#################################################### MUKTABODHA INDOLOGICAL RESEARCH INSTITUTE Use of this material (e-texts) is covered by Creative Commons license BY-NC 4.0 Catalog number: M00301 Uniform title: yogaśikhopaniṣat Main title: yoga upaniṣads with the commentary of śrī upaniṣad brahmayogin Secondary title: yogaśikhā upaniṣat Commentator : brahmayogin Alternate name : śrī upaniṣad brahmayogin Editor : śāstrī mahādeva Description: Notes: Data entered by the staff of Muktabodha under the direction of Mark S. G. Dyczkowski. Revision 0: January 6, 2014 Publisher : Adyar library and research centre Publication year : 1920 Publication city : Madras Publication country : India #################################################### yogaśikhopaniṣat saha nāvavatu- iti śāntiḥ prathamo'dhyāyaḥ muktimārgajijñāsā sarve jīvāḥ sukhairduḥkhairmāyājālena veṣṭitāḥ | teṣāṃ muktiḥ kathaṃ deva kṛpayā vada śaṃkara || 1 || sarvasiddhikaraṃ mārgaṃ māyājālanikṛntanam | janmamṛtyujarāvyādhināśanaṃ sukhadaṃ vada || 2 || iti || vivaraṇam yogajñāne yatpadāptisādhanatvena viśrute | tat traipadaṃ brahmatattvaṃ svamātramavaśiṣyate || iha khalu kṛṣṇayajurvedapravibhakteyaṃ yogaśikhopaniṣat sasādhanajñānayogasarvasvaprakaṭanavyagrā brahmamātraviśrāntā vijayate | asyāḥ svalpagranthato vivaraṇamārabhyate | śiṣyācāryabhāvaṃ##- vidyāstutyarthā | ādau ākhyāyikāmavatārayati- sarva iti || 1 || kiṃ tadityatra- sarveti || 2 || p. 391) muktimārgasya durlabhatvam hiraṇyagarbhaḥ papraccha sa hovāca maheśvaraḥ | nānāmārgaistu duṣprāpaṃ kaivalyaṃ paramaṃ padam || 3 || siddhimārgeṇa labhate nānyathā padmasaṃbhava | lokopakārthaṃ maheśvaraṃ prati hiraṇyagarbhaḥ papraccha | tatpraśnamaṅgīkṛtya sa hovāca | kiṃ taduvācetyatra vakṣyamāṇārthaṃ prakāśayan stauti- nāneti | nirviśeṣajñānaikagamyatvāt || 3 || nānyaḥ panthāḥ ayanāya vidyate iti śrutisiddhasiddhimārgeṇa | kaivalyasiddhiprado'yaṃ mārgo nirviśeṣabrahmamātrajñānarūpaḥ tenaiva kaivalyaṃ labhate nānyathetyarthaḥ || brahma kevalaśāstrāgamyam patitāḥ śāstrajāleṣu prajñayā tena mohitāḥ || 4 || svātmaprakāśarūpaṃ tat kiṃ śāstreṇa prakāśyate | niṣkalaṃ nirmalaṃ śāntaṃ sarvātītaṃ nirāmayam || 5 || tadeva jīvarūpeṇa puṇyapāpaphalairvṛtam | paramātmapadaṃ nityaṃ tat kathaṃ jīvatāṃ gatam || 6 || tattvātītaṃ mahādeva prasādāt kathayeśvara | unmārgagāmina ābhāsajñānino viḍambayati- patitā iti | brahmacaryagurukulavāsasādhanacatuṣṭayādikaṃ vismṛtya tantratrayaṃ mayādhītaṃ nādhītaṃ turyatantrakam ityādisvarūpadarśanasiddhāñja##- brahmaṇo vyāviddhapadavākyārthatvena svayaṃ prakāśarūpatvāt, yenārthavanti taṃ kiṃ tu vijñātāraṃ prakāśayet | p. 392) svātmaprakāśarūpaṃ brahma kīdṛśam ityatra- niṣkalamiti | prāṇādināmāntaṣoḍaśakalāpahnavasiddhaṃ brahma niṣpratiyogikaniṣkalaṃ brahmamātramityarthaḥ || 5 || niṣkalasya brahmamātratve jīvajātaṃ tadbhinnamityata āha- tadeveti | yat svajñadṛṣṭyā svamātram avaśiṣṭaṃ svājñadṛṣṭyā tadeva | kathaṃ punaḥ brahma jīvatvaṃ bhajatītyākṣipati- paramātmeti || 6 || tat kīdṛśam ? tattvātītam || brahmaṇo jīvabhāvaḥ sarvabhāvapadātītaṃ jñānarūpaṃ nirañjanam || 7 || vāyuvat sphuritaṃ svasmiṃstatrāhaṃkṛtirutthitā | pañcātmakamabhūt piṇḍaṃ dhātubaddhaṃ guṇātmakam || 8 || sukhaduḥkhaiḥ samāyuktaṃ jīvabhāvanayā kuru | tena jīvābhidhā proktā viśuddhe paramātmani || 9 || praśnottaraṃ bhagavānāha- sarveti || 7 || tadeva svājñadṛṣṭyā vyomni vāyuvat iti | tatsakāśāt pañcātmakamabhūt piṇḍam | yanniṣpratiyogikasvamātramavaśiṣṭaṃ tadeva svajñādidṛṣṭyā kiṃcit sphuritaṃ sat sākṣibhāvaṃ bhajati | tripādbhūtireva nityabhūtitayā cakāsti | nityabhūtireva pūrṇāhaṃbhāvametya līlābhūtiḥ bhavati | līlābhūtirapi paricchinnapiṇḍābhimānāt mohabhūtiḥ | sāpi piṇḍādirūpeṇa jaḍabhūtirapi bhavatītyarthaḥ || 8-9 || kāmādidoṣavimuktajīvasya śivatvam kāmakrodhabhayaṃ cāpi mohalobhamatho rajaḥ | janma mṛtyuśca kārpaṇyaṃ śokastandrā kṣudhā tṛṣā || 10 || p. 393) tṛṣṇā lajjā bhayaṃ duḥkhaṃ viṣādo harṣa eva ca | ebhirdoṣairvinirmuktaḥ sa jīvaḥ śiva ucyate || 11 || tripādeva paricchinnapiṇḍābhimānāt mohabhūtitvaṃ bhajatītyuktaṃ punarmohabhūteḥ līlādibhūtitvaṃ kathamityatra tripādasmīti prabodhataḥ piṇḍādyabhimatimūlakāmādivṛttityāgasama-kālaṃ tripādbhūtireva bhavatītyāha- kāmeti || 10 || kāmādivṛttiparigraha eṣa doṣaḥ, tripādbhūteḥ mohabhūtiprāpakatvāt || 11 || jñānayogābhyāṃ doṣavināśaḥ tasmāddoṣavināśārthamupāyaṃ kathayāmi te | jñānaṃ kecidvadantyatra kevalaṃ tanna siddhaye || 12 || yogahīnaṃ kathaṃ jñānaṃ mokṣadaṃ bhavatīha bho | yogo'pi jñānahīnastu na kṣamo mokṣakarmaṇi || 13 || tasmājjñānaṃ ca yogaṃ ca mumukṣurdṛḍhamabhyaset | yasmādevaṃ kāmādivṛttisaṅgādanartho jātaḥ tasmāt | mohabhūtestripādbhūtitvaprāpakopāyaḥ kaḥ ityatra paśyatehāpi sanmātramasadanyat brahmavyatiriktaṃ na kiṃcidasti, brahmamātramasanna hi, ityādiśrutisiddhasvātiriktāsatprapañcāpahnavajñānaprādurbhūta##- traipadabrahmamātrāvasthānalakṣaṇavikalebarakaivalya syādityatra na vivādaḥ, svājñānaprabhavajīvatvādeḥ svajñānavadhikatvāt tajjñānasya caramajanmāśrayatvāt | tadvinā saviśeṣābhāsajñānaṃ keciditi || 12-13 || yathoktasādhanavikalabaddhacittāśritābhāsasaviśeṣa-jñānasya svaphalasādhanānīśatvāt vividhaphalgusiddhiprāpakābhāsa-yogasyāpi mukhyayogaphalaprāpaṇānīśatvācca yasmādetāvābhāsajñānayogau pratisvikena svaphalasādhanānīśau p. 394) bhavataḥ tasmāt jñānayogau samuccitya mumukṣuḥ dṛḍhamabhyaset | tenābhāsajñānayogau svagatābhāsatāṃ vihāya niṣpratiyogikanirviśeṣabrahmamātrajñānaparyavasannau bhavataḥ | tathā ca śrutiḥ śāmyati hyastramastreṇa malena kṣālyate malam ityādi | tatra yogābhāsastu ābhāsajñānagatābhāsatvaṃ nirmūlya nirviśeṣajñānaparyavasanno bhavati || jñānasvarūpaṃ tatphalaṃ ca jñānasvarūpamevādau jñeyaṃ jñānaikasādhanam || 14 || ajñānaṃ kīdṛśaṃ ceti pravicāryaṃ mumukṣuṇā | jñātaṃ yena nijaṃ rūpaṃ kaivalyaṃ paramaṃ padam || 15 || asau doṣairvinirmuktaḥ kāmakrodhabhayādibhiḥ | sarvadoṣairvṛto jīvaḥ kathaṃ jñānena mucyate || 16 || svātmarūpaṃ yathā jñānaṃ pūrṇaṃ tadvyāpakaṃ tathā | kāmakrodhādidoṣāṇāṃ svarūpānnāsti bhinnatā || 17 || paścāt tasya vidhiḥ kiṃ nu niṣedho'pi kathaṃ bhavet | vivekī sarvadā muktaḥ saṃsārabhramavarjitaḥ || 18 || paripūrṇasvarūpaṃ tat satyaṃ kamalasaṃbhava | sakalaṃ niṣkalaṃ caiva pūrṇatvācca tadeva hi || 19 || yata evamato nirviśeṣajñānaṃ svaphalasādhanasamarthaṃ syādeveti manasi nidhāya mumukṣubhiḥ jñānājñāneyattā jñātavyetyāha- jñāneti || 14 || tatra nirviśeṣajñānasvarūpamāha- jñātamiti | tadeva yathoktajñānamityarthaḥ || 15 || ya evaṃ p. 395) jñānī so'yam asau kṛtakṛtyo bhavatītyarthaḥ | punarābhāsajñā-nābhiprāyeṇākṣipati | kimiti ? kāmakrodhādisarvadoṣairiti | kāmakrodhā-dayo doṣāḥ svājñānavijṛmbhitāḥ || 16 || sarvadoṣagrāsasvajñāne vā tadekasiddhe svātmani soḍāsaṃbhavaṃ prakaṭayan pariharati- svātmeti | yathā svātmarūpaṃ sarvaparipūrṇaṃ vyāpyasattve vyāpakamapi bhavati tathā tadgocarajñānasya tanmātraparyavasannatvānna tat bhidyate | svātmātirekeṇa jñānābhāve'pi kāmādidoṣāḥ tadbhinnā bhaveyurityata āha- kāmeti | na hi niṣpratiyogikabrahmamātre kāmādidoṣapūgaḥ syānna veti smṛtirvā kathaṃ seddhuṃ pārayati brahmamātragataniṣpratiyogikatāyāḥ svātiriktamasti nāstīti gandhāsahatvāt || 17 || evaṃ jñānī kṛtakṛtyo bhavatītyāha- vivekīti || 18 || tasyaiva brahmatvamāha- paripūrṇeti | saṃsārikabhramaviralabrahmavido brahmatvāt yat satyamiti khyātaṃ tadeva svājñādidṛṣṭyā sakalādibhāvaṃ bhajatītyāha- sakalamiti || 19 || ābhāsajñānyajñāninoraviśeṣaḥ kalinā sphūrtirūpeṇa saṃsārabhramatāṃ gatam | niṣkalaṃ nirmalaṃ sākṣāt sakalaṃ gaganopamam || 20 || utpattisthitisaṃhārasphūrtijñānavivarjitam | etadrūpaṃ samāyātaḥ sa kathaṃ mohasāgare || 21 || nimajjati mahābāho tyaktvā vidyāṃ punaḥpunaḥ | sukhaduḥkhādimoheṣu yathā saṃsāriṇāṃ sthitiḥ || 22 || tathā jñānī yadā tiṣṭhedvāsanāvāsitastadā | tayornāsti viśeṣo'tra samā saṃsārabhāvanā || 23 || jñānaṃ cedīdṛśaṃ jñātamajñānaṃ kīdṛśaṃ punaḥ | p. 396) aprakāśakalyantaḥkaraṇayogāt saṃsāritvaṃ bhajatīvetyāha##- yanniṣkalamityādiviśeṣaṇaviśiṣṭametadrūpaṃ cittaśuddhisādhanacatuṣṭayasaṃpattyabhāve'pi yena kenopāyena samāyāto yadi jñānī tadā kṛtakṛtyo bhavet, sa kathaṃ svāttajñānaṃ vihāya svājñavanmohasāgare nimajjatīti praśnottaraṃ bhagavānāha- sukheti || 21-22 || tathā ayamābhāsajñānī | svājñānenāsyāpi samā || 23 || ābhāsajñāninaḥ jñānam | ābhāsajñānājñānayoravirodhādekārthaparyavasāyitvaṃ yujyate ityarthaḥ | ābhāsajñānino yogena vinā na mokṣasiddhiḥ jñānaniṣṭho'virakto'pi dharmajño'vijitendriyaḥ || 24 || vinā dehe'pi yogena na mokṣaṃ labhate vidhe | apakvāḥ paripakvāśca dehino dvividhāḥ smṛtāḥ || 25 || apakvā yogahīnāstu pakvā yogena dehinaḥ | sarvo yogāgninā deho hyajaḍaḥ śokavarjitaḥ || 26 || jaḍastu pārthivo jñeyo hyapakvo duḥkhado bhavet | tasya yogaṃ vinā akiṃcitkaratāmāha- jñāneti | svāropitajñānaniṣṭhaḥ | śāstrato dharmajñaḥ | svayaṃ avijitendriyaḥ || 24 || ayamābhāsajñānī yogena vinā svāttajñānagatābhāsamalaṃ saṃkṣālya śuddhaṃ jñānaṃ prāpya tatsamakālaṃ na kadāpi mokṣaṃ labhate, yogodakasya cittamalaśodhakatvāt | nahyaśuddhacittāsāditajñānaṃ kāryakāri bhavatītyarthaḥ | ābhāsapāramārthikabhedena jñāninau dvividhāvityāha- apakva iti || 25 || kevalābhāsajñāninaḥ apakvāḥ aśuddhāntaratvāt | yogena pakvāḥ pāramārthikajñāninaḥ ityarthaḥ | śuddhāśuddhajñāninoradhiṣṭhitadehādeḥ jaḍājaḍatāmāha- sarva iti | jñānāgnidagdhakalmaṣatvāt jñānidehāderajaḍatvaṃ yujyate ityatra yathaiva mṛnmayaḥ kumbhaḥ tadvaddeho'pi cinmayaḥ iti śruteḥ || 26 || p. 397) ābhāsajñānināṃ duḥkhānivṛttiḥ dhyānastho'sau tathāpyevamindriyairvivaśo bhavet || 27 || tāni gāḍhaṃ niyamyāpi tathāpyanyaiḥ prabādhyate | śītoṣṇasukhaduḥkhādyairvyādhibhirmānasaistathā || 28 || anyairnānāvidhairjīvaiḥ śāstrāgnijalamārutaiḥ | śarīraṃ pīḍyate taistaiścittaṃ saṃkṣubhyate tataḥ || 29 || tathā prāṇavipattau tu kṣobhamāyāti mārutaḥ | tato duḥkhaśatairvyāptaṃ cittaṃ kṣubdhaṃ bhavennṛṇām || 30 || dehāvasānasamaye citte yadyadvibhāvayet | tattadeva bhavejjīva ityevaṃ janmakāraṇam || 31 || dehānte kiṃ bhavejjanma tanna jānanti mānavāḥ | tasmājjñānaṃ ca vairāgyaṃ jīvasya kevalaṃ śramaḥ || 32 || pipīlikā yathā[dā?] lagnā dehe dhyānādvimucyate | asau kiṃ vṛścikairdṛṣṭo dehānte vā kathaṃ sukhī || 33 || tasmānmūḍhā na jānanti mithyātarkeṇa veṣṭitāḥ | yadyābhāsajñānī śuddhajñānivat dhyānasthaḥ | vivaśo bhavet brahmātirekeṇa indriyādikaṃ nāstītyasamāhitakaraṇagrāmatvāt || 27 || yathābalaṃ tāni || 28-29 || narāṇāṃ nirviśeṣabrahmajñānītarāṇām || 30-31 || yasmādābhāsajñāninaḥ evaṃ na viduḥ tasmāt ābhāsajñānam | nirviśeṣajñānino'pyevaṃ na viduriti cet, satyaṃ brahmātirekeṇa dehaḥ tadavasānasamayo vā asti cet jānanti, nirviśeṣabrahmamātrāvagateḥ dehādyupalakṣitāvidyāpadatatkāryajātamasti p. 398) nāstīti vibhramāpahnavapūrvakatvāt | tasmādābhāsajñānī atra viṣayo bhavatīti mantavyam | jñāniyogiśabdena mukhyajñāniyoginau gṛhītau cet mūlaśrutyanurūpaṃ bhavediti cenna ; mūlaśruterapyābhāsajñānyādiviṣayatātparyatvāt, caturthādhyāye śuddhajñānisamācārasya sphuṭīkṛtatvācca | na hi kadāpi śrutirviruddhārthaṃ vadati tasmādābhāsapāramārthikajñāninau mithoviviktaṃ śrutiranuvadatīti vaktuṃ yuktamityarthaḥ || 32 || ābhāsajñānī asmin prakaraṇe viśeṣitavyaḥ iti sa eva viśeṣyate- pipīliketi || 33 || yasmādevaṃ brahmātirekeṇa svadehadhyānatadvirodhādikamastīti bhrāntiḥ tasmāt || ahaṃbhāva eva sarvānarthamūlam ahaṃkṛtiryadā yasya naṣṭā bhavati tasya vai || 34 || dehastvapi bhavennaṣṭo vyādhayaścāsya kiṃ punaḥ | jalāgniśastrakhātādibādhā kasya bhaviṣyati || 35 || yadā yadā parikṣīṇā puṣṭā cāhaṃkṛtirbhavet | tamanenāsya naśyanti pravartante rugādayaḥ || 36 || kāraṇena vinā kāryaṃ na kadācana vidyate | ahaṃkāraṃ vinā tadvaddehe duḥkhaṃ kathaṃ bhavet || 37 || svājñavikalpitadehādau ahaṃkṛtiḥ || 34 || jñānino videhatvāt yadyapi svājñadṛṣṭyā deho'stu śastrakhātādiḥ tasyaivāstu jñānino na kācit kṣatirastītyarthaḥ || 35 || yadi punarasya dehādāvahaṃbhāvaḥ udeti tadā svājñavat sarvānartho bhavatītyāha- yadeti | anena dehābhimānadoṣeṇa asya brahmāsmītyādivṛttayo naśyanti tirobhavanti | kiṃca taṃ dehābhimāninaṃ prati rugādayaḥ pravartante || 36 || ahaṃbhāva eva sarvānarthamūlamityāha- kāraṇeneti || 37 || p. 399) yogasiddhasya īśvaratvaṃ jīvanmuktatvaṃ ca śarīreṇa jitāḥ sarve śarīraṃ yogibhirjitam | tat kathaṃ kurute teṣāṃ sukhaduḥkādikaṃ phalam || 38 || indriyāṇi mano buddhiḥ kāmakrodhādikaṃ jitam | tenaiva vijitaṃ sarvaṃ nāsau kenāpi bādhyate || 39 || mahābhūtāni tattvāni saṃhṛtāni krameṇa ca | saptadhātumayo deho dagdho yogāgninā śanaiḥ || 40 || devairapi na lakṣyeta yogideho mahābalaḥ | bhedabandhavinirmukto nānāśaktidharaḥ paraḥ || 41 || yathākāśastathā deha ākāśādapi nirmalaḥ | sūkṣmāt sūkṣmataro dṛśyaḥ sthūlāsthūlo jaḍājaḍaḥ || 42 || icchārūpo hi yogīndraḥ svatantrastvajarāmaraḥ | krīḍate triṣu lokeṣu līlayā yatrakutracit || 43 || acintyaśaktimān yogī nānārūpāṇi dhārayet | saṃharecca punastāni svecchayā vijitendriyaḥ || 44 || nāsau maraṇamāpnoti punaryogabalena tu | haṭhena mṛta evāsau mṛtasya maraṇaṃ kutaḥ || 45 || maraṇaṃ yatra sarveṣāṃ tatrāsau parijīvati | yatra jīvanti mūḍhāstu tatrāsau mṛta eva vai || 46 || p. 400) kartavyaṃ naiva tasyāsti kṛtenāsau na lipyate | jīvanmuktaḥ sadā svacchaḥ sarvadoṣavivarjitaḥ || 47 || sarve svājñāḥ | brahmātmaikyayogibhiḥ || 38 || brahmātiriktaṃ na kiṃcidasti iti jñānakhaḍgena indriyāṇi || 39 || kiṃca- mahābhūtāni || 40 || samyagjñāninaḥ īśvarabhāvāpattyā satyasaṃkalpatvādyadi samyagjñānayogī ayaṃ dehaḥ sarvādṛśyo bhavatu īśvarādisāmarthyamīhate tadā devairapīti || 41-44 || nāsau maraṇamāpnoti maraṇādeḥ dehaniṣṭhatvena yogino dehātītatvāt, na jāyate mriyate vā vipaścit iti śruteḥ | brahmātirekeṇa dehādikaṃ nāstīti bodha eva haṭhaḥ, haṭhena samyagjñānena mṛta evāsau dehaḥ || 45 || yā niśā sarvabhūtānām ityādismaraṇāt || 46-47 || ābhāsajñānināṃ viḍambanam viraktā jñāninaścānye dehena vijitāḥ sadā | te kathaṃ yogibhistulyā māṃsapiṇḍāḥ kudehinaḥ || 48 || dehānte jñānibhiḥ puṇyāt pāpācca phalamāpyate | īdṛśaṃ tu bhavet tattad bhuktvā jñānī punarbhavet || 49 || yogavyāviddhacittamalanirviśeṣajñāninamīśvaratvena jīvanmuktatvena ca stutvā tadapekṣayā ābhāsajñānino viḍambayati- viraktā iti | svātiriktaviṣaye viśeṣeṇa raktāḥ viraktāḥ || 48 || prārabdhādikarmaphalaṃ bhuktvā jñānī punarbhavet | na hi pāramārthikajñāninaḥ puṇyapāpatatphaloccāvacajanmādikamasti, ābhāsajñānini tu sarvamupapadyata iti śruterāśayaḥ | anyathā brahma veda brahmaiva bhavati ya evaṃ nirbījaṃ veda nirbīja eva sa bhavati, tameva vidvānamṛta p. 401) iha bhavati nānyaḥ panthā ayanāya vidyate ityādayo vedanasamakālameva brahmamātrāvasthānalakṣaṇavidehakaivalyānuvādi##- punarbhavoktirābhāsajñāniniṣṭheti || 49 || teṣāṃ siddhasaṃgatyā kṛtakṛtyatvam paścāt puṇyena labhate siddhena saha saṃgatim | tataḥ siddhasya kṛpayā yogī bhavati nānyathā || 50 || tato naśyati saṃsāro nānyathā śivabhāṣitam | tādṛśābhāsajñāninaḥ sukṛtaviśeṣāt jīvanmuktasaṃgatyā kṛtakṛtyatā syādityāha- paścāditi || 50 || jñānayogayoḥ mithaḥ kāryakāraṇatvam yogena rahitaṃ jñānaṃ na mokṣāya bhavedvidhe || 51 || jñānenaiva vinā yogo na sidhyati kadācana | ābhāsajñānayogasamuccayābhiprāyeṇa prātisvikena tayoḥ nindocyate- yogeneti || 51 || yoga eva paramo mokṣamārgaḥ janmāntaraiśca bahubhiryogo jñānena labhyate || 52 || jñānaṃ tu janmanaikena yogādeva prajāyate | tasmādyogāt parataro nāsti mārgastu mokṣadaḥ || 53 || p. 402) pravicārya ciraṃ jñānaṃ mukto'hamiti manyate | kimasau mananādeva mukto bhavati tatkṣaṇāt || 54 || paścājjanmāntaraśatairyogādeva vimucyate | na tathā bhavato yogājjanmamṛtyū punaḥpunaḥ || 55 || prāṇāpānasamāyogaścandrasūryaikatā bhavet | saptadhātumayaṃ dehamagninā rañjayed dhruvam || 56 || vyādhayastasya naśyanti chedakhātādi kā kathā | tadasau paramākāśarūpo dehyavatiṣṭhati || 57 || kiṃ punarbahunoktena maraṇaṃ nāsti tasya vai | dehivad dṛśyate loke dagdhakarpūravat svayam || 58 || tayoḥ mithaḥ kāryakāraṇatāmāha- janmeti || 52 || yasmādevaṃ tasmāt | nāsti ābhāsajñānagatābhāsatāṃ grasitvā śuddhajñānajanakatvāt | ata eva yogamārgastu jñānadvārā mokṣadaḥ || 53 || yogābhāve jñānābhāsenāpi pravicārya | kadācitkamananādeva || 54 || yogādeva vimucyate iti yogaṃ stauti | yathā ābhāsajñānināṃ janmamṛtyū bhavataḥ na tathā || 55 || saptadhātumayaṃ dehaṃ- śuklādayaḥ saptadhātavaḥ dehasya tanmayatvāt tam || 56-58 || yogasaṃskṛtamanastyeva ātmajñānotpattiḥ cittaṃ prāṇena saṃbaddhaṃ sarvajīveṣu saṃsthitam | rajjvā yadvat susaṃbaddhaḥ pakṣī tadvadidaṃ manaḥ || 59 || p. 403) nānāvidhairvicārastu na bādhyaṃ jāyate manaḥ | tasmāt tasya jayopāyaḥ prāṇa eva hi nānyathā || 60 || tarkairjalpaiḥ śāstrajālairyuktibhirmantrabheṣajaiḥ | na vaśo jāyate prāṇaḥ siddhopāyaṃ vinā vidhe || 61 || upāyaṃ tamavijñāya yogamārge pravartate | khaṇḍajñānena sahasā jāyate kleśavattaraḥ || 62 || yo'jitvā pavanaṃ mohādyogamicchati yoginām | so'pakvaṃ kumbhamāruhya sāgaraṃ tartumicchati || 63 || yasya prāṇo vilīno'ntaḥ sādhake jīvite sati | piṇḍo na patitastasya cittaṃ doṣaiḥ prabādhate || 64 || saṃsthitaṃ svātmānaṃ viṣayīkarotītyarthaḥ | tadvadidaṃ manaḥ, prāṇabandhanaṃ hi somya manaḥ iti śruteḥ || 59 || yasmādevaṃ tasmāt || 60-65 || yogābhyāsa eva prathamakṛtyam śuddhe cetasi tasyaiva svātmajñānaṃ prakāśate | tasmājjñānaṃ bhavedyogājjanmanaikena padmaja || 65 || tasmādyogaṃ tamevādau sādhako nityamabhyaset | mumukṣubhiḥ prāṇajayaḥ kartavyo mokṣahetave || 66 || p. 404) yogāt parataraṃ puṇyaṃ yogāt parataraṃ śivam | yogāt parataraṃ sūkṣmaṃ yogāt parataraṃ na hi || 67 || yo'pānaprāṇayoraikyaṃ rajaso retasastathā | sūryācandramasoryogo jīvātmaparamātmanoḥ || 68 || evaṃ hi dvandvajālasya saṃyogo yoga ucyate | yasmādyoga evaṃ prabhāvavān tasmāt || 66-68 || yogaśikhopadeśaḥ atha yogaśikhāṃ vakṣye sarvajñāneṣu cottamām || 69 || yadānudhyāyate mantraṃ gātrakampo'tha jāyate | āsanaṃ padmakaṃ baddhvā yaccānyadapi rocate || 70 || nāsāgre dṛṣṭimāropya hastapādau ca saṃyatau | manaḥ sarvatra saṃgṛhya oṃkāraṃ tatra cintayet || 71 || dhyāyate satataṃ prājño hṛtkṛtvā parameśvaram | ekastambhe navadvāre tristhūṇe pañcadaivate || 72 || īdṛśe tu śarīre vā matimānnopalakṣayet | ādityamaṇḍalākāraṃ raśmijvālāsamākulam || 73 || tasya madhyagataṃ vahniṃ prajvaleddīpavartivat | dīpaśikhā tu yā mātrā sā mātrā parameśvare || 74 || p. 405) itthaṃ yogaṃ stutvā atha anantaraṃ yogasārabhūtāṃ śikhāṃ prapañcayati- atheti | yogamastakavilasitatvāt yogaśikhā | ābhāsādi##- aśuddhacittāśrayajñānagatābhāsagrāsat-vāt | tāṃ tubhyaṃ vakṣye ityarthaḥ || 69 || kiṃ tat ityatra tadiyattāṃ tadabhyāsakramaṃ cāha- yadeti | mantāram anusaṃdhātāraṃ trāyate iti mantraḥ nādaḥ | mantraṃ mantro yadā anudhyāyate anusaṃdhīyate tadā atha anantaraṃ yogino gātrakampo jāyate | tadupaśamanārthaṃ āsanamiti | yaccānyadapi rocate siddhāsanādi || 70 || evam āsane sthitvā nāsāgre iti || 71 || tadānīṃ dehadṛṣṭiḥ na kāryetyāha- eketi | vīṇādaṇḍasya śarīramaṇṭapādhāratvāt | sthūṇaśabdena āgāmyādikarmatrayamucyate | pañcadaivata śabdena brahmādisadāśivāntapañcabrahmāṇa ucyante || 72 || etatsaṃghāte śarīre svātmātmīyadṛṣṭiṃ na kuryādityarthaḥ | tataḥ kiṃ kartavyamityatra svahṛdaye ādityeti || 73 || prāṇāyāmānukūladhyā-nena mūlādhāragatāgnijvālāvalīyutaṃ bhāvayedityarthaḥ | tatra dīpaśikhārūpeṇa parameśvaro bhāvanīya ityāha- dīpaśikheti | mūlādhārasthadīpaśikhā tu yā mātrā nīvāraśūkādapi tanvī sā mātrā tadākāreṇa parameśvare bhāvite sati || 74 || yogābhyāsāt paramapadasākṣātkāraḥ bhindanti yoginaḥ sūryaṃ yogābhyāsena vai punaḥ | dvitīyaṃ suṣumnādvāraṃ pariśubhraṃ samarpitam || 75 || kapālasaṃpuṭaṃ pītvā tataḥ paśyati tatpadam | atha tatprasādato yoginaḥ yogābhyāsabalena sūryamaṇḍalaṃ bhittvā tatpadaṃ yāntītyatra sūryadvāreṇa te virajāḥ prayānti iti śruteḥ || saṃnyastaṃ puruṣaṃ dṛṣṭvā sthānāccalati bhāskaraḥ | eṣa me maṇḍalaṃ bhittvā paraṃ brahma prayāsyati || p. 406) iti smṛtyanurodhena saṃnyāsayoginaḥ sūryamaṇḍalaṃ bhittvā tatpadaṃ yāntītyuktam | kevalayoginastu dvitīyaṃ suṣumnādvāraṃ kuṇḍalinyā vibhidya || 75 || tanmārgeṇa kalālasaṃpuṭaṃ sahasrāracakraṃ praviśya tatra ravīndvagnijamamṛtaṃ pītvā tataḥ tatpadaṃ tatratyatūrīyaṃ turīyātītaṃ vā so'hamiti paśyati paśyanti | tataḥ tadāttajñānānurodhena saviśeṣaṃ nirviśeṣaṃ vā brahma prayāntītyarthaḥ || dhyānāśaktasya puṇyalokaprāptiḥ atha tad dhyāyate janturālasyācca pramādataḥ || 76 || yadi trikālamāgacchet sa gacchet puṇyasaṃpadam | puṇyametat samāsādya saṃkṣipya kathitaṃ mayā || 77 || evaṃ dhyātumaśaktānāṃ puṇyalokāptimāha- atheti | yadi yo jantuḥ yathāvat dhyānakalanāyāmālasyāt pramādataśca bhedadhiyā tat brahma dhyāyate dhyāyati || 76 || evam aharahaḥ trikālaṃ dhyānamāgacchet dhyānaṃ karoti so'yaṃ muniḥ svabhāvanānurodhena puṇyasaṃpadaṃ brahmendrādyaiśvaryaṃ gacchet prāpnuyāt | etatpuṇyānurodhena saṃkṣepeṇa mayoktamityarthaḥ || 77 || labdhayogasya svātmabodhaḥ labdhayogo'tha budhyeta prasannaṃ parameśvaram | janmāntarasahasreṣu yadā kṣīṇaṃ tu kilbiṣam || 78 || tadā paśyati yogena saṃsārocchedanaṃ mahat | vakṣyamāṇarītyā labdhayogaḥ svātmānaṃ budhyate ityāha- labdheti | so'hamiti budhyeta | kilbiṣavatāṃ svātiriktakalanocchedaneśvarasākṣātkāraḥ kuta ityatra āha- janmāntareti | nityādikarmaphalasamarpaṇasaṃtuṣṭeśvaraprasādataḥ yadā || 78 || p. 407) yogābhyāsārthaṃ jitaprāṇagurūpasadanam adhunā saṃpravakṣyāmi yogābhyāsasya lakṣaṇam || 79 || marujjayo yasya siddhaḥ sevayet taṃ guruṃ sadā | guruvaktraprasādena kuryāt prāṇajayaṃ budhaḥ || 80 || tadā paśyati yogenetyuktaṃ, so'yaṃ yogaḥ kīdṛśaḥ ityākāṅkṣāyāṃ tadiyattāṃ sasādhanāṃ saphalāmācaṣṭe- adhuneti || 79 || tat gurumukhenaiva jñeyamityāha- maruditi || 80 || sarasvatīcālanam vitastipramitaṃ dairghyaṃ caturaṅgulavistṛtam | mṛdulaṃ dhavalaṃ proktaṃ veṣṭanāmbaralakṣaṇam || 81 || ādau sarasvatīnāḍīcālanapuraḥsaraṃ kuṇḍalinīsthitiṃ taccālanopāyaṃ cāha- vitastīti | sarasvatīnāḍīmastakamuktalakṣaṇalakṣitavastreṇāveṣṭya brāhme muhūrte utthāya muhūrtaparyantaṃ nirbhayāccālayet || 81 || kuṇḍalīcālanena granthitrayabhedaḥ nirudhya mārutaṃ gāḍhaṃ śakticālanayuktitaḥ | aṣṭadhā kuṇḍalībhūtāmṛjvīṃ kuryāttu kuṇḍalīm || 82 || pāyorākuñcanaṃ kuryāt kuṇḍalīṃ cālayet tadā | mṛtyuvaktragatasyāpi tasya mṛtyubhayaṃ kutaḥ || 83 || etadeva paraṃ guhyaṃ kathitaṃ tu mayā tava | vajrāsanagato nityamūrdhvākuñcanamabhyaset || 84 || p. 408) vāyunā jvalito vahniḥ kuṇḍalīmaniśaṃ dahet | saṃtaptā sāgninā jīvā śaktistrailokyamohinī || 85 || praviśeccandradaṇḍe tu suṣumnāvadanāntare | vāyunā vahninā sārdhaṃ brahmagranthiṃ bhinatti sā || 86 || viṣṇugranthiṃ tato bhittvā rudragranthau ca tiṣṭhati | tatastu kumbhakairgāḍhaṃ pūrayitvā punaḥ punaḥ || 87 || sarasvatīnāḍīcālanānantaraṃ nirudhya || 82 || tadā pāyoḥ | kuṇḍalinīcālanato'sya vimṛtyutvamāha- mṛtyuvaktreti || 83 || kuṇḍalīṃ cālayediti yaduktaṃ sopāyaṃ tadāha- vajreti || 84 || ākuñcanotthavāyunā | tena dāhena saṃtaptā || 85 || tataḥ sā kiṃ karotītyatra praviśet iti | suṣumnāyāḥ candravat śītalatvāt kuṇḍalītāpaśāntikaratvaṃ yogyanubhavasiddhamityarthaḥ | dṛkprāṇavāyunā | mūlādhārapraveśamārgakavāṭābhaṃ brahmagranthim || 86 || anāhatakavāṭaṃ viṣṇugranthim | ājñākavāṭe rudragranthau | rudragranthibhedanopāyamāha- tata iti || 87 || kumbhakacatuṣṭayāmbhāsavidhiḥ athābhyaset sūryabhedamujjāyīṃ cāpi śītalīm | bhastrāṃ ca sahito nāma syāccatuṣṭayakumbhakaḥ || 88 || bandhatrayeṇa saṃyuktaḥ kevalaprāptikārakaḥ | kumbhakabhedamāha- atheti || 88-89 || p. 409) sūryakumbhakalakṣaṇam athāsya lakṣaṇaṃ samyak kathayāmi samāsataḥ || 89 || ekākinā samupagamya viviktadeśaṃ prāṇādirūpamamṛtaṃ paramārthatattvam | ladhvāśinā dhṛtimatā paribhāvitavyaṃ saṃsārarogaharamauṣadhamadvitīyam || 90 || sūryanāḍyā samākṛṣya vāyumabhyāsayoginā | vidhivat kumbhakaṃ kṛtvā recayecchītaraśminā || 91 || udare bahurogaghnaṃ krimidoṣaṃ nihanti ca | muhurmuhuridaṃ kāryaṃ sūryabhedamudāhṛtam || 92 || ādau samudāyalakṣaṇamucyate- ekākineti || 90 || tataḥ sūryabhedalakṣaṇaṃ tatphalaṃ cāha- sūryeti || 91-92 || ujjāyīkumbhakalakṣaṇam nāḍībhyāṃ vāyumākṛṣya kuṇḍalyāḥ pārśvayoḥ kṣipet | dhārayedudare paścādrecayediḍayā sudhīḥ || 93 || kaṇṭhe kaphādidoṣaghnaṃ śarīrāgnivivardhanam | nāḍījalāpahaṃ dhātugatadoṣavināśanam || 94 || gacchatastiṣṭhataḥ kāryamujjāyyākhyaṃ tu kumbhakam | ujjāyīkumbhakalakṣaṇamāha- nāḍībhyāmiti || 93-94 || p. 410) śītalīkumbhakalakṣaṇam mukhena vāyuṃ saṃgṛhya ghrāṇarandhreṇa recayet || 95 || śītalīkaraṇaṃ cedaṃ hanti pittaṃ kṣudhāṃ tṛṣam | śītalīlakṣaṇamāha- mukheneti || 95 || bhastrikākumbhakalakṣaṇam stanayoratha bhastreva lohakārasya vegataḥ || 96 || recayet pūrayedvāyumāśramaṃ dehagaṃ dhiyā | yathā śramo bhaveddehe tathā sūryeṇa pūrayet || 97 || kaṇṭhasaṃkocanaṃ kṛtvā punaścandreṇa recayet | vātapittaśleṣmaharaṃ śarīrāgnivivardhanam || 98 || kuṇḍalībodhakaṃ vaktradoṣaghna śubhadaṃ sukham | brahmanāḍīmukhāntaḥsthakaphādyargalanāśanam || 99 || samyagbandhasamudbhūtaṃ granthitrayavibhedakam | viśeṣeṇaiva kartavyaṃ bhastrākhyaṃ kumbhakaṃ tvidam || 100 || bhastrikākumbhakalakṣaṇamāha- stanayoriti | bhastrikācālakastanayoḥ samam atha || 96-99 || bhastrikākumbhakāt rudragranthirapi bhidyate ityarthaḥ || 100 || bandhatrayavidhiḥ bandhatrayamathedānīṃ pravakṣyāmi yathākramam | nityaṃ kṛtena tenāsau vāyorjayamavāpnuyāt || 101 || p. 411) caturṇāmapi bhedānāṃ kumbhake samupasthite | bandhatrayamidaṃ kāryaṃ vakṣyamāṇaṃ mayā hi tat || 102 || prathamo mūlabandhastu dvitīyoḍḍīyaṇābhidhaḥ | jālaṃdharastṛtīyastu lakṣaṇaṃ kathayāmyaham || 103 || kumbhakacatuṣṭayāṅgatayā bandhatrayalakṣaṇamāha- bandheti || 101-104 || mūlabandhaḥ gudaṃ pārṣṇyā tu saṃpīḍya vāyumākuñcayed balāt | vāraṃ vāraṃ yathā cordhvaṃ samāyāti samīraṇaḥ || 104 || prāṇāpānau nāndabindū mūlabandhena caikatām | gatvā yogasya saṃsiddhiṃ yacchato nātra saṃśayaḥ || 105 || nādabinduśabdena buddhimanasī ucyete || 105-107 || uḍḍiyāṇabandhaḥ kumbhakānte recakādau kartavyastūḍḍiyāṇakaḥ | bandho yena suṣumnāyāṃ prāṇastūḍḍīyate yataḥ || 106 || tasmāduḍḍīyaṇākhyo'yaṃ yogibhiḥ samudāhṛtaḥ | uḍḍiyāṇaṃ tu sahajaṃ guruṇā kathitaṃ sadā || 107 || abhyaset tadatandrastu vṛddho'pi taruṇo bhavet | nābherūrdhvamadhaścāpi tāṇaṃ kuryāt prayatnataḥ || 108 || ṣāṇmāsamabhyasenmṛtyuṃ jayatyeva na saṃśayaḥ | p. 412) tāṇam ākuñcanam || 108-111 || jālaṃdharabandhaḥ pūrakānte tu kartavyo bandho jālaṃdharābhidhaḥ || 109 || kaṃṭhasaṃkocarūpo'sau vāyumārganirodhakaḥ | kaṇṭhamākuñcya hṛdaye sthāpayed dṛḍhamicchayā || 110 || bandho jālaṃdharākhyo'yamamṛtāpyāyakārakaḥ | adhastāt kuñcanenāśu kaṇṭhasaṃkocane kṛte || 111 || madhye paścimatāṇena syāt prāṇo brahmanāḍigaḥ | kuṇḍalyā granthitrayavibhedanena nirvikalpakaprāptiḥ vajrāsanasthito yogī cālayitvā tu kuṇḍalīm || 112 || kuryādanantaraṃ bhastrīṃ kuṇḍalīmāśu bodhayet | bhidyante granthato vaṃśe taptalohaśalākayā || 113 || tathaiva pṛṣṭhavaṃśe syād granthibhedastu vāyunā | pipīlikāyāṃ lagnāyāṃ kaṇḍūstatra pravartate || 114 || suṣumnāyāṃ tathābhyāsāt satataṃ vāyunā bhavet | rudragranthiṃ tato bhittvā tato yāti śivātmakam || 115 || candrasūryau samau kṛtvā tayoryogaḥ pravartate | guṇatrayamatītaṃ syād granthitrayavibhedanāt || 116 || śivaśaktisamāyoge jāyate paramā sthitiḥ | p. 413) bandhatrayamukto yogī vajrāsaneti || 112-116 || brahmarandhragataturīya eva śivaḥ, śaktistu kuṇḍalinī, tayoryogādeva paramā sthitiḥ sahajanirvikalpakāvasthā jāyate ityarthaḥ || suṣumnāyāḥ mokṣamārgatvaṃ kālabhoktṛtvaṃ ca yathā karī kareṇaiva pānīyaṃ prapibet sadā || 117 || suṣumnāvajranālena pavamānaṃ graset tathā | vajradaṇḍasamudbhūtā maṇayaścaikaviṃśatiḥ || 118 || suṣumnāyāṃ sthitāḥ sarve sūtre maṇigaṇā iva | mokṣamārge pratiṣṭhānā suṣumnā viśvarūpiṇī || 119 || yathaiva niścitaḥ kālaścandrasūryanibandhanāt | āpūrya kumbhito vāyurbahirno yāti sādhake || 120 || punaḥpunastadvadeva paścimadvāralakṣaṇam | pūritastu sa taddvārairīṣatkumbhakatāṃ gataḥ || 121 || praviśet sarvagātreṣu vāyuḥ paścimamārgataḥ | recitaḥ kṣīṇatāṃ yāti pūritaḥ poṣayet tataḥ || 122 || suṣumnayā prāṇodakaṃ pibedityatra dṛṣṭāntamāha- yatheti || 117 || vajradaṇḍo nāma suṣumnāśrayo vīṇādaṇḍaḥ tatra bhavā ekaviṃśatimaṇayaścaṇakavanmāṃsapiṇḍāḥ suṣumnāmārgagatadhvāntagrāsatvāt dīpavat prakāśarūpeṇa mūlādhāramārabhya brahmarandhrāntaṃ suṣumnāveṇuparvavat vidyante yogipratyakṣāḥ bhavantītyarthaḥ || 118 || tathāvidhasuṣumnāyā mokṣamārgatvaṃ kālabhoktṛtvaṃ cāha- mokṣeti | p. 414) viśvarūpiṇī viśvādhārabrahmāśrayatvāt || 119 || nimiṣādikalpāntakālaḥ yatra vilīyate seyaṃ suṣumnā kālabhoktrītyarthaḥ | sādhake yogini yā suṣumnā vartate tayā āpūrya kumbhito vāyuḥ ucchvāsaniśvāsarūpeṇa nimeṣādikalpāntakālakalanānirvāhakaḥ prāṇavāyuḥ sahasā bahiḥ no yāti | ataḥ kālabhoktṛtvaṃ suṣumnāyāḥ siddhamityarthaḥ || 120 | yadi pramādataḥ suṣumnāyā bahiḥ nirgacchati tadā punaḥ punaḥ tadvat pūrvavadeva | suṣumnayā prāṇamāpūrya kumbhayediti yattat paścimadvāralakṣaṇaṃ bhavati | so'yaṃ prāṇaḥ taddvāraiḥ taddvāreṇa pūritaḥ sannādāvīṣatkumbhakatāṃ bhajati || 121 || tataḥ prāṇavāyuḥ paścimamārgataḥ sarvagātreṣu praviśet | yadi kālakarmasaṃyogataḥ suṣumnayā recito vāyuḥ kṣīṇatāṃ yāti tataḥ tadā pūritaḥ śarīraṃ poṣayet puṣṭiṃ kuryādityarthaḥ || 122 || suṣumnāyogena brahmajñānasiddhiḥ yatraiva jātaṃ sakalebaraṃ mana- statraiva līnaṃ kurute sa yogāt | sa eva mukto nirahaṃkṛtiḥ sukhī mūḍhā na jānanti hi piṇḍapātinaḥ || 123 || cittaṃ vinaṣṭaṃ yadi bhāsitaṃ syāt tatra pratīto maruto'pi nāśaḥ | na cedyadi syānna tu tasya śāstraṃ nātmapratītirna gururna mokṣaḥ || 124 || jambuko rudhiraṃ yadvad balādākṛṣyati svayam | brahmanāḍī tathā dhātūn saṃtatābhyāsayogataḥ || 125 || p. 415) anenābhyāsayogena nityamāsanabandhataḥ | cittaṃ vilīnatāmeti bindurno yātyadhastathā || 126 || svātiriktamanastatkāryajātāropāpavādādhiṣṭhānātmajñānaṃ yasyāsti sa eva mukta ityāha- yatreti | svātiriktabhramato muktaḥ | evam adhiṣṭhānayāthātmyajñānaṃ ye na jānanti te mūḍhāḥ teṣāmāvṛtitrayāvṛtadṛṣṭitvāt mūḍhatvaṃ siddhamityarthaḥ || 123 || yasya evamadhiṣṭhānajñānaṃ nodeti taddṛṣṭyā śrutyācāryatatprabhavajñānatatphalamokṣādikaṃ nāstītyāha - cittamiti | tajjanma vyarthamityarthaḥ || 124 || yataḥ ayam adhiṣṭhānajñānābhāvo'narthahetuḥ ataḥ tatprabodhārtham uttaro grantha ārabhyate | brahmātiriktadhātuṣu satsu brahmajñānaṃ kathaṃ bhavatītyatra jambūko rudhiramiva dhātūn suṣumnā grasati tato brahmajñānaṃ jāyate ityāha- jambuka iti | brahmanāḍī tathā dhātūn bahiḥpadārthatatprabodhān grasatyeva | tato brahmajñānamudeti tatsamakālaṃ svātiriktabhramamuktiśca bhavati | evaṃ siddhāvupāyastu- saṃtateti | yogataḥ uktārthasiddhiḥ syādityarthaḥ || 125 || abhyāsataḥ kiṃ syādityatra aneneti || 126 || yogābhyāsena svarūpāvasthitisiddhikramaḥ recakaṃ pūrakaṃ muktvā vāyunā sthīyate sthiram | nānānādāḥ pravartante saṃsraveccandramaṇḍalam || 127 || naśyanti kṣutpipāsādyāḥ sarvadoṣāstatastadā | svarūpe saccidānande sthitimāpnoti kevalam || 128 || kathitaṃ tu tava prītyā hyetadabhyāsalakṣaṇam | tataḥ kiṃ syādityatra recakamiti | yadā vāyuḥ sthiro bhavati tadā nānānādāḥ || 127 || evam amṛtāsvādanataḥ, brahmātiriktaṃ na kiṃcidasti iti prabodhācca naśyanti ityādi || 128 || p. 416) mantrādiyogacatuṣṭayātmako mahāyogaḥ mantro layo haṭho rājayogāntā bhūmikāḥ kramāt || 129 || eka eva caturdhāyaṃ mahāyogo'bhidhīyate | punaste mahāyogaṃ kathayāmityāha- mantra iti || 129 || mantrayogaḥ hakāreṇa bahiryāti sakāreṇa viśet punaḥ || 130 || haṃsahaṃseti mantro'yaṃ sarvairjīvaiśca japyate | guruvākyāt suṣumnāyāṃ viparīto bhavejjapaḥ || 131 || so'haṃ so'hamiti yaḥ syānmantrayogaḥ sa ucyate | ādau mantrayogalakṣaṇamāha- hakāreṇeti || 130 || mantro'yaṃ sadāvaśāducchvāsaniśvāsarūpeṇa sarvaiḥ japyate | ayogināmeva bhavatītyarthaḥ | yogināṃ tu guruvākyāt iti || 131 || haṭhayogaḥ pratītimantrayogācca jāyate paścime pathi || 132 || hakāreṇa tu sūryaḥ syāt sakāreṇendurucyate | sūryācandramasoraikyaṃ haṭha ityabhidhīyate || 133 || sūtravākyapaṭhitalayayogaṃ paścādvivakṣan haṭhayogalakṣaṇamāha- pratītīti || 132 || candrasūryaikyaṃ jāyate ityāha- hakāreṇeti || 133 || p. 417) layayogaḥ haṭhena gṛhyate jāḍyaṃ sarvadoṣasamudbhavam | kṣetrajñaḥ paramātmā ca tayoraikyaṃ yadā bhavet || 134 || tadaikye sādhite brahmaṃścittaṃ yāti vilīnatām | pavanaḥ sthairyamāyāti layayogodaye sati || 135 || layāt saṃprāpyate saukhyaṃ svātmānandaṃ paraṃ padam | layayogalakṣaṇamāha- haṭheneti || 134-135 || rājayogaḥ yonimadhye mahākṣetre japābandhūkasaṃnibham || 136 || rajo vasati jantūnāṃ devītattvaṃ samāvṛtam | rajaso retaso yogādrājayoga iti smṛtaḥ || 137 || aṇimādipadaṃ prāpya rājate rājayogataḥ | rājayogalakṣaṇamāha- yonīti || 136 || śaśi[śiśna ##? śaktiśivayogāt rājayogaḥ || 137 || yogasāmānyasvarūpam, yogena muktiprāptiśca prāṇāpānasamāyogo jñeyaṃ yogacatuṣṭayam || 138 || saṃkṣepāt kathitaṃ brahman nānyathā śivabhāṣitam | krameṇa prāpyate prāpyamabhyāsādeva nānyathā || 139 || p. 418) ekenaiva śarīreṇa yogābhyāsācchanaiḥ śanaiḥ | cirāt saṃprāpyate muktirmarkaṭakrama eva saḥ || 140 || mantrādiyogacatuṣṭayasyāpi ekārthaparyavasāyitvamāha- prāṇeti | yogacatuṣṭaye'pi prāṇāpānayogaḥ samāna ityarthaḥ || 138 || evaṃ saṃkṣepāt svoktayogaphalamāha- krameṇeti | nirviśeṣabrahmajñānasamakālaprāpyakaivalyavadyogaphalasya na hyacirāt prāptiriṣyate ityarthaḥ || 139-140 || asiddhayogasya mṛtasya uttarajanmani siddhiprakāraḥ yogasiddhiṃ vinā dehaḥ pramādādyadi naśyati | pūrvavāsanayā yuktaḥ śarīraṃ cānyadāpnuyāt || 141 || tataḥ puṇyavaśāt siddho guruṇā saha saṃgataḥ | paścimadvāramārgeṇa jāyate tvaritaṃ phalam || 142 || pūrvajanmakṛtābhyāsāt satvaraṃ phalamaśnute | yogābhyāsino yogaphalāpteḥ purā yadi deho naśyati tadā tatkṛtaśramo niṣphalo bhavatītyata āha- yogeti | tadāyaṃ yogī pūrvavāsanayā || 141-142 || abhyāsayogādeva muktiḥ etadeva hi vijñeyaṃ tat kākamatamucyate || 143 || nāsti kākamatādanyadabhyāsākhyamataḥ param | tenaiva prāpyate muktirnānyathā śivabhāṣitam || 144 || p. 419) tadeva stauti- etaditi | vastutaḥ asyāḥ sthitiḥ ketyākṣepārthena kiṃśabdena māyocyate | sā yasya vaśe vartate so'yaṃ kāko māyī maheśvaraḥ | māyāṃ tu prakṛtiṃ vidyāt māyinaṃ tu maheśvaram iti śrutisiddhakākasya maheśvarasyābhyāsayogākhyamidameva matam || 143 || ajñānināmābhāsajñānināmapi taccittamālinyasaṃkṣālanadvārā nirviśeṣabrahmajñānahetutvāt kalau tenaiva prāyaśo muktiḥ prāpyate nānyathetyarthaḥ || 144 || yoginaḥ sarvaiśvaryajīvanmuktyādisiddhilābhaḥ haṭhayogakramāt kāṣṭhā saha jīvalayādikam | nākṛtaṃ mokṣamārgaṃ syāt prasiddhaṃ paścimaṃ vinā || 145 || ādau rogāḥ praṇaśyanti paścājjāḍyaṃ śarīrajam | tataḥ samaraso bhūtvā candro varṣatyanāratam || 146 || dhātūṃśca saṃgrahedvahniḥ pavanena samaṃ tataḥ | nānānādāḥ pravartante mārdavaṃ syāt kalebaram || 147 || jitvā vṛṣṭyādikaṃ jāḍyaṃ khecaraḥ sa bhavennaraḥ | sarvajño'sau bhavet kāmarūpaḥ pavanavegavān || 148 || krīḍate triṣu lokeṣu jāyante siddhayo'khilāḥ | karpūre līyamāne kiṃ kāṭhinyaṃ tatra vidyate || 149 || ahaṃkārakṣaye tadvaddehe kaṭhinatā kutaḥ | sarvakartā ca yogīndraḥ svatantro'nantarūpavān || 150 || jīvanmukto mahāyogī jāyate nātra saṃśayaḥ | p. 420) haṭhayogaṃ stauti- haṭheti | akṛtamakṛtrimaṃ tayordhvamāyannamṛtattvameti suṣumnā tu pare līnā virajā brahmarūpiṇī ityādiśrutiprasiddhaṃ yatrārthajātaṃ tattajjñānena saha jīvato yogino layādikamaśnute tadidaṃ haṭhayogakramādanuṣṭhānāt siddhaṃ paścimaṃ mokṣamārgaṃ mahāpathaṃ vinā yogināṃ kāpi kāṣṭhā na vidyate ityarthaḥ || 145 || itthaṃbhūtayogapraśaṃsāpūrvakaṃ nānāvidhasiddhibhūṣaṇaṃ yoginaṃ jīvanmuktatvena īśvaratvena ca stauti- ādāviti | ādau abhyāsadaśāyāmeva sarvaṃ rogāḥ | śarīrajam ālasyādi | prāṇāgnisūryacandraśaktiśivayogataścandro'nāratamana-varatam amṛtadhārāṃ varṣati || 146 || tato mūlādhāragato'gniḥ pavanena samaṃ sthitvā dhātūṃśca saṃgrahet balavṛddhiṃ vīryastambhanaṃ ca kuryādityarthaḥ | mārdavaṃ bālavat komalaṃ bhavatītyarthaḥ || 147 || jitvā abhraṃ bhūtvā megho bhavati ityādijaḍatāṃ vihāya tejasā khecaraḥ sa bhavennaraḥ | evamabhyāsayogī so'yaṃ sūryo bhavatītyarthaḥ | kiṃca- sarvajñaḥ || 148 || svecchāmātreṇa jāyante | kathaṃ punarasya kalebaraṃ kāṭhinyaṃ vihāya mārdavaṃ bhajatītyatra sadṛṣṭāntamuttaramāha- karpūra iti | dīpakaṇikāyogataḥ karpūre || 149 || yogāgninā ahaṃkārakṣaye | mārdavadehaḥ ākāśadeho vā bhavedayamityarthaḥ | kiṃca- sarvakartā || 150 || kṛtrimākṛtrimasiddhīnāṃ gopanavidhiḥ dvividhāḥ siddhayo loke kalpitākalpitāstathā || 151 || rasauṣadhikriyājālamantrābhyāsādisādhanāt | sidhyanti siddhayo yāstu kalpitāstāḥ prakīrtitāḥ || 152 || anityā alpavīryāstāḥ siddhayaḥ sādhanodbhavāḥ | sādhanena vināpyevaṃ jāyante svata eva hi || 153 || svātmayogaikaniṣṭheṣu svātantryādīśvarapriyāḥ | prabhūtāḥ siddhayo yāstāḥ kalpanārahitāḥ smṛtāḥ || 154 || p. 421) siddhā nityā mahāvīryā icchārūpāḥ svayogajāḥ | cirakālāt prajāyante vāsanārahiteṣu ca || 155 || tāstu gopyā mahāyogāt paramātmapade'vyaye | vinā kāryaṃ sadā guptaṃ yogasiddhasya lakṣaṇam || 156 || yogajāḥ siddhayaḥ katividhāḥ ityatra kṛtrimākṛtrimabhedena dvividhā ityāha- dvividhā iti || 151-152 || akalpitāstu sādhanena || 153-154 || svenaiva siddhāḥ || 155 || tāsāṃ gopanīyatāmāha- tāstviti | mahāyogāt paramātmapade sthitena yoginā kāryaṃ vinā tāḥ siddhayo gopanīyāḥ | sadā siddhijālaṃ guptaṃ gopyaṃ bhavitavyamiti yat tadyogasiddhasya lakṣaṇaṃ sahajamityarthaḥ || 156 || yogasiddhajīvanmuktayoḥ sūcakam yathākāśaṃ samuddiśya gacchadbhiḥ pathikaiḥ pathi | nānātīrthāni dṛśyante nānāmārgāstu siddhayaḥ || 157 || svayameva prajāyante lābhālābhavivarjite | yogamārge tathaivedaṃ siddhijālaṃ pravartate || 158 || parīkṣakaiḥ svarṇakārairhema saṃprocyate yathā | siddhirbhilakṣayet siddhaṃ jīvanmuktaṃ tathaiva ca || 159 || alaukikaguṇastasya kadācid dṛśyate dhruvam | siddhibhiḥ parihīnaṃ tu naraṃ baddhaṃ tu lakṣayet || 160 || p. 422) siddhayo yogināmeva syuḥ iti saṃkalpitā bhaveyurityata āha- yatheti | kāryaṃ samuddiśya | tathā yadṛcchayā yogino nānāmārgāḥ siddhayo dṛśyante || 157 || yogini svayameva | yathā ākāśamārge tīrthāni dṛśyante yogamārge || 158 || svarṇaṃ svarṇaparīkṣakavat siddhaṃ siddhibhiḥ parīkṣya tannikaṭe siddhayo yadi syuḥ tadā taṃ siddhaṃ muktaṃ vidyāt | yadi tāḥ na syuḥ tadā taṃ baddhaṃ vidyādityāha- parīkṣakairiti | yadyayaṃ jñānī tadā taṃ jīvanmuktam || 159 || tasmin yadyasti tadā ciraparicayāt alaukiketi | tasya tasmin || 160 || dehe satyapi jñānino videhamuktilābhaḥ ajarāmarapiṇḍo yo jīvanmuktaḥ sa eva hi | paśukukkuṭakīṭādyā mṛtiṃ saṃprāpnuvanti vai || 161 || teṣāṃ kiṃ piṇḍapātena muktirbhavati padmaja | na bahiḥprāṇa āyāti piṇḍasya patanaṃ kutaḥ || 162 || piṇḍapātena yā muktiḥ sā muktirna tu hanyate | dehe brahmatvamāyāte jalānāṃ saindhavaṃ yathā || 163 || ananyatāṃ yadā yāti tadā muktaḥ sa ucyate | vimatāni śarīrāṇi indriyāṇi tathaiva ca || 164 || brahma dehatvamāpannaṃ vāri budbudatāmiva | yadyayaṃ yogasahitajñānī tadā ajareti | ajarāmarapiṇḍatvaṃ jñānayoginaḥ katham ? piṇḍasyājarāmaratve asya piṇḍapātalakṣaṇavidehamuktisvapno'pi durlabhaḥ ityata āha- paściti || 161 || na bahiḥprāṇa āyāti yogī || 162 || piṇḍapātenotthā muktiḥ hanyate neti kākvarthaḥ | kiṃtu hanyata evetyarthaḥ | p. 423) videhamuktiḥ kathamityatra deha iti | jalānāṃ kāryaṃ saindhavam || 163 || paradṛṣṭisamarpitadehābhāsādāvātmātmīyābhimativairalya##- videhamukto bhavatītyarthaḥ | videhamukteḥ svātirekeṇa kiṃcidasti nāstīti vibhramāpahnavapūrvakatvāt svamātrātirekeṇa dehāsubhānaṃ śivajīvabhānaṃ jagadvibhānaṃ paramātmabhānam | nānāvibhānaṃ na hi bhāti yasmin sa rāmacandro'smi videhamuktaḥ || iti videhamuktimahāvākyaprabhokteḥ, ātyantikadehādyabhimānāsaṃbhavajñānyeva paradṛṣṭyā dehe satyapi videhamukto bhavatītyarthaḥ | anyathā idānīṃ me dehādiḥ ātmātmīyābhimānatayā satyavat bhāti tena jīvo baddhaḥ syām, idānīṃ dehādiḥ vyāvahārikaprātibhāsikadṛṣṭibhyāṃ mithyātvena dṛśyate jīvanmukto vā syām, ito vartamānadehapātānantaraṃ videhamukto bhaviṣyāmīti svātiriktakalanāvatāṃ videhamuktiḥ bhavitavyā syāt | na hi teṣāṃ svapne'pi sā bhaviturmarhati teṣāṃ svātiriktadehābhāsānuvartanādityatra tasmin kāle videhātidehesmaraṇavarjitaḥ | īṣanmātraṃ smṛtaścedyastadā sarvasamanvitaḥ || iti || aṇumātre'pi vaidharmye jāyamāne vipaścitaḥ | asaṃgatāpi nāstyeva kimutāvaraṇacyutiḥ || iti śruteḥ gauḍapādācāryokteśca | yeṣāṃ svātirekeṇa dehādikamastīti bhrāntiḥ taddṛṣṭyā dehāpāyasiddheyaṃ videhamuktiḥ syādeva | yeṣāṃ punaḥ svātiriktadehādyupalakṣitasvāvidyāpadatatkāryajātamasti nāstīti vibhramoktirapyapahnavatāṃ bhajati tadapahnavasiddhaniṣpratiyogikabrahmamātrajñānasamakālameva te paradṛṣṭyā dehavanta iva bhātā api videhamuktā eva bhavantītyatra na vivāda iti siddham | tathā ca smṛtiḥ- p. 424) svakalpitaśarīrādāvātmātmīyābhimānataḥ | jīvatvametya cinmātraṃ baddhavat saṃsaratyaho || yadi svajñānato dehaḥ prātibhāsikatāmiyāt | tadā jīvanmuktavat taccinmātraṃ pratibhāti hi || svamātravyatirekeṇa yadā dehādi na sphuret | tadā videhakaivalyaṃ cinmātraṃ prāptavat bhavet || svakalpitaśarīrādiḥ bhātvā bhātu sadā svayam | cinmātrameva cinmātramacinmātraṃ bhavet katham || iti || prakṛte tu paradṛṣṭyā vimatāni | santu na santu vā || 164 || sarvaprakāreṇāpi brahma | yathā vāryatiriktaṃ budbudādikaṃ nāsti tathā brahmātirekeṇa dehādikaṃ nāstītyarthaḥ || piṇḍāṇḍasya śivālayatvavarṇanam daśadvārapuraṃ dehaṃ daśanāḍīmahāpatham || 165 || daśabhirvāyubhirvyāptaṃ daśendriyaparicchadam | ṣaḍādhārāpavarakaṃ ṣaḍanvayamahāvanam || 166 || catuḥpīṭhasamākīrṇaṃ caturāmnāyadīpakam | bindunādamahāliṅgaṃ śivaśaktiniketanam || 167 || dehaṃ śivālayaṃ proktaṃ siddhidaṃ sarvadehinām | uttamādhikāriṇāṃ brahmayāthātmyaṃ prakaṭayitvā madhyamādhikāriṇāṃ piṇḍāṇḍeyattāṃ prakaṭayati- daśadvāreti || 165-166 || caturāmnāyadīpakaṃ caturvedaprakāśakamityarthaḥ bindunādamahāliṅgaṃ vinduḥ manaḥ, nādo buddhiḥ, p. 425) tadvṛttisahasrabhāvābhāvaprakāśakamahāliṅgaṃ pratyakcaitanyaṃ yatra tat tathoktam | śivaśaktiniketanam, jīvakuṇḍalyādhāratvāt dehasyetyarthaḥ || 167 || dehaṃ śivālayaṃ proktam, deho devālayaḥ proktaḥ sa jīvaḥ kevalaḥ śivaḥ | tyajedajñānanirmālyaṃ so'haṃbhāvena pūjayet || iti śrutyantarāt || ādhāraṣaṭkapīṭhacatuṣṭayayoḥ vivaraṇam gudameḍhrāntarālasthaṃ mūlādhāraṃ trikoṇakam || 168 || śivasya jīvarūpasya sthānaṃ taddhi pracakṣate | yatra kuṇḍalinī nāma parā śaktiḥ pratiṣṭhitā || 169 || yasmādutpadyate