrī īśvara uvāca || dīyate jñānasarvasvaṃ kṣālyate karmakardamaḥ | dānakṣālanasaṃyogād dīkṣetyātmā pracakṣate || 6 || dīkṣā ca trividhā jñeyā āṇavī vedhasaṃjñakā | tṛtīyā śāmbhavī jñeyā bheda eva tridhoditaḥ || 7 || ānavī prathamā dīkṣā ekamantra dvirākṣarā | hrasva brahmani vikhyātā mantreṇaiva pratisthitā || 8 || dvitīyā dīrghasaṃjñā ca nāmnā vedhavatī smṛtā | dvimātrā trayasaṃyuktā trimātrācaturaṃnvitāṃ || 9 || plutā caivamṛtā guhyā jñānagamyāvyapāmṛtā | sthūlasūkṣmapareṇaiva praṇavena sunirmitaṃ || 10 || dīkṣā trayaṃ svadehasthaṃ saṃpradāyāgamātmakaṃ | ūrddhena bodhitaṃ tatvaṃ adhaḥ saṃjñaṃ śivātmakaṃ || 11 || sā dīkṣā āṇavī proktā prathamapraṇavānsake | 33a) kuṇḍalīyarabhaṃtasvaṃ? ūrddhaṃ tena suvedhitaṃ || 12 || vedhasaṃjñā tu sā dīkṣā dvitīye praṇavānsake | tasyorddhaṃ vyāpakatvaṃ ca ūrddhaṃ tena suvedhitaṃ || 13 || śāṃbhavīti ca vikhyātā tṛtīye praṇavātmake | prathame saṃsthite brahmā dvitīye viṣṇureva ca || 14 || śivarūpaṃ tṛtīyantu jñātavyaṃ tu vicakṣaṇaiḥ | ekaṃ caiva tridhā bhūtaṃ sṛṣṭiḥ sthityantakārakaṃ || 15 || pratyakṣaṃ sarvabhūtānāṃ na jānanti kubuddhayaḥ | recakaṃ śāṃbhavī bodhā kuṃbhakaṃ śaktisaṃyutaṃ || 16 || āṇavī pūrakī jñeyā manaḥprāṇasamāśritā | mantravedhaṃ śaktivedhaṃ śāṃbhavī vedhamucyate || 17 || trivedhā kathitā dīkṣā lakṣaṇaṃ sṛṇusāṃprataṃ | paścimābhimukhaṃ liṃgaṃ manaḥsūkṣmaṃ prajāyate || 18 || sā dīkṣāmantrasūpāca āṇavīti nigadyate | manasaṃ vaṃdhitaṃ tena liṃgena vahnimaṇḍite || 19 || 33b) tadā vedhavatī nāma vedhāt saṃjāyate dhruvaṃ | guṇatrayavinirmuktaṃ manaścorddha gataṃ bhavet || 20 || antannāḍī pracāreṇa vyomaliṃge layaṃ vrajet | tadā sā śāṃbhavī dīkṣā tāṃ vidyājjālakṛṃtinī || 21 || vedhanti munayaḥ sarve prāṇāyāmaprabhedataḥ | evaṃ dīkṣā mayākhyātā triḥsvarūpā svabhāvajā || 22 || ye jānanti hite dhanyā ācāryaste mahītale | anye pratārakāviddhi śiśnodara parāyaṇāḥ || 23 || yogadīkṣāṃ na manyante tatsarve karmaṇo vahiḥ | avidyāviṣṭa cittānāṃ tādṛśī vādhyate matiḥ || 24 || atatve tatva sadbhāvaṃ pravadanti parasparaṃ | gurorvilokanād devi siṣye vedhaḥ prajāyate || 25 || mūrcchitaḥ patito bhūmau sā dīkṣā vaṃdhamocikā | iti matvā kriyāśaktyā vartate kapi ceṣṭayā || 26 || 34a) jñānaṃ dūrataraṃ teṣāṃ brahmadīkṣā kutaḥ priye | yajñamantreṣu yā dīkṣā sā dīkṣā naivamokṣadā || 27 || praṇavāt tu bhaved dīkṣā tayākaṣṭaṃ vyapohati | mantra yantrāḥ śaktipādo sā dīkṣānopapadyate || 28 || ajñānādbhrāmito loko mithyācāreṇa vartate | kā dīkṣā śāmbhavī vedhā na vindaṃtyāṇavī tathā || 29 || te vṛthācāragarveṇa yogadīkṣā pratiṣṭhitā | ātmānaṃ ḍaṃbhitaṃ taistu daṃbhayanti punaḥ punaḥ || 30 || ācāryāḥ sahaśiṣyaistu adhoyānti na saṃsayaḥ | na budhyaṃtya kulaṃ kaulāḥ karaṇaṃ kāraṇaṃ tathā || 31 || vandanti cānyathā dīkṣāmātmajñānavivarjitāḥ | dehamātmeti manyante viṣayāhṛṣṭacetasā || 32 || 34b) unmattā iva jalpanti na smaranti sadāśivaṃ | pratyakṣepi na jānanti mohitā mama māyayā || 33 || māmeva ye prapadyante māyāmetāntarantite | dīkṣājñānaṃ bhavet teṣāṃ satsaṃgenahyakaulikaṃ || 34 || yena saṃsārajaṃduḥkhaṃ mahāghoraṃ vinaśyati | prāptavyā gurukāruṇyāt dīkṣā hyādhyātmikī parā || 35 || svasvabhāvasthitā yā tu paramānandasaṃmatā | nāsti dīkṣā samaṃ puṇyaṃ nāsti dīkṣā samaṃ tapaḥ || 36 || nāsti dīkṣā samaṃ dhyānaṃ tasmād dīkṣā samāśrayet | yo vai yogastu sā dīkṣā yā dīkṣā kathitā mayā || 37 || proktaṃ cākulanāthena yākulaṃ kulavarjitaṃ || iti śrī akulāgame mahātantre yogasārasamuccaye īśvarapārvatīsamvāde dīkṣākathanaṃ nāma aṣṭamaḥ paṭalaḥ || 8 || oṃ brahmaṇe namaḥ || śrīdevyauvāca || catvāramāśramāḥ pūrvaṃ vāyavyāśramiṇāṃhara | anukrāmāṃ kramo nāsti pratyayo dṛśyate prabho || 1 || brahmacārī gṛhasthaśca vānaprastho yatīstathā | āśramādāśramaprāptiḥ kathayasva śureśvara || 2 || teṣāṃ niṣṭāmahādeva bhāvitā tena karmaṇā | tatkarmayogamadhye tu kiṃ vāhyaṃ vada śaṃkara || 3 || adyāśramaṃ nirūḍhānā brahmacaryaṃ kimātmakaṃ | dvitīyaṃ caiva garhasthaṃ vanavāsa tṛtīyakaṃ || 4 || caturthaścāśramaṃ śambho saṃnyāsaḥ parikīrtitaḥ | ko haṃsaḥ paramohaṃsaḥ triḍaṃḍīkaśca daṃḍadhṛk || 5 || saṃnyāsadharmamadhyasthaḥ mahāvākyaṃ kimātmakaṃ | vicāraḥ kīdṛśastasya yena mokṣaḥ prajāyate || 6 || caturbhirāśramairdharmairviphalā kīdṛśī gatiḥ | 35b) tatvato brūhi me nātha kṛpāṃ kuru maheśvara || 7 || mūrtādamūrtasaṃprāptistayoḥ pūjā kimātmikā | svarūpaṃ sa guṇaṃ cātra nirguṇaṃ ca sadāśiva || 8 || śivena kathitaṃ śāstraṃ prāṇaliṃgaṃ tu kīdṛśaṃ | tathā brahmamayaṃ deva kiṃ cānyat parikīrtitaṃ || 9 || lokaprasiddhaḥ śabdoyaṃ prāṇaliṃgaṃ tu dhārayet | kīdṛśī dhāraṇā sā tu procyate vṛṣabhadhvajaḥ || 10 || kutra sthāneṣu kaiḥ puṣpai prāṇaliṃgaṃ samarcayet | kodhikārī varṇamadhye ko mantraḥ kasya pūjanaṃ || 11 || eteṣāṃ caiva praśnānāṃ mahādeva jagatpate | uttaraṃ dehi sarvajñaṃ satyamajñāna mocakaṃ || 12 || śaraṃṇyosi jagannātha mano mala viśodhanaṃ | ajñānatamasohaṃtā jñānadīpa namastute || 13 || pāhi śaṃkarabhūteśa patitohaṃ bhavārṇave | garbhavāsa bhavaṃ duḥkhaṃ asahyaṃ chettu marhasi || 14 || anantaśāstrasaṃvādaiḥ sarvadā bhrāmitaṃ manaḥ | niścayaṃ kuru me nātha kathayaṃ va mocanaṃ || 15 || śrī īśvara uvāca || cāturvaṇyaṃ mayā sṛṣṭaṃ guṇakarmavibhāgasaḥ | tasya kartāramapi māṃ viddhya kartāramavyayaṃ || 16 || cāturvarṇasya madhya tu trayo varṇā dvijātayaḥ | catvāro vedavarṇāśca āśramāścastathaiva ca || 17 || brahmacārī gṛhasthaśca vānaprastho yatīstathā | āśramādāśramaṃ gacche deṣadharmasanātanā || 18 || iti matvā śrame saṃsthā prāpnuvanti sureśvarī | na jānanti paraṃ dharmaṃ yena mokṣa prajāyate || 19 || laukikā śramasaṃprāpto hyāśramī bhavasaṃmataḥ | guṇāśrame sthito devī kathaṃ nirguṇatāṃ vrajet || 20 || vāhyāśramaiḥ svargaphalaṃ yathāvadvidhicoditaṃ | 36b) yadyāśrame kriyā lupto āśramī narakaṃ vrajet || 21 || bahirmukha jagatsarvaṃ bahirbhāvaiḥ pravartate | ata cetatva buddhiryā tayā sarve vimohitā || 22 || bāhyā śramaḥ pṛthak dharmai mokṣaṃ manyanti ye priye | ātmānaṃ vaṃcayetyete karmavāsanayā dhruvaṃ || 23 || caturthāśramasaṃbhedā yogeṣu pariniṣṭhitā | antaraṃgāḥ śramā devī kathyante śāstramadhyataḥ || 24 || śrūyatāmāśramāḥ puṇyā divyāstva dhyātmasaṃjñakā | tārakasya ca madhyasthā procyante tṛpti saṃsthitā || 25 || prathamaṃ maṇipūraṃ ca dvitīyaṃ tadanāhataṃ | niraṃjanaṃ tṛtīyaṃ tu caturthaṃ tu nirālayaṃ || 26 || maṇistho brahmacārī ca dvitīye cāśrame gṛhī | bāṇaprasthastṛtīyantu caturthaṃ yatirucyate || 27 || sarvāśrame sthitohaṃ sastridaṇḍī caiva daṇḍadhṛk | āśramī vāhya veṣaistu mithyāhaṃkāramāśritā || 28 || 37a) vāgdaṃḍī brahmacārī ca manodaṇḍī ca dikṣitāḥ | vānaprastha karmadaṇḍī jñānadaṇḍī yatirbhavet || 29 || vāgdaṇḍotha manodaṇḍa karmadaṇḍaśca te trayaḥ | yenaite niyatā daṃḍā sastridaṇḍī vyavasthitaḥ || 30 || śikhāyajñopavītādiḥ sa kaṣāyastridaṇḍadhṛk | yadvāhya vihitaṃ karma naiṣkarmaṇi samācaret || 31 || śikhāyajñopavītādi tridaṇḍī ca parityajet | sa kaṣāyo jñānadaṇḍī naiṣkarmyaṃ kevalaṃ caret || 32 || tridaṇḍī ca paro daṇḍo jñānadaṇḍo sadoditaḥ | tena daṇḍena saṃnyāsī ekadaṇḍīti gīyate || 33 || agneriva śikhānānyā yasya jñānamayī śikhā | sa śikhīmucyate vidvān itare kośa dhāriṇaḥ || 34 || brahmabhāvamidaṃ sūtraṃ dhāraṇā yasya cetanā | dhāraṇāt tasya sūtrasya nocchiṣṭonośucirbhavet || 35 || 37b) nosūtraṃ sūtramityāhuḥ sūtraṃ nāmaparaṃparaṃ | tena sarvamidaṃ proktaṃ sūtremaṇi gaṇā iva || 36 || ānanda brahmaṇo rūpaṃ yasya dehe vyavasthitā | carati brahmabhāveṇa brahmacārī sa ucyate || 37 || avyaktopi praṇavo saṃtoṣasamidhā ghṛtaṃ | indriyāṇi paśūn hatvā yo yajet sa ca dīkṣitā || 38 || trikoṇa jvalanākāraṃ madhye vahni śikhājvalaṃ | kandarpya vanamadhyastho vānaprastha sa ucyate || 39 || turyāśramaṃ ca saṃprāpya tridaṇḍī caika daṇḍadhṛk | haṃsa ekaḥ samākhyātaḥ parahaṃsaḥ savaiśrutaḥ || 40 || sarvopādhivinirmuktaścaitanyaṃ ca niraṃjanaṃ | tadbrahmāhamiti dhyātvā kathaṃ varṇāśramī bhavet || 41 || varṇāśramasthitohaṃsaḥ parahaṃseti gīyate | parahaṃsaḥ dṛḍhajñānaḥ svacchando vigatajvalaḥ || 42 || 38a) ṣoḍaśāṃgulahaṃsaśca pramāṇaṃ kurute vahiḥ | vāmadakṣiṇamārgeṇa caṃcalatva na viśramet || 43 || haṃsa eva sadādhyakṣo manorurdhvā suniścalaḥ | parahaṃsaḥ sthito dvaitastadāsau tanmayo bhavet || 44 || anyathā rūpabhedād vā varṇāśramavibhedataḥ | teṣāṃ haṃsaḥ parāddhaṃso na dṛṣṭaḥ śāstramadhyataḥ || 45 || triguṇai rahito haṃsaḥ parahaṃsa iti kramaḥ | haṃsasya darśanaṃ nāsti parahaṃsaḥ katha bhavet || 46 || saṃnyāsaḥ mokṣadaḥ prokto mahāvākyavicārataḥ | mahāyogān mahāvākyāt procyate tatva cintakaiḥ || 47 || yena vākyavicāreṇa saṃnyāsī paripaṭhyate | tad vākyaṃ haṃsarūpaṃ hi sarvabhūtavyavasthitaṃ || 48 || śāstrapāṭhān mahāvākya vicārastu kathaṃ bhavet | mahāvākya vicārasya nāmārthaṃ pravadāmyahaṃ || 49 || 38b) mahāvākyamanuccāryaṃ yastvimaṃ parikīrtitaṃ | sarvasaṃjñaṃ visaṃjñaṃ ca nānāvākyaṃtarasthitaṃ || 50 || viśabdena sthitohaṃsaścārastasya niraṃjanaṃ | mahāvākyavicāroyaṃ ṛgyajusāmamadhyataḥ || 51 || yaistu jñānaṃ mahāvākyaṃ guroścaraṇasevayā | te vai saṃnyāsinaḥ proktoḥ itare nāmadhārakāḥ || 52 || idaṃ sugaditaṃ devī hariṇācārjunasya ca | saṃnyāsalakṣaṇa sarvaṃ vidhivaddehasaṃmataṃ || 53 || kāmyānāṃ karmaṇā nyāsaṃ saṃnyāsaṃ kavayo viduḥ | sarvakarmaphalatyāgaṃ prāhustyāgaṃ vicakṣaṇāḥ || 54 || tyājyaṃ doṣavaddityeke karma prāhurmanīṣiṇaḥ | yajñadānatapaḥ karma na tyājyamiti cāpare || 55 || ityāha bhagavān viṣṇurdhanaṃjayamudāradhīḥ | eteṣāṃ saṃmataṃ caikaṃ bhedo nāmnā tu dṛsyate || 56 || anye vikalpa vāhulyaṃ nānāmatavikalpitaṃ | 39a) vedeṣu sarvasāstreṣu nāsti bhadre pṛthak mataṃ || 57 || tatsarvaṃ śruṇu kalyāṇi yacca te bhavate hitaṃ | saṃnyāsa lakṣaṇaṃ dharmaṃ yathāvat kathayāmite || 58 || kāmyānāṃ karmaṇā nyāsaṃ saṃnyāsaṃ kavayo viduḥ | kāmyakarmāṇitā nyāhu yaistu dehopalabhyate || 59 || rajaḥsatvatamaścaiva guṇāḥ prakṛti saṃbhavā | utpatti sthiti saṃhāre kāraṇāste maheśvarī || 60 || teṣāṃ nyasaṃmahābhāge karmaṇā nyāsa ucyate | saṃnyāsaḥ paramo hyeṣa anyeṣāṃ ca mataṃ śruṇu || 61 || sarvakarma phalatyāgaṃ prāhutyāga vicakṣaṇaḥ | tatkarmamānasaṃ proktaṃ rājasaṃ tāmasaṃ ca yat || 62 || rajastamātmakaṃ satvaṃ phalarūpamudāhṛtaṃ | tatphalaṃ brahmamārgeṇa tyaktvā tyāga prakīrtitaṃ || 63 || 39b) tyājyaṃ doṣa vadityeke karmaprāhurmaṇīṣiṇaḥ | idaṃ suniścitaṃ devī hariṇācārjunasya ca || 64 || trividhaṃ mānasaṃ karma na tyājyaṃ doṣavat priye | yajñadānatapaḥ karma na tyājyamiti cāpare || 65 || teṣāṃ manogataṃ sarva kathayāmi yathārthataḥ | yajñakarmapravese tu kuṃbhake dānakarma ca || 66 || tapaḥ karma tṛtīye vai visarvāṃ viddhyanāhate | etat sarvaṃ mayākhyātaṃ kāmyakarmādikaṃ priye || 67 || sarveṣāmāśramāṇāṃ ca śuddhadehe prasasyate | brahmacārī sūdadohā sūdadohāśca dīkṣitāḥ || 68 || vānaprasthaḥ sūdadohā sūdadohāyati bhavet | daśāre brahmacārī ca dvādaśāre gṛhī tathā || 69 || vānaprasthaṣoḍaśāre dvidale yatirucyate | śarīrasyāśramo nāsti sūdadohāśramī bhavet || 70 || 40a) tasmāddaṇḍakaṣāyaśca vāhyāśramanirarthakaḥ | sarvāśramasthitaḥ sopi svakriyocittakarmaṇāṃ || 71 || yatra yatra yathākarma tatra tatra tathā caret | sūdadohāḥ prasiddhoyaṃ ṛgvede viddhi pārvati || 72 || cetaścita mataḥ svātaṃ hṛdayaṃ mānasaṃ mataṃ | vijñātaḥ puruṣohaṃsaḥ kṣetrajño dehadhārakaḥ || 73 || procyate sarvaśāstreṣu hyantaryāmī mahānasauḥ | sūdadohāparaṃ brahma paramātma svayaṃ hariḥ || 74 || antarjyotiḥ svasiddhosau ṇirguṇo yaṃtravāhakaḥ | sopi māyā svarūpeṇa nānāyoni gata prabhuḥ || 75 || ūrddhvādho saṃjñayā dehi saṃsārītyabhidhīyate | nirguṇopi guṇādhīno māyayā śṛṣṭi hetukaḥ || 76 || jīvasaṃjñā bhavet tasya svayaṃ deheṣu vartate | saguṇopi guṇātītastvabhyāsād bhavate tu saḥ || 77 || 40b) svayaṃ vedya parabrahma āśramai kiṃ prayojanaṃ | niyatasya tu saṃnyāsaḥ karmaṇaḥ saṃprapadyate || 78 || mohāt tasya parityāgastāmasaḥ parikīrtitaḥ | tasmādādhārayogena sūdadohāḥ praśasyate || 79 || abhyāsādāśramaphalasarvaṃ bhavati nānyathā | kecijjānanti tatvajñāḥ saṃnyāsadharmamāśritā || 80 || yogadhāraṇayā samyak saṃketaṃ svātmasaṃsthitaṃ | hṛdaye granthi bhedena guṇātīto yadā bhavet || 81 || tadāhaṃsaḥ parohaṃsaḥ tridaṇḍī caika daṇḍadhṛk | kaṣāya vasanaścaiva saṃnyāsī daṇḍadhāraṇāt || 82 || naiva haṃsaḥ parohaṃsau nāmadhāraṇa gīyate | vāhyaliṃgo na mokṣasti vāntaraṃmuktidaṃ smṛtaṃ || 83 || vāhya liṃgārcane liṃgī tridaṇḍī caika daṇḍadhṛk | vāgmanaḥ karmadaṇḍaśca tridaṇḍī puruṣo bhavet || 84 || 41a) tridaṇḍaṃ dhārayed yogī śarīreṇa na vaiṣṇavaṃ | jīvanārthaṃ ca tadvaiṇaṃ śarīre mukti sādhanaṃ || 85 || tasmātyaktvā tridaṇḍī ca sarvaṃ tatkarmasādhanaṃ | avyakta liṃgo vicared yogā hyāsaparoyatiḥ || 86 || satkāra māna pūjārthaṃ vaiṣṇavaṃ dhārayet sadā | sa saṃnyāsī na vaktavyaḥ saṃnyāsī yogatatparaḥ || 89 || yadā ca darśana prāptistadāhaṃso na saṃsayaḥ | sadāśiva parohaṃso jñānajñeyati vismṛtāḥ || 88 || ātmayogādvinā devī brahmacārī kathaṃ bhavet | grahasthovānaprastho vā yatiryogādvinā na hi || 89 || karmābhimānināṃ puṃsāṃ kimasti hyāśramaṃ phalaṃ | āśramasya phalaṃ muktiḥ karmaṇānopapadyate || 90 || karmaṇā labhyate muktiḥ sarvaśāstreṣu kathyate | 41b) tatkarmasvātmarūpaṃ hi yoginaparyupāsate || 91 || saṃsārabaṃdhanaṃ karma yajñadānādikaṃ ca yet | yadyapi syānnirākṣepaṃ tadvyāpi phaladaṃ bhavet || 92 || manyante nānṛtaṃ mithyā paśavo jñānavarjitaḥ | karmaṇā phala bhoktavyaṃ brahmādīnāṃ kṛtaṃ sphuṭaṃ || 93 || avasyaṃ phaladaṃ karma svātmayogavināsanaṃ | saṃsārataruśākhāstu varddhate tena karmaṇāḥ || 94 || varṇāśramo citaṃ karma phalatyāgasamanvitaṃ | manyante mandasatayaḥ pravartanteva bhaktibhiḥ || 95 || karmābhimaninaḥ kecit kecid bhaktyābhi māninaḥ | śāstrābhimāninaḥ kecit kecit tīrthābhamāninaḥ || 96 || yatrābhimāninaḥ kecit kecit kṣetrāmāninaḥ | bhūtābhimāninaḥ kecit kecinnāmābhimāninaḥ || 97 || mantrābhimāninaḥ kecit keciddhyānābhimāninaḥ | tapobhimāninaḥ kecit keciddānābhimāninaḥ || 98 || abhimānena grasitāḥ saṃsthitāḥ karmavartmani | yogamārgaṃ na jānanti yena siddhāḥ śivaṃ gatāḥ || 99 || vedasya pūrvabhāge tu karmakāṇḍamudāhṛtaṃ | pravṛtyā ca nivṛtyā ca dvaitantadguṇavaddhitaṃ || 100 || guṇavṛtyā bhaved deho dehe duḥkha mahattaraṃ | tasmādduḥkhaṃ sarvanidaṃ karmatyājyaṃ mataṃ budhaiḥ || 101 || saṃsāresmin mahāghore pāpādi prākṛtairguṇaiḥ | na smaraṃti paraṃ tatvamavidyāśavalīyasī || 102 || vicitra karmaghaṭanādurjayā tridaśairapi | yogaṃ tyaktvānya dharmeṣu pravṛttirjāyate nṛṇāṃ || 103 || sukhārthaṃ karmakurvanti na sukhaṃ karmaṇā priye | daiva hīnāstute martyāḥ sukhopāyaṃ na vindatī || 104 || 42b) utpattisthitisaṃhāra karmaṇā jāyate nagha | utpattisthitisaṃhārā nasyante jñānayogataḥ || 105 || jānanti yoginaḥ sarve svātmayogaṃ sukhālayaṃ | yasmin brahmaṇi saṃlīnaṃ anāyāsena vai dhruvaṃ || 106 || avajñāṃ kurute yastu naro yogasya durmatiḥ | durācārāḥ sa pāpiṣṭo dānte narakaṃ vrajet || 107 || pāpiṣṭasya matiryoge yasya dvaivāt pravartate | dharmātmā puṇyakīrtiśca sa narodeva pūjitaḥ || 108 || ko vijānāti yogastha mahimānaṃ nagātmaje | siddhiyonasasāyujyamasiddhena surālayaṃ || 109 || atrārthe saṃmatī viddhi gītāśāstrasya maṃgale | śrūyatāṃ śraddhayā devī samāsena vadāmyahaṃ || 110 || prāpyapuṇya kṛtān lokān pitvā śāśvatīḥ samāḥ | sucīnāṃ śrīmatāṃ gehe yogabhraṣṭobhijāyate || 111 || 43a) athavā yogināmeva kule bhavati dhīmatāṃ | etaddhi durlabhararaṃ loke janmayadīdṛśaṃ || 112 || tatra taṃ buddhi saṃyogaṃ labhate ṇaiva dehikaṃ | yatate ca tato bhūyaḥ saṃsiddhau kurunandana || 113 || iti kṛṣṇavaca śrutvā vībhatsaṃ pāṇḍu nandana | stutvā nārāyaṇaṃ devaṃ yoge dṛḍhamatistadā || 114 || bhāvanādyasyagasya nirvikalpaḥ prajāyate | tasya mukti na saṃdehaḥ sāyujyaṃ labhate priye || 115 || sādhanyā devamācarya vijñātavyā maheśvarī | yayāsandhārito yogī svakukṣau jñānavarddhanaḥ || 116 || valiṣṭādurjayā loke saṃsāre karmavāsanā | yena sā vijitā loke sa dhanyaḥ puruṣo mataḥ || 117 || durlabhaṃ mānuṣaṃ janma labdhvā yadi na budhyate | jñānaṃ parama ṇirvāṇaṃ sa naraḥ svātma bhāvayet || 118 || kiṃ cātra bahunoktena śruṇuṣvāyata locane | 43b) sarvāśramaphalaṃ tasya yogasya hṛdisaṃsthitaḥ || 119 || sa ślāghyaḥ saguṇī dhanyaḥ sakulānaḥ sa buddhimān | dharmātmopi vijñeyo yogābhyāsarato muniḥ || 120 || ṣaṭkarma niratā viprā dharmiṣṭā gṛhamedhinaḥ | tepi muktiṃ prāpnuvanti procyate śruti madhyataḥ || 121 || tatkarma ṣaṭprakāreṇa kathitaṃ tatvavittamaḥ | yajanaṃ yājanaṃ puṇyaṃ purāṇādhyayanaṃ tathā || 122 || adhyāpanaṃ ca dānaṃ ca puṇyarūpa pratigrahaṃ | ṣaṭkarma sādhanaṃ muktiḥ satyaṃ tatkathayāmite || 123 || ādhāre yajanaṃ proktaṃ svādhisthāne tu yājanaṃ | maṇipūre cādhyayanaṃ madhyāpanamanāhate || 124 || dānaṃ viśuddhacakre tu ājñācakre pratigṛhaṃ | idaṃ tu niścitaṃ devi karmamokṣāya yatpriye || 125 || mokṣasya kāraṇaṃ bandha vedaśāstrena dṛśyate | 44a) buddhināśo mānuṣāṇāṃ jāyate tena karmaṇāḥ || 126 || etatkarma prapaṃcākhyaṃ tyaktvā yogaṃ samabhyaset | brāhmaṇaḥ kṣatriyā vaiśyāḥ śūdraiḥ cānye striyādibhiḥ || 127 || nāsti varṇaviśeṣotra yogadharmaḥ savātanaḥ | varṇānāmāśramānāṃ ca sevyaṃ brahmasanātanaṃ || 128 || tatsaṃgādhyātmaśravaṇādyogeṣu buddhi prajāyate | prathamaṃ sādhanaṃ cātra satāṃsaṃgaḥ prakathyate || 129 || yogasya prāpyate puṇyāt satāṃsaṃgatireva ca | saṃsāraṃ patitānāṃ ca satsaṃgo hyupa kṛnnṛṇāṃ || 130 || saṃgāt saṃjāyate yogo māyājālanikṛntanaḥ | tasmāt saṃgaḥ prakartavyaḥ sātvikai mokṣakāṃkṣibhiḥ || 131 || ātmayogāt paraṃ dharmaṃ tyaktvānyaṃ dharmamāśrayet | kasthamamṛtaṃ tyaktvā bhikṣāmaṭasidurmatiḥ || 132 || brahmajñānaṃ vinā nāsti loke sukhamakhaṇḍitaṃ | 44b) brahmajñānaṃ gurorāsyāṃ prāpyate yannivartakaṃ || 133 || itthaṃ suniścitaṃ devi mayāte prakaṭīkṛtaṃ | gopitaṃ sarvatantreṣu karmavistāra hetave || 134 || mahāyogarathārūḍhā gacchanti brahmaṇaḥ pathaṃ | ye ca karma rathārūḍhāste gacchanti