vāyuryasmādvahniḥ pravartate | yasmādutpadyate binduryasmānnādaḥ pravartate || 170 || yasmādutpadyate haṃso yasmādutpadyate manaḥ | tadetat kāmarūpākhyaṃ pīṭhaṃ kāmaphalapradam || 171 || svādhiṣṭhānāhvayaṃ cakraṃ liṅgamūle ṣaḍaśrake | nābhideśe sthitaṃ cakraṃ daśāraṃ maṇipūrakam || 172 || dvādaśāraṃ mahācakraṃ hṛdaye cāpyanāhatam | tadetat pūrṇagiryākhyaṃ pīṭhaṃ kamalasaṃbhava || 173 || kaṇṭhakūpe viśuddhyākhyaṃ yaccakraṃ ṣoḍaśāśrakam | pīṭhaṃ jālaṃdharaṃ nāma tiṣṭhatyatra sureśvara || 174 || p. 426) ājñā nāma bhruvormadhye dvidalaṃ cakramuttamam | uḍyāṇākhyaṃ mahāpīṭhamupariṣṭāt pratiṣṭhitam || 175 || caturaśraṃ dharaṇyādau brahmā tatrādhidevatā | ardhacandrākṛtijalaṃ vuṣṇustasyādhidevatā || 176 || trikoṇamaṇḍalaṃ vahnī rudrastasyādhidevatā | vāyorbimbaṃ tu ṣaṭkoṇamīśvaro'syādhidevatā || 177 || ākāśamaṇḍalaṃ vṛttaṃ devatāsya sadāśivaḥ | nādarūpaṃ bhruvormadhye manaso maṇḍalaṃ viduḥ || 178 || ṣaḍādhārāpavarakamityaṃśaṃ vivṛṇoti- gudeti || 168-170 || catuṣpīṭhasamākīrṇamityaṃśaṃ ca vivṛṇoti- tadetaditi || 171##- brahmāsmīti viduḥ, jyotirliṅgaṃ bhruvormadhye nityaṃ dhyāyet sadā yatiḥ iti śruteḥ | evaṃ piṇḍāṇḍayāthātmyaṃ pratyañcamātmānaṃ yo jānāti so'yaṃ muniḥ brahmāṇḍayāthātmyaṃ brahma jānāti vyaṣṭisamaṣṭiprapañcāpavādādhikaraṇapratyakparacitorekatvāt | kṛtakṛtyo bhavatītyarthaḥ || 178 || iti prathamo'dhyāyaḥ dvitīyo'dhyāyaḥ yogajñānādhikārī punaryogasya māhātmyaṃ śrotumicchāmi śaṃkara | yena vijñānamātreṇa khecarīsamatāṃ vrajet || 1 || p. 427) śṛṇu brahman pravakṣyāmi gopanīyaṃ prayatnataḥ | dvādaśābdaṃ tu śuśrūṣāṃ yaḥ kuryādapramādataḥ || 2 || tasmai vaktā yathātathyaṃ dāntāya brahmacāriṇe | pāṇḍityādarthalobhādvā pramādādyaḥ prayacchati || 3 || tenādhītaṃ śrutaṃ tena tena sarvamanuṣṭhitam | mūlamantraṃ vijānāti yo vidvān gurudarśitam || 4 || evaṃ īśvaramukhāt jñānayogaṃ śrutvāpyatṛpta iva caturānanaḥ punaryogajñānamāhātmyaṃ pṛcchatītyāha- punariti | khecarasūryavadatitejasvī bhavet || 1 || praśnottaraṃ bhagavānāha- śṛṇviti || 2 || mayā vakṣyamāṇavidyāṃ tasmai || 3 || anadhikārividyādānadoṣeṇa tat sarvaṃ hīyate ityarthaḥ | yadyadhikārī gurumukhato yathāvat vijānāti sa kṛtakṛtyo bhavatītyāha- mūleti || 4 || praṇavākhyamūlamantramahimā śivaśaktimayaṃ mantraṃ mūlādhārāt samutthitam | tasya mantrasya vai brahman śrotā vaktā ca durlabhaḥ || 5 || etat pīṭhamiti proktaṃ nādaliṅgaṃ madātmakam | tasya vijñānamātreṇa jīvanmukto bhavejjanaḥ || 6 || aṇimādikamaiśvaryamacirādeva jāyate | tanmantraṃ stauti- śiveti | sa mantraḥ praṇavo nādo vā bhavitumarhati | tadiyattāṃ buddhvā vaktā śrotā parameśvaro'hameva | na hi madvyatiriktaḥ ko'pi p. 428) tadiyattājño vaktā śrotā asti || 5 || tanmantrasvarūpamācaṣṭe##- sarvādhikaraṇatvāt pīṭhatvam | yadbhajatāṃ svātiriktaliṅgajñānaṃ na dadāti tannādaliṅgam | tat kiṃ tvatto'nyadityatra ahamevātmā svarūpaṃ yasya tat madātmakameva abhidhānābhidheyayorekatvāt | tajjñānaphalamāha- tasyeti || 6 || mūlamantratvanirvacanam mananāt prāṇanāccaiva madrūpasyāvabodhanāt || 7 || mantramityucyate brahman madadhiṣṭhānato'pi vā | mūlatvāt sarvamantrāṇāṃ mūlādhārāt samudbhavāt || 8 || mūlasvarūpaliṅgatvānmūlamantra iti smṛtaḥ | tasya mūlamantratvaṃ kuta ityata āha- mananāditi || 7 || mantramiti vibhaktivyatyayaḥ | tadyathā śaṅkunā sarvāṇi parṇāni santṛṇṇāni evamevoṃkāreṇa sarvā vāk santṛṇṇā oṃkāra evedaṃ sarvam iti śrutyanurodhena mūlatvāt || 8 || nādaliṅgatvanirvacanam sūkṣmatvāt kāraṇatvācca layanādgamanādapi || 9 || lakṣaṇāt parameśasya liṅgamityabhidhīyate | punastasya liṅgatvaṃ sūtratvaṃ cāha- sūkṣmatvāditi || 9-10 || sūtratvanirvacanam saṃnidhānāt samasteṣu jantuṣvapi ca saṃtatam || 10 || sūcakatvācca rūpasya sūtramityabhidhīyate | p. 429) praṇavasya bindupīṭhatvam mahāmāyā mahālakṣmīrmahādevī sarasvatī || 11 || ādhāraśaktiravyaktā yayā viśvaṃ pravartate | sūkṣmābhā bindurūpeṇa pīṭharūpeṇa vartate || 12 || praṇavasyaiva mūlamantratvena liṅgatvena sūtratvena ca prakṛtatvāt prakṛtitvam praṇavatvāt prakṛtitvaṃ vadanti brahmavādinaḥ iti śruteḥ | seyaṃ prakṛtiḥ kīdṛśītyata āha- mahāmāyeti || 11 || yayā praṇavaprakṛtyā abhidhānābhidhyeyātmakaṃ viśvaṃ pravartate, yā ca durgālakṣmīsarasvatītvena vyavahriyate seyamādhāraśaktiravyaktarūpā bhavati | kena rūpeṇa vyaktāvyaktatvamityatra binduḥ manastadrūpeṇa sūkṣmābhā | kāmarūpādicutuṣpīṭharūpeṇa sthūlatvam || 12 || nirviśeṣapraṇavabrahmāvagatyupāyaḥ bindupīṭhaṃ vinirbhidya nādaliṅgamupasthitam | prāṇenoccāryate brahman ṣaṇmukhīkaraṇena ca || 13 || gurūpadeśamārgeṇa sahasaiva prakāśate | evaṃ sthūlasūkṣākāreṇa yā vartate tadgataheyāṃśāpāyasiddhaṃ brahma gurūpadeśato nirviśeṣaṃ prakāśate ityāha- bindviti | he brahman yā prāṇāpānavyāpārataḥ so'hamomityuccāryate tadgataheyāṃśaṃ bindupīṭhaṃ vyaktāvyaktātmakaṃ gurūpadeśamārgeṇa ṣaṇmukhīkaraṇena, caśabdato nirviśeṣabrahmajñānāsinā ca, tilaśo vinirbhidya vartamānasya yoginaḥ yadupasthitaṃ nādaliṅgaṃ svātiriktabindupīṭhopalakṣitajāgrajjāgra##- svājñādidṛṣṭimohe satyasati kālatraye'pi yanna dadāti turyaturīyaṃ brahma niṣpratiyogikasvamātratayā sahasaiva prakāśate ityarthaḥ || 13 || p. 430) sthūlasūkṣmabījarūpaiḥ trividhaṃ brahma sthūlaṃ sūkṣmaṃ paraṃ ceti trividhaṃ brahmaṇo vapuḥ || 14 || pañcabrahmamayaṃ rūpaṃ sthūlaṃ vairājamucyate | hiraṇyagarbhasūkṣmaṃ tu nādaṃ bījatrayātmakam || 15 || yatturyaturyarūpeṇa avaśiṣṭaṃ tadeva svājñādidṛṣṭitāratamyānurodhena sthūlasūkṣmapararūpeṇa tridhā vibhātītyāha- sthūlamiti || 14 || tatra sthūlaṃ tu pañceti | aparaṃ tu hiraṇyeti | tuśabdāt bījacaitanyamapi gṛhyate | tattu ākārādibījatrayātmakam || 15 || śuddhatattvasya ātmamantrābhyāsaikavedyatvam paraṃ brahma paraṃ satyaṃ saccidānandalakṣaṇam | aprameyamanirdeśyamavāṅmanasagocaram || 16 || śuddhaṃ sukṣmaṃ nirākāraṃ nirvikāraṃ nirañjanam | anantamaparicchedyamanūpamamanāmayam || 17 || ātmamantrasadābhyāsāt paratattvaṃ prakāśate | sarvasmāt paraṃ tu ātmamantrābhyāsena prakāśate na svenetyāha##- ātmamantraśabdena praṇavamahāvākyajātamuṃcyate | supterutthāya suptyantaṃ brahmaikaṃ pravicintyatām iti śrutyanurodhena śravaṇamanananididhyāsanānusaṃdhānaṃ abhyāsaḥ || paratattvābhivyakticihnāni tadabhivyakticihnāni siddhidvārāṇi me śṛṇu || 18 || p. 431) dīpajvālendukhadyotavidyunnakṣatrabhāsvarāḥ | dṛśyante sūkṣmarūpeṇa sadā yuktasya yoginaḥ || 19 || aṇimādikamaiśvaryamacirāt tasya jāyate | evaṃ paratattvasākṣātkārābhivyakticihnāni kānītyata āha- taditi || 18-19 || yadīcchā jāyate tadā aṇimādikam | nādānusaṃdhānamahimā nāsti nādāt paro mantro na devaḥ svātmanaḥ paraḥ || 20 || nānusaṃdheḥ parā pūjā na hi tṛpteḥ paraṃ sukham | gopanīyaṃ prayatnena sarvadā siddhimicchatā || 21 || nādātmānusaṃdhānatṛptitulyaṃ nāstītyāha- nāstīti || 20 || evaṃviśeṣaṇaviśiṣṭasvātmamantrasyātirahasyārthatvena gopanīyatāmāha- gopanīyamiti || gurubhagavadbhaktereva paratattvajñānasaṃbhavaḥ madbhakta etadvijñāya kṛtakṛtyaḥ sukhī bhavet | yasya deve parā bhaktiryathā deve tathā gurau | tasyaite kathitā hyarthāḥ prakāśante mahātmanaḥ || 22 || iti || etajjñānaphalamāha- madbhakta iti || 21 || śrutyācāryabhaktasyaiva uktārthaḥ prakāśate ityāha- yasyeti || 22 || iti dvitīyo'dhyāyaḥ tṛtīyo'dhyāyaḥ nādabrahmaṇaḥ parāpaśyantyādirūpacatuṣṭayam yannamasyacidākhyātaṃ yat siddhīnāṃ ca kāraṇam | yena vijñānamātreṇa janmabandhāt pramucyate || 1 || akṣaraṃ paramo nādaḥ śabdabrahmeti kathyate | mūlādhāragatā śaktiḥ svādhārā bindurūpiṇī || 2 || tasyāmutpadyate nādaḥ sūkṣmabījādivāṅkuraḥ | tāṃ paśyantīṃ vidurviśvaṃ yayā paśyanti yoginaḥ || 3 || hṛdaye vyajyate ghoṣo garjatparjanyasaṃnibhaḥ | tatra sthitā sureśāna madhyametyabhidhīyate || 4 || prāṇaena ca tvarākhyena prathitā vaikharī punaḥ | nāsti nādāt paro mantraḥ iti yaduktaṃ tadvaikharīprapañcaprapañcanāya tṛtīyādhyāya ārabhyate- yannamasyeti | namastvaikyaṃ pravadet iti śrutyanurodhena yannamasya yadaikyamanubhūya yogibhiḥ svaśiṣyebhyaḥ cidatiriktaṃ na kiṃcidasti ityākhyātamityatra cidihāstīti cinmātramidaṃ cinmayameva ca | cittvaṃ cidahamete ca lokāściditi bhāvayet || ityādi śruteḥ | yat sarvasiddhinidānaṃ paryavasānaṃ cinmātrasiddhisamakālaṃ siddhijālasyāsiddhipadaṃ gatatvāt yadvijñānamātrataḥ svātiriktabhramāt ajño'pi p. 433) mucyate svājñānavijṛmbhitasvātiriktavibhramasya svajñānataḥ pralayapramāṇataḥ svayameva avaśiṣyate ityatra smṛtiḥ svājñānotthe svātirikte svajñānāt pralayaṃ gate | pratiyogivinirmuktaṃ svamātramavaśiṣyate || iti || 1 || yajjñānāt mucyate ityuktaṃ tat svājñādidṛṣṭimāśritya parāpararūpeṇa dvidhā bhidyate ityāha- akṣaramiti | atra svajñadṛṣṭyā anubhūtaṃ tu akṣaraṃ paramaḥ paramākṣaramityarthaḥ | svājñadṛṣṭyanubhūtaṃ tu nādaḥ nādarūpaṃ śabdabrahma paramākṣarāvagatyupāyabhūtam, śabdabrahmāṇi niṣṇātaḥ paraṃ brahmādhigacchati iti śruteḥ | tadetadaparaṃ brahma kva āvirbhavatītyata āha- mūleti | mūlādhāragatā pareti citsāmānyātmikā bindvākhyāvyaktarūpiṇī nādādhārā kācana śaktirasti || 2 || tasyāmeva sūkṣmabījāṅkuravannāda utpadyate ityatra parāyāmaṅkurībhūya paśyantyāṃ dvidalīkṛtā | madhyamāyāṃ mukulitā vaikharyāṃ vikasīkṛtā || iti śruteḥ | yā parātvenābhimatā tāmeva paśyantīṃ madhyamāṃ vaikharīṃ ca vidurityāha- tāmiti || 3 || mūlādhārasthaparāyāṃ yo'ṅkuratāṃ gataḥ so'yaṃ nādaḥ anāhatākhyapaśyantyāṃ hṛdaye || 4 || saiva prāṇena || 5##- vikharīsvarūpavivaraṇam śākhāpallavarūpeṇa tālvādisthānaghaṭṭanāt || 5 || akārādikṣakārāntānyakṣarāṇi samīrayet | akṣarebhyaḥ padāni syuḥ padebhyo vākyasaṃbhavaḥ || 6 || sarve vākyātmakā mantrā vedaśāstrāṇi kṛtsnaśaḥ | purāṇāni ca kāvyāni bhāṣāśca vividhā api || 7 || p. 434) saptasvarāśca gāthāśca sarve nādasamudbhavāḥ | eṣā sarasvatī devī sarvabhūtaguhāśrayā || 8 || vāyunā vahniyuktena preryamāṇā śanaiḥ śanaiḥ | dvitrivarṇapadairvākyairityevaṃ vartate sadā || 9 || vaikharīsākṣātkārāt vāksiddhiḥ ya imāṃ vaikharīṃ śaktiṃ yogī svātmani paśyati | sa vāksiddhimavāpnoti sarasvatyāḥ prasādataḥ || 10 || vedaśāstrapurāṇānāṃ svayaṃ kartā bhaviṣyati | catvāri vākparimitā padāni tāni vidurbrāhmaṇā ye manīṣiṇaḥ | guhā trīṇi nihitā neṅgayanti turīyaṃ vāco manuṣyā vadanti || iti śrutisiddhavaikharījñānaphalamāha- ya iti || 10 || paramākṣarasvarūpam yatra binduśca nādaśca somasūryāgnivāyavaḥ || 11 || indriyāṇi ca sarvāṇi layaṃ gacchanti suvrata | vāyo yatra vilīyante mano yatra vilīyate || 12 || p. 435) yaṃ labdhvā cāparaṃ lābhaṃ manyate nādhikaṃ tataḥ | yasmin sthito na duḥkhena guruṇāpi vicālyate || 13 || yatroparamate cittaṃ niruddhaṃ yogasevayā | yatra caivātmanātmānaṃ paśyannātmani tuṣyati || 14 || sukhamātyantikaṃ yattadbuddhigrāhyamatīndriyam | etat