bhavārṇave || 135 || pūrvāmimāṃsayā karma saguṇaṃ svargadaṃ smṛtaṃ | yadi tadviguṇaṃ karma bhavate narakāya ca || 136 || yogena viparitaṃ hi siddhānāṃ na punarbhavaṃ | yadi bhraṣṭo bhaved yogād brahmādīnāṃ padaṃ labhet || 137 || karmaṇā caraṇaṃ loke durghaṭaṃ janmaduḥkhadaṃ | yogasyācaraṇaṃ nūnaṃ sulabhaṃ sukhadaṃ priye || 138 || jñātavyā mandabhāgyaste yogasya vimukhā narāḥ | aprasannā mahāmāyā kuṇḍalī yā harestanū || 139 || sadhanyaḥ sarvalokānāṃ yoge yasya matirbhavet | 45a) jaghanyaḥ sopi vijñeyo yo vai yoga nirākṛtaḥ || 140 || yogamārgasya deveśi nindāṃ kurvanti ye dhamāḥ | durācārāśca te martyāḥ sadācārepi saṃsthitā || 141 || ācāraḥ prathamo dharmo dharmasya prabhuracyutaḥ | socyutaḥ prāpyate devi yogābhyāsena nānyathā || 142 || athātaḥ saṃpravakṣyāmi kiṃ phalaṃ kīdṛśī gatiḥ | phalamāśramiṇāṃ yogo muktisteṣāṃ gati smṛtāḥ || 143 || mūrtādamūrtasaṃprāptimānitvā cābhijyati ye | yogaprāpti kutasteṣāmajñānāvṛtacetasāṃ || 144 || yo māṃ sarveṣu bhūteṣu saṃtamātmānamīśvaraṃ | hitvārcāṃ bhajate mokhyād bhasmanyeva juhoti saḥ || 145 || ahaṃ sarveṣu bhūtātmā bhūteṣu vasthitaḥ sadā | tamavajñāya māṃ martya kurute ca viḍaṃvatāṃ || 146 || ahaṃ vai sarvabhūtānāṃ bhūtātmā bhūtabhāvanaḥ | 45b) śabdabrahma paraṃ brahma mama bho śāśvatī tanuḥ || 147 || loke vitatamātmānaṃ lokaṃ cātmani saṃsthitaṃ | ubhayaṃ ca mayāvyāptaṃ mayi caivo bhayaṃ sthitaṃ || 148 || amūrte prāpyate yena tanmūrtaṃ dehasaṃsthitaṃ | sarvendriya guṇābhāsaṃ calate yena vigrahaṃ || 149 || savāhyāguṇasaṃyogaḥ śabdaṃ brahmeti gīyate | tanmūrtayaḥ suniṣṇāna parabrahmādi gacchati || 150 || arccāyāṃ yajanaṃ viddhi saṃsāresmin phalaṃ pradaṃ | na hi mokṣaphalantena janmakoṭi śatairapi || 151 || anyathā karmakuvanti phalamicchanti cānyathā | śṛṣṭikarmaṇi kiṃ mokṣa bhavate vīravandite || 152 || cūtavṛkṣaphalārthāya picumandastu vāpitaḥ | mandabuddhi savijñeyo viphalā tasya vāsanā || 153 || tathārcāṃ bhajate naiva phalamicchanti śāsvataṃ | 46a) sārātsāraṃ na jānanti māyayā bhramitāstute || 154 || bhāvapuṣpaiḥ pūjanīyo mūrtadehe sadāśivaḥ | sa eva puruṣo hyātmā prakṛtīstha svarūpa dhṛk || 155 || svayaṃ ca saṃsthito devo bhūtagrāma caturvidha | sarvabhāvasthitonantaḥ saguṇaḥ sopi kīrtitaḥ || 156 || sarvaṃ puruṣa evedaṃ bhūdaṃbhavyaṃ bhavacca yat | tenedamāvṛtaṃ viśvaṃ vitastimadhi tiṣṭati || 157 || svādhiṣṭhāt prapatatprāṇo vahiśca pratapatyasau | evaṃ virājaḥ pratipatya tatyaṃta vrīhiḥ pumān || 158 || sarve viśvasṛjāṃ garbho devakarmātmaśaktimān | vibhajannātmanātmānāṃ ekadhā daśadhā tridhā || 159 || eko hyaśeṣasatvānāṃ ātmāṃśaḥ paramātmanaḥ | adyovatāro ye nāsau bhūtagrāmau vibhāvyate || 160 || sādhyātmā sādhi devaśca sādhi bhūta iti tridhā | virāṭa savidhaḥ prāṇa ekadhā hṛdayena tu || 161 || sopi mūrtaḥ smṛtodāvāvijñātavyo mumukṣubhiḥ | tasya pūjā prakartavyā prāṇāpānena niścalā || 162 || trividhaṃ mānuṣaṃ puṣpaṃ śrīśive ca samarcayet | etat te kathitaṃ sarvaṃ saguṇārādhanaṃ priye || 163 || brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyaḥ śūdraśca vānya jātiṣu | kāṃkṣibhiḥ paramaṃ tatvaṃ kartavyaṃ śivapūjanaṃ || 164 || sā pūjā devadevasya guṇasātmyaṃ ya yā bhavet | tathā mokṣaphalaṃ divyaṃ labhate nātrasaṃsayaḥ || 165 || vāhyapūjā na kartavyā mokṣavighnakarā priye | tasmāt parāt paronantaḥ pūjanīyo guṇatribhiḥ || 166 || sā pūjā parameśasya nirālambā ca kathyate | prāṇāyāmena kartavyā kuleśaṃ yoga lakṣaṇāt || 167 || 47a) arcāyāṃ ṣoḍaśaḥ pūjāmupacāraistu yā smṛtā | tayā mokṣaphalaṃ nāsti jñātavyaṃ mokṣakāṃkṣibhiḥ || 168 || niścitaṃ śāśvataṃ bāhyaṃ pratimānaṃ ca pūjanaṃ | śāśvataṃ mānitaṃ yena sa mūrkho gajavannaraḥ || 169 || etat te kathitaṃ samyak prāṇaliṃgamatha śruṇu | cintayet prāṇaliṃgantu somarūpamudāhṛtaṃ || 170 || nāmārthaṃ na vijānanti mūḍhāḥ paṇḍitadimāninaḥ | kṛtrimaṃ naśvaraṃ liṃgaṃ prāṇaliṃgaṃ kathaṃ bhavet || 171 || prāṇaliṃgaṃ varaṃ nāthamanyate vaśmamadhyataḥ | jñānaliṃgaṃ tu kutasteṣāmajñānāvṛtacetasāṃ || 172 || prāṇaliṃgaṃ nirākāraṃ vyāpakaṃ sarvatomukhaṃ | pratyakṣaṃ sarvagaṃ śuddhaṃ dṛśyate na ca lakṣyate || 173 || śaive nirūpite śāstre prāṇaliṃgāṃkitātmakaṃ | dhāraṇā kīdṛśī sā tu procyate vṛṣabhadhvajaḥ || 174 || 47a) aharniśāntare jñeyaṃ prāṇaliṃgaṃ layātmakaṃ | dhāraṇāt tasya vijñeyā dvādaśānte dhvanisthitā || 175 || prathamaṃ dhārayennābhau bhāvapuṣpaiḥ prapūjayet | hṛdaye ca tathā kaṃṭhe bhruvormadhye varānane || 176 || tadūrddhvaṃ dhārayed devi niścalaṃ satvamavyayaṃ | dvādaśānte prāṇaliṃgaṃ jīvapuṣpeṇa pūjayet || 177 || prāṇaliṃgārcane naiva hyaghoraḥ parikīrtitaḥ | satasāhasra lakṣaikaṃ japaṃ kṛtvā samarcayet || 178 || śataṃ vai brahmaṇo rūpaṃ sahasraṃ vaiṣṇavaṃ tathā | lakṣaṃ caivāntare proktaṃ śivaṃ sarve svarātmakaṃ || 179 || anenaiva prakāreṇa śatasāhasrako japaḥ | kathate dhyātma śāstreṣu muktaye lakṣasaṃjñakaṃ || 180 || hrasvadīrghaplutaṃ bhedo dvitrikoṇasamānasaḥ | ekamātro dvimātraśca trimātrau vai japaḥ smṛtaḥ || 181 || 48a) uttarottara vai śeṣyaṃ vijñātavyamaṇīṣibhiḥ | pūjake śatasaṃkhyā ca sahasraṃ kuṃbhake tathā || 182 || recake lakṣasaṃkhyā ca triguṇoccāraṇena tu | evaṃ japaḥ smṛto dehe pāpapuṇyakṣayaṃkaraḥ || 183 || ayaṃ tu praṇavābhyāso yatīnāmucyate dhruvaṃ | eṣajāpyavidhiryoge aghoraḥ kathito mayā || 184 || prāṇaliṃgārcane nūnaṃ nānyo mantra prakīrtitaḥ | yo vai brahmavido loke jānaṃti paramaṃ śivaṃ || 185 || teṣāmārādhane naiva pratyakṣaṃ bhavate sphuṭaṃ | kṛta tretādvāpareṣu vahavo dhyātva cittamā || 186 || śiṣṭācāraratāścānye kalau brahmavidaḥ sakṛt | brahmaviddurlabhaṃ loke guptarūpeṇasaṃsthitāḥ || 187 || daiveṇa darśanaṃ tasya jāyate puṇya karmaṇāṃ | labdhamāṃ mānuśīṃ yonīṃ jñānavijñānasaṃbhavāṃ || 188 || 48b) ātmanaṃ yo na madhyeta na kvacit kṣemamāpnuyāt | ātmā tu yena vijñāto deśikaḥ sotra kīrtitaḥ || 189 || ātmajñānaṃ vinābhadre gurutve saṃsthitaḥ kathaṃ | yonveṣya piṇḍamadhye tu svātmaliṃgaṃ sadoditaṃ || 190 || maheśvaraḥ sa siddhātmā yatīyogī sa vaiṣṇavaḥ | brahmacārī dīkṣataśca vānaprastha satāpasaḥ || 191 || dharmātmā sāpi vijñeyo yogābhyāsaratā muniḥ | varṇāśramānāṃ yo dharmaḥ sadharmaḥ kathito mayā || 192 || nānyo dharmo bhavenmokṣo prāṇāyāmādvinā smṛtā | bhaktiḥ priyā tapodānaṃ dīkṣāśvāsa nivartanaṃ || 193 || sarvaṃ prāṇamavadhye tu praṇavo yogamucyate | prāṇāyāma paroyogī sopi viṣṇurmaheśvaraḥ || 194 || sarvadevamayo yogī tasmāvajñāṃ na kārayet | avajñā yogayuktasya āyuḥ puṇyakṣayaṃkarī || 195 || bhajanaṃ tasya cārvaṃgī sarvakāmaphalapradaṃ | anantamahimā yogī yogābhyāsena jāyate || 196 || sa yogomṛtarūṣo hi prāṇīnāṃ kinnarucyate | sākāropi nirākāro dehī cābhyāsa yogataḥ || 197 || abhyāsāt paramo hyeṣa sa yogaḥ śiva jīvayoḥ | nānācāryaṃ matai yoga sa yogaḥ śiva jīvayoḥ || 198 || adhyātmaśāstramadhye tu bhedo nāsti varānane | granthavistāraṇārthāya procyatenekadhā priye || 199 || tena nānāvidhaṃ yogaḥ prāṇīnāṃ parikalpite | rahasyaṃ sarvayogasya nānādarśanasaṃmataṃ || 200 || yoganirdhāraṇaṃ sarvaṃ bhavanti hyakulāgame | asmin śāstre mahāgopyaṃ mayā te kathitaṃ priye || 201 || karmanyaneka panthāno nāsti yogasya niścitaṃ | nānātvaṃ dṛśyate yoge māyārūpeṇa karmaṇā | tatkarmacchedane jñānaṃ prādhānya svātmanaḥ paraṃ || 202 || ātmajñānaṃ vināśāstre bhedaḥ sarvaiḥ prakalpyate | ye komārgaḥ prasiddhoyaṃ nirdhāraḥ prāṇasaṃyamaḥ || 203 || satyaṃ satyaṃ punaḥ satyaṃ satyamevanmayoditaṃ | nānyaḥ paṃthāstu yogasya mārutena vinānaghe || 204 || brahmajñānaṃ paraṃ guhyamasmin śāstre nirūpitaṃ | vedaśāstrasya sāmyaṃ ca lokasyoddhāraṇāya ca || 205 || yo devo hyakulonātha samātmā sā?savāhukaḥ? | akulāgamanāmedaṃ śāstraṃ tena na nirmitaṃ || 206 || ārādhito mayā pūrvaṃ prāṇāyāmena socyutaḥ | ādikalpamahāviṣṇuḥ mama pratyakṣatāṃ gataḥ || 207 || tadā kāle mahāśāstraṃ sūcitaṃ vedagahvaraṃ | mayā sarvaṃ śṛtaṃ devi parabrahma prasādataḥ || 208 || 50a) paścādlā?pyaṃ kṛtaṃ tena sṛṣṭyarthaṃ ca svamāyayā | tacchāstramadhunā proktaṃ guptaṃ kuru maheśvarī || 209 || durjanāyadurācārāḥ prapaṃca sahitā narāḥ | teṣāṃ jñānaṃ tadātavyaṃ mamājñāṃ saṃsmaret priye || 210 || śrīdevyūvāca || catvāriṃśacchatābdāni catuḥśataṃ tathaiva ca | bhaviṣyati kalosaṃkhyā tasmin kāle mahesvaraḥ || 211 || kalauyuge mahāghore asatye duḥkhapūrite | prāṇīnāṃ kṛpayā deva jñānaṃ vistārayaṃ prabho || 212 || viṃdhyasya dakṣiṇe bhāge gaṃgāyāṃ dakṣiṇe taṭe | tatrāhaṃ dvijarūpeṇa kathayāmya kulāgamaṃ || 213 || satyamuddharaṇārthāya asatāṃ mohanāya ca | aneka svātmano jñānaṃ bhaviṣyati kalau yuge || 214 || bhaviṣyametat kathitaṃ mayadyate mahātape | 50b) jñānasya mahimā vede aprameyo hyagocaraḥ || 215 || yojānāti saviśveśaṃ bindunādasya madhyagaṃ | nābhi hṛtkaṇṭhadeveśa bhrūvilānte kulesthitaṃ || 216 || nāḍī śuddhi krameṇaiva prāṇāyāmena sādhakaḥ | sopi yogī samākhyāto jīvanmukteti viśrutāḥ || 217 || dehapāte tu yā muktirna muktiḥ satyataḥ priye | prāṇāyāmaṃ vinābhadre dehapāto bhaviṣyati || 218 || tasmāt prāṇasya yamanaṃ kartavyaṃ mokṣakāṃkṣibhiḥ | anyomārgo na tasyāsti sarvaśāstrasya saṃmataḥ || 219 || eṣa panthāgame viddhi kathitaḥ sopapattikaḥ | akulāgamasarvasvametat tvaṃ hṛdaye kuru || 220 || punaḥ punarmahādevī mama vākyaṃ sphuṭaṃ smarā | antarniyamamārgeṇa madhyamena kulaṃ vaset || 221 || 51a) yastu jñānaṃ varaṃ bhadre akulāgamamadhyataḥ | proktaṃ cākulanāthena sokulaḥ kulavarjitaḥ || 222 || sarvatra viśva deheṣu vyāpite vyomavat prabhuḥ | tenedaṃ racitaṃ śāstraṃ vaṃdhavicchedakārakaṃ || 223 || aprakāsyaṃ sugopyaṃ ca pāpopahṛtacetasāṃ | kasyāpi hi na vaktavyaṃ vaktavyaṃ dharmaśālināṃ || 224 || ādhyātmikā syuniṣṭāḥ syunirlepāt kācanaṃ yathā | śuddhānāṃ śodhanaṃ nāsti nirlepādbrahmavittamā || 225 || nāsti yogāt parodharmo nāsti yogāt paraṃ tapaḥ | nāsti yoga paraṃ dhyānaṃ nāsti yogāt paraṃ sukhaṃ || 226 || sa dhanyaḥ puruṣo yoge yasya buddhirvarānane | bhavanāśaḥ sa vijñeya mārutasya kule gatiḥ || 227 || āsanādi krame naiva prāṇāyāmaṃ samabhyaset | abhyāsācca svayaṃ prāṇo gacchate vyomamaṇḍalaṃ || 226 || 51b) ayaṃ yogaḥ sarvaśāstre vijñātavyo varānane | guruprasādāt jñātavyaṃ rahasyaṃ hyakulāgame || 229 || iti śrī akulāgame mahātantre yogasārasamuccaye īśvarapārvatīsamvāde caturāśramādikathanaṃ nāma navamaḥ paṭalaḥ || 9 || śubhaṃ || śubhaṃ bhavatu kalyāṇaṃ ārogyaṃ śukhasaṃpadā | mama śatru vināsāya akulāya namostute || 1 || yādṛśaṃ pustakaṃ dṛṣṭvā tādṛśaṃ likhitaṃ mayā | yadi śuddhamasuddhambā mama doṣo na dīyate || samvata 791 vaiśākhe kṛṣṇapakṣe ca navamī ravivāsare || śubhaṃ || vāvuhovapāvidhi bhavāṇāpāke rakṣāpare vāsarajanurajaḍāra kasturagoracandana bhūjapatra śvatevāsaranatāparasatapāvakoṣāse tapaḥ bhayanāsajuyu || ########### END OF FILE #######