kṣarākṣarātītamanakṣaramitīryate || 15 || kṣaraḥ sarvāṇi bhūtāni sūtrātmākṣara ucyate | akṣaraṃ paramaṃ brahma nirviśeṣaṃ nirañjanam || 16 || alakṣaṇamalakṣyaṃ tadapratarkyamanūpamam | apārapāramacchedyamacintyamatinirmalam || 17 || ādhāraṃ sarvabhūtānāmanādhāramanāmayam | apramāṇamanirdeśyamaprameyamatīndriyam || 18 || asthūlamanaṇuhrasvamadīrghamajamavyayam | aśabdasparśarūpaṃ tadacakṣuḥśrotranāmakam || 19 || sarvajñaṃ sarvagaṃ śāntaṃ sarveṣāṃ hṛdaye sthitam | susaṃvedyaṃ gurumatāt sudurbodhamacetasām || 20 || niṣkalaṃ nirguṇaṃ śāntaṃ nirvikāraṃ nirāśrayam | nirlepakaṃ nirāpāyaṃ kūṭasthamacalaṃ dhruvam || 21 || paramākṣaraṃ kimityākāṅkṣāyāṃ yat sarvāpavādādhiṣṭhānaṃ svādhiṣṭheyanirūpitādhiṣṭhānatāpāyasiddhaṃ tadetadityāha- yatreti || 11 || vāyo vāyavaḥ || 12-14 || anakṣaraṃ paramākṣaram || 15-19 || gurumatāt gurūktārthānuṣṭhānāt || 20-25 || p. 436) śabdabrahmabhaktibhāvanābhyāṃ parabrahmādhigamaḥ jyotiṣāmapi tajjyotistamaḥpāre pratiṣṭhitam | bhāvābhāvavinirmuktaṃ bhāvanāmātragocaram || 22 || bhaktigamyaṃ paraṃ tattvamantarlīnena cetasā | bhāvanāmātramevātra kāraṇaṃ padmasaṃbhava || 23 || yathā dehāntaraprāptikāraṇaṃ bhāvanā nṛṇām | viṣayaṃ dhyāyataḥ puṃso viṣaye ramate manaḥ || 24 || māmanusmarataścittaṃ mayyevātra vilīyate | sarvajñatvaṃ pareśatvaṃ sarvasaṃpūrṇaśaktitā || 25 || anantaśaktimattvaṃ ca mamānusmaraṇādbhavet | iti || niṣkāmadhiyā śabdabrahmābhidhānanādopāsakānāṃ śabdabrahmaprasādataḥ sarvāpavādādhikaraṇaṃ etat kṣarākṣarātītamanakṣaram ityādinā yat nirviśeṣam ityādi paraṃ tattvam ityantaviśeṣaṇaviśiṣṭaṃ niṣpratiyogikabrahmamātraṃ svayameveti prasīdati | yata evam ataḥ śabdabrahmaparabrahmaṇorupāyopeyatvaṃ siddhamityarthaḥ | yaṃ yaṃ vāpi smaran bhāvaṃ tyajatyante kalebaram | taṃ tamevaiti kaunteya sadā tadbhāvabhāvitaḥ || iti smṛtyanurodhena yathā dehāntaraprāptikāraṇaṃ bhāvanaiva tathā asmin loke ye ye saviśeṣeṇa nirviśeṣeṇa vā bhāvena māṃ bhajanti te te puruṣāḥ saviśeṣaṃ nirviśeṣaṃ vā brahma bhavantītyatra taṃ yathā yathopāsate tathaiva bhavati iti śruteḥ | itiśabdaḥ adhyāyaparisamāptyarthaḥ || iti tṛtīyo'dhyāyaḥ caturtho'dhyāyaḥ jīvatvasya asatyatvam caitanyasyaikarūpatvādbhedo yukto na karhicit | jīvatvaṃ ca tathā jñeyaṃ rajjvāṃ sarpagraho yathā || 1 || rajjvajñānāt kṣaṇenaiva yadvadrajjurhi sarpiṇī | bhāti tadvaccitiḥ sākṣādviśvākāreṇa kevalā || 2 || svātiriktāvidyāpadatatkāryajātaṃ sarvairapi nānāvidhabhedabhinnaṃ sat satyatvena anubhūyate | tat kathaṃ bhāvanāśatenāpyabhāvapadaṃ bhajatītyākāṅkṣāyāṃ- paramārthadṛṣṭyabhātatvāt svātiriktaṃ nāstyeva | na hi śaśaśṛṅgavadavastuni bhāvanā prasarati | yat paramārthaṃ vastu niṣpratiyogikabrahmamātramavaśiṣyate tadeva svājñadṛṣṭeḥ svātiriktavadavabhāsate | yadā punaḥ svajñānena svājñānaṃ naṣṭaṃ bhavati tadā brahmātiriktaṃ paramārthadṛṣṭeḥ brahmamātramavaśiṣyate ityetadarthaprapañcanārthaṃ caturthādhyāya ārambhate- caitanyasyeti | ghaṭaśarāvādyanugatavyomavat caitanyasya | jīvatvaṃ vāstavam ityatra sadṛṣṭāntamuttaramāha- jīvatvamiti || 1 || brahmātirekeṇa jagato dṛśyamānatvāt tat satyamityatra tatsattvasya svājñānāvadhikatvāt svajñānodaye tajjagaccideva bhavatīti sadṛṣṭāntamāha- rajjvajñānāditi || 2 || sarvaprapañcasya brahmatvam upādānaṃ prapañcasya brahmaṇo'nyanna vidyate | tasmāt sarvaprapañco'yaṃ brahmaivāsti na cetarat || 3 || vyāpyavyāpakatā mithyā sarvamātmeti śāsanāt | iti jñāte pare tattve bhedasyāvasaraḥ kutaḥ || 4 || p. 438) brahmaṇaḥ sarvabhūtāni jāyante paramātmanaḥ | tasmādetāni brahmaiva bhavantīti vicintaya || 5 || brahmaiva sarvanāmāni rūpāṇi vividhāni ca | karmāṇyapi samagrāṇi bibhartīti vibhāvaya || 6 || suvarṇājjāyamānasya suvarṇatvaṃ ca śāśvatam | brahmaṇo jāyamānasya brahmatvaṃ ca tathā bhavet || 7 || kāryakāraṇavyāpyavyāpakakalanāsattvāt prapañco'stīti manyamānamālakṣyāha- upādānamiti | yasmādevaṃ tasmāt || 3-4 || nāmarūpakarmavat bhūtajātasya brahmakāryatvahetunā tadbrahmaiveti sadṛṣṭāntamāha- brahmaṇa iti | yasmāt brahmaṇaḥ || 5 || kiṃca- brahmaiva || 6 || yathā suvarṇāt || 7 || brahmātiriktadarśanāt anarthaprāptiḥ svalpamapyantaraṃ kṛtvā jīvātmaparamātmanoḥ | yastiṣṭhati vimūḍhātmā bhayaṃ tasyāpi bhāṣitam || 8 || yadajñānād bhaved dvaitamitarat tat prapaśyati | ātmatvena tadā sarvaṃ netarat tatra cāṇvapi || 9 || īṣadapi brahmātiriktamastīti paśyato'narthamāha- svalpamiti | yadā hyevaiṣa etasminnudaramantaraṃ kurute atha tasya bhayaṃ bhavati iti śrutyantareṇāpi bhayaṃ bhāṣitamityarthaḥ || 8 || svājñānavijṛmbhitaṃ dvaitaṃ svājñānenādvaitaṃ vibhātītyāha- yaditi || 9 || p. 439) vyāvahārikaprapañcasya mithyātvam anubhūto'pyayaṃ loko vyavahārakṣamo'pi san | sadrūpo yathā svapna uttarakṣaṇabādhitaḥ || 10 || svapne jāgaritaṃ nāsti jāgare svapnatā na hi | dvayameva laye nāsti layo'pi hyanayorna ca || 11 || trayameva bhavenmithyā guṇatrayavinirmitam | asya draṣṭā guṇātīto nityo hyeṣa cidātmakaḥ || 12 || yadvanmṛdi ghaṭabhrāntiḥ śuktau hi rajatasthitiḥ | tadbrahmaṇi jīvatvaṃ vīkṣamāṇe vinaśyati || 13 || yadā mṛdi ghaṭo nāma kanake kuṇḍalābhidhā | śuktau hi rajatakhyātirjīvaśabdārthatā pare || 14 || yathaiva vyomni nīlatvaṃ yathā nīraṃ marusthale | puruṣatvaṃ yathā sthāṇau tadvadviśvaṃ cidātmani || 15 || yathaiva śūnyo vetālo gandharvāṇāṃ puraṃ yathā | yathākāśe dvicandratvaṃ tadvat satye jagatsthitiḥ || 16 || yathā taraṅgakallolairjalameva sphuratyalam | ghaṭanāmnā yathā pṛthvī paṭanāmnā tantavaḥ || 17 || jagannāmnā cidābhāti sarvaṃ brahmaiva kevalam | p. 440) svātiriktasya vyāvahārikasatyatvaṃ manyamānaṃ pratyāha- anubhūta iti || 10 || jāgradādyavasthānāṃ mitho vyabhicāritvaṃ tatkalpanādhārasya nityatvaṃ cāha- svapna iti || 11-12 || jīvatvādikaṃ svātiriktayāthātmyajñānāvadhikamiti sadṛṣṭāntamāha- yadvaditi || 13-17 || svātiriktaprapañcasya atyantāsaṃbhavaḥ yathā vandhyāsuto nāsti yathā nāsti marau jalam || 18 || yathā nāsti nabhovṛkṣastathā nāsti jagatsthitiḥ | gṛhyamāṇe ghaṭe yadvanmṛttikā bhāti vai balāt || 19 || vīkṣyamāṇe prapañce tu brahmaivābhāti bhāsuram | kiṃ bahunā vātiriktaprapañcasyātyantāsaṃbhavamāha- yatheti || 18-19 || ajñānakṛtaḥ ātmani dehādyāropaḥ sadaivātmā viśuddho'smi hyaśuddho bhāti vai sadā || 20 || yathaiva dvividhā rajjurjñānino'jñānino'niśam | yathaiva mṛnmayaḥ kumbhastadvaddeho'pi cinmayaḥ || 21 || ātmānātmaviveko'yaṃ mudhaiva kriyate budhaiḥ | sarpatvena yathā rajjū rajatatvena śuktikā || 22 || vinirṇītā vimūḍhena dehatvena tathātmatā | ghaṭatvena yathā pṛthvī jalatvena marīcikā || 23 || p. 441) gṛhatvena hi kāṣṭhāni khaḍgatvenaiva lohatā | tadvadātmani dehatvaṃ paśyatyajñānayogataḥ || 24 || iti || yata evamataḥ sadaiveti || 20-21 || tathā sati ātmetyādi | anātmano durlabhatvāt sarpatvena || 22-23 || vastutastu sarvāpahnavasiddhaṃ brahma niṣpratiyogikameveti phalito'rthaḥ || 24 || itiśabdaḥ adhyāyaparisamāptyarthaḥ || iti caturtho'dhyāyaḥ pañcamo'dhyāyaḥ dehasya viṣṇvālayatvam punaryogaṃ pravakṣyāmi guhyaṃ brahmasvarūpakam | samāhitamanā bhūtvā śṛṇu brahman yathākramam || 1 || daśadvārapuraṃ dehaṃ daśanāḍīmahāpatham | daśabhirvāyubhirvyāptaṃ daśendriyaparicchadam || 2 || ṣaḍādhārāpavarakaṃ ṣaḍanvayamahāvanam | catuṣpīṭhasamākīrṇaṃ caturāmnāyadīpakam || 3 || bindunādamahāliṅgaviṣṇulakṣmīniketanam | dehaṃ viṣṇvālayaṃ proktaṃ siddhidaṃ sarvadehinām || 4 || uttamādhikāriṇāmevaṃ nirviśeṣaṃ brahma pratipādya madhyamādhikāriṇāṃ purokto'pi yogo bhūyo'pi saprakāraṃ vaktavya iti pañcamādhyāya ārabhyate- punariti || 1-2 || yogācāryaiḥ bhusuṇḍaprabhṛtibhiḥ mantra- laya- haṭha- rāja- bhāvanāsahajayogasaṃpradāyabhedena p. 442) ṣaḍanvaya eva mahāvanaṃ yasmin tat tathoktam, ekaikasya anvayasya samudravadapāratvāt || 3 || purā śivaśaktiniketanaṃ śivālayamityuktaṃ, punaḥviṣṇulakṣmīniketanaṃ viṣṇvālayamityuktiḥ śivaviṣṇvoḥ bhedabhramanirasanārtheti mantavyā || 4-15 || ādhāraṣaṭkapīṭhacatuṣṭayayoḥ vivaraṇam gudameḍhrāntarālasthaṃ mūlādhāraṃ trikoṇakam | śivasya jīvarūpasya sthānaṃ taddhi pracakṣate || 5 || yatra kuṇḍalinī nāma parā śaktiḥ pratiṣṭhitā | yasmādutpadyate vāyuryasmādvahniḥ pravartate || 6 || yasmādutpadyate binduryasmānnādaḥ pravartate | yasmādutpadyate haṃso yasmādutpadyate manaḥ || 7 || tadetat kāmarūpākhyaṃ pīṭhaṃ kāmaphalapradam | svādhiṣṭhānāhvayaṃ cakraṃ liṅgamūlaṃ ṣaḍaśrakam || 8 || nābhideśe sthitaṃ cakraṃ daśāsraṃ maṇipūrakam | dvādaśāraṃ mahācakraṃ hṛdaye cāpyanāhatam || 9 || tadetat pūrṇagiryākhyaṃ pīṭhaṃ kamalasaṃbhava | kaṇṭhakūpe viśuddhākhyaṃ yaccakraṃ ṣoḍaśāśrakam || 10 || pīṭhaṃ jālaṃdharaṃ nāma tiṣṭhatyatra caturmukha | ājñā nāma bhruvormadhye dvidalaṃ cakramuttamam || 11 || p. 443) uḍyāṇākhyaṃ mahāpīṭhamupariṣṭāt pratiṣṭhitam | sthānānyetāni dehe'smiñchaktirūpaṃ prakāśate || 12 || caturaśrā dharaṇyādau brahmā tatrādhidevatā | ardhacandrākṛti jalaṃ viṣṇustasyādhidevatā || 13 || trikoṇamaṇḍalaṃ vahnī rudrastasyādhidevatā | vāyorbimbaṃ tu ṣaṭkoṇaṃ saṃkarṣo'trādhidevatā || 14 || ākāśamaṇḍalaṃ vṛttaṃ śrīmannārāyaṇo'trādhidevatā | nādarūpaṃ bhruvormadhye manaso maṇḍalaṃ viduḥ || 15 || śāṃbhavasthānametatte varṇitaṃ padmasaṃbhava | etat prathamādhyāyānte prāyaśaḥ uktamityāha- śāṃbhaveti || nāḍīcakrasvarūpam ataḥ paraṃ pravakṣyāmi nāḍīcakrasya nirṇayam || 16 || mūlādhāratrikoṇasthā suṣumnā dvādaśāṅgulā | mūlārdhacchinnavaṃśābhā brahmanāḍīti sā smṛtā || 17 || iḍā ca piṅgalā caiva tasyāḥ pārśvadvaye gate | vilambinyāmanusyūte nāḍikāntamupāgate || 18 || iḍāyāṃ hemarūpeṇa vāyurvāmena gacchati | piṅgalāyāṃ tu sūryātmā yāti dakṣiṇapārśvataḥ || 19 || vilambinīti yā nāḍī vyaktā nābhau pratiṣṭhitā | tatra nāḍyaḥ samutpannāstiryagūrdhvamadhomukhāḥ || 20 || p. 444) tannābhicakramityuktaṃ kukkuṭāṇḍamiva sthitam | gāndhārī hastijihvā ca tasmānnetradvayaṃ gate || 21 || pūṣā cālambusā caiva śrotradvayamupāgate | śūrā nāma mahānāḍī tasmādbhrūmadhyamāśritā || 22 || viśvodarī tu yā nāḍī sā bhuṅkte'nnaṃ caturvidham | sarasvatī tu yā nāḍī sā jihvāntaṃ prasarpate || 23 || rākāhvayā tu yā nāḍī pītvā ca salilaṃ kṣaṇāt | kṣutamutpādayed ghrāṇe śleṣmāṇaṃ saṃcinoti ca || 24 || kaṇṭhakūpodbhavā nāḍī śaṅkhinyākhyā tvadhomukhī | annasāraṃ samādāya mūrdhni saṃcinute sadā || 25 || nābheradhogatāstisro nāḍayaḥ syuradhomukhāḥ | malaṃ tyajet kuhūrnāḍī mūtraṃ muñcati vāruṇī || 26 || citrākhyā sīvinī nāḍī śuklamocanakāriṇī | nāḍīcakramiti proktaṃ bindurūpamataḥ śṛṇu || 27 || tato nāḍīcakrasvarūpamāha- ata iti || 16-27 || bindvagnisomātmakaṃ brahmaśarīratrayam sthūlaṃ sūkṣmaṃ paraṃ ceti trividhaṃ brahmaṇo vapuḥ | sthūlaṃ śuklātmakaṃ binduḥ sūkṣmaṃ pañcāgnirūpakam || 28 || somātmakaḥ paraḥ proktaḥ sadā sākṣī sadācyutaḥ | p. 445) kālāgnyādi pañcāgnirūpakam || 28 || pañcāgnibhāvanā, tatphalaṃ ca pātālānāmadhobhāge kālāgniryaḥ pratiṣṭhitaḥ || 29 || sa mūlāgniḥ śarīre'gniryasmānnādaḥ prajāyate | baḍabāgniḥ śarīrastho hyasthimadhye pravartate || 30 || kāṣṭhapāṣāṇayorvahnirhyasthimadhye pravartate | kāṣṭhapāṣāṇajo vahniḥ pārthivo grahaṇīgataḥ || 31 || antarikṣagato vahnirvaidyutaḥ svāntarātmakaḥ | nabhaḥsthaḥ sūryarūpo'gnirnābhimaṇḍalamāśritaḥ || 32 || viṣaṃ varṣati sūryo'sau sravatyamṛtamunmukhaḥ | tālumūle sthitaścandraḥ sudhāṃ varṣatyadhomukhaḥ || 33 || bhrūmadhyanilayo binduḥ śuddhasphaṭikasaṃnibhaḥ | mahāviṣṇośca devasya tat sūkṣmaṃ rūpamucyate || 34 || etat pañcāgnirūpaṃ yo bhāvayan buddhimān dhiyā | tena bhuktaṃ ca pītaṃ ca hutameva na saṃśayaḥ || 35 || kramāt pañcāgnisvarūpamāha- pātālānāmiti | atalādipātālānāṃ pātālāntalokānāṃ pātālānām || 29 || kālāgnireva nādādhārāgnirbhūtvā śarīre vartate || 30 || tathā kāṣṭheti | grahaṇīgataḥ##- pañcāgnibhāvanāphalamāha- etaditi || 35 || p. 446) kuṇḍalinīprabodhanam sukhasaṃsevitaṃ svapnaṃ sujīrṇamitabhojanam | śarīraśuddhiṃ kṛtvādau sukhamāsanamāsthitaḥ || 36 || prāṇasya śodhayenmārgaṃ recapūrakakumbhakaiḥ | gudamākuñcya yatnena mūlaśaktiṃ prapūjayet || 37 || evamāhārataḥ śarīraśuddhim | svasya yena sukhadhāraṇā syāt tat sukhamāsanam || 36 || mūlaśaktiṃ prapūjayet kuṇḍalinīśaktiṃ prabodhayedityarthaḥ || 37-42 || khecarīmudrābhyāsaḥ tatphalaṃ ca nābhau liṅgasya madhye tu uḍyāṇākhyaṃ ca bandhayet | uḍḍīya yāti tenaiva śaktitoḍyāṇapīṭhakam || 38 || kaṇṭhaṃ saṃkocayet kiṃcidbandho jālaṃdharo hyayam | bandhayet khecarīmudrāṃ dṛḍhacittaḥ samāhitaḥ || 39 || kapālavivare jihvā praviṣṭā viparītagā | bhruvorantargatā dṛṣṭirmudrā bhavati khecarī || 40 || khecaryā mudritaṃ yena vivaraṃ lambikordhvataḥ | na pīyūṣaṃ patatyagnau na ca vāyuḥ pradhāvati || 41 || na kṣudhā na tṛṣā nidrā naivālasyaṃ prajāyate | na ca mṛtyurbhavet tasya yo mudrāṃ vetti khecarīm || 42 || p. 447) sahasrāre nārāyaṇabhāvanātaḥ kaivalyasiddhiḥ tataḥ pūrvāpare vyomni dvādāśānte'cyutātmake | uḍyāṇapīṭhe nirdvandve nirālambe nirañjane || 43 || tataḥ paṅkajamadhyasthaṃ candramaṇḍalamadhyagam | nārāyaṇamanudhyāyet sravantamamṛtaṃ sadā || 44 || bhidyate hṛdayagranthiśchidyante sarvasaṃśayāḥ | kṣīyante cāsya karmāṇi tasmin dṛṣṭe parābare || 45 || tato yogī sahasrārākāśe sravadamṛtaṃ nārāyaṇaṃ svātmatayā dhyāyan granthisaṃśayakarmāsaṃbhavakaivalyasiddhimetītyāha- tata iti | sahasrāre ājñāyāṃ vā || 43-45 || yathoktabhāvanāyuktasya tattatsiddhyupāyāḥ atha siddhiṃ pravakṣyāmi sukhopāyaṃ sureśvara | jitendriyāṇāṃ śāntānāṃ jitaśvāsavicetasām || 46 || nāde manolayaṃ brahman dūraśravaṇakāraṇam | bindau manolayaṃ kṛtvā dūradarśanamāpnuyāt || 47 || kālātmani mano līnaṃ trikālajñānakāraṇam | parakāyamanoyogaḥ parakāyapraveśakṛt || 48 || amṛtaṃ cintayenmūrdhni kṣuttṛṣāviṣaśāntaye | pṛthivyāṃ dhārayeccittaṃ pātālagamanaṃ bhavet || 49 || p. 448) salile dhārayeccittaṃ nāmbhasā paribhūyate | agnau saṃdhārayeccittamagninā dahyate na saḥ || 50 || vāyau manolayaṃ kuryādākāśagamanaṃ bhavet | ākāśe dhārayeccittamaṇimādikamāpnuyāt || 51 || virāḍrūpe mano yuñjan mahimānamavāpnuyāt | caturmukhe mano yuñjan jagatsṛṣṭikaro bhavet || 52 || indrarūpiṇamātmānaṃ bhāvayan martyabhogavān | viṣṇurūpe mahāyogī pālayedakhilaṃ jagat || 53 || rudrarūpe mahāyogī saṃharatyeva tejasā | nārāyaṇe mano yuñjan nārāyaṇamayo bhavet | vāsudeve mano yuñjan sarvasiddhimavāpnuyāt || 54 || yathā saṃkalpayedyogī yogayukto jitendriyaḥ | tathā tattadavāpnoti bhāva evātra kāraṇam || 55 || evaṃ bhāvayataḥ te nānāvidhasiddhyupāyaṃ vadāmītyāha- atheti || 46 || bindau cakṣustārake || 47-61 || gurupūjāvidhiḥ gururbrahmā gururviṣṇurgururdevaḥ sadācyutaḥ | na guroradhikaḥ kaścit triṣu lokeṣu vidyate || 56 || p. 449) divyajñānopadeṣṭāraṃ deśikaṃ parameśvaram | pūjayet parayā bhaktyā tasya jñānaphalaṃ bhavet || 57 || yathā gurustathaiveśo yathaiveśastathā guruḥ | pūjanīyo mahābhaktyā na bhedo vidyate'nayoḥ || 58 || nādvaitavādaṃ kurvīta guruṇā saha kutracit | advaitaṃ bhāvayedbhaktyā gurordevasya cātmanaḥ || 59 || yogaśikhāmahimā yogaśikhāṃ mahāguhyaṃ yo jānāti mahāmatiḥ | na tasya kiṃcidajñātaṃ triṣu lokeṣu vidyate || 60 || na puṣyapāpe nāsvastho na duḥkhaṃ na parājayaḥ | na cāsti punarāvṛttirasmin saṃsāramaṇḍale || 61 || siddhiṣu upekṣāvidhiḥ siddhau cittaṃ na kurvīta cañcalatvena cetasaḥ | tathāpi jñātatattvo'sau mukta eva na saṃśayaḥ || 62 || ityupaniṣat || vijñātasvātmatattvānāṃ yogināṃ siddhigopanāgopanato na kācit kṣatiḥ lābho vā astītyarthaḥ | ityupaniṣacchabdaḥ pañcamādhyāyasamāptyarthaḥ || 62 || iti pañcamo'dhyāyaḥ ṣaṣṭho'dhyāyaḥ kuṇḍalinīśakteḥ upāsanāvidhiḥ upāsanāprakāraṃ me brūhi tvaṃ parameśvara | yena vijñānamātreṇa mukto bhavati saṃsṛteḥ || 1 || upāsanāprakāraṃ te rahasyaṃ śrutisārakam | hiraṇyagarbha vakṣyāmi śrutvā samyagupāsaya || 2 || suṣumnāyai kuṇḍalinyai sudhāyai candramaṇḍalāt | manonmanyai namastubhyaṃ mahāśaktyai cidātmane || 3 || svājñaloko yena mucyate tadupāyopāsanāprakāraṃ brūhīti maheśvaraṃ prati caturmukhaḥ pṛcchatītyāha- upāsaneti || 1 || praśnottaraṃ bhagavānāha- upāsaneti || 2 || upāsanāmantratatprakāraṃ tatphalaṃ cāha- suṣumnāyā iti || 3 || suṣumnāsvarūpam śataṃ caikā ca hṛdayasya nāḍya- stāsāṃ mūrdhānamabhiniḥsṛtaikā | tayordhvamāyannamṛtatvameti viṣvaḍṅnyā utkrameṇa bhavanti || 4 || ekottaraṃ nāḍiśataṃ tāsāṃ madhye parā smṛtā | suṣumnā tu pare līnā virajā brahmarūpiṇī || 5 || iḍā tiṣṭhati vāmena piṅgalā dakṣiṇena tu | tayormadhye paraṃ sthānaṃ yastadveda sa vedavit || 6 || p. 451) prāṇān saṃdhārayet tasmin nāsābhyantaracāriṇaḥ | bhūtvā tatrāyataprāṇaḥ śanaireva samabhyaset || 7 || gudasya pṛṣṭhabhāge'smin viṇādaṇḍastu dehabhṛt | dīrghāsthidehaparyantaṃ brahmanāḍīti kathyate || 8 || tasyānte suṣiraṃ sūkṣmaṃ brahmanāḍīti sūribhiḥ | iḍāpiṅgalayormadhye suṣumnā sūryarūpiṇī || 9 || suṣumnārūpaṃ tanmārgagamanaphalaṃ cāha- śatamiti || 4-15 || suṣumnāyāḥ sarvādhāratvam sarvaṃ pratiṣṭhitaṃ tasmin sarvagaṃ sarvatomukham | tasya madhyagatāḥ sūryasomāgniparameśvarāḥ || 10 || bhūtalokā diśaḥ kṣetrāḥ samudrāḥ parvatāḥ śilāḥ | dvīpāśca nimnagā vedāḥ śāstravidyākalākṣarāḥ || 11 || svaramantrapurāṇāni guṇāścaite ca sarvaśaḥ | bījaṃ bījātmakasteṣāṃ kṣetrajñāḥ prāṇavāyavaḥ || 12 || suṣumnāntargataṃ viśvaṃ tasmin sarvaṃ pratiṣṭhitam | nānānāḍīprasavagaṃ sarvabhūtāntarātmani || 13 || ūrdhvamūlamadhaḥśākhaṃ vāyumārgeṇa sarvagam | dvisaptatisahasrāṇi nāḍyaḥ syurvāyugocarāḥ || 14 || sarvamārgeṇa suṣirāstiryañcaḥ suṣirātmakāḥ | adhaścordhvaṃ ca kuṇḍalyāḥ sarvadvāranirodhanāt || 15 || p. 452) parāśakteḥ udvodhanam vāyunā saha jīvordhvajñānānmokṣamavāpnuyāt | jñātvā suṣumnā tadbhedaṃ kṛtvā pāyuṃ ca madhyagam || 16 || kṛtvā tu baindavasthāne ghrāṇarandhre nirodhayet | dvisaptatisahasrāṇi nāḍīdvārāṇi pañjare || 17 || suṣumnā sāṃbhavī śaktiḥ śeṣāstvanye nirarthakāḥ | hṛllekhe paramānande tālumūlavyavasthite || 18 || ata ūrdhvaṃ nirodhe tu madhyamaṃ madhyamadhyamam | uccārayet parāṃ śaktiṃ brahmarandhranivāsinīm | yadi bhramarasṛṣṭiḥ syāt saṃsārabhramaṇaṃ tyajet || 19 || jīvaśaktiḥ kuṇḍalinītyarthaḥ || 16 || baindavasthāne bhrūmadhye | pañjare śarīre || 17 || hṛllekhe hrīṃkāravācye paramānande īśvaratattve tālumūlavyavasthite cittādikaṃ nirodhayet || 18 || madhyamaṃ turīyaṃ, madhyamadhyamaṃ turyaturīyaṃ, tatra lakṣyaṃ kṛtvā uccārayet, ṣoḍaśamātrākālaṃ praṇavaprakṛtimuccārayet | brahmarandhranivāsinīm- ṣoḍaśasaṃkhyāpūrakamātrāyāḥ parābhūmitvena brahmarandhrāsanatvāt | tatra yadīti | svātiriktaṃ vikalpya paribhramatīti bhramaraḥ kāmasaṃkalpādimanovṛttipūgaḥ, kāmaḥ saṃkalpo vicikitsā śraddhā aśraddhā dhṛtiḥ adhṛtiḥ hrīḥ dhīḥ bhīḥ ityetat sarvaṃ mana eva iti śruteḥ | tatsṛṣṭiḥ kalpanā syāt | tatra kadāpi kalpanāvakāśo nahyasti brahmarandhrasya nirbījatvāt | yadi bhrūmadhyādadhaḥpradeśametya viśuddhicakre kāmasaṃkalpādisṛṣṭiḥ syāt tadājñācakramavaṣṭabhya svānarthakāraṇaṃ saṃsārabhramaṇaṃ svātiriktaviṣayaparibhramaṇaṃ svātiriktaṃ na kiṃcidasti iti dhairyeṇa tyajet apahnavaṃ kuryādityarthaḥ || 19 || p. 453) paramātmadhyānam gamāgamasthaṃ gamanādiśūnyaṃ cidrūpadīpaṃ timirāndhakāram | paśyāmi te sarvajanāntarasthaṃ namāmi haṃsaṃ paramātmarūpam || 20 || anāhatasya śabdasya tasya śabdasya yo dhvaniḥ | dhvanerantargataṃ jyotirjyotirantargataṃ manaḥ | tanmano vilayaṃ yāti tadviṣṇoḥ paramaṃ padam || 21 || tataḥ kimityata āha- gameti | svāntaḥkaraṇavṛttikadambagamanā##- vastutaḥ svātiriktāntaḥkaraṇatatkāryābhāvāt gamanādiśūnyam | tataḥ svātiriktaṃ timirāndhakāraṃ cidrūpāgniśikhayā dīpayati bhasmāvaśeṣaṃ karotīti cadrūpadīpam | śiṣṭaṃ spaṣṭam || 20 || anāhatopalakṣitamūlādhārādivaikharyantaprādur-bhūtaśabdajyotiḥ prapañcakalanākalitasavṛttikamānasāsaṃbhavaprabo-dhasiddhaṃ viṣṇupadam avaśiṣyate ityarthaḥ || 21 || ādhārabrahmaṇi prāṇādivilayānmuktiḥ kecidvadanti cādhāraṃ suṣumnā ca sarasvatī | ādhārājjāyate viśvaṃ viśvaṃ tatraiva līyate || 22 || tasmāt sarvaprayatnena gurupādaṃ samāśrayet | ādhāraśaktinidrāyāṃ viśvaṃ bhavati nidrayā || 23 || tasyāṃ śaktiprabodhena trailokyaṃ pratibudhyate | ādhāraṃ yo vijānāti tamasaḥ paramaśnute || 24 || tasya vijñānamātreṇa naraḥ pāpaiḥ pramucyate || 25 || p. 454) ādhāracakramahasā vidyutpuñjasamaprabhā | tadā muktirna saṃdeho yadi tuṣṭaḥ svayaṃ guruḥ || 26 || ādhāracakramahasā puṇyapāpe nikṛntayet | ādhāravātarodhena līyate gaganāntare || 27 || ādhāravātarodhena śarīraṃ kampate yathā | ādhāravātarodhena yogī nṛtyati sarvadā | ādhāravātarodhena viśvaṃ tatraiva dṛśyate || 28 || sṛṣṭirādhāramādhāramādhāre sarvadevatāḥ | ādhāre sarvavedāśca tasmādādhāramāśrayet || 29 || ādhāre paścime bhāge triveṇīsaṃgamo bhavet | tatra snātvā ca pītvā ca naraḥ pāpāt pramucyate || 30 || ādhāre paścimaṃ liṅgaṃ kavāṭaṃ tatra vidyate | tasyodghāṭanamātreṇa mucyate bhavabandhanāt || 31 || ādhārapaścime bhāge candrasūryau sthirau yadi | tatra tiṣṭhati viśveśo dhyātvā brahmamayo bhavet || 32 || kecit nādādhāraprāṇādivilayāt svādheyābhāvato nirādhārabrahmasvarūpāvasthānalakṣaṇamuktiḥ syāditi vadanti | tadapi yuktamevetyāha- keciditi | suṣumnāsarasvatīnāḍyau yatra pratiṣṭhite tanmūlādhāramityarthaḥ | tasya brahmātmanā viśvāropāpavādādhikaraṇatāmapyāha- ādhārāditi || 22 || yasmādevaṃ tasmāt | yena mūlādhārayāthātmyaṃ darśitaṃ sa guruḥ paramātmā svājñānamocakatvāt | p. 455) tatpādaṃ tadbhāvaṃ samāśrayet | kiṃca- ādhāreti | ādhāraśaktiḥ kuṇḍalinī tasyāḥ svādhārāvasthitiḥ nidrā tasyāṃ satyāṃ viśvaṃ svājñānanidrāviśiṣṭaṃ bhavati || 23 || tatprabodhastu suṣumnāpraveśaḥ | tena trailokyayāthātmyabodho jāyate | evaṃ jñānaphalamāha- ādhāramiti || 24-25 || mukteḥ guruprasādaikalabhyatvāt, yamevaiṣa vṛṇute tena labhyaḥ iti śruteḥ || 26 || kiṃca- ādhāreti | viśvaṃ tatraiva dṛśyate- svātiriktaṃ neti prakāśate ityarthaḥ || 27-28 || ādhāratvaṃ kathamityatra yataḥ svātiriktasṛṣṭiḥ svādhāramavaṣṭabhyaḥ pravṛttā yataḥ tadabhāve na saṃbhavati, ataḥ sarvādhāramadhiṣṭhānaṃ brahmeti siddham | tat kathamityatra ādhāre sati sarvadevatāḥ || 29 || iḍā piṅgalā suṣumnā ceti triveṇī || 30 || paścimaliṅgaṃ pratyakcaitanyaṃ tatkavāṭamāvārakaṃ granthitrayam || 31 || ādhārapaścime bhāge suṣumnāyām || 32 || cakreṣu brahmādimūrtidhyānena brahmarandhrapraveśaḥ ādhārapaścime bhāge mūrtistiṣṭhati saṃjñayā | ṣaṭ cakrāṇi ca nirbhidya brahmarandhrādbahirgatam || 33 || vāmadakṣe niruddhanti praviśanti suṣumnayā | brahmarandhraṃ praviśyanti te yānti paramāṃ gatim || 34 || brahmādīnāṃ mūrtiḥ | evamupāsakāḥ tattaccakrālaṅkāramūrtidhyānapurassaraṃ ṣaṭcakrāṇīti | brahmarandhrāt suṣumnārandhrāt purā bahirgataṃ prāṇamādau yogino vāmadakṣe iḍāpiṅgale niruddhanti nirodhaṃ kurvanti | tataḥ tatprāṇādayaḥ sahasā suṣumnāyā kramāt granthitrayālaṃkṛtaṣaṭcakrāṇi ca nirbhidya candrasūryāgnyaikyajam amṛtamāsvādya sahasrāracakrojjvalatturīyaṃ turīyātītaṃ vā praviśanti | ye evaṃ brahmarandhram || 33-34 || p. 456) brahmarandhravilīnakaraṇasya muktiḥ suṣumnāyāṃ yadā haṃsaḥ adha ūrdhvaṃ pradhāvate | suṣumnāyāṃ yadā prāṇaṃ bhrāmayedyo nirantaram || 35 || suṣumnāyāṃ yadā prāṇaḥ sthiro bhavati dhīmatām | suṣumnāyāṃ praveśena candrasūryau layaṃ gatau || 36 || tadā samarasaṃ bhāvaṃ yo jānāti sa yogavit | suṣumnāyāṃ yadā yasya mriyate manaso rayaḥ || 37 || suṣumnāyāṃ yadā yogī kṣaṇaikamapi tiṣṭhati | suṣumnāyāṃ yadā yogī kṣaṇārdhamadhitiṣṭhati || 38 || suṣumnāyāṃ yadā yogī sulagno lavaṇāmbuvat | suṣumnāyāṃ yadā yogī līyate kṣīranīravat || 39 || bhidyate ca tadā granthiśchidyante sarvasaṃśayāḥ | kṣīyante paramākāśe te yānti paramāṃ gatim || 40 || yatkaraṇapaṭalaṃ suṣumnādvāreṇa brahmarandhre vilīyate te muktā bhavantītyāha- suṣumnāyāmiti | haṃsaḥ prāṇaḥ || 35-39 || evaṃ suṣumnāvilayaphalamāha- bhidyata iti | jīveśabhedagranthiḥ || 40 || suṣumnāyogamahimā gaṅgāyāṃ sāgare snātvā natvā ca maṇikarṇikām | madhyanāḍīvicārasya kalāṃ nārhanti ṣoḍaśīm || 41 || p. 457) śrīśailadarśanānmuktirvārāṇasyāṃ mṛtasya ca | kedārodakapānena madhyanāḍīpradarśanāt || 42 || aśvamedhasahasrāṇi vājapeyaśatāni ca | suṣumnādhyānayogasya kalāṃ nārhanti ṣoḍaśīm || 43 || suṣumnāyāṃ yadā goṣṭhīṃ yaḥ kaścit kurute naraḥ | sa muktaḥ sarvapāpebhyo niśreyasamavāpnuyāt || 44 || suṣumnaiva paraṃ tīrthaṃ suṣumnaiva paro japaḥ | suṣumnaiva paraṃ dhyānaṃ suṣumnaiva parā gatiḥ || 45 || anekayajñadānāni vratāni niyamāni ca | suṣumnādhyānayogasya kalāṃ nārhanti ṣoḍaśīm || 46 || suṣumnāvicārādikaṃ stauti- gaṅgāyāmiti || 41-46 || cicchaktijīvayoḥ sthānavivekaḥ brahmarandhre mahāsthāne vartate satataṃ śivā | cicchaktiḥ paramā devī madhyame supratiṣṭhitā || 47 || māyāśaktirlalāṭāgrabhāge vyomāmbuje tathā | nādarūpā parā śaktirlalāṭasya tu madhyame || 48 || bhāge bindumayī śaktirlalāṭasyāparāṃśake | bindumadhye ca jīvātmā sūkṣmarūpeṇa vartate || 49 || hṛdaye sthūlarūpeṇa madhyame na tu madhyame || 50 || p. 458) brahmarandhrādisthāneṣu cicchaktyādayo vartante | bindvādimadhye jīvo'pi vartate | so'yaṃ prāṇāpānavaśato viśrāntimalabdhvā ucchvāsādivyāpāracchalena haṃsamanujapaniṣṭho bhavatītyāha- brahmarandhra iti | madhyame bhrūmadhye ca || 47 || hṛdayākāśe ca tathā vartate ityanuṣajyate || 48 || bindumayī manorūpiṇī || 49 || madhyame hṛdaye sthūlarūpeṇa jīvo vartate, na tu madhyame, bhrūmadhye sahasrāre vā na tu jīvaḥ sarati | yadi bhrūmadhyādau gacchati tadā kṣaraḥ paramākṣaro vā bhavatītyarthaḥ || 50 || vāyuvaśasya jīvasya haṃsamantrajapaprakāraḥ prāṇāpānavaśo jīvo hyadhaścordhvaṃ pradhāvati | vāmadakṣiṇamārgeṇa cañcalatvānna dṛśyate || 51 || ākṣipto bhujadaṇḍena yathoccalati kandukaḥ | prāṇāpānasamākṣiptastathā jīvo na viśramet || 52 || apānaḥ karṣati prāṇaṃ prāṇo'pānaṃ ca karṣati | hakāreṇa bahiryāti sakāreṇa viśet punaḥ || 53 || haṃsahaṃsetyamuṃ mantraṃ jīvo japati sarvadā | tadvidvānakṣaraṃ nityaṃ yo jānāti sa yogavit || 54 || so'yaṃ prāṇāpāneti | kena mārgeṇa yāvad[dhāvanna] dṛśyate ityatra vāmeti || 51 || taccalanadṛṣṭāntamāha- ākṣipta iti || 52 || tat katham ? hakāreṇeti || 53 || itthaṃbhūto'pi jīvaḥ svagatajīvatvaṃ nirasyākṣaro'smīti jñānāt tadeva bhavatītyāha- taditi || 54 || p. 459) kuṇḍalyavasthābhedato bandhamuktivyavasthā kandordhve kuṇḍalī śaktirmuktirūpātha yoginām | bandhanāya ca mūḍhānāṃ yastāṃ vetti sa yogavit || 55 || kuṇḍalī yadi svasthānādūrdhvaṃ gacchati tadāyaṃ mukto bhavati, yadi sā svasthānaṃ na muñcati tadāyaṃ baddho bhavatītyāha- kandeti || 55 || praṇavasya sarvādhāratvam bhūrbhuvaḥ svarime lokāścandrasūryāgnidevatāḥ | yāsu mātrāsu tiṣṭhanti tat paraṃ jyotiromiti || 56 || trayaḥ kālāstrayo devāstrayo lokāstrayaḥ svarāḥ | trayo vedāḥ sthitā yatra tat paraṃ jyotiromiti || 57 || bhūrādilokādhāraḥ praṇavaḥ ityāha- bhūriti || 56-57 || cittacalanācalanābhyāṃ bandhamuktī citte calati saṃsāro niścalaṃ mokṣa ucyate | tasmāccittaṃ sthirīkuryāt prajñayā parayā vidhe || 58 || cittaṃ kāraṇamarthānāṃ tasmin sati jagattrayam | tasmin kṣīṇe jagat kṣīṇaṃ taccikitsyaṃ prayatnataḥ || 59 || yataḥ cittacalanācalane bandhamokṣahetū ataḥ svātirekeṇa cittaṃ nāstītyanusaṃdheyamityāha- citta iti | yasmādevaṃ tasmāt || 58-59 || p. 460) cittasya svātmānatiriktatvānusaṃdhānena brahmasākṣātkāraḥ mano'haṃ gaganākāraṃ mano'haṃ sarvatomukham | mano'haṃ sarvamātmā ca na manaḥ kevalaḥ paraḥ || 60 || manaḥ karmāṇi jāyante mano lipyati pātakaiḥ | manaścendunmanībhūyānna puṇyaṃ na ca pātakam || 61 || manasā mana ālokya vṛttiśūnyaṃ yadā bhavet | tataḥ paraṃ parabrahma dṛśyate ca sudurlabham || 62 || manasā mana ālokya mukto bhavati yogavit | manasā mana ālokya unmanyantaṃ sadā smaret || 63 || manasā mana ālokya yoganiṣṭhaḥ sadā bhavet | manasā mana ālokya daśapratyayadṛśyate || 64 || yadā pratyayā dṛśyante tadā yogīśvaro bhavet || 65 || bindunādakalājyotirabindurdhruvatārakam | śāntaṃ ca tadatītaṃ ca paraṃ brahma taducyate || 66 || manastu brahmāvaraṇaṃ tanmanasaḥ sattvāṃśataḥ naṣṭe nivāraṇaṃ brahma prakāśata ityāha- mana iti | śuddhasattveśvarabhāvamāpannamanastu mano'haṃ gaganākāraṃ, saṃkalpādivṛttyabhāvāt | tathā cet sattvavṛttimanmano brahmetyata āha- na manaḥ kevalaḥ para iti || 60 || rajastamovṛttikaṃ manastu manaḥ karmāṇi jāyante | yasya manaścedunmanībhūyāt || 61 || sāttvikabhāvāpannena manasā tama ādibhāvāpannaṃ mana ālokya mithyeti dṛṣṭvā evaṃ darśanato vṛttiśūnyam || 62-63 || p. 461) ālokya sthitasya yoginaḥ daśapratyayadṛśyate- daśamo'si iti bodhitasya daśamo'smi iti pratyayavat tat tvamasi iti bodhitasya brahmāsmi iti pratyayo dṛśyate | brahmāsmīti jñānamudetīti bhāvaḥ || 64-65 || pratyayagocaraṃ brahma kīdṛśamityatra bindunādeti | svājñādidṛṣṭyā virāḍādirūpeṇa bindunādakalājyotiḥ | otrādervirāḍādivilakṣaṇatvāt abinduḥ otā, dhruvatārakam anujñātṛcaitanyaṃ, svakāryāpekṣayā svayaṃ dhruvaṃ sat svopāsakabhavasāgarasaṃtāraṇāt | virāḍādyanujñātrantakalanāśāntaṃ anujñaikarasacaitanyaṃ, tadatītaṃ tvavikalpacaitanyam | yat bindvādi tadatītāntaṃ vibhāti vastutaḥ tat sarvaṃ paraṃ brahmetyucyate | svātiriktabindvādigataheyāṃśāpahnavasiddhaniṣpratiyogikasvamātratayā bṛṃhaṇāt brahmatvaṃ niraṃkuśamityarthaḥ || 66 || prāṇacittayoravinābhāvaḥ hasatyullasati prītyā krīḍate modate tadā | tanoti jīvanaṃ buddhyā bibheti sarvato bhayāt || 67 || rodhate budhyate śoke muhyate navasaṃpadā | kampate śatrukāryeṣu kāmena ramate hasan || 68 || smṛtyā kāmarataṃ cittaṃ vijānīyāt kalebare | yatra deśe vasedvāyuścittaṃ tadvasate dhruvam || 69 || manaścandro ravirvāyurdṛṣṭiragnirudāhṛtaḥ | bindunādakalā brahman viṣṇubrahmeśadevatāḥ || 70 || brahmātirekeṇa yaccintanīyaṃ taccittamityāha- hasatīti || 67-68 || evaṃ hasanādikāmaramaṇāntasmṛtyā | prāṇacittayoravinābhāvatāmāha- yatreti || 69 || p. 462) manaḥprāṇadṛṣṭīnāṃ candrārkāgnitāṃ bindunādakalānāṃ brahmaviṣṇvīśatāṃ cāha- mana iti || 70 || nādānusaṃdhānaṃ manolayahetuḥ sadā nādānusaṃdhānāt saṃkṣīṇā vāsanā bhavet | nirañjane vilīyete marunmanasi padmaja || 71 || yo vai nādaḥ sa vai bindustadvai cittaṃ prakīrtitam | nādo binduśca cittaṃ ca tribhiraikyaṃ prasādhayet || 72 || mana eva hi binduśca utpattisthitikāraṇam | manasotpadyate binduryathā kṣīraṃ ghṛtātmakam || 73 || vāsanāvanmanolayahetuḥ kimityatra sadeti | vāsanākṣayasamakālaṃ nirañjane || 71 || nādabinducittānāmekatvaṃ bhāvanīyamityāha- ya iti || 73 || kathaṃ punaḥ manobindvorekatvamityata āha- mana iti || 73 || manoyuktaprāṇābhyāsavidhiḥ ṣaṭ cakrāṇi parijñātvā praviśet sukhamaṇḍalam | praviśedvāyumākṛṣya tathaivordhvaṃ niyojayet || 74 || vāyuṃ binduṃ tathā cakraṃ cittaṃ caiva samabhyaset | samādhinaikena samamamṛtaṃ yānti yoginaḥ || 75 || sarvānarthahetumanovilayārthaṃ ṣaṭcakraparijñānapūrvakaṃ manoyuktapavanābhyāsaḥ kartavya ityāha- ṣaḍiti | suṣumnāntarvilasitaṃ sukhamaṇḍalam || 74 || yoginaḥ samādhisamakālaṃ kṛtakṛtyā bhavantītyāha- samādhineti || 75 || p. 463) gurūpadeśapūrvakamabhyāsaṃ vinā na jñānodayaḥ yathāgnirdārumadhyastho nottiṣṭhenmathanaṃ vinā | vinā cābhyāsayogena jñānadīpastathā na hi || 76 || ghaṭamadhye yathā dīpo bāhye naiva prakāśate | bhinne tasmin ghaṭe caiva dīpajvālāvabhāsate || 77 || svakāyaṃ ghaṭamityuktaṃ yathā jīvo hi tatpadam | guruvākyasamaṃ bhinne brahmajñānaṃ prakāśate || 78 || karṇadhāraṃ guruṃ prāpya tadvākyaṃ plavavaddṛḍham | abhyāsavāsanāśaktyā taranti bhavasāgaram || 79 || ityupaniṣat || abhyāsaṃ vinā jñānaṃ nodetītyatra sadṛṣṭāntamuttaramāha- yatheti || 76 || kiṃca- ghaṭamadhye || 77 || ghaṭamityuktam, atra prathamārthe dvitīyā | jīvo hi tatpadaṃ jīvagataheyāṃśāpāye jīvasya tatpadatvāt | tadgatasvājñāne guruvākyasamaṃ bhinne || 78 || naukācālakasthānīya ācāryaḥ plavasthānīyo'yaṃ tadupadiṣṭārthaḥ | santastamāśritya bhavasāgaraṃ tarantītyāha- karṇeti | śiṣyāḥ śrutyācāryaprasādajajñānasamakālaṃ niṣpratiyogikabrahmamātrāvasthānalakṣaṇakaivalyaṃ yāntītyarthaḥ || 79 || itiśabdaḥ ṣaṣṭhādhyāyaparisamāptyarthaḥ | upaniṣacchabdastu śāstraparisamāptyarthaḥ || iti ṣaṣṭho'dhyāyaḥ śrīvāsudevendraśiṣyopaniṣadbrahmayoginā | yogaśikhopaniṣado vyākhyānaṃ likhitaṃ sphuṭam | śikhopaniṣado vyākhyāgranthaḥ saptaśataṃ smṛtaḥ || iti śrīmadīśādyaṣṭottaraśatopaniṣacchāstravivaraṇe triṣaṣṭisaṃkhyāpūrakaṃ yogaśikhopaniṣadvivaraṇaṃ saṃpūrṇam ########### END OF FILE #######